Grundlärarprogrammet F- 3, Norrköping

2016-07- 04 1(29) Grundlärarprogrammet F- 3, Norrköping Studiehandledning Utbildningsvetenskaplig kärna Delkurs 2: Utveckling och lärande, 8,5 hp Utveckling och lärande, VFU, 1,5 hp HT 2016 v. 37-43 Kurskoder 972G17 Utveckling och lärande 972G18 Utveckling och lärande, VFU Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV INKÖPINGS UNIVERSITET IBL/ISV

LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(29) FÖRORD... 4 KURSMÅL F- 3... 5 KURSINNEHÅLL F- 3... 5 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING INOM UK2... 5 Kursmål... 5 Kursinnehåll... 5 UNDERVISNING OCH ARBETSFORMER... 5 KURSENS ORGANISERING... 7 Introduktion... 7 Föreläsningar... 7 Seminarier... 7 Kursuppgift (SRE1)... 8 Artikeluppgift... 8 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)... 9 VFU- uppgift... 9 Skriftlig tentamen (STN1)... 10 Anmälan till skriftlig tentamen... 10 Tentamenslokal... 10 Avanmälan... 10 Identitets- och närvarokontroll... 11 POLICY RÖRANDE FUSK OCH PLAGIAT... 12 HEDERSKODEX... 13 BEDÖMNINGSGRUNDER UK2... 14 Godkänd... 14 Väl godkänd... 14 Underkänd... 14 VFU... 14 UTVÄRDERING... 15 KURSLITTERATURLISTA... 16 Kursböcker obligatoriska... 16 Litteratur till Kursuppgift obligatorisk... 16 Digitalt lärande valbar... 16 Estetiskt lärande valbar... 16 Utomhuspedagogik valbar... 16 Litteratur till Artikeluppgift obligatorisk... 16 Referenslitteratur... 17 Bonusmaterial... 17 KONTAKTUPPGIFTER... 18 Kursansvarig/Campuslärare... 18 Campuslärare/Examinator... 18 Kursmentor... 18 Kursadministratör... 18 VFU- team... 18 ARBETSGÅNG... 19 Arbetsgrupp: Kursintro & Utvecklingspsykologi 1... 20 Arbetsgrupp: Utvecklingspsykologi 2... 20 Arbetsgrupp: Behaviorism & Socialkognitiv teori... 21

LINKÖPINGS UNIVERSITET 3(29) Arbetsgrupp: Artikelläsning inför Kursuppgift... 21 Arbetsgrupp: Kognitiv konstruktivism & Socialkonstruktivism... 22 Arbetsgrupp: Kognitivt perspektiv på lärande... 22 Kamratrespons: Kursuppgift... 23 Arbetsgrupp: Reflektion kring språk och skrivande... 24 Arbetsgrupp: Mångfaldens pedagogik & pedagogikens mångfald... 24 Inför VFU (v. 41)... 25 Arbetsgrupp: Beredskap för lärande - motivation i fokus... 26 VFU- seminarium v. 42... 27 Artikelseminarium... 27 Avslutande genomgång inför tentamen... 27 CENTRALA BEGREPP/OMRÅDEN... 28 Utvecklingspsykologi... 28 Socialkognitiv lärteori (social inlärningsteori)... 28 Behaviorism... 28 Kognitiv/psykologisk/individuell konstruktivism... 28 Socialkonstruktivism (socio- kulturellt perspektiv)... 28 Kognitivt perspektiv... 29 Mångfald... 29 Motivation... 29

LINKÖPINGS UNIVERSITET 4(29) Förord Vi vill hälsa dig varmt välkommen till Utveckling och lärande (UK2) som är den andra kursen i den Utbildningsvetenskapliga Kärnan på Lärarprogrammet. Första terminens kurser ska ses som delar av en gemensam helhet. I den här kursen kommer olika aspekter av utveckling och lärande att studeras. Ni kommer också under denna tid att ha en verksamhetsförlagd delkurs Utveckling och lärande, verksamhetsförlagd utbildning. Syftet med denna studiehandledning är att underlätta studierna för er lärarstuderande genom att tydliggöra kursernas syften, mål och organisering. Innehållet har utarbetats i samarbete mellan kursansvariga i Norrköping och Linköping samt kursmentor. Förutom information om föreläsningar, litteratur och kursuppgifter omfattar studiehandledning även information om salstentamen, kursens bedömningsgrunder och tips på bonusmaterial som vi tror kan vara till glädje för er studenter inom Grundlärarprogrammet. Lycka till med studierna! Ann- Sofi Wedin (kursansvarig, Linköping) Lars Wallner (kursansvarig, Norrköping) Eva Bard (kursmentor F- 3, Norrköping och Linköping)

LINKÖPINGS UNIVERSITET 5(29) Kursmål F- 3 Efter avslutad kurs skall den studerande kunna - redogöra för olika teoretiska perspektiv på utveckling, motivation och lärande - redogöra för hur mångfald påverkar undervisningens villkor - relatera teorier och begrepp inom utveckling och lärande till undervisningspraktiken, med fokus på år F- 3 - diskutera hur den pedagogiska psykologin kan användas som ett professionellt verktyg för att leda och stödja elevers lärande - uttrycka sig vetenskapligt i skrift på grundläggande nivå Kursinnehåll F- 3 Kursen fokuserar på grundläggande teorier och begrepp för utveckling, motivation och lärande. Frågor om lärande i relation till sociala och kulturella faktorer belyses samtidigt. Dessutom relateras begreppen utveckling och lärande till undervisningspraktiken med fokus på år F- 3. Kursen består av följande moment: (a) Introduktion till pedagogisk psykologi och dess forskningsmetoder, (b) Behavioristiska, konstruktivistiska, sociokulturella och kognitiva synsätt på lärande, (c) Elevers kognitiva, sociala och emotionella utveckling, (d) Elevers olika förutsättningar för lärande med avseende på exempelvis social bakgrund, genus och etnicitet (e) Motivation i relation till lärande och undervisning samt (f) Undervisningsstrategier, t.ex. utomhuspedagogik och estetiska lärprocesser (g) Lärande i relation till digitala verktyg. Verksamhetsförlagd utbildning inom UK2 Kursmål - uppvisa grundläggande social förmåga i skolans verksamhet - med handledarens stöd planera och genomföra ett enklare undervisningsmoment och därigenom visa upp grundläggande didaktiska förmågor. Kursinnehåll Den studerande genomför verksamhetsförlagd utbildning i grundskolans år F- 3. Den studerande planerar och genomför ett enskilt moment tillsammans med handledaren. Under kursen övar den studerande att kommunicera och ta kontakt med elever, att använda sig av kroppsspråket att ta emot konstruktiv kritik samt att visa ett ansvarsfullt beteende i skolmiljö. Undervisning och arbetsformer Utgångspunkten för upplägget av kursen är att studenternas arbetsinsats ska i genomsnitt motsvara 40 timmars arbetsvecka. I de 40 timmarna ska samtliga moment i kursen räknas in, det vill säga både den schemalagda undervisningen och den självstudietid som används individuellt och i grupp samt examination. Undervisningen sker i form av både verksamhetsförlagd och campusförlagd utbildning med föreläsningar och seminarier där den studerande förväntas vara aktivt förberedd. Arbetet sker både i grupp och individuellt. Även icke- lärarledda gruppträffar förekommer. Kursuppgifter används som lärstöd för den studerande.

