Maj 2007. Nr 1. Årgång 1. Sid 1 (9) Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland. Välkommen... 1 Anmälningar enligt Smittskyddslagen 2006.... 2 Kommentarer till anmälningar 2006... 3 Campylobacter...3 Salmonella...4 Hepatit...4 MRSA...4 Resistenta pneumokocker...4 Klamydia...4 Gonorré och övriga STI...5 Årets vinterkräksjuka på Visby lasarett... 5 Lindrig influensasäsong... 6 MRSA-läget 2007... 7 Kalla livsmedel... 8 Varma livsmedel... 8 Strama på Gotland!... 8 Välkommen! Välkommen till en ny publikation från tre enheter som alla sysslar med att hindra spridning av smittämnen och smittsamma sjukdomar. Strama gör detta genom att motverka resistensutveckling så att våra antibiotika fortsätter att vara verksamma. Mer om den nybildade enheten Strama längre ned. Man kan fråga sig om det verkligen behövs ytterligare ett informationsblad i det mediebrus som ständigt sköljer över oss. Vi tycker att det gör det. Inte minst för att ge återkoppling till alla de som lägger ned tid och möda på att fylla i anmälningar till Smittskyddet angående anmälningspliktiga sjukdomar. Hygienombud och alla andra som arbetar med att hålla den hygieniska standarden i sjukvården hög kan behöva feedback. Alla som använder och ordinerar antibiotika behöver aktuellt underlag för att fatta rationella beslut. Meningen är att skriften, förutom rapporter, statistik och nyheter, skall ge kommentarer och analyser. Redaktionen tar naturligtvis gärna emot bidrag utifrån. Gutesmittu beräknas utkomma 2-3 gånger per år. Vi har bestämt oss för att vara moderna och inte belasta Vaktmästeriet eller Posten utan ger ut bladet enbart elektroniskt. Sändlistan är initialt bred. Smittskyddsenheten för Gotland 621 84 VISBY Tfn 0498 26 82 86 Fax 0498 28 80 27 Gotlands Kommun på Internet; http://www.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17
Maj 2007. Nr 1. Årgång 1. Sid 2 (9) Den som känner att ämnesområdet ligger helt vid sidan av den dagliga verksamheten kan bara höra av sig till redaktionen så att vi inte blir skräppost. Likaså är det bara att meddela oss om vi glömt någon som borde vara med på sändlistan. Vi är också positiva till synpunkter på bladet och förslag på ämnen som vi borde ta upp. Sven Blomqvist Redaktör o ansvarig utgivare Kerstin Patriksson-Juhlin Redaktionssekreterare Anmälningar enligt Smittskyddslagen 2006. På nyåret 2006 gick Gotlands kommun med i Sminet. Det är ett nationellt webbaserat anmälningssystem som administreras av Smittskyddsinstitutet och nu äntligen används av alla landsting och Gotland. För att komma in i Sminet, där man enkelt hittar och fyller i en elektronisk blankett för aktuellt sjukdom, krävs ett speciellt lösenord som alla användare fått av oss. Har man glömt sitt lösenord av det bara att höra av sig. Det finns fortfarande möjlighet att trycka ut den ifyllda blanketten och skicka in per post, men då måste vi mata in uppgifterna i datorn dubbelarbete! Under året har övergången till Sminet skett successivt, men nu verkar de flesta förtrogna med metodiken. En nackdel är att man inte automatiskt får en kopia eller notering i journalen att anmälan skett. En kopia måste tryckas ut och sparas eller skannas in. Detta kommer sannolikt att åtgärdas snart eftersom Sminet hela tiden utvecklas och förbättras. Förra året inkom 403 anmälningar från behandlande läkare och laboratorier angående anmälningspliktiga sjukdomar eller smittämnen. Det är nästan precis samma antal som 2005. Året dessförinnan var det betydligt färre, beroende på att vi vid halvårsskiftet 2004 fick en ny smittskyddslag med en avsevärd utökning av listan över anmälningspliktiga sjukdomar. Gotland 2006 Kvinna Man Totalt Atypiska mykobakterier (infektion med) 3 3 Campylobacterinfektion 25 25 50 Entamoeba histolytica (infektion med) 2 2 Giardiainfektion 4 2 6 Gonorré 6 6 12 Haemophilus influenzae (invasiv infektion) 1 1 2 Hepatit B 3 3 Hepatit C 5 8 13 HIV-infektion 2 2
