dialog En tidning från Kommuninvest Nr 1 2009 www.kommuninvest.se Kommuninvest går stärkt ur krisen Tomas Werngren, VD i Kommuninvest. Sidan 2 Succé för årets medlemssamråd! Ann-Charlotte Stenkil, ordförande i Kommuninvests föreningsstyrelse var en av de förtroendevalda som mötte mängder av medlemmar för att ge information och att lyssna. Sidan 3 Finanskrisens psykologi Möt Patric Andersson, docent i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm. Sidan 16»Crystal ladder», av Christian von Sydow. Foto: Morten von Sydow Lars-Peter Loeld. Yrke: mästermanipulatör Vi människor är så oerhört påverkbara menar beteendevetaren Lars-Peter Loeld. Sidan 20 Vi som bor i västvärlden måste vänja oss vid en lägre levnadsstandard Den internationelle finansexperten Arnold P. Simkin på besök hos Kommuninvest. Sidan 22 Nya medlemmar Kommuninvest Sidan 26
Kommuninvest går stärkt ur krisen Det är dags att summera 2008. Ett bekymmersamt år som är svårt att sammanfatta enkelt. Jag var med under finanskrisen i början av 90-talet, då som finanschef på SBAB. En kris som blev följden av valutaavregleringen i Sverige på 80-talet. Banker och andra finansinstitut klarade inte av att hantera den frihet i kreditgivning som följde avregleringen. Kreditförlusterna ökade och systemstödet för den finansiella sektorn togs i anspråk. Sveriges offentliga finanser försämrades kraftigt och statsskuldens andel av BNP var över 80 % innan det vände. Även om det finns likheter med dagens situation, finns det stora skillnader. För det första så var 90-talets kris kopplad till ett egenskapat problem jämfört med dagens globala härdsmälta. Krisen då var i huvudsak kopplad till fastighetsmarknaden jämfört med i dag, då den har slagit hårt mot ekonomin. Efterfrågan på varor och tjänster har sjunkit kraftigt i alla länder. Tyvärr är förändringen större i Sverige än på många andra håll. Här har vi både en banksektor som i förhållande till BNP är större än många länders och en bilindustri som spelar större roll i den samlade produktionen av varor, än i jämförbara länder. Produktionsbortfallet är i Europa drygt 5 %, USA drygt 10 % och i Sverige nästan 20 %. En utveckling som är bekymmersam och som enligt min mening innebär att lågkonjunkturen kommer att pågå längre än de flesta prognosmakare förutspår. Jokern i leken är dock kronförsvagningen. Även om jag inte är en vän av devalvering, då den innebär att vi som nation blir fattigare, så har den kraftiga kronförsvagningen inneburit att kostnadstrycket minskat. För Kommuninvest har dock 2008 varit ett år där vår betydelse som Kommungäld verkligen har varit både synbar och betydelsefull. Resultatet talar för sig själv, en utlåning som från 1 juli har ökat med nästan 40 miljarder, vilket i genomsnitt bland medlemskommunerna, innebär nästan 60 % av den totala upplåningen. Antalet kommuner som deltar i samarbetet har ökat kraftigt och kommer att uppgå till ca 235 på stämman 2009. Att det finansiella resultatet dessutom bidrar till ett starkare Kommuninvest är ännu bättre. Det ska sägas att modellen Kommuninvest testades i alla delar under den hårda blåsten under 2008. Vi klarade vårt uppdrag men det finns anledning att arbeta för att öka det egna kapitalet och att säkerställa vår möjlighet till kortfristig upplåning. Om den akuta krisen fortgått under längre tid än oktober och in i november, skulle även Kommuninvests roll som lender of last resort ha hotats i något läge. I dialog med departement och myndigheter känner jag mig dock säker på att rätta förutsättningar kommer att skapas inom kort. Finanskrisen skördade många offer och risken fanns att det skulle ha kunnat bli en dominoeffekt. Lehman Brothers och AIG är bara två institut av många som är eller har varit i en svår situation. Vid årets medlemssamråd har vi belyst Kommuninvests förmåga att själv täcka förluster med det egna kapitalet. Slutsatsen har varit att kapitalet bör ökas. Ökad vinst via högre marginaler mellan upp- och utlåning är möjlig i dagens kapitalmarknad och det är därför ett sätt bland andra som det kommer att ske på. Kommuninvests bolagsstyrelse har rekommenderat ägarna att långsiktigt öka det egna kapitalet till ca 1 % av balansräkningens storlek. Vilket innebär en ökning med ca 1 miljard kronor, från dagens ca 500 miljoner kronor. En plan för hur och inom vilken tidsram det skall ske, kommer att arbetas fram under 2009. Jag vill, som avslutning, passa på att tacka för det stora engagemanget vid årets medlemssamråd. Mer än hälften av alla medlemskommuner var närvarande vid någon av de 16 platserna. Totalt deltog mer än 250 personer för att bl.a. uppdatera sig om hur finanskrisen påverkat Kommuninvest men också för att ge föreningsstyrelsens representanter och oss i ledningen signaler om hur det fortsatta arbetet skall bedrivas. Ett samarbete blir aldrig bättre än vad man gör det till, så att så många ställer upp är viktigt för att säkerställa att ni uppdragsgivare får vad ni önskar. Vi kommer i månadsskiftet maj/juni med en ny medlems- och kundundersökning för att följa upp vår verksamhet och jag ser fram emot era synpunkter. Tomas Werngren Verkställande direktör 2008 i sammanfattning Kommuninvest ökade med 13 nya medlemmar till totalt 213 medlemmar. Nettoutlåningen ökade med 26,8 mdkr och utlåningen uppgick vid årets slut till 104,7 mdkr. Balansomslutningen ökade med 32,8 mdkr till 142,7 mdkr. Rörelseresultatet uppgick till 75,3 mkr. Kommuninvest har högsta kreditbetyg, AAA, från Standard & Poor s och Aaa från Moody s. I Sverige är det förutom staten, bara Kommuninvest som har högsta möjliga kreditbetyg från båda ratinginstituten. Kommuninvest Dialog utges av: Kommuninvest i Sverige AB (publ), Box 124, 701 42 ÖREBRO. Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2. Tel: 019-16 78 00. Fax: 019-12 11 98. Hemsida: www.kommuninvest.se E-post: fornamn.efternamn@kommuninvest.se Ansvarig utgivare: Tomas Werngren,VD. Redaktör: Anitha Holmberg. Foto: Sid 1 24, 35, 36 Christer Pöhner om inte annat anges. Bildena på sidorna 26 35 är tillhandahållna av respektive kommun. Övriga bilder, Kommuninvests arkiv. Produktion: Liljedal Communication AB. Tryck: Prinfo Welins Tryckeri, Örebro, mars 2009. Nästa nummer av Kommuninvest Dialog utkommer den 11 juni 2009. 2 Kommuninvest Dialog nr 1 2009
