Egen tork brytpunkten ligger över 20 öre i merpris

Transkript

1 Egen tork brytpunkten ligger över 20 öre i merpris 10 Svensk Frötidning 6/14

2 Egen tork ger ofta smidigare skördearbete och minskade läglighetskostnader. Men investeringen är kostsam. Minst 20 öre i merpris per kilo spannmål krävs för att kunna räkna hem och ge lönsamhet i investeringen. Text: Elenore Wallin, ekonomi- och företagsrådgivare, Hushållningssällskapet Östergötland Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Vi har en pågående strukturrationalisering som den senaste 10 årsperioden har gått fortare än tidigare. När den brukade arealen utökas blir ofta en följdeffekt att logistiken kring skördearbetet inte följer med. Det innebär att skördearbetet inte flyter på, spannmålen blir kvar för länge på fältet eller tippas överallt på golv som finns tillgängliga. Den tanke som kommer först som bästa lösning är då att bygga ut sin torkkapacitet. Minskar utrymmet. Investeringsutrymmet i egen tork och lagring faller något när man odlar mycket höstraps i stället för En evig fråga Frågan om hur lönsamt eller inte det är bygga egen tork har alltid funnits med. Slarvigt brukar vi säga att det inte går att få lönsamhet på en sådan investering. Det ser idag lite olika ut på gårdarna inte bara beroende på storlek och produktionsinriktning, utan även mellan olika regioner. I vissa regioner har lagerhusföreningar tagit hand om skörden och den enskilde lantbrukaren har begränsad kapacitet att torka och lagra spannmål. Andra regioner domineras av gårdstorkar med varierande lagerkapacitet. Med egen tork och lagring följer: Större flexibilitet vid skörd läglighetskostnad minskar Möjlighet att få högre pris kräver tajming på marknaden Lättare att styra tröskning och spannmålshantering Lägligheten ökar Det är intressant att diskutera om en torkinvestering är lönsam. Kort kan sägas att det beror på vilka variabler som används för att räkna fram investeringsutrymmet. Faktorer som påverkar är bland annat: ränta lagringsvolym och vilket merpris som kan förväntas. Något som är svårare att sätta pengar på är den betydelse det har att kunna skörda fortlöpande utan avbrott d.v.s. att egen tork ger en bättre läglighetseffekt. Utan bra spannmålshantering, och när tork och lagringskapaciteten är för liten, kan det lätt bli att man får vänta på lastbilar som ska hämta spannmål. Dyr investering förutsätter ett merpris som är > 0:20 kr per kg Kostnader som sparas Med en egen anläggning finns inbesparade kostnader jämfört med att leverera otorkad vara direkt vid skörd. Med torkavtal och något mindre transporter kan inbesparade kostnader beräknas till 0:125 kronor per kilo spannmål (tabell 1). I beräkningen är det förenklat och beräknat på bara spannmål. Investeringsutrymme minskar något när det odlas stor andel höstraps och ärter på gården, även om» Svensk Frötidning 6/14 11

