Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby



Relevanta dokument
Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby. Denna ansökan är skapad med öppen källkod

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

IKT- strategi

IT-plan för Förskolan Äventyret

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

IKT-plan Stocksunds RE

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen DELRAPPORT IT

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014

IKT-Strategi BoU

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3

IT-strategi. Essviks skola 2015

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE ( version )

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

It-strategi för Väddöenheten

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. Gäller för åren

IKT- och mediepedagogisk plan

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0) Facebook: Modersmål Sverige

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Slutrapport för Internetfonden

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

IKT PLAN. Information kommunikation teknik. Barn och Familj

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

IKT-strategi

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

Skoldatatek i utveckling Gunilla Almgren Bäck, Mölndal

IKT-Plan. NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

En-till-en. Fäladsgården. En-till-en dator

Myrsjöskolans IT-plan

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

IT-strategi. Sida 1 (6)

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Olika verktyg för elever i behov av särskilt stöd

Leda digitalisering 24 november Ale

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

Tjänsteutlåtande - Gemensam IT-arbetsplats inom skolan. Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner återrapporten.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

Peter Karlberg. Undervisningsråd - skolans

Lokaler måndagen den 27 oktober 2014

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Digitalt lärande på Arnljotskolan. En modern och attraktiv skola där alla elever lyckas i sitt lärande

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Slutdatum:

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

Strategi för IT i förskola och skola i Vingåkers kommun

LIKA, it-tempen för skola och förskola. En presentation baserad på publicerade värderingar i augusti 2017

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

Alternativa verktyg, engelska med stöd av it

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Handlingsplan IKT - Förskolorna i Falköpings kommun

Transkript:

Utvecklingsplan elev i nykarleby ein.fi education in nykarleby 1

Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen av utrustning som införskaffas. Innehåll Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen av utrustning som införskaffas.... 2 Inledning... 3 ein.fi för eleven... 4 IKT-policy... 5 IKT-läroplan... 6 e- klassrummet... 7 Pedagogisk utveckling av en e-lektion... 7 e-spel i undervisningen... 8 Tekniken i klassrummet... 9 ein.fi elevdomän... 10 e-läromedel och digital materialbank... 11 Utvärderingsmodul... 12 Trekvarten 45 minuter av kompetenshöjande fortbildning... 13 e-pedagogisk utveckling... 14 2

Inledning Nykarlebys skolväsende avser vara delaktig i den nationella IKT-utvecklingen för att kunna erbjuda sina elever tidsenlig undervisning. Arbetet, som för läraren betyder nya arbetssätt och fortbildning, skall göras på lång sikt och beröra alla lärare. Ett sent införande av IKT är varken kostnadseffektivt eller pedagogiskt försvarbart. Nykarlebys skolväsende har som mål att vara i topp gällande digitalisering av undervisningen. Detta för att kunna möta eleven på elevens villkor. Nationell plan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen (2010). För att Finland ska förbli ett topprankat land i fråga om utbildningen krävs att man mångsidigt utnyttjar IKT:s och mediernas möjligheter i skolorna. För att man ska kunna utnyttja IKT behövs en modern och användarvänlig infrastruktur inklusive verktyg. I de skolor där undervisningsutrustningen inte motsvarar de nutida kraven tar man i bruk tidsenliga arbetsredskap. Skolornas tekniska lösningar ska vara av hög kvalitet, kompatibla sinsemellan och kostnadseffektiva. Utöver infrastruktur och arbetsredskap behövs det i alla skolor lättillgängligt tekniskt och pedagogiskt stöd. Kommunen ansvarar för att skolorna ges jämlika möjligheter till införande av IKT i undervisningen. Stadsfullmäktige godkänner utvecklingsplanen av IT och besluter om finansieringsprogram utgående från uppställda målsättningar. Grunden är att alla skolor är på samma pedagogiska nivå och har samma tekniska utrustning. Målsättningen är att senast år 2015 har alla elever en egen arbetsmaskin i skolan, konceptet 1:1. Student på tangent är på kommande från 2015 eller -16. Det är en fördel att om möjligt kunna bygga upp ett kunnande både hos elever och lärare före det. Datorer är ett hjälpmedel som används för att kunna utveckla utbildningen. Allt fler läromedel blir digitala och webbaserade och övergången till dessa sker successivt. Verksamheten behöver utvärderas årligen och styras enligt vår IKT-läroplan. Läroplanen uppdateras i takt med samhällsutvecklingen. Nykarleby stad vill gärna entusiasmera lärarkåren i skapandet av nya lärmiljöer. ein.fi är en digital lärplattform för elever 3

