Frida Ågren Utb: Kandidatexamen i statsvetenskap Arbetspraktik Göteborgs Universitet ht14 Praktikplats: Rädda Barnen Lund Besöksadress: Magle lilla kyrkogata 2B e-mail: lund.lf@rb.se / fridaagren@gmail.com Praktikrapport Beskrivning av praktikplatsen I England 1919 grundades Rädda Barnen, och samma år kom Rädda Barnen till Sverige. Rädda Barnen har växt till en internationell organisation och är verksamma i 120 länder. Rädda Barnen jobbar för barns rättigheter, och var drivande i framtagandet av barnkonventionen som gick igenom 1989. Sedan dess hänvisar Rädda Barnen alltid till barnkonventionen i sitt arbete, och betonar alla barns lika värde. Inom Rädda Barnen finns fyra arbetsmetoder; faktainsamling och analys, påverkasnarbete, kunskapaförmedling och kompetensutveckling, och direkta insatser för barn. Ingen av arbetsmetoderna används isolerat utan alla är lika viktiga. Rädda Barnen jobbar utifrån barns rättigheter, och är en rättighetsorganisation snarare än en välgörenhetsorganisation. Medan en välgörenhetsorganisation lindrar symptomen av ett problem, angriper en rättighetsorganisation orsaken till problemet, vilket syns på Rädda Barnens sätt att jobba långsiktigt och problemlösande. För Rädda Barnen är det viktigt att analysera behovet som finns bakom ett problem. Det finns ett bra citat som belyser det tänkandet, Ge en man en fisk och han har mat för dagen; lär honom att fiska och han har mat för hela livet. Rädda Barnen jobbar med insamlingar och i krissituationer, men det finns även ett gediget nationellt arbete som går många förbi. I Sverige finns 4 regionkontor och 190 aktiva lokalföreningar som går under Rädda Barnens riksstyrelse. De fyra regionkontoren har anställda, och jobbar mycket med analys och påverkansarbete, och finns även till som stöd för de ideella lokalföreningarna. Rädda Barnen Lund är en av de mest aktiva lokalföreningarna i landet, med över 1500 medlemmar och ca 130 aktiva i ungefär 10 olika projekt och verksamheter. I styrelsen har det under hösten suttit 10 ledamöter, två av dessa har varit praktikanthandledare.
Arbetsuppgifter Praktikanten är den enda i Rädda Barnen Lund som är där på ( betald ) heltid, allt annat engagemang och arbete sker ideellt och ofta vid sidan av studier eller jobb. Ett stort ansvar ligger därför på praktikanten att bemanna kontoret och att ta hand om allmänna administrativa uppgifter såsom föreningens telefon och mail. Vidare har jag som praktikant fått representera Rädda Barnen Lund i olika sammanhang, både på möten, i projekt, evenemang och rekryteringsträffar. Jag har blivit adjungerad in till styrelsen och deltagit vid styrelsemöten och planeringen av föreningens långsiktiga arbete. I och med att jag kontinuerligt funnits på plats på kontoret har jag blivit en naturlig länk mellan styrelse och projektledarna som ansvarar för de olika verksamheterna, vilket har gett mig god kunskap och kännedom om lokalföreningen som helhet. Under terminen har jag haft två huvudsakliga praktikantuppgifter; starta upp en verksamhet för ensamkommande flyktingar och leda påverkansgruppen. Påverkansgruppen har jag fått strukturera upp och tillsammans med en annan aktiv i föreningen tagit fram en strategi för en nysatsning. Från och med nu ska påverkansgruppen jobba med en kontinuerlig kontakt till kommunpolitikerna i Lund för att skapa diskussion kring barns rättigheter. Vi vill föra en dialog med kommunen hur vi som ideell sektor och de som lokala beslutsfattare kan dra nytta av varandras kompetens och resurser. Tanken är att varje parti ska ha en representant som är intresserad av barnrättsfrågor och som blir den person vi vänder oss till när vi bjuder in till