3 Minskad kostnad blir ny pluspost Kr per kilo Torkning, vh < 18 % (torkavtal) 0:095 Kräver merpris. En investering i tork och lagring bygger på att man tror att marknadens merpris för att lagra hemma är åtminstone 20 öre per kilo spannmål. Då finns förutsättningar för att göra en lönsam investering. Reducerade transporter 2,5 tim * 480 kr/tim för 40 ton Summa inbesparade kostnader 0:030 0:125 Tabell 1. Inbesparade kostnader vid egen tork- och lagringskapacitet. Energi tyngsta posten vid egen torkning Kr per kilo Energi, olja 9:80 kr/l, vh <18 % 0:0530 El 0:0075 Arbete, 10 min/ton, 200 kr/tim 0:0333 Försäkring och underhåll 0:0110 Ränta spannmål, 6 mån lagring, ränta 4 %, spannmålspris 1:60 0:0320 kr/kg Svinn lager, 0,5 % 0:0075 Summa kostnader 0:1443 Tabell 2. Kostnad i egen anläggning för torkning och lagring. Energi, arbete och ränta på rörelsekapital utgör största delarna av kostnaden. Så stort blir investeringsutrymmet Lagringsvolym (ton) Investeringsutrymme (kr) Investeringsutrymme (kr) vid merpris 0:10 kr per kilo vid merpris 0:20 kr per kilo Tabell 3. Investeringsutrymme i kronor för tork och lagring vid två olika merpris. skillnaden är liten. Jag har valt att endast ta med dessa kostnader även om det finns fler möjligheter för den som inte har egen tork och lagring. Torken drar pengar De rörliga kostnaderna för att hantera spannmålen i en egen torkanläggning är 0:144 kronor per kilo och finns redovisade i tabell 2. I tabellen är räknat med olja som energikälla även om det finns flera anläggningar med både halm och flis, men det är en annan investeringskalkyl. Flera av parametrarna är antagna utifrån nuvarande prissituation. I kalkylen är räknat med 4 procents ränta en räntenivå som det i dagsläget är möjligt att binda på i 10 år. Spannmålspriset är satt till 1:60 kronor per kilo. Det kan givetvis diskuteras eftersom priset idag är ca 1:30 kronor per kilo, men min bedömning är att nivån kring 1:60 bör kunna erhållas i snitt under en femårsperiod. Bäst lagringstid varierar Om en investering ska kunna motiveras med att få bättre pris förutsätter det lagring. Så i de flesta fall innefattar en torkinvestering även en investering av lagringsfickor. Med de prisvariationer som har rått under de senaste åren kan man diskutera hur många månader lagringen ska räcka. Vissa år är det bästa att lagra i 3 månader medan det andra år blir bäst med minst 9 månader. I kalkylen är det beräknat att i snitt lagra 6 månader. Merpriset som erhålls vid lagring har stor betydelse för att få fram hur stort investeringsutrymmet är. I tabell 3 är investeringsutrymmet beräknat med 0:10 eller 0:20 kronor per kilo i merpris när varan säljs efter 6 månaders lagring. Högsta kapitalkostnad för en torkinvestering, om det är ett merpris på 0:10 kronor per kilo, beräknas med inbesparad kostnad minus kostnad för egen anläggning plus merpris (0:125 0:1443+0:10). Brytpunkt vid 20 öre En lagringsvolym på 1500 ton och ett merpris på 0:10 kronor per kilo ger ett investeringsutrymme på 1,8 miljoner kronor med 4 procents ränta. Avskrivningstiden för hela anläggningen är beräknad till 25 år. Är lagringsvolymen 2500 ton blir investeringsutrymmet 2,9 miljoner. Med de stora prisvaria tionerna som råder under och mellan åren innebär oftast stor kapacitet på lagring att det går att få ut ett högre merpris. Om merpriset i stället är 0:20 kronor per kilo ökar investeringsutrymmet med 2500 tons lagring till 6,6 miljoner. Investeringskostnaden varierar mellan olika torkanläggningar vilket innebär att det är svårt att beräkna exakt vilket merpris som behövs för att en investering ska vara lönsam. Vid ett merpris på mer än 0:20 kronor per kilo ger det en möjlighet att få lönsamhet i investeringen. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi inte är garanterade något merpris med den prissättning vi har idag. 12 Svensk Frötidning 6/14

4 Hög klass på norsk frötorkning Snillen spekulerar. Jon Erik Knotten och Tore Dahlquist, som länge jobbat med frö på Svalöf Weibull/Lantmännen, diskuterar hur viktigt det är att fröråvaran flyttas med kort intervall när det tillsätts värme redan vid höga vattenhalter Bred palett av frögrödor i Norge Fröslag Areal 2013, hektar Timotej Rödklöver 485 Ängssvingel 400 Ängsgröe 165 Rödven 110 Rödsvingel 100 Rörflen 70 Vitklöver 70 Foderlosta 65 Rajgräs 55 Hundäxing 30 Fårsvingel 20 Norrmännen är på hugget med torkning av vallfrö. Många investerar stort och har lite andra lösningar än vad som är vanligt i Sverige. Text & foto: Gunilla Larsson, SFO Torkningen är sista momentet hos lantbrukaren innan fröråvaran ska lämnas vidare till fröföretagen för rensning. Detta moment är den sista prövningen och där får det inte fallera. Att efterbehandla fröet med luftning och torkning är A och O för att bibehålla en god kvalitet i fröet. Det finns många olika tekniker att torka frö på, till exempel dräneringsslangar, torkning i vagn, vanlig spannmålstork, luftningsfickor, pansartoppsystemet, nedgjutna kanaler med ett körbart golv. Alla system fungerar men för odlaren gäller det att alltid vara mycket uppmärksam på luftflöden och temperaturer oavsett system hektar frö i Norge För att se lite hur våra grannar i Norge hanterar fröet efter skörd besökte jag och Tore Dahlquist, som länge jobbat med frö på Svalöf Weibull/Lantmännen, tre lantbrukare för att se hur de går till väga när de tröskat sitt frö. Som guide vid våra tre besök fungerade John Ingar Øverland på Norsk Landbruksrådgivning. Vi åkte genom det fantastiskt vackra norska landskapet med höga berg, fjordar och djupa dalar för att besöka tre odlare som är bosatta cirka 10 mil söder om Oslo. Vi befinner oss i fylket Vestfold som sträcker sig längs västsidan av Oslofjorden och är Norges största timotejfröodlande område. Norrmännen är erkänt duktiga odlare av timotej och de tar höga fröskördar. Den för många i Sverige kända sorten Grindstad, har till exempel norskt ursprung (se Svensk Frötidning 6/2007). Norges samlade fröareal ligger kring 3000 hektar. Man odlar de flesta fröslagen: timotej, röd och vitklöver, ängssvingel, ängsgröe, rödsvingel, rajgräs och rörflen.» Fröet tröskas två gånger De flesta odlare av timotej i Norge använder sig inte av strängläggning, utan tröskar i stället fälten två Svensk Frötidning 6/14 13