Rekordmånga deltagare i årets medlemssamråd! Förväntningarna är höga på Kommuninvests medlemssamråd i Karlstad. Lokalen är i det närmaste fullsatt. Politiker och tjänstemän sitter växelvis med blickarna vända mot Kommuninvests föreningsstyrelseordförande Ann-Charlotte Stenkil och bolagets vice VD Maria Viimne. Men scenen är vidare än så. Under mötet kommer hela rummet att förvandlas till en scen, eftersom alla kommer att vara delaktiga. Med frågor, kommentarer och stort engagemang. Rekordmånga deltagare i årets medlemssamråd Parallellt med dagens möte i Karlstad genomfördes ett liknande medlemssamråd i Gällivare. I Norrland leddes mötet av Kommuninvests vice föreningsstyrelseordförande Alf Egnerfors samt av bolagets vd Tomas Werngren. När medlemsturnén är avslutad har sexton orter fått besök. Mer än 260 representanter för 140 medlemmar har varit på plats. Detta är en stor ökning jämfört med förra året och nytt rekord! Under årets turné har Ann-Charlotte Stenkil märkt av ett stort engagemang från deltagarna. Det har varit en uttalad ambition att öka besökarnas delaktighet. Därför innehåller årets upplaga av samråden ett tydligare markerat utrymme för deltagarna att ställa frågor och att tycka till. Sannolikt har också oron på finansmarknaden bidragit till behovet av ökad dialog och fördjupad information. Rollen som Kommungäld allt tydligare Karlstadsmötet tog sig igenom det intensiva programmet i raskt tempo. En kort presentation av värdkommunen avlöstes av en allmän presentation av Kommuninvest. Anna Sandborgh, kommundirektör i Karlstad, är aktiv i mötesstarten med ett litet välkomsttal. Många ansikten är bekanta för henne. Något som hon med glimten i ögat väver in i sin hälsning. Att hälsa välkommen till hemfolk och samtidigt tala väl om sin kommun är inte så lätt, eftersom skryt så lätt genomskådas. Skämt övergår till allvar när hon tydligt markerar Karlstads ambition att vara en motor i regionens utveckling. I fokus stod Kommungäldsbegreppet som blivit allt tydligare för varje år. Begreppet Kommungäld markerar att man utgör en samhällsnyttig och allmän verksamhet. 3
Per Björkengren, finanschef i Karlstads kommun.
Alla kommuner och landsting är välkomna som medlemmar. Grundprincipen är frivillighet. Både när det gäller att vara medlem och rätten att låna. I en situation där oron på finansmarknaden dagligen gör sig påmind har denna tydliga medlemsnytta skapat ökat intresse från de kommuner som ännu inte är medlemmar i Kommuninvest. För närvarande är 77 procent av Sveriges kommuner medlemmar i Kommuninvest. Under 2008 fick föreningen tretton nya medlemmar. Kommuninvests andel av medlemmarnas totala upplåning är 58 %. Rapport om aktuella stadgeändringar Ann-Charlotte Stenkil pekade på två prioriterade områden när det gäller aktuella ändringar i styrdokument. Det ena är ansvarsförhållandet inom organisationen. Arbetet med att befästa ägarrollen är tydligt kopplad till den solidariska borgen. Här är det viktigt att ansvarsfördelningen mellan föreningsstyrelse och bolagsstyrelse blir bättre markerad. Tidigare har föreningens styrelseordförande och vice ordförande även suttit i bolagsstyrelsen som ägarrepresentanter. Här har funnits en klanderrisk för jäv. Därför kommer ägarrepresentationen i bolagsstyrelsen i fortsättningen att bestå av ägarrepresentanter som inte samtidigt sitter med i föreningsstyrelsen. På så sätt undviks eventuell kritik för sammanblandning av styrelseroller. De nya styrelsekandidaterna kommer att nomineras av föreningens valberedning. Som ett led i strävan efter en förstärkt ägarroll kommer även lekmannarevisorernas mandat från ägarna att göras tydligare. Det andra området för ändring i styrdokument rör Kommuninvests alltför låga egna kapital. Historiskt har det låga kapitalet en förklaring i strävan efter att medlemmarna i alla lägen skulle skörda maximalt av Kommuninvests låga kostnader. I princip skulle alla medel snarast komma medlemmarna tillgodo i form av lägsta möjliga lånekostnader. Fortfarande är ambitionen i princip densamma, men den måste kombineras med ett högre eget kapital. Om bakgrunden till oron på finansmarknaden Bakgrunden kan spåras till Bill Clinton, som under sin tid som USA:s president under 1990-talet ville få en större andel av Amerikas fattiga att köpa bostäder. De statligt kontrollerade bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae blev motorer i processen. Banker och bolåneinstitut pumpade aningslöst ut miljardbelopp till mängder av låntagare. Många gånger utan Ingrid Magnusson, ekonomichef, Landstinget Värmland. att tjänstemännen försäkrade sig om låntagarnas förmåga att klara av framtida ränte- och amorteringskostnader. Banker som gett krediter sålde stora delar av sina låneskulder vidare till de statliga bolåneinstituten i utbyte mot hälften av ränteintäkterna. På så sätt minskade bankerna även sina egna risker. Eftersom det fanns en andrahandsmarknad för begagande skulder sålde bolåneinstituten sina skulder vidare. Dessa bolåneskulder bedömdes vid tillfället som en rätt trygg investering, eftersom amorteringstiden ofta var 25 år lång och förespeglade stabila intäkter. En av de banker som såg attraktionen i dessa begagnade skulder var den gigantiska amerikanska banken Lehman Brothers. En del av bostadslånen paketerades även i olika former, till exempel obligationspaket, för att de skulle uppfattas som intressanta av investerare över hela världen. Antalet paket och volymen skuld blev snabbt så stor att riskerna blev svåra att överblicka för bankerna. Låneförsäkringsbolag som AIG utvecklade en försäkringsprodukt för dessa typer av skulder. Inte överraskande blev denna försäkring snabbt populär hos banker och investmentbolag. När de mest riskfyllda skuldpaketen började bli svårsålda hittade branschen på ett knep. Riskerna gömdes i