SFO Föreningsstämma 2008

Transkript

1 SFO Föreningsstämma 2008 Temat för dagen - GMO och svensk oljeväxtodling Sveriges Frö- och Oljeväxtodlares årsmöte var i år förlagt till Eslöv och för första gången på länge hade förutom fullmäktige även samtliga medlemmar fått en personlig inbjudan. Detta hörsammades och det var ett ovanligt välbesökt årsmöte med drygt 110 intresserade deltagare som representerade både lantbrukarkåren, växtförädlingsföretagen och andra inom branschen. Kommunstyrelses ordförande Cecilia Lind inledde med att presentera Eslöv. Bland annat fick vi veta att Eslöv har ca invånare och har 140 tågavgångar per dag. Pendlingen till och från Eslöv är stor. Arbetstillfällena finns framförallt i verkstads- och livsmedelsindustrin och arbetslösheten i kommunen är lägre än för landet i övrigt. Drygt 110 intresserade deltagare vid stämman i Eslöv. Längst t.v. Karl Erik Grevendahl, moderator under stämmokonferensen Äntligen höjda spannmålspriser! SFO:s vice ordf Anders Borgquist inledde stämman med några kommentarer kring året som varit. Äntligen har det då skett kurvorna för konsumtion och produktion har skurit varandra och efterfrågan är större än tillgången. Vi har fått den prisuppgång på spannnmål som alla väntat på under många år. Detta ger givetvis en stor konkurrens mellan grödorna som odlas

2 och det är därför mycket positivt att vi också ser stigande priser på vallfrö. Det är också glädjande att se att vår största aktör på vallfrömarknaden, Svalöf Weibull, nysatsar på vallfrösidan och då bland annat med renseriet i Eslöv. Rapsen står sig väl i konkurrensen När Svensk Raps bildades 2000 var det nästan en räddningsaktion för att bibehålla svensk oljeväxtodling. Priset var nere på 1,25 kr/kg och arealen var på väg nedåt. Idag har rapsen varit uppe i ett pris på 4 kr/kg vilket ingen kunnat tänka sig. Rapsens värde som förfrukt har också förändrats i och med att spannmålspriset har fördubblats. Tidigare har värdet med raps som förfrukt till vete satts till ca 1500 kr/ha och detta borde med dagens priser motsvara 3000 kr/ha. Anders Borgquist avslutade sitt inledningsanförande med att hälsa samtliga närvarande hjärtligt välkomna till dagens stämma. Sänkta vallfröavgifter En av punkterna under stämman är att besluta om avgifterna som odlarna betalar till föreningen. För något år sedan sänktes serviceavgiften på oljeväxter till 1,9 öre/kg avräknad frövara och nu har turen kommit till vallfrö. Hittills har fröavgiften varit 1,5% av avräkningslikviden. Avgiften kommer nu att sänkas till 1 %. Detta gäller från och med 2007 års skörd. Medlemsavgiften är oförändrat 150 kr/medlem. Kan GMO lyfta svensk oljeväxtodling? Efter ordinarie årsstämma hålls en stämmokonferens. Årets tema var GMO och tre föredragshållare fick ur sin synvinkel presentera sina åsikter i frågan. Till moderator för eftermiddagen hade Karl-Erik Grevendahl engagerats. Förste talare på podiet var en företrädare för Greenpeace. Tänk er för innan ni förespråkar GMO! Kathleen McCaughey från Greenpeace gav en snabb bakgrund till vad Greenpeace är innan hon kom in på deras syn på GMO. De problem som bland annat fördes fram var att när väl GMO-sorter finns ute i odling kan vi inte backa om det går snett. Man vet inte hur omgivningen påverkar växten och det kan bli andra effekter än de som avsetts från början. Dessutom anser man att det finns alldeles för lite oberoende forskning. Greenpeace motsätter sig inte genteknik som metod, men anser att den ska hållas i laboratoriemiljö och dessa nya sorter platsar inte i ett hållbart lantbruk. Alltså bör försiktighetsprincipen gälla. Man har ingen åsikt om genteknik som används för medicinska ändamål. Idag odlas GMO grödor på 102 miljoner ha i världen. Av dessa miljoner hektar står USA för 2/3 av arealen.