5 Utan forskning och försök skulle vår fröodling vara död. Jon Erik Knotten gånger. Första gången med öppen tröska och en vattenhalt på procent som då inte är ovanligt. Detta ställer som alla förstår krav på snabb och effektiv nedtorkning. En väl fungerande och effektiv torkanläggning är därför mycket viktig. I Sverige är pansartoppsystem vanligt för frötorkning, men detta system förekommer knappast alls i Norge. Här är en vanlig metod att använda spannmålstorken, men vid nybyggnation är det torkar med nedgjutna kanaler och körbart golv som gäller. Planbottentork ger flexibilitet Vårt första besök var hos Trond Stange som odlar både timotej, vitklöver och ängsgröe förutom att han också odlar spannmål, åkerböna och raps. Dessutom bedriver han integrerad grisproduktion. Trond har två torkanläggningar med nedgjutna kanaler och körbart golv. Denna typ av tork ger stora möjligheter att torka allt som produceras på åkrarna. Förutom att torka gräsfröet används den till gårdens övriga grödor. Hög vattenhalt vid skörd Timotejen skördas på rot, men tröskas två gånger. Trond har en slåtterbalk av typen BCS Duplex för strängläggning, men använder den bara i ängsgröen. Tekniken att tröska två gånger fungerar utmärkt på timotej, förklarar Trond. Vid första tröskningen får jag ut cirka 70 procent av fröet och andra tröskningen, efter ca en vecka, de resterande 30 procenten. Det är inte ovanligt att fröet har en vattenhalt på 30 procent vid första skördetillfället. Det medför att det inte går att lägga in fröet med en högre höjd än cirka cm och att fröet behöver röras om för att torka jämnt. I stället för grepa runt fröet väljer Trond att lyfta ut fröet med lastare på en cementplatta för att sedan lägga in det på torken på nytt. Detta ger en utomordentlig omblandning och bra förutsättningar för den fortsatta torkningen. Flexibel norrman. Trond Stange ser många fördelar med flexibiliteten i torksystem med nedgjutna kanaler. Dubbelt tak ger extra grader Torken som byggdes 2007 har körbart golv, två fack och 600 mm cc på plåtarna (1 mm rundhål) mellan luftkanalerna. Till detta används en fläkt på 25 hk. Precis som i Sverige är det 12 procents vattenhalt som gäller vid inleverans av fröet. Men för att vara på säkra sidan vill man ju helst nå 11 11,5 procent, menar Trond. Men de sista procenten är svåra att torka ner, betydligt besvärligare än de första procenten. För att torkningen ska fungera är det en fördel om luften som fläkten tar in är förvärmd med några grader. En intressant lösning på detta är att taket i torken är dubbelt. Under taket, runt utsidan av torkbyggnaden finns en ribbad spalt där luften kan komma in. Under det svarta plåttaket finns ett innertak med armerad plast cirka 50 cm ner. Genom att solen skiner på taket innebär det att luften som kommer in i fläkten är cirka 4 5 grader högre än yttertemperaturen. Klimatsmart torkning. Med en luftspalt i takfoten runt byggnaden och en inbyggd fläkt som suger in den förvärmda luften mellan det dubbla taket försäkrar man sig om att inte få rundgång med fuktig torkluft från fröråvaran. Inbyggd fläkt Fläkten har också byggts in så att den endast kan ta in torr luft som kommer från luftspalten under taket. Luften som gått genom fröet luftas ut genom öppna portar. Detta system innebär att det inte finns någon risk att torken drar in fukt 14 Svensk Frötidning 6/14