systerbolag i skatteparadis och om sikten varit dålig tidigare blev den nu i det närmaste ogenomtränglig. De nya obligationspaketen blev framgångsrika på marknaden och bedömdes som en säker investering på marknaden. Ett antal stora amerikanska banker, däribland Lehman Brothers, blev så förblindade av framgångarna att de under 2004 ändrade sina begränsningar beträffande skuldinnehav. Allt verkade gå som en dans. Men då hände något. Under 2005 höjdes den amerikanska styrräntan. Allt fler husägare började få problem att betala sina räntor. Året därpå blev det många husägare som inte klarade av sin husekonomi och ställde in sina betalningar. Husen gick tillbaka till bankerna. Allt färre var intresserade av att köpa hus. Priserna föll. Verkligheten höll på att komma ikapp bankerna som insåg att förlusterna höll på att bli enorma. I mars 2008 ansökte investmentbanken Bear Stearns om nödlån hos amerikanska staten i ett försök att undvika kollaps. Man fick sitt lån, men var tvungen att några dagar senare sälja företaget till en konkurrent för att överleva. Paniken spred sig i finansvärlden. Vilka aktörer var det som hade alla dessa bolånekrediter? Vem kunde man lita på? Uteblivet stöd från amerikanska myndigheterna gjorde att anrika Lehman Brothers gick i konkurs måndagen den 15 september 2008. I början av oktober 2008 beslutade den amerikanska kongressens representanthus att bifalla regerings förslag om miljardstöd för att rädda finansmarknaden. Några dagar senare tog beslutsfattare i euroländernas regering beslut om liknande räddningsaktioner. Källa: Dagens Nyheter 2008 11 08 och om effekterna Kommuninvests vice VD Marie Viimne redovisade en skarp bild av effekterna av finanskrisen. Realekonomin påverkas negativt. Banker och andra finansinstitut kommer att se om sina hus. En följd är allvarliga likviditetsstörningar. Finansiering på längre löptid står föga överraskande högt upp på alla låntagares önskelista. Kommuninvest Dialog nr 1 2009 5
Jan Bohlin, kommunstyrelsens vice ordförande i Hagfors kommun. Den relativa räntenivån för långfristig och säker finansiering kommer att öka. Oron i sig försämrar tron på framtiden och påverkar nedväxlingen i konjunkturen. Sysselsättningen kommer att falla. Konsumtionen kommer att minska. Ingripanden från riksbanker och statsmakter kommer att fortsätta. Regeringens garantiprogram för svenska banker kommer att driva upp deras priser på lån. Inte säkert att det kommer att finnas finansiering till alla kommunala investeringar. Maria Viimne berättade att Kommuninvest under delar av 2008 inte var konkurrenskraftiga. Räntorna for iväg och Kommuninvest hade finansierat för mycket med långa pengar, d.v.s. med allt för långa bindningstider. Samtidigt hade upplåningskostnaderna skjutit i höjden. Men vi genomförde en snabb anpassning till den nya verkligheten och är i dag i allra högsta grad konkurrenskraftiga. Vår affärsidé blir ännu starkare i oroliga tider, vilket också bevisas genom vår roll som lender av last resort. Begreppet står för att i tuffa situationer finns alltid pålitliga Kommuninvest som en sista utpost. På detta pass duggar frågorna tätt. Många handlar förstås om risker och om tillgång på pengar. Maria Viimne framhåller att ju kortare bindningstiderna är, desto större blir risken eftersom man då ständigt måste ge sig ut för att hitta nya pengar. Priset på korta pengar blir också förhållandevis högt, eftersom tillgången är låg. De som sitter på pengarna vet sitt värde. Frågan om när finanskrisen bedöms vara över lämnade Maria Viimne obesvarad. Omöjlig att besvara just nu. Men lärdomarna är viktiga att ta till sig. Många finansiella kriser har sin bakgrund i politiska beslut. Se över lån med kort räntebindning som kan bli uppsagda på kort varsel. Svenska kommuner och landsting måste bli bättre på riskhantering. Några av mötesdeltagarna gav också finansvärldens girighet en del av skulden till situationen. Maria menade att Kommuninvest under en synnerligen svajig period på finans- marknaden levde upp till sitt rykte som Kommungäld. Vi ordnade pengar. Flera av åhörarna betonade värdet av Kommuninvest som rådgivare. Detta är ett område som vi just nu ser över med ambitionen att bli ännu bättre, kommenterade Maria Viimne. Kommuninvest den säkraste av de säkra Kommuninvest är klassad som den säkraste av de säkra, konstaterade Maria Viimne. Svensk kommunrisk är det bästa man kan ha i balansräkningen. Vi är nollriskviktade. Och vi har dubbla trippel- A i kreditvärdighetsbetyg. Dessutom är Sverige som nation i ett läge med stabila statsfinanser. Kort sagt investerarna attraheras av den svenska offentliga sektorn. Kommuninvest bedriver en konservativ lågriskpolitik. Maria menade också att den ökade tillväxten av nya medlemmar och större lånevolym bidrar till att minska riskerna ytterligare. Det är medlemmarnas samlade kraft som gör Kommuninvest till en trovärdig och tilltalande låntagare. Tydliggörande av medlemmarnas solidariska borgen Ann-Charlotte Stenkil betonade att punkten om solidarisk borgen inte handlar om några förändringar jämfört med tidigare. Men det är viktigt att ansvaret kring innebörden tydliggörs. Och det är angeläget att alla medlemmar är medvetna om borgensåtagandet. Följande punkter lyftes fram: Omarbetad borgenskonstruktionen utifrån Kommuninvests utveckling. Borgensförbindelsens omfattning tydliggörs. Stadgarna tydliggör medlemmarnas ansvar vid inträde och eventuellt utträde. Medlemmarnas inbördes ansvar tydliggörs (regressavtalet). Den enskilda kommunens ansvar tydliggörs i årsredovisningen. Arbetet sker tillsammans med Redovisningsrådet. Om EU, allmännyttan och hyrorna Ett aktuellt ämne på samrådet var den pågående översynen (SOU 2008:38) av reglerna för kommunala bostadsföretag utifrån EG-rättens statsstödregler. Enligt utredaren är det sannolikt att de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll strider mot EG-rättens konkurrensregler. I hyreslagstiftningen föreslås därför att de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll avskaffas och att hyressättningsreglerna