Hållbar konsumtion och grön n ekonomi Efter RIO + 20 Hur skapar vi en hållbar h framtid globalt och lokalt? 30 okt 2012
Behov av att se mening och sammanhang Hur kan vi skapa sociala normer för f r hållbar h konsumtion och hållbar ekonomi? Hur uppmuntrar man till mod och ståndaktighet hos politiker, makthavare inom juridik, ekonomi, företagsvf retagsvärld, rld, kulturvärld rld och forskarvärld rld sås att de tillsammans kan skapa gemensamma visioner för f r att gemensamt förverkliga f ett samhälle med hållbar h livsstil och hållbar h konsumtion? Hur ska vi kunna möta m konsumtionstillvarons krav & de uppfattade konsumtionslivet som meningsfullt & värt v att engagera sig i? Hur ska vi kunna ha en känsla k av sammanhang i samhället, kunna betrakta konsumtionen som begriplig & hanterbar, och uppfatta konsumtionen som meningsfull & värd v att engagera sig i? Hur ska konsumtionen bli human?
Historiens ledande elit har styrt med skriftspråk/r k/räkenskapkenskap Hur styr den ledande eliten folket nu? Med massmedia och reklam?? Eller med vad? Jordbruket har historiskt varit den ekonomiska basen för f r beskattning Vilken är r nu den ekonomiska basen i samhället? MÅNGA ISMER HAR KOMMIT OCH GÅTT, G DEN NU SEGRANDE ÄR R KONSUMISMEN! KAN HÅLLBARISMEN H UPPSTÅ NU? Kan vi vän v n till vän, v släkting till släkting föra f vidare budskapet om att starta en rörelse r relse för f hållbarism? Vilka är r de biologiska, psykologiska, sociala, kulturella, existentiella, la, materiella behov för f konsumtion? Ekonomi (från n gr. "hus" och nomos,, "lag") är r läran l om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Så egentligen har vi alltid vetat vad ekonomi egentligen handlar om, o eller?
Från n jämlik j ägandefri nomad till bofast konsument 200 000 år r sedan, de första f människorna m i Afrika. 60 000 år r sedan vandrar en liten skara människor m ut ur Afrika österut. För F r 50 000 år r sedan vandrar människorna m in i Sydostindien, Kina och Australien. För F r 40 000 år r sedan vandrar de vidare in i central Asien, och Europa, för f r 13000 år r sedan bosatte sig människor m i Sverige. För F 30 000 år r sedan vandrade andra människogrupper m till Beringssund, för f r 15 000 år sedan vandrade de in i Alaska och för f r 13 000 år r sedan till Sydamerika. 10 000 år r sedan bosatte sig de första f människorna m började b odla säd s d och sås småningom idka djurhållning. Ojämlik makt och ägande, profit, hierarkier, patriarkat, beskattning, sjukdomar/ohälsa och krig uppstod. 5000 år r sedan i Uruk, Mesopotanien, skriftspråk, k, överkonsumtionen och global handel av lyxvaror uppstår 2500 år r sedan, Kung Krösus införde mynt 500 år r sedan Europa koloniserar andra länderl 200 år r sedan industrialisering 40 år r sedan nyliberalism, privatisering, skövling av naturtillgångar ngar
Människan gick från n att leva i enlighet med naturen till att omforma naturen efter människans m behov, att kontrollera naturen och naturresurserna. Och att själv bli kontrollerad av överheten. Övergången från n jakt och samlande till jordbruk gav mer arbete, sämre s näringsstandard, n mer sjukdomar och förslitningsskador, lägre l kroppslängd. Familjen istället för f r samlargruppen blev den nya konsumtionsenheten.