6 Hans Johan Kjølsrød: Som odlare av många olika grödor måste man vara rationell. Pastoral dräkt. Norskt lantbruk bedrivs i vackra miljöer. Frö, knöl och rot. Kjølsrøds nya torkanläggning med fyra stora fack får efter torkningen av vallfrö tjänstgöra som lager för potatis och rotfrukter. mättad luft från fröet. För att torka ner de sista procenten kan det vissa år behövas ytterligare tillskottsvärme och då finns det möjlighet att stötta ytterligare med värme från transportabla värmepannor. Satstork även till frö Nästa besök var hos Jon Erik Knotten. Även han odlar flera olika fröslag som timotej, rajgräs, vitoch rödklöver. Här är det inte en planbottentork som används som frötork utan Jon Erik använder sin satstork även vid frötorkningen. Torken rymmer 22 m 3 och pannan som förvärmer luften värms från halmpannan. Luften som körs in i torken håller en temperatur på cirka 40 grader, men värmeförluster gör att temperaturen i fröet blir runt 25 grader. Värme tillsätts direkt när fröråvaran läggs i torken. Fröet måste röra sig Tekniken vid satstorkning av frö är att tillsätta värme och låta råvaran flytta på sig. Var tionde minut öppnas spjälllet i torken och ett par hundra kilo råvara flyttas neråt. Detta är oerhört viktigt när man använder sig av satstork, betonar Jon Erik. Innan man installerade automatik, fick spjället öppnas för hand. En miss här så att råvaran blev liggande still i någon timme kunde få konsekvensen att tvingas till flera timmars jobb med att spetta loss frö som satt sig i torken. Genom att materialet flyttas kontinuerligt tills det nått sin rätta vattenhalt på cirka 11 procent är det inget problem att tillföra värme direkt även om det ibland handlar om höga vattenhalter i råvaran. När det gäller timotej använder sig även Jon Erik av tekniken att tröska två gånger i stället för att stränglägga. När timotej läggs in håller den ofta vattenhalter på upp emot 30 procent, men det är inget problem att direkt tillsätta 10 snabba om norsk fröodling Cirka 3000 hektar vallfrö, varav hälften timotej. Höga vallfröpriser. Fortfarande prisförhandlingar mellan odlare och fröfirmor. Odlarorganisation liknande SFO sedan 2001, Satstork med förflyttning av fröet används till samtliga fröslag utom ängsgröe. värme så länge materialet cirkulerar regelbundet. Vid vårt besök var det rödklöver som torkades. Den tröskades dagen innan med en vattenhalt på 14 procent. Endast ett par procent vatten behövde således torkas bort. Sorten var Leia och även om själva tröskningen gick enkelt är Jon Erik inte helt nöjd med avkastningen som han bedömer ligger kring 250 kilo per hektar. Gräsen avkastade däremot mycket bra. Odlaravgift till nya försök Jon Erik Knotten är även ordförande i Norsk Frøavlerlag vilket Fröodlarna investerar stort i torkanläggningar. Det är vanligt med planbottentork. Fläkten byggs in för att undvika rundgång av fuktig luft. Steglös variator ger rätt luftmängd. Luft från ett dubbelt undertak höjer lufttemperaturen med cirka 5 grader.» Svensk Frötidning 6/14 15