ändras. Bruksvärdessystemet ska bestå, men inom dess ramar föreslås en ändring av bruksvärdesregeln för att skapa förutsättningar för en väl fungerande hyresbostadsmarknad. Utredaren presenterar två modeller för att den svenska ordningen ska bli förenlig med EG-rättens statsstödsregler. I den ena modellen är de kommunala bostadsaktiebolagen affärsmässiga. Det innebär att de ska drivas utan vad som EG-rättsligt ses som stöd. Detta betyder inte bara att kommunerna inte får ge direkta bidrag till sina bostadsaktiebolag utan också att bolagen på sikt ska ge så hög vinst som möjligt med hänsyn till de risker som kommunerna väljer att ta i verksamheten. Affärsmässigheten kan dock vara långsiktig. Denna modell är förenlig med EG-rätten. I den andra modellen är de kommunala bostadsaktiebolagen självkostnadsstyrda. Enligt utredaren är det osäkert om men inte uteslutet att denna modell skulle godtas vid en EG-rättslig prövning. Nya regler för kommunala moderbolags ränteavdrag Även lagförslaget om ränteavdrag för kommunala moderbolag avhandlades. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2009. I korthet innebär den att kommunala bolag inte får göra avdrag för räntekostnader för lån som har erhållits från kommunen för att förvärva aktier i dotterbolag om det föreligger en intressegemenskap mellan långivare och låntagare. Moderbolaget måste vända sig till extern långivare för att finansiera aktieköpen. Om Kommuninvest inbegrips i det som reglerna beskriver som»intressegemenskapen» är inte klarlagt. Men trots en intressegemenskap kan ränteavdrag medges om det finns affärsmässiga motiv. Kommuninvests tjänstemän arbetar med förhandsbesked beträffande skattemässiga konsekvenser innan allmänt erbjudande om finansiering sker till medlemmarna. Kommunsektorn är kritisk till lagändringen eftersom kommuner inte ägnar sig åt skatteplanering och lagen försvårar kommunernas internbanksmodell. 6 Kommuninvest Dialog nr 1 2009
Kommuninvests föreningsstyrelseordförande Ann-Charlotte Stenkil.
Maria Viimne, vice VD på Kommuninvest i samspråk med Jan Bohlin (s), kommunstyrelsens vice ordförande i Hagfors kommun.
Röster om medlemssamrådet Detta har varit en mycket bra dag. Allting går så snabbt nu för tiden. Därför behöver vi kommuner kvalificerad expertinformation. Per-Gunnar Byh, ekonomichef i Munkfors kommun För mig är det viktigt att knyta kontakter. Och förstås suga upp så mycket information som möjligt. Jag har aldrig tidigare varit med på ett medlemssamråd. Lena Backlund, ekonomichef i Forshaga kommun Min förväntan är att fånga upp Kommuninvests resonemang och arbete i dessa tider. Det handlar bland annat om om analyser och risker. Per-Samuel Nisses (m), vice ordförande i kommunstyrelsen i Karlstad kommun Det är bra att träffas så här. Kommuninvests medlemssamråd är alltid givande. För mig är det extra viktigt att få en beskrivning av den förväntade utvecklingen på finansmarknaden. Kurt Andersson, ekonomichef i Grums kommun Detta medlemssamråd är verkligen intressant. Viktigt att få en bra bild av läget. Det känns tryggt med Kommuninvest, vilket är viktigt i tider som dessa. Claes Hultgren, kommunchef i Filipstads kommun För mig är det första gången jag besöker medlemssamrådet. Jag har förväntningar på att lära känna Kommuninvest bättre. Och förstås bygga nätverk. Det är jätteviktigt. Ingrid Magnusson, ekonomichef i Landstinget Värmland Kommuninvest framtida roll som Kommungäld är en fråga som jag är intresserad av. Lars Sätterberg, ekonomidirektör i Karlstads kommun Det händer saker i finansvärlden varje dag. Därför är detta möte mycket värdefullt. Håkan Johansson, ekonomichef i Säffle kommun Ungefär 80 procent av våra lån ligger hos Kommuninvest. Då är vi förstås på plats. Dagen har varit bra. Ola Persson (c), kommunstyrelsens ordförande i Sunne kommun 10 Kommuninvest Dialog nr 1 2009
Att mötas så är verkligen rätt i tiden. Jag vill bli uppdaterad. Och Kommuninvest är mycket bra pedagoger! Gunnar Tidemand, kommundirektör i Arvika kommun Jag är angelägen om att få en bild av Kommuninvests syn på framtiden. Dessutom är jag nyfiken på nya tjänster och nyheter i organisationen. Per Björkengren, finanschef i Karlstads kommun Kommuninvest har stor betydelse för kommunernas ekonomi. Av dem får jag en bra och korrekt information. Åke Pettersson Frykberg (mp), kommunalråd i Karlstads kommun Jag har höga förväntningar på detta möte. Eftersom jag är kommunens ombud till stämman är detta en försmak. Jag upplever att Kommuninvest har väldigt mycket kunnande som är värdefullt för oss medlemmar. Att få hjälp med råd är inte minst viktigt i dagens läge. Jan Bohlin (s), kommunstyrelsens vice ordförande i Hagfors kommun Framför allt vill jag få mer information om finanskrisen. Hur ser Kommuninvest på riskerna? Hur ser de på sin roll. För övrigt är det bra med sådana här möten. Viktigt att få personliga kontakter. Olle Edgren, ekonomichef i Sunne kommun Jag är här för att lära mig mer om Kommuninvest. Det behöver jag. Aktuellt är förstås information om svenska kommuner i den internationella ekonomiska krisen. Henrik Lindblom (fp), kommunstyrelseledamot i Karlstad kommun Kommuninvest Dialog nr 1 2009 11
Kommuninvests vice föreningsstyrelseordförande Alf Egnerfors samt VD Tomas Werngren höll tillsammans i medlemssamrådet i Hallsberg, där de bland mycket annat förklarade turerna på finansmarknaden. Tomas Werngren Alf Egnerfors
