Bilaga 24:9. Hej Carin!

Relevanta dokument
Lärarutbildningskasnliet Bilaga 26:2 FÖRSLAG TILL PROGRAMUTBUD, BEHÖRIGHETER, URVAL OCH PLANERINGSTAL FÖR UTBILDNINGSÅRET 2009/2010.

Delrapport SUV : Översyn av ämnen i ämneslärarutbildningen

Kompetensinventering inför ansökan om examensrätter inom lärarutbildningen. Inledning. Bakgrund och arbetsformer

Lärarprogrammen vid Högskolan i Gävle

Lärosäte. NO och teknik Göteborgs universitet. Spanska för lärare hp. Göteborgs universitet

Stockholms universitet Bilaga punkt 8

Information till studenter på ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 hp (LAAGY), antagna ht13

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Ansökan och ärendets hantering. Malmö högskola Rektor

Foto: Johan Wingborg LÄRARPROGRAM. Tillägg: antagning HT13-VT14

!"#$%&'()*+%)#,-./--,0")1$#)2$%+%#'),"-3,3/3,0"$%)

PROTOKOLL 2009:5 Lärarutbildningsnämnden (LuN) Sammanträdesdatum

Bil 39:1 Konferens samarbete inom lärarutbildning naturvetenskap/teknik Pentapluslärosäten (5+)

Verksamhetsplan

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet

Ämneslärarprogrammet

Sammanställning av utvärderingen av Inriktning

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 HT 14

Sammanställning utvärdering termin 5

Ämneskombinationer inom ämneslärarprogrammet årskurs 7-9, 270 hp

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Information till studenter på ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 hp (LAAGY), antagna ht18

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Sammanfattning Lättläst version

Kompletterande pedagogisk utbildning - ämnen, behörighet och regler för villkorsantagning

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG

Kursutbud Lärarlyftet II

Lokala föreskrifter- Examensordning

Sammanställning av höstterminsbetyg för åk 9 (Ht 2014)

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

Ämneskombinationer för ämneslärarexamen 7-9

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009.

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild

PÅBYGGNADSUTBILDNING TILL LÄRARE 90HP HÖSTEN 2010 YRKESÄMNE I GYMNASIESKOLAN

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ämneskombinationer Hösten 2019

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar VT2011, urval 2 Sorterat efter lärosäte

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

PROTOKOLL 2008:4 Lärarutbildningsnämnden (LuN) Sammanträdesdatum

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Antagningsstatistik program vt 2011 urval 2 Uppsala universitet

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena biologi, fysik och kemi

Linnéuniversitetets fakultetsorganisation

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

VILL DU BLI LÄRARE? Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

Högskolan Kristianstads ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Ingå ngså mne Biologi

Kurslista lärarprogrammet

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Innehåll. Verksamhetsplan NMS Nulägesbeskrivning - några utgångspunkter 2. Verksamheter 2012

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sökande till högre utbildning ht 2014: fokus på lärar- och förskollärarutbildningar

Efterled som används i examensbevisen

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnet arabiska som modersmål

OJUSTERAT VALLENTUNA KOMMUN. 5 2ss. Uppföljning av timplaner (BUN t0) Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärendet i korthet.

Universitetskanslersämbetets bedömning

ha en dialog med ert barn om skolan. Visa intresse, inte kontrollera i första hand.

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

Lunds universitet ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbetet i grundskolans årskurs 7-9

Ämneslärarprogrammet

Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 19 juni 2003.

Nämnden för lärarutbildning NLU Lärarprogrammet leder till Lärarexamen, 140, 180, 200 eller 220 poäng.

Biologi 60 hp innehållande ekologi, botanik, zoologi, cellbiologi och evolutionsbiologi/genetik. motsvarande.

Välkommen till lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle!

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

KPU - behörighetskrav för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 19

Ökade resurser. för ökad kvalitet

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska B, Samhällskunskap A, Ma A samt för:

möter den administrativa avdelningen på IDT

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Yttrande över Högskolan i Jönköpings ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13

Varmt välkomna till VFU-Samordnarmöte 27 maj 2015

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till föräldrar och elever

För unga år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Antagningsstatistik program ht 2010 urval 2 Uppsala universitet

Naturvetenskapsprogrammet.

Naturvetenskapsprogrammet.

Uppföljning av studenter antagna vid Högskolan i Gävle.

