Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö

Relevanta dokument
Skördeteknik i vallfrö

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Skördeförsök år 2014 inom Vårraps 3000, preliminära resultat. Sveaförsökens Växtodlingskonferens, Brunnby Gård 14 januari 2015 Gunnar Lundin

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

Frö- och Oljeväxtodlarna

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik

Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling

Fröodling en översikt

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt

RÖDKLÖVER Odlingsvägledning

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Spill vid timotejtröskning

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Rent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman

Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Krossensilering av spannmål, ärter mm. Hämtfil, Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

ALSIKEKLÖVER Odlingsvägledning

VITKLÖVER Odlingsvägledning

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

RÖDSVINGEL Odlingsvägledning

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Landscape. CG Pettersson. Lantmännen FoU

Tidig och sen växtreglering

Redovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Odling och uppförökning av gråärter

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Proteininlagring i korn och vete årets läxa

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

EKONOMI I VALLFRÖDOMINERAD VÄXTFÖLJD

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Blastkrossar i KS-serien. Blastfri upptagning Skörda framgång!

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

EKOLOGISK VALLFRÖODLING

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Torkning, tröskning, rensning och förvaring av frö

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Egen tork brytpunkten ligger över 20 öre i merpris

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Sort/lagringsförsök Morot, blandade färger

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Kålslagen, kålrot och rova

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Framgångsrik precisionssådd

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Sälj inte ditt frö för billigt!

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Torka och lagra bra kvalitet. Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2

Stocklöpare fyra orsaker med fyra lösningar

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Sortförsök i äppel Nya svenska förädlingar

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Tio steg till toppskördar

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Sortförsök i äppel Lettiska sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

Sveakonferensen januari 2015

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Råd för produktionen av en bättre skörd

Oväntat högt kväveupptag

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Lönsamhet i skörde- och odlingssystem för spannmål vid varierande väderlek och ökande nederbörd

TORKNING AV VALLFRÖ. Nils Jonsson. SFOs Vallfrödagar februari Biovetenskap och Material Jordbruk och Livsmedel. Research Institutes of Sweden

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Transkript:

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö

Bakgrund På grund av ostadigt väder vid tiden för tröskning blir fröodlingar i Norge vanligtvis direkttröskade. Strängläggning är ovanligt. Val av strategi - En- eller två-gångerströskning (omtröskning av halmen) Rätt tidpunkt för direkttröskning kan vara svår att bedöma. Utmaningen är att starta skörden innan det blir skördeförluster (pga frödrösning), samtidigt som fröets grobarhet behålles. I praktiken vill regn och ostadigt väder i skördeperioden göra optimal skörd vansklig.

Mognadsförlopp, från blomning till fröskörd, kan indelas i tre faser: Celldelningsfasen: Ca 10 dagar. Vattenhalt i fröet: > 75% Inmatningsfasen: 15-25 dagar. Fröet ökar i tørrvikt. Vattenhalten avtar från 75 till ca 40% (fasen avslutas vid gulmognad) Mognadsfasen. 5-10 dagar. Vattenhalten faller till under 40% og står efterhand i jämvikt med luftfuktigheten. Under fina dagar kan vatten halten avta med 2-3 procentenheter pr dag. Etter Hyde et al., 1959

Frömognaden präglas av: Ujämnhet Mellan olika plantor Inom samma planta Inom det enskilda axet (Vid gulmognad har de översta fröna i timotejaxet vanligtvis 1-2 procentenheter lägre vattenhalt än de nedersta fröna. Drösning Fröna i övre delen av axet er mest mogna och drösar först. Dessa frö är som regel också de tyngsta Graden av ujämnhet och drösing varierar från år til år och från art till art.

Även om fröodlingen är ojämnt moget måste man försöka att finna en optimal trösktidpunkt: 1. Datum 2. Antal dagar från maximal blomning (avh. av temp.) 3. Fröodlingens färg (stjälkens och axets färg) 4. Fröets färg och konsistens. 5. Drösning. 6. Fröets vatteninnehåll. - bestämt i handskördade ax / frö i tanken

Grobarhet: Fröet har fullgod grobarhet redan på tidigt stadium, 10-20 dagar efter blomning Fröutveckling och skördetidpunkt (handskördat frö) % vattenhalt i fröet vid skörd 45 42 37 33 27 Efter Time & Hillestad, 1966 Max. skörd: När vattenhalten i fröet är runt 40% (när fröets färg är i färd med att skifta i från grönt till gult.). Rätt tid för strängläggning.