Medlemssamrådet i Hallsberg gav värdefull kunskap och öppnade för dialog Ett utmärkt tillfälle att lyssna, lära och själv vara delaktig genom att ställa frågor. Deltagarna vid Kommuninvests medlemssamråd på hotell Stinsen i Hallsberg i januari var överens om det stora värdet av den årliga medlemsturnén. Samråden öppnar för en dialog med Kommuninvests ledning men också med medlemmar från andra kommuner och landsting. Mötena ger en värdefull uppdatering av situationen på finansmarknaden, om hur läget ser ut just nu. Det är viktigt utifrån vårt eget finansieringsbehov, förklarade en av deltagarna, Anne Andersson, ekonomichef, Katrineholms kommun. Jag är också här för att bevaka ägarfrågorna för mina politikers räkning. De behöver vara informerade inför föreningsstämman i april. Det är naturligtvis också trevligt att träffa andra medlemmar och höra om hur de har det i sina organisationer. Rekordturnén stannade till i Hallsberg Järnvägsknuten Hallsberg var ett av de 16 stoppen på Kommuninvests medlemsturné i januari. Dryga 30-talet medlemsrepresentanter hade hörsammat inbjudan från en av Sveriges demografiska mittpunkter. Jag känner att det är en skyldighet för mig som politiker och medlem att hålla mig informerad i denna mycket turbulenta tid. Kommunernas förutsättningar förändrades ju helt i ett enda slag under 2008. Medlemssamrådet ger mig en bra bild. Här finns också chansen att ställa frågor, det är inte minst viktigt, kommenterade Sture Beckman, förtroendevald i Hällefors kommun. Kommuninvest en stabil och seriös partner På plats i Hallsberg fanns Kommuninvests VD Tomas Werngren och Kommuninvests vice föreningsstyrelseordförande Alf Egnerfors. De lotsade deltagarna genom de senaste händelserna i denna tid av turbulens och oro på den finansiella marknaden. Men det finns också goda tecken i skyn. Ett sådant är att medlemstillströmningen till Kommuninvest fortsätter. Kommuninvest är, inte minst i oroliga Kommuninvest Dialog nr 1 2009 tider, en stabil, effektiv och kunnig partner när det gäller den finansiella verksamheten ute i kommuner och landsting. På det området är vi det självklara valet och kan ge de bästa villkoren för våra medlemmar och ägare, betonade Alf Egnerfors. Vice föreningsstyrelseordförande ville också framhålla fördelarna med den allt tydligare rollen som Kommungäld. Den uttalade samhällsnyttan och frånvaron av ett eget vinstintresse är viktiga argument för att locka med ännu fler medlemmar. Också den solidariska borgen, som är själva fundamentet i verksamheten och en oöverträffad konstruktion, ger oss en särställning på marknaden, menade Alf Egnerfors. Del av amerikansk inrikespolitik? Bolagets VD, Tomas Werngren, tecknade en bild av finanskrisen: bakgrunden, effekterna och de lärdomar som kan dras. Det blev en resa som inleddes redan i början på 1990-talet i USA, och om hur vi nu ser resultat av beslut som går att spåra ända tillbaka till Bill Clintons administration i Vita huset, vilket vi beskrev på sidan fem. Vi är alltså en del av den amerikanska inrikespolitiken, konstaterade Sture Beckman från Hällefors kommun. Svettiga dygn i september 2008 Det enda händelsen på finansmarknaden ledde till den andra och Tomas Werngren kunde vittna om några svettiga dygn i september 2008 när läget var riktigt oroligt. Det var samtidigt som den amerikanska försäkringsjätten AIG:s öde stod på spel. Till slut valde den amerikanska staten att gå in i AIG, och en hel finansvärld kunde andas ut. Det var något av en krissituation och även vi hade exponeringar som gjorde det hade blivit mycket kännbart om AIG lämnats åt sitt öde, förklarade Kommuninvests VD. Det väckte också frågan hos oss om behovet ett större eget kapital i Kommuninvest för att göra bolaget mindre känsligt, menade Tomas Werngren. Ett större eget kapital Frågan om det egna kapitalets var en av de punkter som var föremål för givande diskussion under samrådet i Hallsberg. Tomas Werngren redogjorde för ett antal alternativ för att höja det egna kaptalet. För- och nackdelar vägdes mot varandra. Anne Andersson, ekonomichef i Katrineholms kommun, missar ogärna Kommuninvests medlemssamråd. De ger en värdefull uppdatering av situationen på finansmarknaden. Det är viktigt utifrån vårt eget finansieringsbehov. 13
Röster om medlemssamrådet Här får jag information om det finansiella läget från någon som har lite bättre koll än jag får i kristallkulan. Spekulationer och allmänt siande i medierna gör ingen klokare. Anders Tollin (s), kommunstyrelsens ordförande i Surahammars kommun Jag är framför allt här för lyssna till diskussionerna kring den solidariska borgen. Vi i Fagersta är medlemmar men har inga lån i Kommuninvest eller någon annanstans heller. Vi har en mycket stabil ekonomi. Claes Becker, ekonomichef i Fagersta kommun Det här medlemssamrådet är mitt första. Det är intressant att få inblick i arbetet och jag är bland annat nyfiken på hur Kommuninvest ska fortsätta vara en stark aktör på finansmarknaden. Tomas Doxryd (s), kommunstyrelsens ordförande i Hallsbergs kommun Det är spännande att höra om hur Kommuninvest utvecklas och hur man tror sig stå i konkurrens med andra aktörer på marknaden. Medlemssamrådet är också ett bra tillfälle att få allmän information om läget på finansmarknaden. Torvald Karlsson (c), kommunalråd i Valdemarsviks kommun Bra att få veta mer om synen på marknaden och om vad Kommuninvest har att erbjuda. Frank Pfeiler, ekonomichef i Surahammars kommun Det är mitt första medlemssamråd, så jag är inte minst här för att lyssna och lära. Sedan är det intresserant att träffa kollegor och få höra hur de jobbar med finansieringsfrågorna och tacklar de tuffare tiderna. Elin Höghielm, enhetschef ekonomi i Vingåkers kommun Det känns alltid värdefullt att vara med medlemssamråden och speciellt i dessa oroliga tider. Att träffa andra och utbyta erfarenheter är också givande. Anna Eriksson (s), kommunstyrelsens ordförande i Laxå kommun Det som händer på finansmarknaden berör oss alla. På medlemsamrådet får man turerna förklarade för sig på ett enkelt och pedagogiskt sätt. Det är mycket bra, och det har jag nytta av när jag ska föra informationen vidare till mina vänner hemma i min kommun. Vi får kunskap om hur vi kan förbättra vår egen riskhantering. Eva-Lena Johansson (s), kommunstyrelsens ordförande i Ljusnarsbergs kommun En uppdatering av läget på finansmarknaden och frågan om ett eventuellt ägartillskott fångar mitt största intresse i dag. Och det är alltid givande att träffa andra personer. Anders Olsson, finanschef i Örebro kommun 14 Kommuninvest Dialog nr 1 2009