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

LMN220, Naturvetenskap för lärare, tidigare åldrar, 30 högskolepoäng

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Olikheterna är för stora

Transkript:

Hej Carin! Bilaga 24:9 I mail den 25 februari efterfrågade du en konsekvensbeskrivning från institutionerna i den händelse vi inte får examensrätt inom lärarutbildningen. Efter diskussion i HSinstitutionens ledningsgrupp kan jag svara följande: 1) Vad skulle det innebära för HS-inst om gym och/eller grund 4-9 försvann? Det skulle innebära att historia, litteraturvetenskap, engelska, religionsvetenskap och svenska språket förlorar sina största rekryteringsunderlag och därmed skulle examensrätterna för alla dessa ämnen med undantag av religionsvetenskapen vara hotade. Engelskan skulle sannolikt inte kunna ha kvar sin magisterexamensrätt. För litteraturvetenskap, svenska språket och historia är bedömningen den att dessa ämnen inte skulle kunna vara kvar alls vid högskolan. Följderna blir mycket stora, med avsevärda uppsägningar och en fullständig utarmning av den humanistiska miljön på högskolan. 2) Vilka ämnen skulle drabbas? Förutom de som anges under 1) skulle även andra ämnen drabbas som följd av utebliven examensrätt. Framför allt filmvetenskap, SO-ämnena och svenska som andraspråk skulle påverkas då dessa ingår i olika samläsningsformer där Lärarprogrammet idag utgör en viktig del. Förenklat uttryckt kan man säga att de enda ämnen som inte skulle drabbas i någon nämnvärd omfattning då de inte ingår i Lärarprogrammet är MKV och statsvetenskap. En del av bildpedagogiken (den som går på distans) skulle klara sig, men de campusförlagda kurserna rekryterar i stort sett uteslutande lärarstudenter. Dessa kommer dock till största delen från förskole- och tidigarelärarinriktningar i dagens system. 3) Hur skulle det påverka andra program? MNR-programmet skulle påverkas (religionsvetenskap) med betydligt färre valmöjligheter för studenterna. Vidare skulle Film och litteraturprogrammet sannolikt inte kunna fortsätta, då basen för litteraturvetenskapen än så länge finns i lärarprogrammet. 4) Vilka inriktningar skulle du vilja ha på din institution? HS-institutionen önskar ha kvar de inriktningar som ges idag, med möjligt undantag för inriktningen mot SO. Till detta anser jag att en inriktning mot svenska som andraspråk bör tillkomma, samt en inriktning mot drama och teater för gymnasieskolans estetiska program. 5) Vad skulle behövas för att det skulle bli möjligt? Bibehållna examensrätter inom de akademiska discipliner som idag bygger upp Lärarprogrammet är en absolut förutsättning. Rekryteringsbehov föreligger i svenska som andraspråk och i engelska, språkvetenskaplig inriktning. Den seniora forskarkompetensen behöver vidare stärkas inom religionsvetenskap (den historiska inriktningen) och inom engelska (både litteraturvetenskaplig och språkvetenskaplig inriktning). Med tanke på kommande pensionsavgång inom svenska språket behöver även där den seniora kompetensen stärkas. 6) Vilka möjligheter har du att realisera det du vill? Om jag förstår frågan rätt, kan jag svara att HS-institutionen har alla möjligheter i världen att realisera de planer som finns inom institutionen. Den springande punkten är, som jag ser det, våra examensämnens ekonomiska möjligheter att fortsätta verka. Återkom gärna om du vill ha kompletteringar eller förtydliganden. Bästa hälsningar Tore