ein.fi för eleven ein.fi elevdomän - plattform IKT-policy Hur? Varför? IKT-läroplan Vad? När? e-läromedel och e-material Generation Z - Eleven i morgon Utvärdering på nätet Trekvarten en annorlunda fortbildning Anskaffningsoch åtgärdsplan e-pedagogisk utveckling för lärare 4

IKT-policy Fokus för en satsning inom IKT-området är undervisning och långsiktigt lärande, inte tekniken i sig. Vi vill inte binda oss vid enskilda program, utan lära elever och lärare generella kompetenser. En grundläggande förutsättning för att bli en e-kompetent lärare är att man besitter en digital kompetens, vilket är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för att fungera i ett modernt kunskapssamhälle. Våra grundpelare i IKT-policyn är: HUR? Höja lärarnas e-pedagogiska kompetens Skapa nya lärmiljöer Verklighetsförankring Tydliga spelregler Etisk datoranvändning Webbaserade arbetsmetoder Källkritik Kontrollerad arbetsmiljö Inloggningsfostran Molntänkande Open Source OS-oberoende programvara VARFÖR? För att möta den moderna eleven Utveckla och stimulera lärprocesser Svara mot samhällets krav Vad är tillåtet? Medvetenhet om rätt och fel Elevens vardag Kritisk granskning av innehåll Elevskydd Lära hantera inloggning och lösenordshantering Lättillgänglig information Tillgänglig för alla Användarfrihet Linux-baserade lösningar 5

IKT-läroplan I lärarnas fortbildning och i läroplanerna för den grundläggande utbildningen inkluderas teman som utvecklar kunnandet i användning av IKT i undervisningen och kunnandet i nätverk. För implementeringen av IKT i undervisningen uppgörs en läroplan som syftar till att eleven skall ha beredskap att använda informations- och kommunikationstekniken som ett mångsidigt arbetsredskap och en mångsidig informationskälla i ett ämnesövergripande samarbete. VAD? Innehållet uppgörs årskursvis med tydliga balkar för utvärdering. I Nykarleby kallas dessa balkar för blå punkter. Exempel på innehåll är introduktion av tiofingerssystemet, datoranvändning, generella datakompetenser, filhantering m.m. NÄR? Den digitala kompetensens utveckling startar redan i förskolan och fortsätter kontinuerligt genom den grundläggande utbildningen. Att skriva sig till läsning (Tragetons metod) är ett exempel på hur modern pedagogisk forskning stöder användandet av tangentbord i tidig språkinlärning. Webbaserade e-läromedel skapar möjligheter 6