Dramatsik ökning av transport av globala varor, fordon flygtrafik, regnskogsavverkning, utfiskning, monokulturell odling, kemikalieanvändning, ndning, korallförst rstörelse, relse, förlust f av den biologiska mångfalden; m övervikt, depression, stress, ensamhushåll, individualism, privatisering, kortsiktigt tänkande; t ökad konsumtion av olja, rött r kött, k raffinerad mat, varor, energi och bränsle som ger ökat växthusgasutslv xthusgasutsläpp och klimatförändringar ndringar 1970 2011
Hållbarhetspsykologi Essentiellt handlar en hållbar h livsstil och hållbar h konsumtion om respekt för f r livet sitt eget och andras. Att bry sig om att vårda v relationer, relationen till sig själv, andra och naturen. Att inte konsumera över sina egna eller naturens resurser. Att finna balans mellan vad man tar och vad man ger, ömsesidig respekt och en önskan att vilja andra (natur, djur, människor) m liksom sig själv väl. v Inse att det som är r hälsosamt h och skapar harmoni hos människor skapar även hälsa h och harmoni i natur och ekosystem. Vi hör h r samman i naturen, vi är r helt beroende av naturen, vi är r en del av naturen, vi är r natur. Medvetandegöra biologiska, psykologiska, sociala, kulturella, existentiella, materiella behov för f r konsumtion
Vi behöver påvisa p vinsten och nyttan mänskligt, m ekologiskt, ekonomiskt och ur klimat/miljösynpunkt att prioritera långvarig l och trygg anknytning, positiva sociala relationer, solidaritet, samverkan, långtidstl ngtidstänkande, nkande, globalt tänkande t och lokalt agerande. Vi behöver se vitsen med altruistiskt tänkande, t att tänka t för f r allas bästa. b Vi kan undvika The tragedy of the commons genom att öka kommunikationen och tilliten mellan människor m påp vår r jord. Vår r gruppidentifikation måste m vara hela mänskligheten m dåd det gäller g klimatförändringarna, miljöförst rstörelse, relse, jämlikhet och fred.
Otrygg Anknytning Stress låga nivåer av serotonin (neurotransmittor), höga h nivåer av kortisol (stresshormon) Överkonsumtion Växthusgaser bl.a. CO2 och metan Klimatförändringar Stress
Otrygg anknytning tenderar att ge Självintresse och individualistiskt konkurrens tänkande, t utbytbarhet, kortsiktigt tänkande, t överkonsumtion, personliga problem / micro/ worry,, sårbarhet s för f psykisk, fysisk och social ohälsa: stress, depression, ångest, isolering, missbruk. Nutida sociala normer framhäver/premierar ver/premierar Individualism/självintresse; lvintresse; konkurrens/privatisering= kvalitet; stress, utbytbarhet/flexibilitet/tillgänglighet, tidspress/tid=pengar=tid, kortsiktigt tänkande, t överkonsumtion, micro worries och isolering
Hög g materiell konsumtion, passiv mediakonsumtion, hög h inkomst och individualism leder generellt inte till lycka, framgång och välbefinnande. v Istället är r hälsa h och välbefinnande v relaterat till möjligheten att tillfredsställa lla grundläggande ggande mänskliga m behov, socialt stöd, intimitet, engagemang, solidaritet, tillgiven kroppskontakt, altruism och en positiv, optimistisk och öppen attityd (Diener & Suh, 2000 och Seligman, 2007).
Nomaden inom oss 99,5 % av vår v r levnad påp jorden Vi har behov av att kommunicera, samspela med närstn rstående och samarbeta ca 4 tim./dag med ca 4 personer i en liten trygg grupp där d r vi tillsammans vandrar 3 tim. samlar, fångar, f skördar, skapar eller producerar det som vi tillsammans behöver. Känna tillhörighet och gemenskap i en chef fri grupp. Umgås och leva tillsammans med denna grupp påp ca 40 personer som accepterar och respekterar mig som en jämlik. j Med vilka vi umgås, skrattar, festar, musicerar, dansar, sjunger och berättar Samvaro och fester med andra närliggande n grupper som vi kände, och mötte m ibland i en stor grupp påp ca 160 200 personer där r vi har gemensamma projekt, utbyter idéer, samarbetar, festar, möter m partner och vänner, v dansar, sjunger, skapar gemensamma myter som hjälper lper oss att hålla h samman (om något stort vi gjort/eller kommer att göra g tillsammans).
Långlevande kulturer sociala modeller för r hållbar h livstil och konsumtion Koncept för f r ett lyckligt långt l liv från Abkhazia (Kaukasus) Vilcabamba (Ecuador), Hunza (Pakistan) Okinawa (Japan) och Bushfolken i södra s Afrika Trygg anknytning och långvarigt/kontinuerligt l socialt nätverk n med mycket stöd, empati, solidaritet, altruism och samarbete. En stark känsla k av respekt och omsorg om andra människor m från barndom till ålderdom. Vardaglig tillgiven ömsesidig fysisk kontakt med andra i alla stadier i livet. Det dagliga livet bestod av mycket och relativt ansträngande ngande fysisk aktivitet samt undvikande av stress och stressfyllda situationer.