LINKÖPINGS UNIVERSITET 6(29) Studenterna är indelade i grupper utifrån vald inriktning. Det gemensamma för alla grupper är de delmoment som beskrivs här nedan, den obligatoriska litteraturen, föreläsningarna, kursuppgiften, examinationen och bedömningsgrunderna. Kursen tillämpar obligatorisk närvaro på seminarium. Obligatorisk närvaro betygsätts med ett D (deltagit), vilket är nödvändigt för att fullständigt kursbetyg ska kunna ges. Ersättningsuppgift vid frånvaro- gäller för varje enskilt seminarium: Formulera en eller två frågor och besvara och diskutera den/dessa utifrån litteraturen som angivits för respektive seminarium. Omfattning ca 2-3 sidor. Lämnas in på Lisam innan kursens slut.

LINKÖPINGS UNIVERSITET 7(29) Kursens organisering Introduktion Introduktion till kursen Utveckling och lärande Lars Wallner s. 1-24 (kap 1) Föreläsningar Utvecklingspsykologi 1 Gisela Eckert s. 26-36, 76-129 (kap 3) Utvecklingspsykologi 2 Gisela Eckert s. 26-36, 76-129 (kap 3) Behaviorism och socialkognitiv teori Michael Tholander s. 208-253 (kap 6), 378-391 Kognitiv och social konstruktivism Ann- Sofi Wedin s. 36-64, 339-377 (kap 9) Kognitivt perspektiv på lärande Fredrik Jeppsson s. 254-295 (kap 7) Beredskap för lärande motivation i fokus Andrzej Szklarski s. 391-425, 425-434 kursivt, 434-460 Mångfaldens pedagogik och pedagogikens mångfald Magnus Dahlstedt s. 176-206 (kap 5) Läsanvisningarna utgår från kursboken Pedagogisk Psykologi (se litteraturlista) Seminarier Gruppvisa träffar med campuslärare. Tider för detta, se schemalänk till TimeEdit på kursens hemsida, samt Lisam.

LINKÖPINGS UNIVERSITET 8(29) Kursuppgift (SRE1) Kursuppgiften examinerar följande kursmål: - uttrycka sig vetenskapligt i skrift på grundläggande nivå Skriv en reflekterande text där du som lärare planerar en lektion eller en del av en lektion för år F- 3. Lektionsplaneringen ska utgå ifrån ett av följande tre områden: utomhuspedagogik, estetiska lärprocesser, eller digitala verktyg. Använd de båda föreslagna texterna för det område du valt (se Kurslitteraturlista) för att stödja resonemanget i din planering. Lektionens innehåll ska ha ett tydligt syfte kopplat till elevernas lärande: vad är det eleverna ska lära sig, och varför? Denna uppgift kommer senare att användas under kursen UK3, där ni behandlar betygsättning och bedömning av elevers lärande. Specificera innehåll för lektionen, samt ålder på barnen i ditt exempel och reflektera över lektionens upplägg och nivå ( svårighetsgrad ) utifrån dina nyvunna kunskaper inom utvecklingspsykologi. Stärk dina egna tankar med referenser från kurslitteratur, styrdokument och valda texter. I uppgiften tränas både akademiskt skrivande och korrekt referensteknik (använd APA referensguide och Schött, m.fl., 2015). Kursuppgiften görs i tre steg: 1. Tisdag v. 39 ska uppgiften läggas upp på gruppens sida på Lisam för kamratrespons. Utifrån denna kamratrespons arbetas texten om, och 2. onsdag v. 40 lämnas uppgiften in på Lisam i Inlämningar. Campuslärare läser texten och ger utförlig feedback på hur denna kan förbättras (ej betyg) i relation till kursmålen. Utifrån detta arbetas texten om, och 3. fredag v. 43 lämnas uppgiften återigen in på Lisam i Inlämningar för slutgiltig bedömning och betygsättning. Arbetssätt: Individuell uppgift Omfattning: ca 2 sidor (12 punkter, Times New Roman, 1,5 rader). Inlämning: se ovan. Respons: Kamratrespons och skriftlig respons av campuslärare. Bedömning: U/G Artikeluppgift Du ska läsa en av tre artiklar (som du finner i kurslitteraturlistan) vilka beskriver hur lärteorier kan tillämpas i skolmiljö. Du ansvarar sedan för den artikel du har läst under följande obligatoriska artikelseminarium. Läs artikeln både utifrån form och innehåll, med hjälp av artikelläsningsguiden (se Lisam). Ni som läst samma artikel diskuterar denna under seminariet och kan gärna knyta an till erfarenheter från er VFU. Avslutningsvis kommer ni i gruppen tillsammans att presentera artikeln för de andra. På detta sätt får hela seminariegruppen del av de tre artiklarna, vilket underlättar vidare läsning. Arbetssätt: Individuell förberedelse och gruppvis under seminariet Omfattning: 1 artikel djupt och 2 artiklar mer översiktligt Redovisning: deltagande i seminariet v. 42 Respons: ges muntligt under seminariet

LINKÖPINGS UNIVERSITET 9(29) Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i UK2 syftar till att den studerande ska orientera sig i skolans olika miljöer och verksamheter, samt skaffa sig inblick i lärarens varierande arbetsuppgifter. Vidare ska VFU erbjuda tillfällen att reflektera över och sammanlänka teori- och verksamhetsgrundade kunskaper. VFU ska ge den studerande en upplevelse av hur det är att vara lärare, genom att själv få pröva på enklare undervisningsmoment i klassrummet. Dessutom ska den studerande aktivt försöka att lära känna och förstå elevernas olika sätt att förhålla sig till skolan. Efter VFU ska den studerande kunna: o uppvisa grundläggande social förmåga i skolans verksamhet, samt o med handledarens stöd planera och genomföra ett enklare undervisningsmoment och därigenom visa upp grundläggande didaktiska förmågor. Dessa kursmål examineras genom att den studerande ska visa engagemang och intresse för lärarens arbete, elevers lärande och sociala samspel samt aktivt delta i verksamheten. Dessutom ska den studerande genomföra nedanstående VFU- uppgift. VFU- uppgift Uppgiften syftar till att den studerande ska börja utveckla didaktisk medvetenhet och kommunikativ kompetens. Uppgiften innebär att i samråd med handledaren planera och genomföra ett enklare undervisningsmoment tillsammans med elever. Det kan vara att leda ett inslag i en lektion eller ta ansvar för annan aktivitet i en större eller mindre elevgrupp. Uppgiften kan se olika ut beroende på verksamheten. Respons: Respons ges av handledaren. Handledaren ska leda ett utvärderingssamtal med studenten kring VFU i allmänhet och kring VFU- uppgiften i synnerhet. Den bedömningsblankett som handledaren skickar per post till campusläraren kan fungera som utgångspunkt för samtalet. Bedömningsblanketten laddas ner av den studerande från kursens (UK2) hemsida. Adresserna dit blanketten ska skickas finns på blanketten. Övergripande information om regelverk, sekretess etc. som gäller vid VFU finns i VFU- portalen på programmets hemsida.