e- klassrummet e-klassrummet utvecklas för att stöda interaktion samt anpassa undervisningen och lärandet till de individuella inlärningsstilarna. Skolans pedagogik anpassas till elevens digitala vardag. Möjligheten till utvärdering och feed-back utökas och förenklas samt dessutom främjas samarbetet lärare elev vårdnadshavare genom att all information finns i realtid och är lättillgänglig. I klassen finns en teknik som stöder förståelseinriktat lärande och stimulerar elevernas motivation. Läraren är fortfarande nyckelpersonen i e-klassrummet. Pedagogisk utveckling av en e-lektion Skapandet av en e-lektion bygger på att läraren getts möjlighet till fortbildning, handledning och support. Dessutom behöver den tekniska utrustningen och nätverket vara av sådan klass att den inte utgör ett hinder, utan fungerar som ett ändamålsenligt hjälpmedel. Användning och lärande sätts i fokus, inte själva tekniken. Läraren behöver en fördjupad kunskap om villkoren för elevernas användning av teknik, liksom om de övergripande villkoren för lärandet i e-kunskapssamhället. e-klassrummet utgående från en praktisk tillämpning: 1. Läraren och eleverna startar lektionen genom login till en gemensam klassprofil som länkar till vår plattform med digitalt undervisningsmaterial. 2. Läraren ger sin undervisning med tillämpandet av digipedagogiska metoder. 3. Varje elev i klassen har en egen dator, dvs. konceptet 1:1. 4. Eleverna sparar sina arbeten på vår Google-baserade elevdomän ein.fi. 5. Läxan och övrig viktig information sparas via elevdomänen. Varje elev kan hämta det aktuella undervisningsmaterialet i klassen, hemma eller på resan. Detta underlättar utförandet av hemuppgifter och läxläsning. 6. Inom språkundervisningen och för de elever som har lässvårigheter kan talsyntes användas. Eleven kopierar den aktuella texten till programmet, som läser stycket. 7

Eleven kan på detta sätt enkelt utnyttja alternativa inlärningsmetoder, som stöder och underlättar skolgången. 7. Läraren och specialläraren har möjlighet att på ett enkelt sätt dela undervisningsmaterial för att koordinera stödet av elever med särskilda behov. 8. En e-utvärderingsmodul t.ex. Didactus, används för elevutvärderingen. ein.fi möjliggör också att eleven delar dokument med läraren för utvärdering. 9. Vårdnadshavaren ges också tillträde till klassprofilen på ein.fi och har därigenom möjlighet att ta del av skolans undervisning, men framförallt den gemensamma händelsekalendern som skapats. På detta sätt behöver inte vårdnadshavaren vänta på skriftlig information från skolan, utan får informationen i realtid. 10. Informationen från de externa intressenter som samarbetar med skolan kan på samma sätt distribueras till målgruppen genom att informationen skannas in och laddas upp till klassprofilen. e-spel i undervisningen Enligt vår policy skall alla e-spel i undervisningen vara webbaserade. e-spelen i undervisningen delas i två kategorier: 1. Ämnesrelaterade e-spel, exempelvis i. Poks i finska ii. Mattekungen i matematik iii. Glosor.se i modersmål iv. Vi i femman i geografi 2. Generella e-spel, exempelvis i. Vetamix ii. Kunskapsstjärnan.se iii. Webbmagistern 8

Tekniken i klassrummet Tekniken byggs upp utgående från obundenhet av operativsystem, gemensam plattform och elevdomän. Den tekniska grunduppbyggnaden omfattas av följande punkter: 1. Linux/Ubuntu 12.04 LTS 2. Öppen källkod (Open Office, m.fl.) 3. Gemensam plattform ein.fi (Google Apps) 4. Klassrummet utrustas med en lärarmodul omfattande interaktiv tavla med supernärprojicerande videokanon, dokumentkamera och bärbar PC. I varje skola finns minst en mobil uppsättning (16 st) bärbara datorer för elevbruk. Målet är att varje elev skall ha tillgång till egen bärbara dator, konceptet 1:1. 5. Möjlighet att använda PC, Mac, Ipad m.m. 6. All pedagogisk mjukvara är webbaserad. Eleven har samma pedagogiska undervisningsmaterial både i skolan och hemma. 7. Digitala texter. För distribution till elevdomän och till talsyntes för språk- och specialundervisning. Användning av textformatet pdf. e-utvärdering ger kontinuerlig feed-back om skolframgång 9

ein.fi elevdomän Nykarleby stads skolväsende har registrerat en egen domän för undervisningen, ein.fi education in nykarleby - elev i nykarleby. Den tekniska grunduppbyggnaden omfattas av följande punkter: - elevens har ett personligt lagringsområde - elevens övningar läggs ut på domänen - eleven har personlig e-post - grupper för klasser, årskurser, skolor m.m. skapas inom domänen - central administration av elevprofiler Ubuntu Linux för människor 10