Faktorer som påverkar frökvaliteten vid direkttröskning: Tvärsnitt av vete: - Skördetidpunkt (fröets vattenhalt) - Slagornas hastighet (cylinderns periferihastighet) - Slagskoavstånd (spaltvidd) Slagskoavstånd (spaltvidd) Fram Bak Slagor Embryo ligger relativt oskyddat, och är därför utsatt för mekaniska skador.

Krav på grobarhet: Internationellt minimumikrav Basis vid norska krav på grobarhet Timotej 80 92 Ängsvingel 80 90

Verkan av skördetidpunkt och cylinderhastighet på timotejfröets grobarhet (%), medeltal av 9 fält. Skördetidpunkt (Vattenhalt i fröet) Cylinderhastighet (m/s) Liten (11-15 m/s) Medium (20-23 m/s) Stor (29-34 m/s) Medeltal Tidig (36%) 86 83 76 82 Medium (26%) 92 89 86 89 Sent (22%) 93 91 87 90 Medeltal 90 88 83 Etter Time & Hillestad, 1975 Störst minskning av grobarhet vid hög cylinderhastighet Tröskning med stor cylinderhastighet är särskilt ulyckligt för fröets grobarhet när tröskningen blir utfört tidigt. Vattenhalten i fröet bör vara under 30 % för att undgå förluster av grobarhetsprocenten.

Verkan av cylinderhastighet og slagskoavstånd på timotejfröets grobarhet, medeltal av 9 fält og tre skördetidpunkter Avstånd mellan slagsko och slagor, cm (fram /bak) Cylinderhastighet (m/s) Liten (11-15 m/s) Medium (20-23 m/s) Stor (29-34 m/s) Medeltal Liten (7 / 3) 90 88 81 86 Medium (17 / 8) 91 88 83 87 Stor (26 / 13) 90 88 85 88 Medeltal 90 88 83 Etter Time & Hillestad, 1975 Cylinderhastigheten har störst inverkan på grobarheten! Faran för reducerad frökvalitet ökar med ökande cylinderhastighet och minskande avstand mellan slagsko og slagor.

Nya skördetidsförsök i timotej Med vikt på hur skördetidpunkt och inställning av tröskan påverkar fröets grobarhet i lagret

Försök med olika tidpunkt för tröskning av timotej, Landvik 2006 (medeltal av 3 sorter) Gr% : 87 Gr% : 92 Gr% : 91 Gr% : 92 Tidig och hård tröskning : Hög avkastning, men reducerad grobarhet. Sen tröskning: Lägre avkastning pga. drösning, bra grobarhet

Hur utvecklar sig frökvaliteten i lagret Temperatur i lagret (ºC) Relativ luftfuktighet i lagret (%) Ventilerat lager Medel Min. Max. Medel Min. Max. (FK Agri Holstad): 13,2 3,9 23,5 57,1 40,5 74,7 Treskedato i 2006 (slagerhastighet) Fröet som var tidigt och hårt tröskat fortsatte att tappa grobarhet snabbt i lagret.

Rekommenderade strategier: Vi uppnår störst fröavkastning vid två gångers tröskning Försök med olika tidpunkter för tröskning av timotej, Landvik 2006 (medeltal av 3 sorter) Andragångströsking utfört 3-4 dagar efter förste trösktid. Cylinderhastighet 24 m/s Vid andragångströskning av strängarna uppnås störst fröavkastning när förstagångs tröskning är utförd tidigt och med liten cylinderhastighet (skonsam tröskning).

Rekommenderadee strategier: Två gångers tröskning Första gångs tröskning: Försiktig tröskning när vattenhalten i handskördat frö är under 32%. På detta stadie har enskilda ax börjat drösa. Andra gångs tröskning: Andra gångs trösking kan göras 3-4 dagar efter första skördetidpunkt Periferihastighet, m/sek Slagskoavst. fram, mm Slagskoavst. bak, mm Översåll, mm Frösåll, mm 1. gång max 15 20-25 10-12 8-12 min 6 2. gång 20-23 8-12 4-6 8-12 min 6

Rekommenderade strategier: En gångs tröskning Om timotejen bara skall tröskas en gång, bör vi vänta till vattenhalten i handskördat har kommit ner i 25-27%. Inställning av tröskan: Periferihastighet, m/sek Slagskoavst. fram, mm Slagskoavst. bak, mm Översåll, mm Frösåll, mm 18-23 8-12 4-6 8-12 min 6