Tummen upp för medlemssamrådet i webbundersökning! Samtliga deltagare har ombetts att värdera 2009 års medlemssamråd. Drygt 120 personer svarade på webbenkäten. Sammanfattningsvis fick evenemanget höga betyg. Göran Mattsson, sekreterare i föreningsstyrelsen, är en av dem som håller i Kommuninvests årliga medlemssamråd. Han känner sig nöjd. Det är viktigt att visa våra medlemmar respekt för deras tid. Den som lägger en halv dag på ett möte har rätt att mötas ett effektivt program av hög kvalitet. Undersökningen har gett oss ett kvitto på att besökarna i huvudsak är mycket nöjda. Deltagarnas sammanlagda utbyte är stort Undersökningen innehåller ett femtontal områden där deltagarna fått sätta betyg i en skala mellan 1 och 5. En femma är högsta betyg och en etta är lägsta. Ett frågeområde som arrangörerna är extra intresserade av är om mötesorterna passat medlemmarna bra. Eftersom Kommuninvests medlemmar finns över hela Sverige har det varit angeläget att arrangera samråd på så många orter att medlemmarna upplevt närhet. På frågan om mötesorten passade mig bra har drygt 78 procent av de tillfrågade lämnat betyget 4:a eller 5:a, d.vs. bra eller mycket bra. Ytterligare ett viktigt betygsområde handlar om i vilken utsträckning besökarna anser att det gavs tillräckligt med tid för mina åsikter och frågor. Här har 73 procent gett betyget 4:a eller 5:a. Hur långt bör ett medlemssamråd vara? är en fråga som Göran Mattsson och de andra i arrangörsgruppen har funderat på. Här ger undersökningen ett tydligt svar. Nästan nio av tio deltagare tycker att möteslängden tre timmar är bra. Deltagarna är nöjda med det sammanlagda utbyte av 2009 års samråd. Mer än 83 procent har satt betyg 4:a eller 5:a. Tid för att mingla Finns det några områden som medlemmarna önskar ska bli bättre? Det kanske skulle vara medlemmarnas utbyte av varandra under själva samrådet. Här ser vi att betygen inte ligger på toppnivå. Min förklaring är att tiden för mingel är ytterst begränsad. Programmet är så späckat att tiden för informationsutbyte deltagarna emellan är minimal. Tiden för denna typ av samtal finns egentligen bara under lunchen och kaffepauser. I webbundersökningens s.k. öppna kommentarer har vi fångat upp en idé om att förlänga pauserna något. Kanske kan vi hitta ett ökat utrymme för detta nästa samråd? Kunskap för fortsatt utveckling Göran Mattsson ser webbundersökningen som ett redskap att bli ännu bättre. Vi är en medlemsägd organisation. Helt avgörande för fortsatt framgång är att kommunikationen och dialogen med ägarna fungerar. Medlemssamråden är en viktig kanal för ägarna. Både när det gäller att få information och samtala om verksamhetens fortsatta utveckling. Naturligtvis är alla medlemmar välkomna med förslag när som helst Avslutningsvis visar undersökningen att fler än åtta av tio av årets besökare siktar på att delta nästa år. Det inspirerar avslutar Göran Mattsson. Den som lägger en halv dag på ett möte har rätt att mötas ett effektivt program av hög kvalitet. Webbundersökningen har gett oss ett kvitto på att besökarna i huvudsak är mycket nöjda menar Göran Mattson, sekreterare i föreningsstyrelsen och medlem i arrangörsgruppen. Besökarnas betyg när det gäller deras sammanlagda utbyte av medlemssamrådet är stort. Mer än 83 procent har lämnat näst högsta eller högsta betyg. 1 2 3 4 5 a Ingen uppfattning b Avstår % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 a b Kommuninvest Dialog nr 1 2009 15
Finanskrisens psykologi 16
När den amerikanske finansmannen Warren Buffett nyligen TVintervjuades kommenterade han stämningen i USA. Jag har aldrig sett konsumenterna, eller amerikanerna i stort, så rädda som nu. Rädsla är väldigt smittsamt. Du kan bli rädd väldigt snabbt. Men du blir inte trygg på fem minuter.* Dialog träffade Patric Andersson, docent i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm. Samtalet kom att handla om psykologiska effekter kopplade till den globala finanskrisen. * Källa Warren Buffetts uttalande: DiTV 2009 03 10 Den senaste tiden har Patric Andersson varit flitigt anlitad som sakkunnig i massmedierna. Anledningen till att hans kunskaper och ämnesområde uppfattas som så betydelsefulla just nu är kanske inte så svår att förstå. Ekonomisk psykologi får ett uppsving i kristider då alla söker förklaringar till den uppkomna situationen. Otillfredsställande tycker Patric Andersson. När det är högkonjunktur ångar allt på och då är intresset begränsat. Men ämnet är precis lika angeläget oavsett konjunktur. Skulle man ägna sig mer åt ekonomisk psykologi i goda tider kanske man bättre skulle undvika de dåliga. Ointresse för ämnet på svenska universitet Patric Andersson konstaterar att under perioder då börsen har negativ utveckling ökar mediernas finansbevakning. På något sätt anses ämnet mer värt att uppmärksamma då. Denna brist på intresse för fortlöpande sammanhang tycker han är otillfredsställande. Ytterligare ett tecken på avsaknad av insikt är de svenska universitetens styvmoderliga behandling av ekonomisk psykologi. Just nu finns det inga kurser på Handelshögskolan i ämnet. En av anledningarna till ointresset är att många har svårt för att kombinera de två områdena. Man känner sig inte hemma vare sig hos ekonomerna eller hos psykologerna. Det verkar också finnas en skepsis hos vissa ekonomer att ta till sig forskarrön som handlar om ekonomisk psykologi, menar Patric Andersson. En inte ovanlig uppfattning är att psykologisk forskning är diffus. Internationellt ser intresset annorlunda ut. Där är ämnet på frammarsch. Och ekonomisk psykologi har sin givna plats i finansvärlden. Psykologi kan nämligen tillskrivas en stor betydelse när det gäller utvecklingen av dagens finanskris. Risk för flockbeteende där intellektuella analyser väljs bort Hur stor roll psykologi har haft är extremt vanskligt att besvara, anser Patric Andersson. Psykologin kan till exempel bidra till ett flockbeteende som riskerar att människorna väljer bort att tänka på egen hand när de ska fatta beslut. Patric Andersson beskriver en situa- Patric Andersson är docent i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm. 17