LINKÖPINGS UNIVERSITET 10(29) Skriftlig tentamen (STN1) Kursen avslutas med en skriftlig salstentamen. Figuren nedan visar datum för de olika tentamenstillfällena. Anmälan till skriftlig tentamen Observera att det är obligatoriskt att anmäla sig till schemalagd skriftlig tentamen senast tio (10) dagar innan tentamen via studentportalen. Då avvikelser kan förekomma är det viktigt att du själv kontrollerar sista anmälningsdatum. Om du inte har anmält dig riskerar du att stå utan plats vid tentamenstillfället. Tentamens- tillfälle 1 28/10-2016 Salstentamen a Tregradig betygsskala. 2 5/12-2016 Omtentamen a Tregradig betygsskala. 3 18/8-2017 Omtentamen a Tregradig betygsskala. Ytterligare omtentamen sker i samband med nästa kurs i UK2 HT 2017 Oktober 2017 Hänvisning till ny studiehandledning och ev. ny litteratur a Tregradig betygsskala. Salstentamen bedöms enligt en tregradig betygsskala med betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). De studerande som erhåller betyget Godkänd eller Väl godkänd på salstentamen har därmed skrivit klart uppgiften. Det är inte möjligt för studerande som fått betyget G att skriva om tentamen för att kunna få VG. De studerande som efter det första tentamenstillfället ännu inte är godkända erbjuds ytterligare omtentamenstillfällen (se figur ovan). Till varje omtentamenstillfälle måste en ny anmälan göras. De som deltar i dessa tentamina bedöms enligt en tregradig betygsskala, med U, G eller VG. De studerande som inte godkänts eller använt sig av de tre examinationstillfällena erbjuds ytterligare omtentamen i samband med nästa kurs i UK2, HT 2017. Tentamenslokal Några dagar före tentamensdatum finns information om tentamenslokal i Studentportalen. Är du anmäld kommer du även att bli meddelad per e- post om tid och plats för tentamen. Du kan även söka efter skrivningslokal på Studentsidans lokalsöksida. Avanmälan Det är viktigt att du avanmäler dig till tentamen om du inte avser att utföra den. För att undvika de höga kostnader som uppstår för vakter, material och salar måste avanmälan ske senast sista anmälningsdagen, normalt 10 dagar innan tentan. Avanmälan går dock att göra i Studentportalen till och med dagen före tentamenstillfället.

LINKÖPINGS UNIVERSITET 11(29) Identitets- och närvarokontroll Vid LiU sker rättning av skriftliga salsskrivningar anonymt. Det innebär att du vid tentamenstillfället tilldelas ett AID- nr (anonymt identitetsnummer) som ersätter namn och personnummer på tentamen. Du måste ha med dig LiU- kortet, ditt studentkort vid Linköpings universitet. Kortet ska visas för tentamensvakt vid inpassering till salen och kortet används också vid utdelning av ditt AID- nr vilket sker när du intagit din plats i salen. Undantagsvis godkänns giltig fotolegitimation så som pass, körkort, postens identitetskort och svensk banklegitimation. Om identifiering inte kan ske kommer tentamen ej att bedömas. Om du är oanmäld eller kommer efter det att tentamen har startat får du vänta 30 minuter innan du släpps in i salen. Är du oanmäld garanteras du heller inte någon plats utan det är endast i mån av lediga platser du får tentera. Hjälpmedel Tentamensvakten kontrollerar medförda hjälpmedel, men det är ditt eget ansvar att endast tillåtna hjälpmedel finns på tentamensplatsen. Vid oklarheter eller om det finns egna anteckningar i exempelvis tabellverk eller formelsamling kontaktas jourhavande lärare. OBS! Följande utrustning får inte förekomma på tentamensplatsen: mobiltelefon (stängs av och lämnas i väska alternativt lämnas kvar hemma) fickdator MP3- spelare/freestyle/cd- spelare/ipod agenda/planeringskalender Tänk på att Linköpings universitet inte ansvarar för borttappade, alternativt stulna, värdesaker. Under tentamen får heller ingen kontakt förekomma mellan dig och de övriga som utför tentamen. Lån av hjälpmedel eller skrivmaterial får ske i undantagsfall och ska förmedlas av tentamensvakten. Om du har behov av ett höj- och sänkbart bord vid tentamen, p.g.a. exempelvis din längd, är du välkommen att skicka ett mail till marie.plantin@liu.se där du specificerar vilket datum det gäller, kurskoden på tentan, tidpunkten, vilken sal samt dina personuppgifter. Skrivningspapper Vid tentamen får endast de papper och formulär som tillhandahålls av universitetet användas. På varje blad ska AID- nr, datum, kurskod och provkod samt sidnumrering anges. Paus Du får inte lämna tentamensplatsen förrän tidigast 60 minuter efter tentamens början. Anteckning om paus sker på en pauslista och du måste följa de anvisningar som ges av tentamensvakten. Vad händer vid fusk? Vid misstanke om fuskförsök gör tentamensvakten en anmälan till jourhavande lärare. Vakten lämnar även en rapport till Tentamensservice. Examinator kontaktar studenten så snart som möjligt efter tentamenstillfället för att informera om anmälans gång. Misstanke om fuskförsök anmäls till universitetets rektor och ärendet behandlas i universitetets disciplinnämnd. Nämnden består av universitetets rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studeranderepresentanter. En varning eller avstängning från undervisning och examination i upp till sex månader kan bli följden av fuskförsök. Den vanligast utdömda påföljden är två månaders avstängning. Vid