Maj 2007. Nr 1. Årgång 1. Sid 3 (9) Kikhosta 1 2 3 Klamydiainfektion 140 99 239 Meningokockinfektion (invasiv infektion) 1 1 Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) (infektion med) 1 3 4 Mässling 1 1 Paratyfoidfeber 1 1 Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (infektion med) 5 6 11 Pneumokockinfektion (invasiv infektion) 7 4 11 Salmonellainfektion 14 10 24 Shigellainfektion 3 1 4 Tuberkulos 1 1 2 Vibrioinfektion exkl. kolera 2 2 Viral meningoencefalit 2 2 4 Yersiniainfektion 1 2 3 Totalt 225 178 403 Kommentarer till anmälningar 2006 Campylobacter 50 fall av enterit med campylobacter anmäldes 2006, vilket är något färre än året innan. För att jämföra med andra landsting brukar man ange antal fall per 100000 invånare. Siffran blir då 86, vilket är högst i landet! I hela landet var det 67/100000 förra året. Gotland har legat högst flera år och man kan fråga sig varför. Av de 50 gotländska fallen hade knappt hälften smittats vid utlandsresa, vilket är lägre än rikssiffran (60%). Vi har alltså fler inhemska fall på Gotland. Man kan tänka sig flera förklaringar till de många campylobacterfallen. Det rör sig om en zoonos, d v s smittan kommer från djur och sprids via mat och vatten. Det finns gott om djur på ön, både nötkreatur, får och fjäderfä som alla kan bära bakterien i tarmen och köttet kan vara kontaminerat på ytan. Det är därför viktigt att man är noggrann med hygienen vid tillagning, inte minst nu då grillsäsongen börjat. Se f ö artikel om livsmedelshygien längre fram! Opastöriserad mjölk är en känd smittkälla för campylobacter. Många har egna brunnar och bakterien kan leva länge i kallt vatten.
Maj 2007. Nr 1. Årgång 1. Sid 4 (9) Salmonella Antalet anmälda salmonellafall, 24 st, ligger på samma nivå som tidigare år. Siffran per 100000 placerar oss lika som riksgenomsnittet. Det är dock färre utlandssmittade (62%) än i landet som helhet (80%). Vi kan inte skylla på tamdjuren, som vid campylobacter, eftersom svenska besättningar är praktiskt taget salmonellafria. Hur är det med hygienen på våra många sommarrestauranger? Något livsmedelsburet utbrott 2006 känner vi dock inte till på Smittskyddsenheten. Hepatit 13 fall av hepatit C anmäldes förra året. Det rör sig dock om kroniska bärare där smittan skett för många år sedan, oftast i samband med ett intravenöst missbruk i ungdomen. Av olika anledningar har smittan upptäckts först nu. Det är viktigt att dessa nyupptäckta patienter remitteras till infektionskliniken för bedömning eftersom man nu har relativt goda möjligheter att behandla bort infektionen med interferon och ribavirin. Före 1991-92 kunde man smittas av hepatit C vid blodtransfusion. Därefter testas alla blodgivare. Socialstyrelsen har nu bestämt att man skall gå igenom yngre personer som fått blod före testens införande. Endast 2 fall av hepatit B, bägge kroniska bärare som smittats i högendemiska länder. Inget fall av hepatit A. Allt fler vaccinerar sig nu mot den sistnämnda smittan vid resor utanför EU. Det är viktigt att så sker med invandrarbarn födda i Sverige när de skall åka till familjens gamla hemland. MRSA 4 anmälda fall, vilket är något färre än de senaste året. Vi hade också färre fall än riksgenomsnittet. Se f ö artikel om MRSA-situationen på Gotland nedan! Resistenta pneumokocker Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G är ett problem främst hos förskolebarn. Bakterierna upptäcks vanligen i samband med en infektion men barnen blir sedan bärare i nasofarynx kortare eller längre tid. Det har varit mycket diskussion om dessa bärare får vara på dagis eller ej. De flesta anser nu att det går bra om barnet inte har symtom på luftvägsinfektion. Vid snuva och hosta bör de vara hemma.11 patienter med denna bakterie anmäldes 2006. Det är betydligt färre än året innan då 28 fall anmäldes. Vi ligger dock fortfarande betydligt över riksgenomsnittet. Klamydia Sedan slutet av 90-talet har antalet klamydiainfektioner ökat stadigt på Gotland, i Sverige och hela västvärlden, främst bland unga mellan 15 och 24 år. Ökningen beror på ett ändrat beteende med flera kontakter, ett ökat risktagande och minskad kondomanvändning. Kondomanvändningen bland ungdomar i Sverige är låg, enligt en nyligen publicerad studie betydligt lägre än i Spanien och Storbritannien. Parallellt har man sett en ökning av antalet aborter bland unga. Myndigheternas ansträngningar och projekt lokalt och centralt har inte påverkat utvecklingen.