tion där den ena händelsen leder till den andra. Börsen går dåligt. Industrin får inga order och går dåligt. Grannen förlorar jobbet. Det är då det är lätt att få en svartsyn. Flockbeteendet riskerar att ta bort människans initiativ till egen handling. På frågan vem som är den John som deltagarna i den klassiska barnleken följer och härmar efter har Patric Andersson inget spektakulärt svar. En flock kan röra på sig utan att veta vem som är John. Ta en eldsvåda till exempel. Brinner det springer alla mot nödutgången. Ett modernt exempel på hur massmedierna har bidragit till en flockrörelse i finansvärlden är från 2007. Då spred brittisk TV och press budskapet att den brittiska banken Northern Rock var på fallrepet. Mängder av kunder blev nervösa och sprang samtidigt till banken för att ta ut sina pengar. Situationen blev till sist ohållbar och banken fick tas över av samhället för att kunna räddas. Det enda vi har att frukta är fruktan själv 1930-talet var depressionens årtionde och den amerikanske presidenten Theodore Roosevelts omfattande reformprogram New Deal, Nya given, fick starkt gehör hos det amerikanska folket. I sitt installationstal i mars 1933 uttalade den nya presidenten de ord som blivit klassiska: Det enda vi har att frukta är fruktan själv. I vilken utsträckning tror Patric Andersson att rädsla driver på finansiella kriser? Rädsla lär påverka. Den kan skapa inaktivitet. Vi väntar med inköp. Vi håller fast vid det gamla. Vi behåller vår gamla bil. Individ och samhälle i samspel Samtalet kommer in på den förre USApresidenten George W Bush TV-tal till den amerikanska nationen där statschefen uppmanar medborgarna att göra sin plikt genom att konsumera. Patric Anderssons kommentar är att uppmaningen att shoppa kanske kan ha sin poäng, men det borde knappast gälla konsumtion finansierad med lånade pengar. Han ser en konflikt mellan den individuella rationalisten och samhällets intressen. Individen gör den logiska bedömningen att hon bör dra åt svångremmen och vara försiktig med utgifterna med tanke på de allt bistrare tiderna. För samhällets del blir situationen olycklig om alla individer bestämmer sig för detta samtidigt. I sammanhanget ger Patric Andersson ett konkret exempel på statligt agerande Tidens tecken. På väg till mötet med Patric Andersson på Handelshögskolan stötte Dialogs skribent på denna skylt. för att öka konsumtionen. Tysklands regering försöker nu stimulera bilförsäljningen genom att erbjuda en generös skrotningspremie. Lärdomar av historien Ekonomisk historia visar på ett antal svåra konjunkturnedgångar. En fråga till Patric Andersson blir allt mer given. Lär vi oss aldrig av historien? Det ser inte ut som om vi gör det. Här är jag pessimist. Tittar man i backspegeln på alla olika sorters bubblor som har spruckit så slås man av något märkligt. Vi går i samma fällor hela tiden. Patric Andersson nämner att ett sätt att undvika återfall kan vara att se över incitamentsstrukturen. Belönas hela tiden handläggare som lånar ut stora volymer leder det lätt till fartblindhet. En förklaring till att finansvärlden inte har något fungerande early warning system ser Patric Andersson bland annat i en teori som kallas förlustaversion. Det handlar om en mycket allmänmänsklig tendens som går ut på att Psykologi läran om människors upplevelser, känslor, bet 18 Kommuninvest Dialog nr 1 2009
vi hatar att förlora. Vi får som en följd av detta svårt att erkänna en dålig affär. Den dåliga affären riskerar att inte observeras i tid, utan i stället att följas av flera. Rationella beslut inte så vanliga som man kan tro Studier av aktörer på börsen visar att rationella beslut baserade på väl avvägda fakta inte förekommer så ofta som kanske omvärlden trott. Patric Andersson menar att många av de ekonomiska rådgivarna på bankerna har dålig kunskap. Vissa prognosmakare behandlas som orakel. Men de sitter inte inne med några sanningar. Börsen är mycket svår att bedöma och den långsiktiga utvecklingen är ofta omöjlig att förutse. Eventuellt skulle en ordination mot problemet med alltför lättvindiga råd vara ett negativt tantiem. Detta skulle innebära en ekonomisk påföljd som kanske skulle leda till mer rationella och noggranna analyser innan bankrådgivarna lämnar sina rekommendationer. Patric Andersson berör också företeelsen att vi människor har en förkärlek att söka information som stöder våra egna teser. I stället borde vi vara mer kritiska och söka och analysera information som pekar på motsatsen. Bortförklaringar och övermod Ett annat fenomen kopplat till psykologi är att vi har en förkärlek att förklara framgångar med vår egen förmåga medan orsaken till misslyckanden beror på oförutsägbara omvärldshändelser. Patric Andersson drar gärna paralleller med idrottsvärlden. Här får svenska skidlandslaget bli exempel. De kan välja mellan att skylla ett tävlingsmisslyckande på väderomständigheterna eller helt enkelt erkänna att de inte är bättre. Kommer vi inte till insikt när det gäller betydelsen att erkänna den verkliga orsaken till misstag kommer vi aldrig att lära av historien Patric Andersson efterlyser mer ödmjukhet på finansmarknaden och avslutar med ett exempel hämtat från det amerikanska inbördeskriget. En amerikansk general i nordstatsarmén ombads av sina mannar att huka sig i skyttegraven eftersom han annars kunde riskera att dödas. Överlägset förklarade generalen att fienden omöjligt kunde träffa honom på det här avståndet. Dessa ord blev generalens sista. Välkommen till Finansdagarna 2009 Finansdagarna 2009 Konferens 6-7 maj 2009, Stockholm Svårare och dyrare att låna minskat skatteunderlag börskrasch Hur bör och kan du agera under finanskris och lågkonjunktur? Dessutom alltid aktuella frågor: Pensionsåtaganden Sälja eller behålla fastigheter Kapitalförvaltning Skuldförvaltning Alternativa finansieringslösningar Infrastruktur Skatt m.m. Anders Knape, ordförandeskl Kerstin Hessius, VD Tredje AP- Fonden Göran Espelund, VD Lannebo Fonder Anna-Greta Sjöberg, RBS Mats Qviberg, vice styrelseordförande Öresund Barbro Wickman-Parak, vice riksbankschef Tomas Werngren, VD Kommuninvest Jon Åsberg, chefredaktör Affärsvärlden Övriga talare från bland andra: KTH, Vellinge kommun, Öhrlings PWC, KPMG, AGL, Bois & Partners, Standard & Poor s, med flera. www.finansdagarna.se Rabatt? Anmäl Dig före 31 mars och betala endast 3900:- (normalpris 4900:- eenden och tankar. Kommuninvest Dialog nr 1 2009 För information och anmälan www.finansdagarna.se 19