LINKÖPINGS UNIVERSITET 12(29) beslut om avstängning meddelas berörda institutioner inom Linköpings Universitet och CSN. Avstängning gäller från och med den dag då beslutet tas. Universitetet ser lika allvarligt på fusk vid laboration, hemtentamen, uppsatsskrivning etcetera, som på fusk vid skriftlig tentamen. Policy rörande fusk och plagiat På senare år har det inom Lärarprogrammets olika delar lagts ökad vikt vid vetenskapligt skrivande. Uppsats- och rapportskrivande återkommer därför som ett centralt moment i många kurser. Tyvärr har det parallellt med denna utveckling också skett en ökning av antalet fall av uppsatsplagiat, både inom universitetet och i skolan, vilket bland annat kan hänföras till tillgängligheten av olika former av hemsidor och färdiga uppsatser på Internet. 1 Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap. 1 ): Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när studieprestation annars skall bedömas... 2 Enligt Hult och Hult är alltså fusk och plagiat en medveten handling, men det finns däremot inga objektiva kriterier för vad som räknas som sådant. Det beror helt enkelt på i vilket sammanhang denna handling företagits, och vilka instruktioner läraren gett. 3 När vi på lärarutbildningen ska bedöma vad som är plagiat utgår vi från vad universitetets disciplinnämnd bedömt vara plagiat i några tidigare fall, och det visar sig att detta stämmer väl överens med vad lärare och studenter vid universitetet anser vara plagiat/fusk. 4 Givet ovanstående definition av fusk och plagiat kan säkert många snedsteg vara gränsfall, men i följande stycke räknar vi upp de handlingar som vi anser bryter mot vetenskaplig kod såväl som universitetets regelverk. Ett plagiat är något som studenten 1. inte har skrivit själv, utan som har tagits från någon annan författare antingen genom att skriva av eller att kopiera från en källa, t.ex. en bok, artikel eller hemsida och som 2. saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. Det står naturligtvis studenten fritt att referera och citera källor det ska man göra i en vetenskaplig uppsats men det måste klart framgå vilka dessa källor är. Studenten måste ge originalkällorna erkännande för den information som de står för. Nu ska detta inte överdrivas genom att ha en not eller parentes efter varje ord eller mening, utan man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Långa stycken av en uppsats utan källhänvisningar leder till misstanke om plagiat, t.ex. att uppsatsen skulle vara tagen från någon databas på Internet. Bland de uppsatser som blivit fällda för plagiat i disciplinnämnden kan man notera att där nästan helt saknas källhänvisningar, och de få som finns är ofta vilseledande, d.v.s. de leder till fel källor. Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av databasen 1 Se t.ex. DN 2005-06-07, www.dn.se/dnet/road/classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=424862, 2005-06-08; Lärarnas tidning nr. 16 2005. 2 Citerat i Hult, Åsa och Håkan Hult. 2003. Att fuska och plagiera ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? CUL-rapporter nr. 6. Linköping: Linköpings universitet, s. 11. 3 Hult och Hult 2003 s. 11. 4 Se Hult och Hult 2003 s. 29, 33.

LINKÖPINGS UNIVERSITET 13(29) URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinations- och/eller fördjupningsuppgift. 5 Denna nättjänst kan dock inte svara på om en text är plagierad eller ej, men visar på delar av texten som bör kontrolleras för att kunna avgöra om det rör sig om plagiat. Kunskapssyn, lärande och didaktik Till sist kan det vara på sin plats att koppla frågan om fusk och plagiat till kunskapssyn och lärande. Plagiat är ett uttryck för att studenten fokuserar på att klara kurser och få betyg på ett felaktigt sätt. För den student som i första hand vill lära sig blir examinationstillfället ett lärtillfälle. 6 För alla studenter och kanske speciellt blivande lärare bör bildning gå före utbildning, och sett från den synvinkeln är själva skrivprocessen något av det mest lärorika man kan ägna sig åt. Ökningen av uppsatsplagiat i skolan ställer också nya krav på dem som läser på Lärarprogrammet. Mycket talar för att dagens och framtidens lärare behöver vara kompetenta användare av informations och kommunikationsteknik och dessutom goda vetenskapliga skribenter och stilister, bl.a. för att kunna känna igen och stävja olika former av plagiat. Men lärare behöver även omfatta och förmedla en kunskapssyn där skrivande som process och lärtillfälle betonas. Hederskodex Linköpings universitets hederskodex söker formulera det ömsesidiga ansvar som studenter och anställda har för universitetet och för varandra och kommunicera normer och värderingar på vilka universitetets verksamhet bör byggas. Hederskodex består av följande deklarationer: - Studenters och anställdas gemensamma åtaganden - Att respektera och stödja andra studenter och anställda. - Att uppmuntra en rak, öppen och fri dialog om de sakförhållanden som studeras, de metoder och argument som används och verksamhetens problem och möjligheter. - Att efter bästa förmåga bidra till universitetets utveckling och goda rykte. - Att sätta sig in i och efterleva interna regler och överenskommelser samt bidra till en ständig omprövning av dessa regler så att de hela tiden kan upplevas som adekvata. - Att i det som påverkar andras arbetsvillkor sträva efter framförhållning så att alla ges goda möjligheter till egen planering. Studenters åtaganden - Att ta ansvar för sina akademiska studier både vad gäller inriktning, planering och genomförande. - Att ta ansvar för att efterfrågade och erbjudna utbildningsmöjligheter verkligen nyttjas. - Att ta ansvar för att andra studenters möjligheter till studier inte onödigtvis motverkas. 5 URKUND är en skandinavisk databas och nättjänst för att motverka plagiat som har utvecklats i samarbete med pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. För mer information, se www.urkund.se. 6 Hult och Hult 2003 s. 17.

LINKÖPINGS UNIVERSITET 14(29) Bedömningsgrunder UK2 Godkänd För att den studerande skall erhålla betyget godkänd på kursen ska den studerande: - redogöra för olika teoretiska perspektiv på utveckling, motivation och lärande - redogöra för hur mångfald påverkar undervisningens villkor - relatera teorier och begrepp inom utveckling och lärande till undervisningspraktiken, med fokus på år F- 3 - diskutera hur den pedagogiska psykologin kan användas som ett professionellt verktyg för att leda och stödja elevers lärande - uttrycka sig vetenskapligt i skrift på grundläggande nivå - deltagit på samtliga seminarier/lämnat in ersättningsuppgift vid frånvaro Väl godkänd För att den studerande ska erhålla betyget väl godkänd på salstentamen måste samma krav som under godkänd uppfyllas. Dessutom krävs att studenten uppvisar svar som - har stor relevans för de frågor som ställs, - knyter ihop teori och praktik, - problematiserar de ämnen som behandlas, - innehåller självständiga resonemang - har analytiskt djup Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för G innebär att man blir underkänd. Olika typer av fusk, ex. plagiat leder också till betyget Underkänd. VFU På VFU kan man få betyget G eller betyget U. För närmare information se bedömningsformulär för VFU, samt s. 9.

LINKÖPINGS UNIVERSITET 15(29) Utvärdering Utvärdering av kursen sker efter det att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör kursens organisering, studiehandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur, kursuppgifter, VFU samt lärares och studerandes insatser. Synpunkterna kan röra vad som inte fungerat, men också konstruktiva idéer kring vad som kan förbättras. Utvärderingen genomförs i form av en elektronisk utvärdering, s.k. KURT som annonseras via mejl. Notera att två skilda utvärderingar görs av UK2 och UK2 (VFU).