Maj 2007. Nr 1. Årgång 1. Sid 5 (9) Förra året anmäldes 239 klamydiainfektioner på Gotland. Det är en ökning med 8% jämfört 2005. Siffran borde ha varit ännu högre eftersom man under förra året upptäckte att den laboratorietest som användes inte fångade en ny klamydiavariant som uppstått genom en mutation. Mikrobiologiska laboratoriet har nu bytt till en metod som detekterar även den nya mutanten. Den nya varianten finns främst i Sverige och utgör mellan 20 och 60% av all klamydia. Vad skall man då göra för att bryta den negativa trenden? Alla är överens om att det krävs nya grepp. Man har talat om att ändra anmälningsförfarandet så att även klamydiafallen anmäls med full identitet. Man skulle då lättare kunna se individer som smittas upprepade gånger och koncentrera sig på högriskgruppen. Några landsting har infört möjligheten att testa sig via nätet, genom en webbsida som heter klamydia.se. Det borde tilltala ungdomar. Från Västerbotten berättas om ett projekt där man erbjuder alla som behandlas för klamydia ett återbesök med tid för ett litet länge informationssamtal. Här på Gotland har man i samarbete mellan Folkhälsoenheten och Barn- och ungdomsförvaltningen sökt och fått pengar av Socialstyrelsen för ett projekt som än så länge heter Gemensamt budskap, GB. Meningen är att alla som arbetar med ungdomar skall ha ett och samma budskap då det gäller sex och samlevnad. Man skall bl a se över den information som skolan ger ungdomar om sex och samlevnad och försöka förbättra den sorgligt låga kondomanvändningen. Därigenom hoppas man kunna minska både antalet sexuellt överförda infektioner (STI) och aborter bland unga. Utrymme finns för en halvtids koordinator inom projektet. Detta tjänsteutrymme kommer att delas mellan ungdomsmottagningen och skolan. Vi ser med spänning fram mot aktiviteter och resultat från projektet! Gonorré och övriga STI I spåren av klamydiaboomen ökar även gonorrén i Sverige. Förra året anmäldes 12 fall på Gotland, vilket är en kraftig ökning mot året innan. Endast 3 av dessa hade smittats utomlands (Thailand och Storbritannien). Vi har alltså en inhemsk spridning av gonorré. Även syfilis ökar i landet, främst bland män som har sex med män. Inga fall anmäldes dock 2006 från Gotland. 2 HIV-fall anmäldes förra året, vilket knappast är någon ökning jämfört med tidigare. Den ändring av sexvanorna som klamydiaökningen indikerar gör dock att förutsättningar finns för en spridning av HIV bland unga. Årets vinterkräksjuka på Visby lasarett. Årets vinterkräksjuka har varit en svår och långvarig säsong i hela landet, SMI har jobbat på högtryck med alla prover. Sammanlagt var det 6 avdelningar som hade sjuka patienter. Det började på K2 och spred sig till alla kirurgavdelningar, onkologen, M5 och infektionsavdelningen.det var många i personalgruppen som också var drabbade inte bara på de ovannämnda avdelningarna. Vi bad även personal som hade sjuka barn att stanna hemma, 48 timmar efter att barnen var symtomfria, detta gällde också om de själva var sjuka, alltså att stanna hemma i 48 timmar efter att de var symtomfria, för att på det viset försöka minska risken att få in smittan på sjukhuset. Det infördes intagningsstopp på de berörda avdelningarna. Besöksförbud på hela sjukhuset i 2 veckor.