3 Kathleen McCaughey, Greenpeace. Raps en högriskgröda När det gäller raps är det framförallt glyfosattoleransen som det talas om. Kathleen framhåller att glyfosat inte är ofarligt även om det tillhör de ofarligare preparaten och hänvisade till danska undersökningar där man hittat glyfosat i grundvatten. Hon ifrågasatte också behovet av genmodifierad raps. I Minnesota har skördemätningar visat att GMO raps har gett % lägre avkastning än konventionella sorter. Genom att ogräsbekämpa med Roundup i odlingen anser Greenpeace att vi utarmar den biologiska mångfalden. Mindre ogräs ger mindre insektspopulationer som i sin tur ger mindre fågelpopulationer. Hon hänvisade här till en undersökning där man hittat 24% mindre fjärilar i GMO-raps än i vanliga sorter. Greenpeace ser GMO-raps är en högriskgröda som kan hybridisera och sprida sig till andra arter. Det har hittats GMO raps i områden och länder där det aldrig odlats oljeväxter och då har spridningen troligtvis skett via transportledet för andra varor. Om man tittar i Kanada hittar man i stort sett herbicidtolerant raps i alla odlingar även om man inte odlar denna typ av raps.

4 Vi vet inte de ekologiska konsekvenserna och därför är det en felsatsning man gör när man satsar på att få fram herbicidtoleranta sorter. Uppmaningen är: Tro inte på företagen som förädlar dessa sorter Tänk efter om det finns en marknad Blir det ökad lönsamhet Hur påverkas grannar och miljön Vilka är de långsiktiga konsekvenserna Så länge det finns någon frågeställning där tveksamheter råder kommer Greenpeace inte att acceptera GMO. Vad är GMO och vilka sortegenskaper kan vi vänta oss? Näste talare var Bo Gertsson från SW Seed. Bo har arbetat i Kanada och bland annat varit med och att ta fram en av de första herbicidtoleranta vårrapsorterna. Den areal som idag odlas med GMO grödor är i fallande ordning: soja, majs, bomull och raps. Den mest känna konsumentprodukten som innehåller GMO-råvara är kanske ölen Kenth som tillverkas på genmodifierad majs. Bo pekade på flera områden där vi med hjälp av genteknik i nästa generation egenskaper kommer att se betydligt fler områden som har mera konsumentnytta medan det idag främst är odlingsegenskaperna som dominerar. Till exempel nämndes rapssorter som har högt innehåll av Omega 3 (stora hälsoeffekter) som idag produceras från alger och fisk. Bo Gertsson, SW Seed Idag kan vi se nyttan med de herbicidtoleranta sorterna i att de kan etableras med förenklad odlingsteknik vilket bland annat innebär tidigare sådd och mindre överfarter på fältet vilket i sin tur betyder mindre dieselförbrukning. Om vi ska odla GMO-raps i Sverige eller ej handlar egentligen om en risk nytta bedömning och titta på vilka konsekvenserna blir. Det handlar också om demokrati, valfrihet och märkning. Bo Gertssons råd om hur man som lantbrukare ska tänka om han skulle vilja odla herbicidtolerant raps är att:

5 undersök om det finns acceptans hos kunderna övertyga politikerna om godkänd odling i EU Monsanto måste registrera Roundup i Sverige för användning i raps kräv sorter från växtförädlarna Så här tänker jag som praktisk odlare Per Hansson, Bondecompagniet. Siste man ut var Per Hansson, Bondecompagniet i Grästorp. Per har varit lantbrukare under ganska lång tid och nu tagit sin 40:e skörd. Sedan 8 år tillbaka driver han sin gård i driftsbolaget Bondecompaniet som totalt brukar 1500 ha mark. När Bondecompaniet startade och man valde driftsinriktning diskuterades ekologisk odling, men det föll bort på grund av att man inte trodde på att detta var ett långsiktigt sätt att bruka jorden. Dessutom var man kritiskt till stora, okontrollerade näringsutsläpp från eko-odlingen. Målet idag är att minska gårdarnas energiförbrukning. Bland annat genom att öka andelen med direktsådda grödor. Det gäller att jobba för uthållighet och där har växtföljden stor betydelse.

6 När det gäller GMO ser Per det som en möjlighet, men samtidigt något som måste riskvärderas. Han ser inte beroendet av kemiindustrin som något stort problem. Man är alltid beroende av någon, avslutade Per Hansson.