De åt t 90% ekologisk vegetarisk oraffinerad näringsrik, n säsongsanpassad songsanpassad och lokalt odlad mat. De åt t långsamt, l socialt och i tacksamhet tills de var till 80% mätta. m De var delaktiga i gemensamma fysiska, kulturella och andliga manifestationer, sånger, s danser, storytelling. De verkade nöjda n med sitt liv och fulla av humor, glädje, tillfredsställelse llelse och inre frid. De njöt t av vad de upplevde med sina sinnen och sin kropp. De konsumerade måttligt m med alkohol, kött k och materiella saker. Det är r inte hur mycket man äger som är r betydelsefullt, utan hur mycket du ger av dig själv till andra. Det är r inte materiellt välstv lstånd som respekteras utan humanism och visdom (Leaf, 1973; Willcox et al. 2001; Robbins 2007).
Vad gör g r oss djupt tillfredsställda llda & välmv lmående? Positiva handlingar, sprida glädje, ge gåvor, g överraskningar, hjälpa andra Omväxling Umgås, vårda v och njuta av nära n relationer med vänner v och familj Stark, trygg känslomk nslomässig ssig anknytning till närstn rstående, bra relation med partner och chef. Känna och uttrycka tacksamhet, att kunna förlf rlåta Öppen optimistisk attityd, fokusering påp det positiva i tillvaron Att vara altruistisk, engagerad och solidarisk, göra g saker som känns k meningsfulla ( Makro worries Makro worries : : tex. fred,, miljö fattigdoms klimatproblematik) Vara djupt engagerad i livslånga mål m l och ambitioner Aktivt deltaga i kultur/andliga upplevelser, körsk rsång, teater, dans, konst.. (utan stress/plikt) Att kunna hantera stress, motgångar och trauman balanserat with some help from your friends. Mindfulness att njuta av ögonblicket, var närvarande n med sinnena Att ta hand om sin kropp, motion/fysisk aktivitet, yoga, massage,, meditation, skratt, vara i naturen Aktivera vårt v naturliga belöningssystem och tillfredsställa lla våra v basala mänskliga m behov (äta, sova, motionera, leka, skapa, tänka, t fåf massage etc. när n r vi behöver det) ta, sova, motionera, älska,
Livskvalitet Livskvalitet kan värderas v utifrån n basala mänskliga m behov sås som att vara tillsammans med familjemedlemmar och vänner, v vara fysiskt aktiv, ha ett meningsfullt arbete och träffa arbetskamrater, vara i naturen och vara kreativ & skapande. Livskvalitet kan även relateras till uppfattade behov av vad man behöver förändra, f perceived need : : männen m i studien behövde röra ra sig mer, vara mer med sin partner, barn och vänner, v minska sin stressituation och att äta mer vegetarisk mat. Dessa resultat kan enkelt associeras till en livsstil och konsumtion som liknar de lång l levandes, samt hälsoh lso och positiv psykologis forskning om psykisk och fysisk hälsa. h Dessa resultat överensstämmer också med en klimat neutralare miljövänligare och hållbarare h livsstil med mindre krav påp kött/varu/materiell/bränsle/energi konsumtion.
En hållbar h konsumtion innebär r att använd nd resurser och möjligheter för f r syften som når n r längre l ä självintresse och profit. Som inkluderar förnyelsebar f energi, grön teknologi & ekonomi, kretsloppstänkande, PSS, ekologiskt och närproducerat, rättvisemr ttvisemärkt, etisk förhf rhållningssätt & solidaritet med fattiga länder l och kommande generationer.
Att konsumera utifrån n principen Vara Att konsumera får f r en form om principen att ha dominerar. DåD läggs tonvikten vid att begränsa, kontrollera & äga, att ha rätt r till det andra, den andre. Principen att ha befrämjas i samhällen som bygger påp att förvf rvärva, rva, äga & skapa vinster. Ägandekänslan nslan omfattar allt (natur, naturresurser, ekosystem, planet, kropp, familj, namn, sociala status, arbetskraft). Om konsumtionen styrs av principen vara läggs tonvikten vid att konsumera tillsammans, njuta tillsammans, ge till varandra/dela, att stimulera varandra. Principen att vara riktas mot det levande rörliga, r rliga, flödet. Att vara betyder att släppa egocentriciteten & öppna sig mot omvärlden. Fromm menade att en ekologisk katastrof hotar om inte människor börjar b handla i enlighet med vara principen (E. Fromm).