Maj 2007. Nr 1. Årgång 1. Sid 6 (9) Vårdhygien uppdaterade de basala hygienrutinerna och personalen skötte hela utbrottet mycket bra. Några av våra äldreboenden var också drabbade, där alla boende blev sjuka plus att personalen också blev drabbad. Daghem och skolor har också varit hårt drabbade i år. Vårdhygien/ Solgerd Gotvik Lindrig influensasäsong Vinterns influensaepidemi började sent både i Sverige och på Gotland. Den varade ungefär mellan vecka 6-13 med en topp vecka 10, d v s i början av mars. Det var nästan bara typ A, de flesta isolat av typ H3N2 Wisconsin. Den typen täcktes väl av de tre typer som ingick i höstens influensavaccin. Trots att sannolikt relativt få gotlänningar vaccinerades var det inte särskilt många som insjuknade. Vi har dålig statistik både på antal vaccinerade och antal insjuknade, men de flesta vårdcentraler talar om endast ett fåtal patienter med typiska symtom. Det var glest mellan influensapatienterna på infektionskliniken. Dit kommer ju främst äldre med komplikationer i form av lunginflammation eller hjärtsvikt. Höstens vaccinationskampanj, som brukar starta i början av oktober, måste skjutas upp en månad p gr a produktionsproblem hos fabrikanterna. Det gjorde att anslutningen bland den stora riskgruppen, d v s pensionärer, blev lägre än vanligt. Till nästa höst hoppas vi att tillgången blir bättre och vi får hitta på nya grepp så att fler gotländska pensionärer blir vaccinerade. Att vaccinera äldre personer, både friska och hjärt-lungsjuka, är mycket viktigt för den enskilde för att hindra sjukdom och död. Dessutom är det lönsamt för samhället vilket visats i studier från Stockholm. I de flesta landsting är vaccinationen gratis. Fel! Hittade inga indexord.influensa är inte en anmälningspliktig sjukdom men den nationella övervakningen är ändå ganska god. Den sker på två sätt. Dels rapporterar de mikrobiologiska laboratorierna alla positiva prov till Smittskyddsinstitutet (SMI). Prov tas främst inom slutenvården, från nasofaryx eller svalg. Dels finns ett system med cirka 150 sentineldoktorer, bland familjeläkarna, spridda över landet. Sentinel betyder vaktpost. Dessa rapporterar varje vecka via ett datasystem (Sentinet) till SMI hur många patienter med influensaliknande symtom de sett under veckan. Dessutom kan de som har lust ta prov på några av dessa patienter och skicka direkt till SMI. Tyvärr finns ingen sentineldoktor på Gotland, vilket är synd eftersom vi är en viktig men annorlunda del av landet. Om någon har intresse av att förbättra statistiken och kanske fördjupa sina kunskaper om influensa så är det bara att höra av sig till mig. Bäst är om en hel mottagning kan delta. Rapporteringen pågår under en ganska lång period, vecka 40-20,
Maj 2007. Nr 1. Årgång 1. Sid 7 (9) eftersom man aldrig vet när epidemin kommer. De flesta veckor blir det ju dock bara att skicka in en nolla i systemet. Varje år i september har man en influensadag på SMI, vilket brukar vara trevliga tillställningar med deltagande av många sentineldoktorer. Sven Blomqvist MRSA-läget 2007 Gotland har sammanlagt ca 25 patienter som är MRSA bärare, varav vi har hittat 6 st iår hitentills. 5 patienter ingår i det utbrott vi hade i början på året på Visby lasarett. En patient hittades tack vare att vi allmänodlade ett sår. Alla patienter som läggs in på Visby lasarett blir tillfrågade om de har sjukhusvårdats i Stockholm eller utanför Sveriges gränser de senaste 6 månaderna. Om svaret blir ja så tar personalen prov för MRSA på patienten. Inför semestertider kan det vara bra att påminna om MRSA-odlingar på personal som skall jobba på Visby lasarett. Har vikarien varit sjukhusvårdad/arbetat, och har riskfaktorer(sår eller eksem) på Stockholmssjukhus med MRSA-problem eller utanför Sveriges gränser, så skall MRSA-odling tas och svar skall finnas innan vikarien börjar på Visby lasarett. MRSA är inte enbart ett problem i vården det blir mer o mer vanligt ute i samhället. På hemsidan finns det aktuella riktlinjer för omhändertagande av MRSA patienter. Vårdhygien/Solgerd Gotvik Livsmedelshantering inom vården i sommarvärmen Snart är sommaren här, som vi har väntat på. Vi vill ha sol o värme och det vill bakterier o virus också, låt oss hjälpas åt så att det bara blir vi som kan dra nytta av sommarvärmen. Tänk på: att GOD HANDHYGIEN -är ett MÅSTE vid handhavande av livsmedel. Livsmedel ska hanteras under sådana temperaturförhållanden att miljön inte blir gynnsam för bakterier och virus. Risken för bakterietillväxt är som störst i temperaturintervallet +20C och +40C, men bakterier växer till mellan +8C och +60C också.