7 Den steglösa variatorn gör det enkelt att anpassa fläkten så att fröet inte lyfter. Hans Johan Kjølsrød ungefär är jämförbart med SFO. Det finns sju lokala frøavlerlag i Norge på samma sätt som vi har lokala fröodlarföreningar. Givetvis blev det en diskussion om våra organisationers uppgifter och odlingens ekonomi. Den största skillnaden mellan oss är att i Norge förhandlar odlarna fortfarande med fröfirmorna om fröpriset. Det är höga fröpriser i Norge. Exempelvis var timotejpriset 2013 kring 23 norska kronor per kilo (cirka 26 svenska kronor) och klöverpriset (diploida sorter) kring 51 norska kronor per kilo. Odlarna betalar en odlaravgift till föreningen på 2,5 procent av frölikviden. Dessa pengar används framförallt till forskning och rådgivning. Utan forskning och försök skulle vår fröodling vara död, poängterar Jon Erik. Precis som i Sverige är det fröföretagen som administrerar fröavgiften till föreningen. Två torksystem Dagens sista besök gjorde vi hos Hans Johan Kjølsrød och hans söner. Detta är en gård som förutom fröodling och traditionell spannmålsodling också är inriktad på potatis och grönsaker. Kjølsrød är med 200 hektar, Norges största producent av potatis. Fröodlingen består av timotej, rödsvingel, ängssvingel, rajgräs och ängsgröe. Vallfrötorkningen görs i satstork med förflyttning av varan var tionde minut på samma sätt som hos Jon Erik Knotten, men det finns dessutom en nästan ny stor planbottentork och nedgjutna kanaler. Hela torken är byggd med isolerade väggar och tak. Detta för att den även används för att lagra foderrotfrukter och potatis. I torken finns fyra stora fack om ca 100 m 2 och två huvudkanaler med 25 hk fläktar. Till fläktarna är kopplat en steglös variator som styr fläktens hastighet. Den steglösa varia torn gör det enkelt att anpassa fläkten så att fröet inte lyfter. Även här förvärms luften genom att den enda luft som fläkten kan ta in kommer från skullen ovanför det isolerade taket. Planbottentorken gör att vi kan vara rationella och det är ett måste om man ska klara av att ha stora odlingar, poängterar Hans Johan Kjølsrød. Stora investeringar i tork Sammanfattningsvis kan vi notera att de norska fröodlarna vanligtvis har gjort stora investeringar i sina torkanläggningar. John Ingar Øvergård som är rådgivare i området menar att i stort sett alla som bygger torkanläggningar idag bygger en tork med nedgjutna kanaler. Odlarna ser den stora fördelen med att torkutrymmet är flexibelt och kan användas till flera olika grödor. Det är lätt att lasta och flytta varan som finns i torken/planlagret oavsett om det är frö, spannmål eller andra lantbruksprodukter. Nya tankebanor Vad är då det viktigaste som vi ska ta till oss från våra norska kollegor? Jo, det är framförallt allt när det gäller fläktens placering och förvärmning av torkluften. Genom att bygga in fläkten på sådant sätt att den inte kan ta in luft som kommer från själva torkutrymmet riskerar man inte rundgång med vattenmättad torkluft. Tekniken med att bygga ett innertak under ett mörkt plåttak utnyttjar dessutom möjligheten till förvärmning av luften maximalt. Det var också intressant att satstorken används till i stort sett alla fröslag utom ängsgröe. Det kräver dock en fröråvara med ganska hög renvaruhalt/rensutbyte för att det ska flyta bra i torken. Det görs ingen luftning med kalluft innan själva torkningen startas utan värme tillsätts direkt. Det viktiga är att råvaran måste flyttas med korta intervaller för att torkas jämnt så att man inte ska riskera att luften kilar enklaste vägen. 16 Svensk Frötidning 6/14

8 Richards Torkmecka. De relativt nybyggda torkanläggningarna är sammankopplade med ett varmluftsrör. Torkhuset till höger värms med flispanna från vilken vid behov varmluft kan tas till planbottentorken i huset bakom. frötorkar fixar Dalslandsregnen Med 300 hektar ekologiskt vallfrö i ett område som är känt för sin höga nederbörd är torkningen viktig för Richard Johansson. Torkcontainrar, satstork och planbottentorkar gör att han står stabilt på tre ben redo för alla tänkbara situationer. Text & foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning Grobarhet och renhet det är vallfröodlingens fundament! Redan vid planeringen av vallfrögrödan och sedan under odlingen gång, går dessa att påverka både direkt och indirekt genom skötselåtgärder. Men slutklämmen är ändå viktigast. Det kan inte nog understrykas vikten av ett bra skördearbete, torkning och lagring. Utan grobarhet blir det helt enkelt inga pengar i börsen. höstar - då gäller det verkligen att ha koll på läget. Två tredjedelar av odlingen är timotej, 50 hektar är rödklöver och resterande 50 hektar rörsvingel/rajsvingel. Richard har under årens lopp byggt upp en strategi som ska säkra torkningen för alla tänkbara situationer: Vi har 3 kompletterande torksystem vilket gör att vi kan få flyt i verksamheten och känna oss trygga med att alltid hinna med torkningen. Torktriumviratet består av 5 torkcontainrar, 4 planbottentorkar samt en Koll på läget. Torkningen börjar redan vid skörden. Strängläggning i rätt tid och rätt inställning av tröskan är viktigt för en bra vara. Här kollar Johan Hansson rödklövern. balktork med valmöjlighet mellan satseller kontinuerlig torkning. Containrar torkar direkt Torkcontainrarna är grunden i torkningssystemet. De står ute i fält och fylls på direkt från tröskan. När de är lagom fyllda körs de in under tak hemma på Västergården, en fläkt kopplas på och luftning påbörjas omedelbart. Richard är mycket nöjd med torkcontainrarna Man kommer igång och torkar direkt. Och skulle alla 5 containrarna fyllas upp så fortsätter jag med plan Tre torksystem Odlar man som Richard Johansson 300 hektar ekologiskt vallfrö i Dalsland med ibland mycket nederbördsrika 18 Svensk Frötidning 6/14