Sociala behov forts. Behov av att fredlighet, pålitlighet p och demokrati dåd vi konsumerar. Ej våld, v korruption, manipulation, konkurrens. Kunna lita påp varans kvalitet. Tillverka kvalitativt långvarigt l hållbara produkter, som också går r att återanvända. nda. Knyta an emotionellt, känna k att denna sak är r betydelsefull. Dela påp maten vi har, äta och prata hemma, tillsammans med en närstn rstående grupp. Ej konsumera mat ensam, påp stående fot, eller samtidigt som vi sms:ar. Behov av hjälpsamhet och att samverka för f r gemensamma syften i förhf rhållande till ekonomi och dåd vi konsumerar. PSS: bil, tv, mobil, gräsklippare, spis, kylskåp, tvättmaskin, ttmaskin, diskmaskin, dammsugare när n r de behövs, gemensamma odlingskolonier, kollektivt boende, låna/hyra l varor som påp bibliotek nu böcker, b cd skivor, videor, eller videoaffärer. Byta varor och tjänster med varandra.
Allt verkligt liv är r möte. m Människan M föds f & blir till i relation med sin omvärld. Det finns enligt Martin Buber två slags relationer: Jag det det relationer: I detta förhf rhållningssätt har jag en relation till ett föremf remål, ett objekt, som jag kan äga, betrakta, hantera, använda, nda, ta, utnyttja, skövla vla (natur, kultur, människor) m Jag du du relationen: Möten M där d r man öppnar sig mot varandra, närvarande, totalt & oreserverat. Relationerna präglas av respekt och ömsesidig samverkan: med människor, m kultur, djur, natur... I mötet m kommer världen v ständigt till synes påp ett nytt sätt, den rör r r vid det innersta i dig. Den är r närvaro n & ingenting annat än n närvaro. n Ibland helig.
Vi behöver nya sociala normer för f hållbar konsumtion Behov av att tillrättavisa ttavisa om någon n bryter mot sociala normer för f r hållbar h konsumtion, grundläggande ggande mänskliga m (grupp) behov. Skapa sociala normer för f r hållbar h konsumtion: äta mer vegetarisk föda, f konsumera närproducerat, årstidsanpassat, ekologiskt/krav odlat, producerat med förnyelsebar energi, klimatsmart, fairtrade Sociala normer för f r användning ndning av energisnål/f l/förnyelsebar energi, slutna kretslopp Att resa med kollektiv trafik med förnyelsebar f energi, undvika flyg och biltransport Att det är r fint/attraktivt med kvalitet, hållbarhet, h att återanvända nda varor, köpa k second hand, byta varor/tjänster. Bygga energisnåla hus/passivhus av återanvänt nt material, tät t t bebyggelse nära n arbetsplats. Gemensamhetsplatser där d r vi kan dela påp produkter, service, tjänster och kulturutbud. Stadsodling nära n vårt v boende
Psykiska behov Behov av trygg och stödjande anknytning, ej känna k sig utbytbar som människa vare sig i arbetslivet eller dåd vi handlar, köper k tjänster inom vård, omsorg eller service. Ha det bekvämt, tryggt, säkert s och skönt, behov av fritid, att ha ett meningsfullt arbeta ca 4 64 6 tim/dag, med fri tid för f r att umgås s med våra v närmaste och rekreera oss. SåS att alla som kan får f r arbete, sociala gemenskap och känner k nner delaktighet. Behov av att skåda ut över grönskande natur lövskog, ängar, vidder, kullar, berg, sjöar, hav, floder (där r vi levt och inhämtat vår v r föda). f Bygga bebyggelse och arbetsplatser i anslutning till grönomr nområden, anlägga fler parker, grönomr nområden, grön n stadsbebyggelse, mer Ekoturism och hållbar h fritid som inte påverkar p naturen destruktivt, som vandring, cykling, kanotning, segling, längdskidl ngdskidåkning, kning, tältning. t Utvidga allemansrätten sås att naturen tillhör r alla, alla känner k tillhörighet i naturen. Behov av omväxling, att upptäcka nytt, resa, se nya landskap, nya kulturer, möta m nya människor m (99,5% har vi varit nomader). Ecoturism, omväxlande stadsplanering, landskapsarkitektur, biologisk och kulturell mångfald