Maj 2007. Nr 1. Årgång 1. Sid 8 (9) Kalla livsmedel Kalla livsmedel, skall hållas kalla, använd kylbricka, vid servering. Oförpackade livsmedel som kylförvaras ska vara övertäckta på lämpligt sätt t.ex. med lock eller plast, för att inte riskera att de förorenas. Med gallerhyllor i kylen är det lätt hänt att smuts faller ned i öppna kärl eller förpackningar. Livsmedlets yta torkar också ut. Tina aldrig frysta livsmedel i rumstemperatur. Varma livsmedel Färdiglagad mat som varmhålls skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte understiger +60C. Värmeberedda livsmedel som skall serveras kylda, eller förvaras kylda för återuppvärmning, skall så fort som möjligt efter beredningen kylas ned till erforderlig kyltemperatur. Spara aldrig varm mat på köksbänken. Ha en skön sommar/vårdhygien Solgerd Gotvik Utdrag från Livsmedelsverkets www.slv.se hemsida. Strama på Gotland! Strama, vilket betyder Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, bildades på nationell nivå för drygt 10 år sedan. Gruppen som från början var en närmast ideell sammanslutning av mikrobiologer, infektionsläkare och andra med intresse för antibiotikafrågor och bakteriell resistens fick för ett par år sedan en mera officiell status med en statlig budget på flera miljoner. Gruppen är placerad vid Smittskyddsinstitutet och ordförande är professor Otto Cars, känd antibiotikaforskare från Uppsala. Strama har en mycket innehållsrik hemsida: strama.se Varje år ordnas en nationell Stramadag med olika temata på Arlanda. Årets konferens gick av stapeln 24 maj och tog bl a upp UVI i öppen vård och den ökande trimetoprimresistensen. Verksamheten har varit mönsterbildande och fått efterföljare i flera europeiska länder och centralt inom EU. År 2000 utarbetade gruppen ett nationellt strategidokument i samarbete med Socialstyrelsen, som 2005 blev en riksdagsproposition. I de flesta landsting har det bildats regionala Stramagrupper som arbetat med antibiotikapolicy, förskrivar- och resistensstatistik och olika projekt för att förbättra antibiotikaanvändningen främst i öppen vård. På många ställen finns också speciella sjukhus-stramagrupper för slutenvården som bl a riktat sig mot intensivvården och gått igenom PM och rutiner för antibiotikaprofylax. De olika lokala projekten har ofta fått ekonomiskt stöd från nationella Strama.
Maj 2007. Nr 1. Årgång 1. Sid 9 (9) Hittills har det inte funnits någon Stramagrupp på Gotland. Detta har dock inte hindrat att det utförs mycket förtjänstfullt arbete och upplysning inom området t ex från infektionskliniken och sjukhusapoteket. Nu skall det emellertid bli ändring! Gotland skall, liksom de allra flesta landsting på fastlandet, få sin lokala Stramagrupp. Gruppen skall ha sitt första konstituerande sammanträde 1 juni. Till en början ingår representanter för infektionskliniken, apoteket, läkemedelskommittén/öppen vården, vårdhygien och smittskydd. Fler specialiteter behöver täckas in och intresserade är välkomna att höra av sig till någon i gruppen. Se adresslista på sista sidan! Sven Blomqvist Smittskyddsenheten/Vårdhygien Gotland Sven Blomqvist, smittskyddsläkare, sven.blomqvist@hsf.gotland.se Tel 0498-26849 Solgerd Gotvik, hygien och smittskyddssjuksköterska, solgerd.gotvik@hsf.gotland.se Tel 0498-268047/8286 Gunilla Björklund, smittskyddskurator gunilla.björklund@hsf.gotland.se Tel 0498-26 84 68 Kerstin Patriksson-Juhlin, smittskyddsassistent kerstin.patriksson_juhlin@hsf.gotland.se Tel 0498-268286 Strama-gruppen Gotland Eva Ekelöf-Andström, överläkare infektionskliniken eva.andström@hsf.gotland.se Tel 0498-268274 Lena Idman, apotekschef Apoteket Visby lasarett lena.idman@apoteket.se Tel 0498-268860 Krister Dahlman, familjeläkare, Läkemedelskommittén krister.dahlman@hsf.gotland.se Tel 0498-268740 Solgerd Gotvik, hygien och smittskyddssjuksköterska, solgerd.gotvik@hsf.gotland.se Sven Blomqvist, smittskyddsläkare sven.blomqvist@hsf.gotland.se