rundabordsamtal, debatter eller frågor. På grund av valet i september (som resulterade i maktskifte och nya partier i Lunds kommunfullmäktige) har det varit svårt att samla till ett möte, men responsen har varit positiv från de olika partierna och de har visat intresse för det här initiativet. I början av 2015 kommer ett första möte att ske där vi ska prata om vad vi i Rädda Barnen gör och vad de olika partierna har för ambition den kommande mandatperioden. Arbete med påverkansgruppen har inneburit ansvar för gruppens nya projektplan och sammankallning till möte, samt all kontakt med politikerna. Den andra huvudsakliga praktikantuppgiften har varit att starta upp SMILE, en verksamhet för ensamkommande flykttingar. Att starta upp ett nytt projekt har inneburit mycket förarbete. För det första handlar det mycket om att läsa in sig på ett ämne, i det här fallet förstå bemötandet av ensamkommande i Lund, vad för behov det finns och om det finns andra med erfarenheter att ta hjälp av. Viktigt var förstås att få en bra kontakt med det nystartade boendet som nu finns i Lund, men sedan har jag haft mycket kontakt med allt från Rädda Barnens
regionala verksamhetsutvecklare, andra ideella organisationer, kommunanställda, och kanske viktigast av allt, ungdomar som själva kommit till Sverige utan familj. Jag har velat ta fram en verksamhet som ungdomarna på boendet själva ska kunna vara med och forma och bestämma kring, men det har ändå varit viktigt att kunna precisera mål och tillvägagångsätt bland annat för att det ska bli godkänt av lokalföreningens styrelse och då jag har sökt extern finansiering för det. Syftet med SMILE är att vara en möjlighet för ungdomarna på boendet att hitta på saker tillsammans, men också få en kontaktperson bland de ideella som de genom gemensamma intressen kan upptäcka sina möjligheter i Lund. Något som har kommit att bli ett område jag lagt mycket tid på, har varit samarbetet med styrelsens kommunikationsansvarig. Tillsammans har vi uppdaterat en mall för det månatliga nyhetsbrevet jag varit med och skrivit, jobbat mer med sociala medier och hemsidan, jobbat med nya affischer och så vidare. Det har varit väldigt kreativt och roligt och det har skett en markant förändring i hur mycket lokalföreningen syns som märks med exempelvis nya externa förfrågningar om samarbeten. Tillsammans med andra ansvariga i styrelsen har jag också anordnat större arrangemang, som exempelvis firandet av barnkonventionen som fyllde 25 år i november. Vi uppmärksammade detta på olika sätt, blanda annat hade vi ett samarbete med ett konditori i Lund som tog fram Rädda Barnen-bakelser, och sedan hade vi ett kalas med öppet hus i föreningens lokal där vi bjöd på tårta, hade ansiktsmålning, lotteri och quiz. Med en hel del tid på kontoret, har det varit roligt att komma ut och representera föreningen på olika vis. Såväl möten i Malmö om olika regionala satsningar och nätverk, som klassbesök för att prata om barnkonventionen och barns rättigheter, har varit givande på sitt sätt. Jag har också varit med i ett samverkansprojekt som förutom planering och förberedelser innebar en veckas tid på en gymnasieskola där vi tillsammans med eleverna diskuterade kärlek, och rättigheten till en fri kärlek. Dessutom erbjuder Rädda Barnen en mängd olika kurser och utbildningar. Främst är det regionkontoret som står för dessa, och under två olika helger deltog jag på utbildningar som samlade Rädda Barnare från hela regionen. Mycket lärorikt och väldigt inspirerande med ett så nära erfarenhetsutbyte. Utbildningarna har handlat om allt från projektledning, traumamedveten omsorg, och kommunikationsstrategier till normkritik.