LINKÖPINGS UNIVERSITET 16(29) Kurslitteraturlista Kursböcker obligatoriska Woolfolk, Anita & Karlberg, Martin (2015). Pedagogisk Psykologi. Harlow: Pearson Education. Schött, Kristina; Hållsten, Stina; Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015). Studentens skrivhandbok. (3 uppl.). Stockholm: Liber. Litteratur till Kursuppgift obligatorisk Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2015). Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Digitalt lärande valbar Northcote, Maria (2011). Teaching with Technology: Step back and hand over the cameras! Using digital cameras to facilitate mathematics learning with young children in K- 2 classrooms. Australian Primary Mathematics Classroom. 16(3), s. 29-32. Tillgänglig via biblioteket/unisearch. Tallvid, Martin & Hallerström, Helena. (2009). En egen dator i skolarbetet redskap för lärande? Delrapport 2 i projektet Utvärdering av projektet En- till- En i två grundskolor i Falkenbergs kommun, Göteborgs Universitet och Falkenbergs kommun. s. 32-42, 61-69. Hämtad från http://www.falkenberg.se/download/18.12b597ff13e82d4f578f15/1369079032017/e n%2begen%2bdator%2bi%2bskolarbetet%2b- %2Bredskap%2Bf%25C3%25B6r%2Bl%25C3%25A4rande.pdf Estetiskt lärande valbar Häikiö, Tarja (2008). Estetik och kunskapsbildning. Om ett vidgat estetikbegrepp och skolans kulturuppdrag. Kritisk utbildningstidskrift. 131, s. 65-75. Hämtad från http://ju.se/download/18.37bfb22313a6e27f54ea39/1350889067169/estetik+och+ku nskapsbildning+- +Textunderlag.pdf LaJevic, Lisa (2013). Arts Integration: What is Really Happening in the Elementary Classroom? Journal for Learning through the Arts. 9(1), s. 1-28. Hämtad från http://files.eric.ed.gov/fulltext/ej1018332.pdf Utomhuspedagogik valbar Sandell, Klas & Öhman, Johan (2010). Educational potentials of encounters with nature: reflections from a Swedish outdoor perspective. Environmental Education Research. 16(1), s. 113-132. Hämtad från http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13504620903504065 Szczepanski, Anders (2014). Utomhusbaserat lärande och undervisning. I de Laval, Suzanne (red.) Skolans och förskolans utemiljöer: kunskap och inspiration till stöd vid planering av barns utemiljö. Linköping: Linköping Electronic Press, s. 25-31. Hämtad från http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:729629/fulltext01.pdf Litteratur till Artikeluppgift obligatorisk (tillgängliga via bibliotekets artikelsök)

LINKÖPINGS UNIVERSITET 17(29) Fawcett, Lillian & Garton, Alison (2005). The effect of peer collaboration on children s problem- solving ability. British Journal of Educational Psychology, 75(2), 157-169. Luiselli, James; Putnam, Robert; Handler, Marcie & Feinberg, Adam (2005). Whole- school positive behavior support. Effects on student discipline problems and academic performance. Educational Psychology, 25(2&3), 183-198. Postholm, May Britt (2006). The teacher s role when pupils work on task using ICT in project work. Educational Research, 48(2), 155-175. Referenslitteratur Egidius, Henry. (2005). Psykologilexikon. Stockholm: Natur och Kultur. Röda Korsets Högskola. (2011). Guide till referenshantering enligt APA- systemet. Röda Korsets Högskola. Hämtad från: http://www.socarb.su.se/polopoly_fs/1.34535.1320940102!/apamall_rkh.pdf Strömquist, Siv (2014). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 7 uppl. Dimograf: Gleerups. Strömquist, Siv (2014). Konsten att tala och skriva. 5 uppl. Dimograf: Gleerups. Bonusmaterial Barn- och ungdomsböcker om skola Abdel- Fattah Ser mitt huvud tjockt ut i den här? Bredow Hur kär kan man bli? Bredow Expert på att rodna Drån Bra klass med forts. Foley Habib- meningen med livet med forts. Foley Shoo Bre Gavander Fröken Europa Gavander Loppan och isprinsessan Granholm Sophie och Simon Gripe Hugo och Josefin Hallberg Kompisboken med forts. Herrström Tusen gånger starkare Holm Mod Matilda Markström Isakson Min Ella Kieri Ingen grekisk Gud precis Lidbeck Karolins lista med forts. Lidbeck Lotten ny i klassen Lundgren Dubbelspel Lundgren Roseli- älskade Rosa Lindgren Full Rulle, Tim Nilsson- Brännström Klassresan med forts. Oates Snygg Pohl Alltid den där Anette med forts. Reuter 7a Schwartz Mitt liv som Gameboy- nörd Soneryd En Skejtares dagbok med forts. Sundwall/Lärn En ettas dagbok Swedenmark Frusna ögonblick Thor Sanning eller konsekvens Wahl Svenska för idioter Vall Sabotage Vall Bränd bild Vega Klicka här (för att se hur jag överlevde sjuan)

LINKÖPINGS UNIVERSITET 18(29) Kontaktuppgifter Kursansvarig/Campuslärare Lars Wallner lars.wallner@liu.se Campuslärare/Examinator Karin Stolpe karin.stolpe@liu.se Kursmentor Eva Bard (F- 3, Campus Linköping och Norrköping) eva.bard@mail.com Kursadministratör Anna Martin (Campus Norrköping) anna.martin@liu.se VFU- team Kontaktas vid frågor rörande VFU (placering, handledare, VFU- resor m.m.) James Edouart (placeringar): e- post: james.edouart@liu.se Catarina Jeppsson (programansvarig utbildningsledare, VFU): 013-282043, e- post: catarina.jeppsson@liu.se Lill Ekenger (VFU- koordinator): 013-284495, e- post: lill.ekenger@liu.se

LINKÖPINGS UNIVERSITET 19(29) Arbetsgång I nedanstående dokument finner ni de uppgifter som ni förväntas arbeta med under de tillfällen som i schemat är benämnda som Arbetsgrupp. Ni ansvarar själva i arbetsgruppen för detta tillfälle, så det finns ingen sal bokad. Ni bokar själva ett grupprum via Boka rum självbetjäning som nås på sidan https://se.timeedit.net/web/liu/db1/wr_stud/. I nedanstående dokument finns specificerat vad arbetsgruppen ska göra. Syftet med träffarna är att ni i första hand ska bearbeta de texter ni har läst, och föreläsningar ni har gått på, som en förberedelse inför seminarium. Samtidigt rekommenderas att ni i gruppen också fyller dessa tillfällen med andra diskussionspunkter och utbyte av erfarenheter. Vid dessa möten för ni minnesanteckningar som fungerar som gruppens dokumentation av kursen. Lägg upp dessa på Lisam i ert eget grupprum och ta med dem till seminariet. Campuslärare har också tillgång till dessa, och har på så sätt möjlighet att bättre förbereda inför seminarium (här finns ingen specifik deadline, men en bra rutin är att lägga upp anteckningarna det sista ni gör innan ni skiljs åt från arbetsgruppen). Använd gärna seminarie-diskussionen för att lyfta frågor och funderingar från diskussioner ni haft i arbetsgruppen. Nedan finner ni även mer specificerade instruktioner inför andra moment, såsom VFUseminarium, Kamratrespons, m.m. Se till att ni, inför dessa moment, är införstådda med vilka förberedelser som förväntas av er. Samtliga tillfällen är organiserade och planlagda för att stödja ert lärande, förenkla läsningen av litteraturen, ge nya infallsvinklar och koppla teorier och begrepp till skolans verksamhet. Ert engagemang, era åsikter, frågor och uppslag är av största vikt för att göra undervisningen givande för er. Innehållet och formen är flexibel och kan efterhand vinklas eller förändras, inom ramen för kursen, om ni känner att det behovet finns. Vi campuslärare finns här för er skull och för att underlätta ert lärande. För att vi ska kunna ta hänsyn till era önskemål krävs en dialog. Samtidigt finns det, inom ramen för de tillfällen som ni själva disponerar, stort utrymme för er att planera och samverka i arbetsgruppen och därmed lära av varandra. Utöver de tillfällen som är schemalagda är det givetvis fritt fram att ordna ytterligare möten med arbetsgruppen för diskussioner kring uppgifter och litteratur, och senare även för att studera inför tenta. Tveka inte att ta kontakt med någon av oss campuslärare om det uppstår oklarheter, synpunkter eller frågor.