Förenklad konsekvensanalys Lärarutbildningen på N- institutionen Tabellerna nedan visar institutionernas totala GU-intäkter för 2008 samt dito för lärarutbildningen: Uppföljning per institution avseende anslagsfinansierad grundutbildning bå 2008 E HS N P TB V CBF Totalt Intäkter Reg GU Ladok (tkr) 48 543 56 288 69 551 55 509 60 442 68 436 358 769 (för CBF särskilda bestämmelser) -806 806 Ej disponibelt (tidigare besparingskrav) -988-1 067-1 081-987 -1 122-866 -6 111 Summa disponibla 47 55 68 54 intäkter (tkr) 555 221 470 522 59 320 66 764 806 352 658 % av HIG:s GU-intäkter 13,5 15,7 19,4 15,5 16,8 18,9 0,2 100 Institution HÅS % HÅS Intäkter % Intäkter på % Intäkter av GU-intäkter HS 234,23 32,4 15 345 619 29,1 27,8 N 185,60 25,7 15 731 845 29,9 23,0 P 261,98 36,3 18 822 481 35,7 34,5 ITB 33,78 4,7 2 547 768 4,8 4,3 V 6,63 0,9 232 315 0,5 0,4 totalt 722,1 100 52 680 028 100 15 Ekonomisk står lärarutbildningen på N-institutionen för ca 23% av våra grundutbildningsintäkter. Om vi undantar den datavetenskapliga avdelningen, så står lärarutbildningen för ca 33% av GU-intäkterna (matematik och naturvetenskap). För ämnena biologi, fysik, kemi, idrott och hälsa samt matematik kan därför konsekvenserna bli avsevärda om hela eller delar av lärarutbildningen försvinner. Nedanstående tabell visar hur stor andel av grundutbildningen (HÅS) som utgörs av lärarutbildning för respektive ämne. MA 19% BI 40% FY 38% KE 59% ID&HÄ 30% Konsekvenser för N-inst om hela eller delar av lärarutbildningen försvinner: * Personalstyrkan i berörda ämnen skulle behöva minskas.

* Eftersom kurser på lärarutbildningen samläses med kurser på andra program (t.ex. kurser i matematik och fysik med ingenjörsprogrammet) kommer även dessa att påverkas. Möjligheten att få ekonomisk bärighet på kurser på dessa program försämras påtagligt och det troliga är att kurserna endast kan ges med förlust. * Reducerad personalstyrka medför att vi inte kompetensmässigt kan täcka samma kunskapsområden som idag. Det innebär i sin tur att vi sannolikt inte kommer att kunna medverka på andra program i samma utsträckning som idag, samt att vi inte kommer att kunna erbjuda samma utbud av fristående kurser och t.ex. uppdragskurser för regionen. * Vi ger kompetensutvecklingskurser för verksamma lärare inom regionen. Om vi skulle tappa examensrätten för lärarprogrammen mot grundskolan och gymnasiet skulle det innebära sämre service för dessa yrkesgrupper. Regionens lärare skulle vara tvungna att kompetensutveckla sig på annat håll, i andra högskolor och universitet. * Om vi förlorar examensrätten på samtliga våra inriktningar skulle det ge stora konsekvenser för den livaktiga ämnesdidaktiska forskningen på institutionen. Det finns en stor risk att delar av forskningen skulle upphöra och forskare och forskarstuderanden skulle söka sig till andra lärosäten. Detta skulle även få en negativ ekonomisk effekt på institutionen. 1. Vad skulle det innebära för din institution om gym och/eller grund 4-9 försvann? Se ovan. Rent ekonomiskt skulle det sannolikt inte påverka oss särskilt mycket om vi förlorar vår examensrätt för inriktningar mot gymnasiet. Ht08 hade vi t.ex. ingen student som började över huvud taget. Det finns dock risk för andra effekter som på sikt kan påverka ämnenas verksamhet och ekonomi totalt sett. Under de senaste åren har matematikavdelningen haft en nära samverkan med regionens gymnasieskolor. De har kontinuerliga träffar och ordnar gemensamma konferenser. Det gemensamma intresset är att överbrygga svårigheterna, som uppstår vid övergången från gymnasiet till högskolan. Om gymnasielärarprogrammet skulle försvinna från Högskolan i Gävle tror vi att vår samverka med gymnasieskolor skulle avtar. Det gäller även de naturvetenskapliga ämnena, där t.ex. gymnasieelever gör projektarbeten hos oss och Vasaskolan vill starta spetsutbildning i samarbete med oss. Sådana samarbeten försvåras eller blir kanske ointressanta gymnasieskolorna. Om grund 4-9 försvinner ger det effekter på personalsituationen och möjligheten att ge kurser på andra program (pga samläsning). Uppsala universitet vill ha samarbete för No-inriktningar och uppmanar en del av sina studenter att läsa vissa kurser på distans hos oss. Sådana samarbeten måste då upphöra. Det kan innebära att lärarutbildning med No-inriktning för grundskolan kanske inte kommer att ges överhuvudtaget i denna del av Sverige (om UU inte heller kommer att ge dem, vilket är ett möjligt scenario). 2. Vilka ämnen skulle drabbas? Samtliga som är inblandade i lärarutbildning, dvs matematik, biologi, fysik, kemi samt idrott och hälsa. Vissa drabbas mer än andra, beroende på hur stor andel av resp ämnes kurser som utgöra av lärarprogramkurser. 3. Hur skulle det påverka andra program? Se ovan. Pga samläsningseffekter påverkas andra program det kanske inte längre blir ekonomiskt försvarbart att ge vissa kurser. Om personal sägs upp försämras/minskar det kompetensområde som idag täcks => vi kan inte ge kurser på andra program i samma utsträckning som idag. 4. Vilka inriktningar skulle du vilja ha på din institution?