Skulle vi inte bli manipulerade så vore vi inte människor Dialog: Du är en eftersökt föreläsare. Bland annat har du ett rykte om dig att ha förmågan att läsa andras tankar. Något som förstås är oerhört spännande. Beskriv det du gör på scenen? Lars-Peter Loeld: I princip använder jag mig av människans fem sinnen för att hos publiken skapa illusionen av att jag har ett sjätte sinne. Konceptet Mindgames tog mig ungefär tre år att utveckla. Det är en blandning av inspiration, tankeställare och underhållning. Mina föreställningar gör jag interaktivt tillsammans med publiken. Vi människor är så oerhört påverkbara. På scenen kan jag i mina möten med människor skapa en känsla att jag kan läsa deras tankar. Det kan handla om allt från vem som var deras första kärlek till när de är födda. Jag kan också påverka publiken att undermedvetet göra val som de är alldeles övertygade om att de gör av egen kraft. Dialog: Hur blir publikens reaktion efteråt? Upplevs du som en manipulerande charlatan eller synsk på riktigt? Lars-Peter Loeld: Det här är jätteintressant. Skulle jag till exempel göra ett antal trolleritrick, så vet folk att det inte är på riktigt. Men åtskilliga i min publik upplever mig som synsk på riktigt. Jag tror att anledningen är att många av dem verkligen vill tro på det de upplever. Samtidigt är det viktigt för mig att inte skrämma, utan upplevas som humanist med glimten i ögat. Dialog: Har du några betydelsefulla budskap till din publik? Lars-Peter Loeld: Allt är möjligt. För mig är det även viktigt att inspirera mina medmänniskor att odla det som kallas intuition. Det handlar både om hjärta och hjärna. När det gäller hjärnan så är den en outnyttjad kraft. Människans vilja är också ett angeläget ämne. Många tror att den är fri. Men under min föreställning Mindgames bevisar jag att vi människor inte har någon fri vilja, utan manipuleras ständigt. Men för att kunna må bra intalar vi människor oss att var och en bestämmer över sig själv och sina beslut. I en tid där informationsfloden väller över oss blir kraven på mottagarna allt högre. Ny teknik och nya medier gör anspråk på våra öron och ögon. Inte minst vill många kommunicera med våra känslor. Men hur är det ställt med människan under 2000-talet? Är vi så upplysta att vi kan parera all känslobearbetning med vårt förnuft? Dialog besökte en man vars specialitet är att manipulera sin publik att få dem att tro att han kan läsa deras tankar. Till sin hjälp har han psykologiska tekniker, vetenskap, subliminal påverkan, kroppsspråk, intuition och sitt språk. Möt Lars-Peter Loeld, beteendevetaren som gör fler än etthundra uppträdanden varje år. Sitt program har han döpt till Mindgames. Publiken består av förstummade näringslivsföreträdare. Lars-Peter Loeld. Yrke: mästermanipulatör. Dialog: Finns det något sätt att hantera denna yttre påverkan? Lars-Peter Loeld: Sluta upp med att läsa tidningar, titta på TV och besöka Internet! Detta är förstås ingen realistisk lösning. I stället visar mitt svar att människans vardag aldrig kan bli fri från manipulation. Denna är en del av livet. Vi är ju bara människor. Och förstås påverkar vi varandra. Skulle vi inte bli manipulerade, så vore vi inte människor. Men på vägen kan vi till exempel bära med oss vikten av att väga våra ord. Dialog: Temat för Kommuninvests föreningsstämma 2009 är Finanskrisen en psykologisk thriller?. Vi har förflyttat oss från svalare ekonomi via oro till finanskris. Hur mycket av utvecklingen skulle du vilja tillskriva psykologiska effekter av massmediernas kommunikation? Lars-Peter Loeld: Massmedierna har ett stort ansvar. Skriver de i orostider Så här räddar du dina pengar, sår de förstås en negativ utveckling. Vi människor blir också förvirrade av det vi tolkar som dubbla budskap. Ett stort börsföretag kan redovisa jättestora vinster samtidigt som de säger upp hundratals medarbetare. Detta är svårt för många att förstå. När det gäller finanskrisen är jag övertygad om att den handlar väldigt mycket om psykologi. Talar man tillräckligt mycket om att det är kris, så blir det kris. En personlig reflexion är att det är märkligt att massmedierna så ofta ber bankernas talespersoner om kommentarer till den uppkomna situationen i stället för att fråga oberoende experter. Dialog: Du har en akademisk examen som beteendevetare. Denna vetenskap handlar om människans beteenden ur olika perspektiv. Hur ser du på det sociala spelets betydelse i ett samhälle? Lars-Peter Loeld: Det finns klassiska exempel på kraften hos gruppsykologi. Ett av dem handlar om ett experiment där 30 elever i tur och ordning förs fram till svarta tavlan. På den är en stor cirkel avbildad. Som ett led i experimentet är de 29 första eleverna invigda i testet och i smyg ombedda att, när de kommer fram till tavlan högt, säga att de ser en kvadrat, trots att det är en cirkel som är uppritad på tavlan. Till sist när det är dags för elev nummer 30, som är den enda som inte är invigd i experimentet, att stiga fram till tavlan och berätta vad han ser. Och vid det här laget är denne så påverkad av alla tidigare gruppmedlemmar som påstått att cirkeln är en kvadrat att han håller med! Dialog: Du möter många av näringslivets chefer. I vilken utsträckning kan du förändra deras synsätt på ledarskap? Lars-Peter Loeld: Här vill jag krossa en myt. Den typen av föreläsningar som jag och många andra ger uppfattas av många som en avgörande förändringskraft. Men så fungerar inte inlärning. En timme räcker inte för att skapa insikt eller tillräcklig kunskap för varaktig förändring. Men visst kan mina möten så ett frö. Och det är väl inte så illa? 20 Kommuninvest Dialog nr 1 2009