LINKÖPINGS UNIVERSITET 20(29) Arbetsgrupp: Kursintro & Utvecklingspsykologi 1 Syftet med detta tillfälle är att bekanta er med kursens innehåll och mål (s. 5 i detta dokument), att få en bild av vad ni har att vänta er under de närmaste sju veckorna, och diskutera hur kursen relaterar till föregående och kommande kurser, såväl som era idéer om vad lärarprofessionen innebär. Här tar vi också våra första stapplande steg in i utvecklingspsykologi, och ni kan gärna diskutera hur detta forskningsområde kan relateras till lärande inom F-3. Litteratur: Woolfolk & Karlberg (2015), sid. 1-24, 26-36, 76-129. Föreläsning: Eckert, Gisela Utvecklingspsykologi 1. Fundera tillsammans vilka förväntningar ni har på kursen Utveckling och lärande. Vad vill ni att kursen ska bidra med utifrån kursens mål och innehåll? Har ni olika tankar? Lista några viktiga punkter i era minnesanteckningar. I kursbokens inledande kapitel diskuteras om kunskaper i pedagogisk psykologi gör någon skillnad för hur lärare resonerar och agerar i olika konkreta situationer i klassrummet. Skillnaden mellan om resonemanget bygger på forskning jämfört med sunt förnuft lyfts fram. Diskutera vad ni anser kan kunskap i pedagogisk psykologi leda till att lärare grundar sina val/beslut utifrån andra premisser? Vad spelar erfarenhet för roll i det här sammanhanget? Utifrån föreläsningen, vad innebär det dubbla uppdraget? Vilka utmaningar finner ni i det? Ta även gärna tillfälle att gå igenom en del praktiska saker i gruppen, som student-id, fungerar Lisam? Kan alla logga in? Har alla fått tag i kursboken? Kan ni orientera er och hitta information på kursens websidor? etc. Hjälp varandra! Arbetsgrupp: Utvecklingspsykologi 2 Syftet med tillfället är att bekanta er närmare med utvecklingspsykologiska teorier och förbereda er inför det senare seminariet (Utvecklingspsykologi). Här diskuterar ni teorier och jämför era läsningar av text och förståelse av föreläsningar. Titta gärna tillbaks på anteckningar från tidigare arbetsgrupp. Litteratur: Woolfolk & Karlberg (2015), sid. 1-24, 26-36, 76-129. Föreläsning: Eckert, Gisela Utvecklingspsykologi 2. Diskutera begreppet inlevelseförmåga (Theory of mind), och hur detta kan användas av er som lärare. I vilka situationer inom den dagliga verksamheten kan detta tänkas bli relevant? Diskutera teorier kring barns identitetsutveckling (t.ex. Erikson och Piaget). Hur menar dessa teoretiker att identitetsutveckling i barns tidiga åldrar (<6 år) kan påverka senare möjligheter för emotionell utveckling och identitetsutveckling, trygghet, social utveckling och möjligheter för lärande? Använd er av begreppen i begreppslistan (se s. 28 i detta dokument). Förklara hur nedanstående begrepp utifrån utvecklingspsykologin relaterar till varandra. Hur hänger de ihop? Försök att sätta in begreppen i ett skolsammanhang, dvs. exemplifiera dem utifrån skolan. - Anknytning - Självbild - Självkänsla - Genusidentitet Material till seminarium: Till det kommande seminariet rekommenderas att ni (om möjligt) har smartphone, laptop eller platta tillgängligt för att vi ska kunna se över Lisam-sidor, grupper, m.m.

LINKÖPINGS UNIVERSITET 21(29) Arbetsgrupp: Behaviorism & Socialkognitiv teori Syftet med tillfället är att få tydligare begrepps- och teoriuppfattningar kring behaviorism och socialkognitiv teori. Gå igenom nedanstående punkter utifrån föreläsning och texter i kursboken. Utifrån socialkognitiv teori så konstrueras kunskapen i interaktion med andra och den omgivande miljön (Woolfolk & Karlberg, 2015, s. 407), något som ni vid detta tillfälle får prova på själva. Litteratur: Woolfolk & Karlberg (2015), sid. 208-253 (kap 6), 378-391 Föreläsning: Tholander, Michael Behaviorism & Socialkognitiv teori. Förklara skillnaden mellan klassisk och operant betingning. Hur används/påverkar dessa i undervisningssituationer? Gör en fyrfältare (modell) med följande begrepp. Ge egna exempel för varje form (alltså inte exempel från föreläsningen eller boken). - Positiv förstärkning - Negativ förstärkning - Positiv bestraffning (bestraffning typ 1) - Negativ bestraffning (bestraffning typ 2) Hur kan följande tre behavioristiska metoder användas i klassrummet? - Formning (Shaping) - Premacks princip - Teckenekonomi Med utgång i detta, vad är skillnaden mellan belöning och förstärkning? Diskutera för- och nackdelar med behaviorismen i skolan. Vilken kritik finns mot behaviorismen? Är kritiken befogad? Kom ihåg att betrakta teorin i sin historiska kontext. Beskriv kortfattat (5-10 rader) grundidéerna bakom Banduras socialkognitiva teori. Gör gärna en modell där ni beskriver observationsinlärning/modellinlärning (innebörd och faktorer som påverkar) och triarkisk ömsesidig kausalitet, samt hur de hänger ihop. Hur blir självtillit viktigt att arbeta med i klassrummet? Ge exempel på hur följande begrepp kan användas för detta: - bemästringserfarenheter - ställföreträdande erfarenheter - social övertalning - fysiologisk arousal Diskutera användningsområdena för de båda teorierna, behaviorism och socialkognitiv teori. Har ni själva kommit i kontakt med någon av teorierna under egen skolgång eller eventuell erfarenhet från att arbeta i skolan? Hur kan dessa hjälpa er som blivande lärare? Material till seminarium: Till det kommande seminariet rekommenderas att ni (om möjligt) har smartphone, laptop eller platta tillgängligt. Arbetsgrupp: Artikelläsning inför Kursuppgift Syftet med detta tillfälle är att ge gruppen en överblick över de ämnen och artiklar som kursuppgiften behandlar, att öva er att läsa och redogöra för vetenskapliga artiklar, samt ge en möjlighet att diskutera tankar och idéer kring Kursuppgiften. För detta tillfälle behöver inga gemensamma minnesanteckningar göras. Litteratur: Northcote, Maria (2011); Tallvid, Martin & Hallerström, Helena. (2009); Häikiö, Tarja (2008); LaJevic, Lisa (2013); Sandell, Klas & Öhman, Johan (2010); Szczepanski, Anders (2014). Varje person läser de två texter som behandlar det område du vill skriva om (enligt kurslitteratur-lista, s. 17 i detta dokument), därmed behandlar och diskuterar arbetsgruppen 2-6