Samtliga som vi har idag. Det finns dock ett problem med att vissa inriktningar har så få sökanden. Sammanställningen ovan är ganska grov någon förfinad analys har inte gjorts. Om förslaget till ny lärarutbildning går igenom kommer det att få konsekvenser för N-inst, även om vi skulle få examensrätt till de inriktningar vi har idag. Anita Hussénius Prefekt N-institutionen Hej Carin och alla kolleger! Jag har varit med på två nedläggningar i Gävle och en i Falun vid Lärarhögskolan. Jag har varit med och räknat fram vad förlusten av lärarutbildningen skulle betyda för högskolan vid två tillfällen.vi skulle fallit som ett korthus, båda gångerna. Nu ser vi inte riktigt ut som vi gjorde då, men faktum kvarstår att vi är beroende ekonomiskt av lärarprogrammet. Det är alltjämt det största programmet och det är det program som bidragit till uppbyggnaden av högskolan. Många ämnen som idag har magisterrättigheter skulle inte ens ha funnits om lärarprogrammet inte hade funnits. Det här är ett allvarligt hot för hela verksamheten vid HiG att det inte finns stöd för en konsekvensanalys av ett stort hot mot hela högskolan. Jag föreslog redan till Leif att vi skulle starta att jobba mot riksdagsmännen. Jag har upprepat såväl till Svante som till Maj-Britt att det behöver lobbas.ingen åtgärd, mig veterligen? Jag har till och med erbjudit mina tjänster. Jag har massor av kontakter också. När vi lades ned 1986 så var min f.d. chef och jag hela 19 gånger till riksdagen och arbetade med riksdagsmännen. Jag skrev lika många artiklar och vi använde alla kontakter vi kunde finna. Vissterligen har vi väldigt svaga riksdagsmän på väldigt "lätta" poster, men de kan säkert ändå jobba när det väl kommer till riksdagen. 1. Vad skulle det innebära för din institution om gym och/eller grund 4-9 försvann? Det skulle bli väsentliga minskningar på de ämnen jag räknar upp nedan.observera att även våra möjligheter att arbeta med kompetensutveckling försvåras. Kompetensutveckling förutsätter grundutbildning. Tveksamt om vi får mastern om dessa utbildningar läggs ned. 2. Vilka ämnen skulle drabbas? Pedagigik, didaktik och psykologi.de två förstnämnda hårdast. 3. Hur skulle det påverka andra program? Kompetens skulle försvinna och det är kompetens som används på andra program också.svårigheter att driva andra program också alltså. 4. Vilka inriktningar skulle du vilja ha på din institution? Samtliga inriktningar är berörda av P-institutionens kompetens. 5. Vad skulle behövas för att det skulle bli möjligt? Vi skulle kunna medverka i samtliga inriktningar idag. 6. Vilka möjligheter har du att realisera det du vill?

Vi behöver få veta snabbt hur ansökningen om inriktningar ska se ut. Vi behöver se över kompetensen så att vi har det departementet föreskriver. Förslag på andra åtgärder: Debattartiklar, debattartilar och debattartiklar. (Just nu har jag en i pedagogiska magasinet, en i tidskriften Förskolan, men jag har skrivit ganska många sedan förslaget kom. ) Utan stöd av styrelse och rektor går inte det här! Det ska göras en central plan för mängder av insatser. Även om HSV får göra arbetet, enligt Björklund, så är det i alla fall en politisk fråga. Tunga riksdagsmän är guld värda och det måste få uppdrag. Jag är personligen oerhört orolig för utveckling! Jag säger återigen att jag är villig att jobba på lärarutbildningen vid HiG! Hälsningar från Åsa Morberg Prefekt P-inst