e-läromedel och digital materialbank Generation Z, födda med en pekskärm i handen, växer upp i ett annorlunda samhälle. Läromedelsalternativ, information och informationskanaler ökar lavinartat och ställer höga krav på skolan. Detta medför i sin tur att den digitala kompetensen måste höjas bland lärare och pedagoger. Begreppet läromedel betyder mycket mera idag än bara för några år sedan. I takt med att internet, datorer, projektorer och interaktiva tavlor finns i allt fler klassrum, kan lärare använda sig av digitalt material. Digitala läromedel och webbaserat material finns i olika format, bl.a. när man vill läsa från datorskärmen eller lyssna, interaktiva övningar, ljudfiler och film ger eleverna möjlighet att upptäcka och förkovra sig inte bara under lektionstid utan även hemma. Vi vill ge våra elever rätt förutsättningar för framtiden. Men nya läromedel och ny teknik öppnar också enorma möjligheter för lärandet i klassrummet. It och moderna läromedel kan vara kraftfulla verktyg för att hjälpa alla elever att nå målen. En lokal materialbank med nyttiga länkar och eget producerat material som delas mellan lärarna skapas. För detta arbete söks samarbete med grannkommunerna. Materialens innovativa egenskaper, tillgången på dem och möjligheterna att hitta dem har en avgörande betydelse när e-läromedel används i undervisningen. Det behövs nya metoder för att förvara och bearbeta materialet och för att man ska kunna använda det senare. Materialet som lärarna utarbetar sparas på den gemensamma plattformen under Local (lärarens eget privata material) och Public (det material som läraren delar med sig av till andra). E-läromedlen samlas så att de kan nås via en enda söktjänst, via vilken lärarna och eleverna kan hitta e-läromedlen. Man ser till att det är möjligt att använda det material som finns i de nationella digitala datakällorna och det material som kulturinrättningar, informationstjänster och andra relevanta organisationer producerar. 11

Utvärderingsmodul En betydande del av undervisningsuppgifter i framtiden kommer att vara "e-uppgifter". Dessa ska vara minst lika lätta att skapa, modifiera och dela ut till studerande som traditionella uppgifter är idag. Dessutom bör e-uppgifterna ge den som undervisar tydlig feedback och statistik på hur uppgifterna utförts och hur inlärningsprocessen fortskrider. Ett verktyg som oberoende av ämne och målgrupp hjälper dej skapa smarta och effektiva undervisningsuppgifter samt hålla reda på hur dina studerande presterar införskaffas, t.ex. Tea Tools. Programmet skall erbjuda en avancerad resultatstatistik som ger den som undervisar en mycket god insyn i hur uppgifterna utförts och hur inlärningen går för den studerande. Läraren skall även kunna ge eleven sina synpunkter genom att kommentera elevens svar. Eleven kan sedan naturligtvis även svara på lärarens kommentar. e-läromedel kan förändras i realtid 12

Trekvarten 45 minuter av kompetenshöjande fortbildning Trekvarten är en fortbildningsmodul för lärare som ger lärarna fortlöpande och mångsidig utbildning för höjande av e-kompetensen. Trekvarten hålls i huvudsak internt av lärare för lärare. Trekvarten syftar också till att kompetensen i undervisningsväsendet och bland dem som leder läroanstalten utvecklas och att det ges mångsidig information om IKT:s möjligheter och nytta vid förbättring av undervisningen, studierna och kommunikationen. Trekvarten - en motivationsinjektion 13

e-pedagogisk utveckling Socklot skola fungerar som kommunens pilotskola för e-pedagogik. Skolan utrustas i sin helhet år 2012. Pilotskolans uppgift är läromedelsutvärdering, handledning av lärare, utveckling av pedagogiska modeller, delaktighet i fortbildning samt utveckling av fungerande och lättanvändbara tekniska modeller i samråd med IKT-gruppen. Pilotskolans uppgift är också att testa tidsenlig utrustning och olika undervisningsprogram. Dessutom tar man fram andra metoder som stöder och möjliggör gemenskap bland lärarna och samarbete mellan lärarna i utvecklingsarbetet. Skolan i Nykarleby - i e-täten 14