LINKÖPINGS UNIVERSITET 22(29) texter beroende på vilka ämnen ni är intresserade av (ingen behöver dock läsa mer än två texter). Se även instruktioner till Kursuppgift (s. 8 i detta dokument). Redogör för och diskutera de artiklar som ni läst utifrån följande punkter (ni kan givetvis även lägga till andra saker som kan vara av intresse): - - Vad är syftet med undersökningen/artikeln? Vilka är de viktigaste slutsatserna som författarna drar? - Utifrån detta, formulera två-tre punkter/frågor som du tar med till din Kursuppgift. Kan du använda dessa som utgångspunkt för din lektionsplanering? Diskutera detta i gruppen. Kom ihåg att Kursuppgiften är en individuell uppgift. Om ni är flera som skriver om samma ämne, försök undvika alltför lika lektionsplaneringar eller utgångspunkter. Arbetsgrupp: Kognitiv konstruktivism & Socialkonstruktivism Syftet med detta tillfälle är att diskutera litteratur och föreläsning och förbereda inför seminariet. Utifrån socialkonstruktivistisk teori konstrueras kunskapen i sociala sammanhang, där deltagare bidrar med och konstruerar (Woolfolk & Karlberg, 2015, s. 407) kunskap tillsammans, vilket gör att gruppens förarbete utvecklar era kunskaper kring ämnet. Utifrån kognitiv/individuell konstruktivism bidrar gruppens diskussioner och konstruktion av kunskaperna till det individuella lärandet, och varje persons individuella bidrag är värdefullt (ibid). Litteratur: Woolfolk & Karlberg (2015), sid. 36-64, 339-377 (kap 9), + s. 407. Föreläsning: Wedin, Ann-Sofi Kognitiv konstruktivism & socialkonstruktivism. Tänk er att ni ska planera en undervisningssekvens/lektion utifrån kognitiv konstruktivism. Hur tänker ni då kring barnens utveckling? Lärarens roll? Elevernas roll? Lektionernas uppläggning? Individuellt arbete jämfört med arbete i grupp? Vilket undervisningsmaterial används? Använd för teorin relevanta begrepp (se Begreppslista, s. 28, detta dokument). Utgå istället från socialkonstruktivistisk teori och planera samma lektion. Vilka skillnader framträder? Vilka likheter? Diskutera nackdelar eller brister med att arbeta utifrån dessa två teorier. Formulera minst en diskussionsfråga utifrån vardera teoretiskt perspektiv (en för kognitiv konstr. och en för socialkonstr.). Material till seminarium: Till det kommande seminariet rekommenderas att ni (om möjligt) har laptop tillgängligt. Arbetsgrupp: Kognitivt perspektiv på lärande Syftet med detta tillfälle är att gruppvis behandla den lästa litteraturen och föreläsningen och förbereda inför seminariet. Utifrån ett kognitivt perspektiv på lärande så uppmuntrar dessa tillfällen repetition av begrepp och teorier och underlättar minnesprocesser (Woolfolk & Karlberg, 2015, s. 407). Litteratur: Woolfolk & Karlberg (2015), sid. 254-295 (kap 7) Föreläsning: Jeppsson, Fredrik Kognitivt perspektiv på lärande. Tänk er följande scenario: Läraren står framför klassen. Det är dags för läxförhör. Barnen har fått öva in tio ord och ska nu skriva dessa i ett rättstavningstest. Läraren läser upp det första ordet: - Skiva. Barnen lutar sig ner över sina papper och skriver. När de flesta barnen tittar upp läser läraren upp nästa ord: - Sjal. Återigen skriver barnen och så fortlöper det tills samtliga ord har skrivits ner.

LINKÖPINGS UNIVERSITET 23(29) Utgå från scenariot ovan och beskriv vad som händer utifrån ett kognitivt perspektiv på lärande. Använd relevanta begrepp från kognitivt perspektiv (se Begreppslista, s. 28). Fundera på vad som händer utifrån lärarens perspektiv. Vad händer hos de enskilda eleverna? Vad händer i samspelet mellan lärare och elever? Ta med denna analys till seminariet för vidare diskussion. Diskutera hur ni gör för att memorera olika saker. Är det skillnad på hur du memorerar en dörrkod, en mailadress? Hur många telefonnummer kan du utantill? Memorera följande sekvens: johwa24ht201637-43uk2972g17 Hur gör ni för att memorera detta? Vilka processer är det som är igång när ni försöker komma ihåg detta? Använd relevanta begrepp! De fem lärteorier som vi går igenom på kursen är lika till namnen (kognitiv perspektiv, socialkonstruktivism, kognitiv konstruktivism, behaviorism och socialkognitiv teori). Konstruera en minnesramsa, regel eller annan teknik för att komma ihåg och särskilja dessa fyra, hur gör ni? Vid detta tillfälle ser ni även över nedanstående instruktioner och förbereder inför Kamratresponsen som är inkluderat i nästa seminarium. Kamratrespons: Kursuppgift Detta tillfälle ingår i seminariet Kognitivt perspektiv på lärande. Syftet med Kamratresponsen är att träna er i att kritiskt läsa såväl som skriva akademiska texter, och ge feedback till andra. Kamratrespons är en vanlig arbetsform inom lärarutbildningen, då mycket av lärares arbete innebär att göra bedömningar av texter, avvägningar kring vilken form av feedback som är lämplig för personen som skrivit texten, utifrån textproduktionens syfte och mål. Därför måste vi också träna detta mycket, det är ingenting som någon kan från början. Under den kommande kursen UK3 som kommer ni t.ex. att få träna mer på detta. Litteratur: kamratens text, samt Schött, Kristina; Hållsten, Stina; Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015), s. 157-162. Föreläsning: ingen. Inför detta tillfälle ska du individuellt ha skrivit ett första utkast på Kursuppgiften och lagt upp i er arbetsgruppens mapp på Lisam (senast tisdag v. 39). Ni ska också i arbetsgruppen ha kommit överens om vem som ska läsa och ge respons på vem. Tänk gärna på att inte ge respons åt samma student som du själv får respons av. Vid detta tillfälle ska ni först och främst ge respons på den text som ni läst, ägna ca 15-20 minuter åt att ge respons på varje text där ni sitter två (eller i vissa fall tre) studenter tillsammans. Om det är något som ni är osäkra på hur det ska lösas, ex. hur man anger en referens, skriv ner detta som frågor. Detta ger ett bra underlag inför det vidare arbetet med Kursuppgiften. Campuslärare kommer att gå runt till de olika arbetsgrupperna och ni kommer därmed ha chans att ställa frågor och komma med synpunkter direkt till dem. Ni kan använda er av exempeltexten på Lisam för att argumentera för era synpunkter på andras texter. Tänk på att denna text är ett exempel, inte rätt lösning (den har också fel!), men använd den som utgångspunkt i era diskussioner. Ta vara på generella drag i texten, argumentationsteknik, språklig nivå, etc. En ledning på vägen inför att ge respons och analysera exempeltexten: Hur är helhetsintrycket? Motsvarar texten det som uppgiften avser? Är texten relevant? Hur är språket? Flyter det på bra, eller finns det mycket stavfel och upprepningar? Går det att begripa vad författaren har för budskap?