9 Toppen med planbottentork. Torkhus med fyra torkfack. Praktisk för torkning av frö, spannmål, flis, hö, halm mm Richard Johansson, Västergården bottentorken eller satstorken. Richard har själv byggt torkcontainrarna. Det är helt vanliga 38 m 3 containrar som kompletterats med ett upphöjt golv som luften blåser in under och upp i frömassan. Vi har använt dem i snart 10 års tid och är mycket nöjda. Richard fick inspiration till systemet av en lantbrukare utanför Sollebrunn. Det är ju så det fungerar med oss vallfröodlare, vi delar med oss och inspireras av varandra, betonar Richard. Timotej är lite speciellt Timotej är den största frögrödan och 200 hektar bär respekt med sig. Richard stränglägger all timotej och luftar det tröskade fröet helst enbart i containrarna. Vi lägger max 70 cm, sedan blir det problem med mottrycket, berättar Richard. Det är stor skillnad i torkningsegenskaper hos de olika fröslagen. Speciellt timotej skiljer ut sig. Timotej är som sand, medan svinglarna är som flis att blåsa genom! Richard lägger helst inte timotej på planbottentorken eftersom det behövs en skyddande fiberduk för att fröna inte ska trilla igenom plåten. Det är lätt att duken går sönder, så vi kompletteringstorkar helst i satstorken. All timotej går till sist genom satstorken med en lufttemperatur på 40 grader. Timotejens volymvikt är cirka 500 kg/m 3 vilket motsvarar havrens. Efter 1 2 dagar ligger vattenhalten på 11 11,5 procent vilket är lagom marginal till kravet på max 12 procents vattenhalt. Tänk på att begränsa luften, stäng av eller dra ner aspiratorn och se till att det är tätt överallt, tipsar Richard. Driver cirka 900 hektar fördelat på 3 gårdar vid Mellerud i Dalsland. Grödor: Vall, åkerbönor, vårvete, havre, korn, höstvete, konservärt, vallfrö Vallfrögrödor: timotej ca 200 ha, raj-/rörsvingel ca 50 ha, rödklöver ca ha. Torkning av vallfrö Bygger på en kombination av torkcontainrar, planbottentork och balktork. Torkcontainrar: 5 hemmabyggda, 38 m 3 per container, fylls i fält direkt från tröskan, hemma på gården kopplas en fläkt kopplas till, eventuell tillsatsvärme med elfläkt. 70 cm frö med timotej och rödklöver, full höjd med svinglar. Mycket bra system för att säkerställa torkning av frö direkt vid skörd (sid 21). Planbottentork: 4 fack för torkning av spannmål, frö, flis, halm mm. Ej så lämplig för timotej. Värme från flispanna. Balktork: kombinerad sats och kontinuerlig tork. 33 m 3 per sats. Värme från en flispanna. Hopbyggd med planbottentorken. Raj- och rörsvingel som flis Först att skördas är raj och rörsvingel De beter sig helt annorlunda jämfört med timotejen. Vi fyller containrarna fullt upp till m 3, utan att det blir något besvärande mottryck. Väl hemma på gården fortsätter torkningen i containrarna eller på planbottentorken. Behövs tillskottsvärme så sätter Richard till elvärme till containrarna. Planbottentorken får värme från flispannan i det intilliggande torkhuset.» Svensk Frötidning 6/14 19