Lärdomar av min praktiktid Först och främst har jag fått en enorm kunskap om Rädda Barnen som organisation, med allt från hur det funkar som en medlemsrörelse till hur uppbyggnaden är lokalt och regionalt, på riksnivå och internationellt. Sedan har det varit lärorikt att förstå ett föreningsliv, jag har tidigare inte varit så nära i större beslut som rör föreningar och medlemmar som jag varit nu, och det har varit lärorikt att diskutera och tänka i banor om vad som är mest rättvist och gynnar förenigen som helhet. Allt från att sätta en årsbudget till att driva föreningens utveckling framåt. Jag tycker också det har varit intressant att representera en större organisation, bemöta folks beröm såväl som kritik. Att ta del av Lunds föreningsliv med dess möjligheter om samarbeten och erfarenhetsutbyte har också varit lärorikt, och jag har fått en ny förståelse för betydelsen av ideella krafter i ett samhälle men att det också kräver mycket jobb och struktur. Praktiskt har jag fått jobba mycket både självständigt och i grupp, och det har varit nyttigt och utvecklande på olika sätt. Jag har fåt se vad för roll jag tar i en grupp som inte har en tydlig uppdelning av arbetet, och jag har fått jobba kreativt och vidareutvecklande med mina egna idéer. Jag har fått gå igenom steg för steg hur det går till att starta ett projekt, med allt från planering, kontakter, budget, till rekrytering. Arbetsätten och mina arbetsuppgifter har gett mig mycket självinsikt kring vad jag tycker är kul, vad för frågor jag tycker är viktigta och vad jag just nu känner att jag vill jobba med. Jag har lärt mig mycket om min stresshantering och hur jag personligen jobbar bäst med planering och strukturering. I somras avslutade jag min kandidat, som är en fil. kandidat i statsvetenskap med genusvetenskap och sociologi. Jag ser min praktiktid som ett otroligt bra komplement till mina studier, just för att det har fått mig att förstå vad jag tycker är intressant med att plugga. Jag ser klarare nu vad jag vill/hade velat studera. Att studera betydelsen av civilsamhället är så olikt jämfört med att praktiskt vara en del av det. Jag tycker att min blandning av studier har gett mig en bra grund med allt från kunskap och förståelse för olika samhällsvetenskapliga och strukturella fenomen till en förmåga att analysera och reflektera. Mina statsvetenskapliga studier har get mig en förförståelse för samhällens politiska uppbyggnad. Under min studietid har jag när jag kunnat valt att profilera mig på internationella relationer och global politik, så det har varit spännande att genom Rädda Barnen lära mig mer om lokal och kommunal politik och dess uppbyggnad. Från mina studier i genusvetenskap och sociologi tog jag med mig en förståelse för gruppdynamik, sociala strukturer och beteendepsykologi. Det här är ämnen jag
tycker är riktigt intressanta, och har gett mig praktisk förståelse när jag jobbat med såväl barngrupper som samarbeten inom föreningen. Jag känner att praktiken har gett mig en insyn i ett arbetsliv jag gärna ser mer av, jag motiveras av engagerade människor och ser civilsamhället som en viktig opinion och kanal för påverkan i samhället. Praktiktiden har känts som ett förtroende, och det har varit utvecklande att få känna ansvar och se vad mina styrkor och svagheter är. Råd till kommande praktikanter Till kommande praktikanter vill jag poängtera och uppmuntra chansen att ta egna initiativ. Det kan låta klyschigt, men det blir verkligen roligare för både sig själv och praktikplatsen i sig vinner mer på det. Se praktiken som en chans och var inte rädd att forma praktiktiden efter egna intressen och idéer. Viktigt är också att ha en kontinuerlig dialog till sin handledare (för att exempelvis godkänna ens idéer), återkoppling och bekräftelse av ens utföranden är viktigt särskilt i början när det kan kännas lite ovant. Nytt för mig har varit att jobba 40 timmar i veckan. Med en ideell förening kommer kvällsoch helgarbete, och jag har fått anpassa schemat vecka för vecka. Jag har blivit väldigt engagerad och känner i efterhand att jag borde haft bättre koll på mina timmar. Det är lätt att ta på sig lite för mycket uppgifter och hjälpa till överallt när det finns så mycket kul, men ideellt arbete bygger verkligen på engagemang mer än 40 timmar i vecka som eldsjäl under flera månader är uttömmande, jag tappade tillslut inspirationen. Ta hand om ditt liv utanför praktiken, och låt ledig tid vara ledig tid. En kommande praktikant på Rädda Barnen Lund bör givetvis ha ett genuint engagemang för barns rättigheter och ungdomars inflytande, men också gilla att vara kreativ både när det kommer till nödvändig innovation och utveckling i föreningen men också i uppgifter med knappa resurser. Innan praktikstart kan jag rekommendera att läsa på om Rädda Barnen som organisation, både aktiva och personer som söker kontakt med lokalföreningen har många olika frågor. Det finns också många olika rutiner inom lokalföreningen som är nödvändiga att känna till. Dessutom rekommenderar jag att läsa på om lokalföreningens historia för att lättare kunna förstå diskussioner och vilken linje föreningen utgår ifrån, till exempel genom gamla styrelseprotokoll. Egenskaper som kan vara viktiga är också flexibilitet och tålamod, ens
arbetskamrater sitter inte varje dag med en uppgift ni jobbar på tillsammans och det krävs ofta koordinering och rörlighet mellan olika uppgifter och projekt.