LINKÖPINGS UNIVERSITET 24(29) Bygger texten enbart på allmänt tyckande eller finns det referenser som stärker upp texten? Är texten av mer akademisk karaktär? Håller sig texten inom de givna ramarna med avseende på längd och referenshantering? Är referenstekniken korrekt? Här använder ni er av APA-guiden som finns tillgänglig via Lisam. Arbetsgrupp: Reflektion kring språk och skrivande Kännetecknande för universitetets arbetsformer är samtal kring texter och skrivande. Syftet med detta tillfälle är att ni i gruppen, utifrån er Kursuppgift och de valda texterna i Studentens skrivhandbok, ska få möjlighet att diskutera vad en bra text är, vad som utmärker en akademisk text, samt att ni ska utveckla er egen, och varandras, kursuppgifter. Litteratur: Schött, Kristina; Hållsten, Stina; Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015), s. 14-28, 39-63, 115-154 (ej Oxfordsystemet). Referenslitteratur: Röda Korsets Högskola (2011). Föreläsning: ingen. Utgå ifrån Kursuppgiften, den kamratrespons som ni fått på era texter under föregående seminarium, och de texter ni läst i skrivhandboken: - - - Är det några vanliga återkommande problem (Schött m.fl., 2015, s. 115-132) som återfinns i din text? Finns det problem här som du inte förstår eller inte håller med om? Diskutera med gruppen. Hur ser er referenshantering ut? (Jfr. Schött, m.fl., 2015, s. 133 och APA-guiden). Jämför era texter, sitter alla punkter, komman och parenteser där de ska? Vad står de olika siffror, ord, och tecken för i följande referens? Postholm, May Britt (2006). The teacher s role when pupils work on task using ICT in project work. Educational Research, 48(2), 155-175. Gör en korrekt referenslista som ska innehålla följande tre texter (samtliga finns tillgängliga via universitetsbiblioteket): Samhällsvetenskapliga metoder, av Alan Bryman, Kapitel 3 i Fejes och Thornbergs Handbok i kvalitativ analys, Karin Stolpes artikel Seeing the Wood for the Trees. Arbetsgrupp: Mångfaldens pedagogik & pedagogikens mångfald Syftet med tillfället är att befästa gruppens samlade kunskaper utifrån föreläsning och läst text. Kapitlet i kursboken inleder med att konstatera att klassrummens sammansättning med avseende på kulturell bakgrund förändras hela tiden. Så är även fallet med universitetet. Vi har mångfacetterade klassrum med avseende på bland annat härkomst, genus och socioekonomisk bakgrund. Här kan ni diskutera detta utifrån era olika personliga erfarenheter, litteratur och föreläsning. Litteratur: Woolfolk & Karlberg (2015), sid 176-206 (kap 5) Föreläsning: Dahlstedt, Magnus Mångfaldens pedagogik & pedagogikens mångfald Diskutera utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv hur barns föreställningar om genus, klass och etnicitet skapas (tänk tillbaka till era kunskaper om utvecklingspsykologi, era anteckningar, och kapitlen i kursboken). Hur relaterar ni detta till era egna erfarenheter? Vilka olika typer av skillnader bland elever behöver lärare vara medvetna om för planering och genomförande av sin undervisning? Utgå också från lärarens förväntningar på skolprestationer i relation till klass, genus, etnicitet osv. Det är en svår balansgång att vara medveten om skillnader och att förstärka stereotyper. Hur kan detta vara ett problem i klassrummet?

LINKÖPINGS UNIVERSITET 25(29) Ta med varsin dagstidning, barnbok, eller annan typ av media tillgängligt för barn till detta tillfälle (eller en dator med tillgång till internet). Studera om det finns några likheter eller olikheter i hur människor porträtteras i såväl bilder som text i reportagen/böckerna. Diskutera medias/litteraturens bild av: - - Genus: män/pojkar och kvinnor/flickor Etnicitet: olika kulturer, religioner, hudfärger - Klass: socioekonomisk status, yrke, utbildning Hur kan detta påverka elevers föreställningar om de normer som råder i samhället? Hur kan detta påverka undervisningen och klassrumsmiljön? Hur kan man som lärare arbeta för att undvika att förstärka stereotyper? Fundera på ert eget agerande i mötet med andra människor. T.ex. vilken roll spelar det att majoriteten av de vuxna som barn möter i förskolan och grundskolan är kvinnor? Lägg upp/länka gärna ett exempel på Lisam som underlag för diskussion. Material till seminarium: Till kommande seminarium tar ni med ett exempel på mångfald (positivt eller negativt). Ifall ni har ett digitalt exempel (video, bild, artikel), lägg upp detta på kursens Lisam-sida (samarbetsyta) innan seminariet. Inför VFU (v. 41) Under de veckor som kursen har pågått har ni som studenter mött olika teorier om utvecklingspsykologi och lärande. Kort sagt har ni börjat fylla på era verktygslådor inför ert framtida läraruppdrag. Som ett första steg för att kunna göra dessa verktygslådor möjliga att använda i ett klassrum, måste ni ha konkreta exempel på hur olika verktyg ska användas. En hammare kan ju vara bra att ha, men om man aldrig har sett den användas i praktiken så har man inte så mycket nytta av den. Era handledare i skolan kommer att använda sig av olika verktyg i skolans alla situationer: för att hålla ordning på klassen, för att undervisa, för att planera lektioner och i mötet med elever, föräldrar och kollegor. Du ska under fem dagar följa din handledares arbete och här följer lite tips på hur du kan strukturera hur du observerar, deltar och följer upp undervisningen och lärarens arbete. Till att börja med kan det vara bra att bestämma sig för ett fokus varje dag. Genom att göra det blir observationerna mer genomtänkta och det är lättare att strukturera vad man ser. Det kan exempelvis vara att på måndag ska jag sätta på mig utvecklingspsykologiglasögonen. Under den första lektionen försöker jag specifikt lägga märke till om jag kan se olika emotionell utveckling hos barnen. Hur uttrycker barnen sina känslor? Hur bemöter läraren detta? Hur fungerar det i samspelet mellan barnen? Har barnen förmåga att sätta sig in i varandras intentioner (inlevelseförmåga/theory of mind)? Under rasten kan jag passa på att prata med handledaren om detta och ställa frågor i relation till mina observationer. Under den andra lektionen tittar jag kanske på barnens temperament. Kan jag urskilja att vissa barn har svårare för förändringar än andra barn? Har läraren några strategier för att hantera detta? Hitta frågeställningar som du tycker är intressanta att följa upp och som är relevanta utifrån kursens innehåll. För anteckningar om vad som händer. Skriv ner spännande och intressanta iakttagelser och ta med dessa till VFU-seminariet. Tisdagen vill jag kanske ägna åt lärteorier. Kan jag se spår av behavioristiska idéer i klassrummet? Används positiv/negativ förstärkning/bestraffning? På vilket sätt används dessa? Är det utifrån pedagogiska idéer (undervisningen) eller är det främst som disciplinåtgärder? Vidare kan jag på onsdagen studera vad läraren har för lärteori när han/hon planerar sin verksamhet. Även om läraren inte själv har en uttalad lärteori, kan man ofta se spår av olika