10 Torrt och fint. Slutlagring. När torkningen är avslutad gäller det att hålla fröslagen åtskilda och torra. Satstorken använder Richard helst inte till svinglarna: Det hänger sig lätt och strular, och det vill jag helst undvika. När luftning och torkning är avklarad läggs fröna i en lagringsficka i torkhuset, eller på platta. Rödklöver blåses direkt Sist ut är rödklövern. Nu kan vi ha kommit en bra bit in på hösten vilket gör det allt svårare att hitta fina tröskdagar. Det gäller verkligen att blåsa direkt och även försiktigt tillsätta lite värme. Det brukar inte bli så stora mängder så de 5 containrarna brukar räcka, trots att vi inte lägger mer än 70 cm, berättar Richard. Här får man se upp med rödklöverhylsorna som kan ställa till vissa problem i torkningen. Löpande investeringar Torksystemet har Richard byggt upp under ett antal år. Torkhuset av märke Antti byggdes 2002 och är som nämnt både för kontinuerlig- och satstorkning. Till frö är det satstorkning som gäller (33 m 3 i en sats), det är helt enkelt för små volymer för att köra kontinuerligt. Tidigare odlade Richard ängssvingel vilket dock inte gick så bra att torka med denna metod. Planbottentorken byggdes för cirka 3 år sedan i en maskinhall. Den är indelad i fyra fack vilket gör det till ett mycket flexibelt och bra system för hö, halm, flis mm. Mer än bara tork Som stor fröodlare kan det vara mycket förståndigt att säkra upp torkningen med både hängslen och livremmar. Men det gäller ju även att få till en bra skörd både till mängd och kvalitet. Och hur man lyckas med detta konsttycke i ekologisk fröodling återkommer vi till i nästa nummer av Frötidningen då vi åter besöker Richard Johansson på Västergården utanför Mellerud i Dalsland.

11 Coola containrar. Vid skörd töms skörden direkt i torkcontainrar för direkttransport till gården och torkning. Containern växlas enkelt av, fläkten kopplas till, materialet jämnas ut (som på bilden till cirka 70 cm rödklöverfrö). Ett mycket praktiskt system som kompletterar planbottentorken och balktorken.

12 Rapsfrö: lätt att torka svårt att lagra Tröskning, torkning och lagring är viktiga moment för rapsodlaren. Görs alla momenten rätt finns det bra möjligheter att öka nettot i odlingen. Text: Henrik Strindberg, SFO Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning Allt fler lantbrukare investerar i tork och lagring hemma på gården. En av anledningarna är den strukturrationalisering som ständigt pågår inom det svenska jordbruket med allt större brukningsenheter som följd. Ha kontroll över din vara Kravet på flexibilitet och kontroll över sin odling även efter skörd har påskyndat utbyggnaden av gårdslagring. Handeln har kontrat med olika typer av kontrakt där säljaren kan ligga på sin skörd och på så sätt sälja vid rätt tillfälle. Trots olika avtalstyper har du då ändå slutit någon form av köpeavtal och det är väl sällan man hört talas om någon som flyttat sin skörd fysiskt till annan köpare, när den väl är levererad. Svängningarna i marknaden tenderar till att öka både i styrka och i tempo i denna on line värld. Att kunna sälja vid rätt tillfälle kommer i framtiden att vara en viktig parameter för odlingens lönsamhet. Handelsåret 2014 visar tydligt på detta. Den som lagrade sin skörd och sålde Lagra rätt. Anpassa torkluftstemperaturen efter fröets vattenhalt. Var noggrann vid lagringen där temperaturen måste ner under 15 o C och rapsfröna ha en maximal vattenhalt på 8 procent. under v. 16 våren 2014 fick 70 öre mer i grundpris än den lantbrukare som sålde i skörden under v. 31 sensommaren Varmluftstorka rapsen Det har tidigare skrivits en del artiklar i Svensk Frötidning om vad som är viktigt att tänka på när man ska torka och lagra in sin raps (till exempel nr. 8/2001). Det kan vara på sin plats med en repetition av några viktiga parametrar som man bör tänka på. 22 Svensk Frötidning 6/14

13 Skörde- och torktips i raps Skördemogen raps har en vattenhalt på procent. Tröska raps med låg periferihastighet på cylindern samt stort slagskoavstånd. Raps måste snabbt in i torkanläggningen efter skörd. Varmluftstorkning är den säkraste metoden för torkning av raps. Torka ej med luft över 55 o C. Övertorka inte. Om vattenhalten understiger 6 7 procent ökar risken för mekaniska skador. Stabil lagring erhålls när temperaturen understiger 15 o C i rapsen. Viktigt arbete. Det är viktigt att tröska rapsen vid rätt vattenhalt och med korrekt inställning av tröskan. Sönderslagna frön kan orsaka lagringsproblem och avdrag vid betalningen. Raps måste vara torrare än vete för att klara lagring Vattenhalt Raps 10 % 12 % 14 % 17 % Vete 16 % 18 % 20 % 21 % Lagringstemperatur Maximalt skadefri lagringstid, dygn 10 o C o C o C Skördemogen raps ska ha en vatten halt mellan 15 och 18 procent. Mogen raps är i regel lätt att tröska varför cylinderns periferihastighet kan hållas låg och slagskoavståndet bör vara stort. Detta minskar risken för sönderdelning av gröna stjälkar vilka kan sätta igen sållytorna. Vatten halter i raps på 15 procent motsvarar i lagringshänseende cirka 20 procent vattenhalt i vete. Därför är det förståeligt att tröskad raps snabbt måste in i en torkanläggning. Möjligen kan en genomluftad lagringsficka skjuta fram torkningen cirka ett dygn, men då får inte den utgående kylluften överstiga 15 o C (tabell 1). Varmluftstorkning är den vanligaste och även den säkraste metoden för torkning av raps. På grund Tabell 1. Uppskattning av maximal skadefri lagringstid i dygn beträffande grobarhet för raps som luftas. Källa Kreyger (1972). Torktemperaturen får inte överstiga 55 o C Vattenhalt, % Maximal temperatur, o C < Tabell 2. Uppskattning av maximal torkningstemperatur för att bevara grobarheten hos höstraps till utsäde och för övrig användning. Källa: Cedell (1993), Nellist (1970). av fröets storlek passar balktorkar med små avstånd bäst. Ofta får man minska luftflödet rejält jämfört med spannmålstorkning för att undvika att fröer blåser över och hamnar i frånluftskanalerna. Att kontinuerligt kontrollera spillmaterialet från cyklonerna i torken är därför en viktig åtgärd för att torken ska arbeta med maximal effektivitet. Ej för hög torkluftstemperatur Det är viktigt med rätt anpassad torkluftstemperatur. Detta för att undvika mekaniska fröskador och» Svensk Frötidning 6/14 23

14 Att rapsen ska ha en så pass låg vattenhalt som 8 procent inser man av resone manget att hälften av rapsfröet innehåller olja, vilken inte innehåller vatten, alltså innehåller den andra hälften, rapsmjölet, allt vatten. försämrad grobarhet. Torkluftens temperatur bör ej överstiga 55 o C och vid högre vattenhalter ska den sänkas (tabell 2). Raps bör ej heller övertorkas. Risken för mekaniska skador ökar när vattenhalten under stiger 6 7 procent. Det är ofta de mekaniska skadorna som kan ge upphov till oförklarliga temperaturstegringar i ett lager av raps. Man ska ha klart för sig att rapsfrö är ett betydligt instabilare material att lagra jämfört med spannmål. En försämrad hygienisk kvalitet leder till att grobarheten skadas, att halten fria fettsyror snabbt ökar och att livsmedelssäker heten riskeras på grund av mögeltoxiner. För att vara lagringsstabil bör rapsen torkas till 8 procents vatten halt och lagras under 15 o C. Att rapsen ska ha en så pass låg vattenhalt som 8 procent inser man av resonemanget att hälften av rapsfröet innehåller olja, vilken inte innehåller vatten, alltså innehåller den andra hälften, rapsmjölet, allt vatten. Vattenhalten i detta mjöl blir följaktligen då 16 procent vilket inte är lagringsdugligt. Lagra under 15 o C Raps är förhållandevis lättorkad. Däremot är den som nämnts ovan, betydligt mer instabil att lagra. Korrekt kylning är därför ett viktigt moment i torkningsproce duren. Stabil lagring får man när tem peraturen i materialet understiger 15 o C. Detta kan vara svårt när rapsen skördas under högsommaren och kyltemperaturen i torken inte understiger yttertemperaturen som då kanske ligger på 25 o C. Därför är en genomluftning vid flertalet tillfällen viktig i rapsen, för att på så sätt stegvis sänka lagringstemperaturen. I samband med kylning och genomluftning är det viktigt att också ha koll på kylluftens relativa fuktighet. Raps är lättorkad, men också lätt att återuppfukta i samband med luftningar. Använd klara fina dagar med hög luft vilket innebär temperatur under 15 o C och en relativ fuktighet under 65 procent. Lägre temperatur kräver lägre luftfuktighet. CIMBRIA 24 Svensk Frötidning 6/14