Psykologiska behov Bestämma själva i samarbete med andra vad man vill konsumera, inte styras av ekonomiska intressen och reklam. Positiv tydlig feedback dåd vi konsumerar hållbarth Behov av emotionell kontakt, ögonkontakt, omsorg dåd vi konsumerar vård, v omsorg, service, kultur, pedagogik, resor Skapa fler lättillgl ttillgängliga mötesplatser m för f r utbyte av idéer, tankar, kultur, tjänster, återanvändning ndning av produkter. Behov av nöje, n njutning och tillfredsställelse llelse i umgänge med andra, utan att det är överkonsumtion. Trivsamma samtal för f att förstf rstå andras känslor k och tankar: konsumera fika, mat och dryck tillsammans med andra. Känna människovm nniskovärde och känna k sig behövd dåd man arbetar, producerar, väljer v varor/tjänster för f r konsumtion
Psykologiska behov av Bekvämlighet, trivsel, välbefinnande v och välbehag v där d r vår v levnadsstandard är r tillfredsställd lld liknande dem som vi upplever grupptillhörighet righet med. Behov av vänlighet/snv nlighet/snällhet llhet och respekt dåd vi konsumerar service, vård, pedagogik. Behov av jämlikhet j och rättvisa, r jämlika j arbetsvillkor, löner, l konsumtionsmöjligheter, välstv lstånd, välbefinnandev Behov av optimism, framtidstro dåd vi konsumerar media Lättillgänglig, ekonomiskt tillfredsställande llande alternativ för f r att konsumera hållbart. h Det behövs ekonomiska styrmedel för f r att beskatta det som är ohälsosam och ohållbar konsumtion och subventionera det som är hållbart llbart och hälsosamt h att konsumera
Beskatta Avsevärt mycket det som är r destruktivt för f r natur, människom nnisko och djurliv. Inkludera livscykeln för f r alla varor inkl. produktionsenergi, resvägskostnad i färdmedel/klimat/miljf rdmedel/klimat/miljöpåverkan Olja, kol, palmolja, miljögifter, allt som innehåller konstgjort östrogen Nöt och griskött, feta mejeriprodukter Vitt socker, transfetter, vitt mjöl, vitt ris, raffinerad mat Sprit, tobak, kaffe Regnskogstimmer, trålad marint djurliv, fiske som förstf rstör r korallrev och mangorev, utrotningshotade fiskbestånd All vapenindustri, och energislösande/slukande sande/slukande apparater/maskiner
Subventionera Det som ger hälsa h för f r natur, djur och människolivm Vegetarisk mat, produkter som är r närproducerade, n årstidsanpassade, KRAV/ekologiska, Fairtrade, Slutna kretslopp, återanvända nda material/produkter, förnyelsebar f energi, Klimat/miljövänlig transport som cyklar, tåg, t biogasbuss, segling, kanotning, energisnåla produkter, energisnål l bebyggelse, Vi har behov av bekvämlighet och fritid sås vi konsumerar arbetsbesparande uppfinningar som symaskinen, tvättmaskinen, ttmaskinen, dammsugaren, motorsåg, bil, traktor Men vi kan dela på/hyra p i hyrpool/servicepool (tvättmaskin, ttmaskin, frys, bil, storbilds tv, kamera, båt, b gemensamhetslokal, tidningar, dator, hus ) Kultur som teater, instrumental musik, sång, s dans, böcker, b museum, konsthallar, kulturhus Närjobb nära hemmet, inom 1 mil
Investera långsiktigt l i Ren luft, frisk skog/regnskog, bördig b mark, betesmarker med biologisk mångfald m i både b det kultiverade och vilda landskapet Rena grundvatten, våtmarker, v sötvatten s i floder och sjöar, samt hav, samt friska och välbevarade korallrev och mangorev Omvårdnad av tamdjur och det vilda djurlivet, omsorg om den biologiska mångfaldenm Förnyelsebar energiteknologi Järnvägars infrastruktur och annan transport med biogas /förnyelsebar energi Hållbar stadsarkitektur/ landskapsarkitektur med mycket grönomr nområden och tät t t bebyggelse Hållbart byggande, boende med nära n mellan hem och arbete, uppmuntra till närjobb Kulturlivet och sociala mötesplatserm Barnomsorg, pedagogik i skola universitet, folkbildning Omsorgsfull förebyggande f primärv rvård rd med familjeläkare som följer f familjen genom livet Långvariga relationer i alla aspekter i livet
Psykologiska behov Behov av att tro påp andra människors m inneboende vänlighet, v att vi kan lita påp dem som vill sälja s något n till oss Behov av logik, att se orsak och verkan, sammanhang, samband för f att kunna välja v en hållbar h konsumtion. Behov av sociala förebilder, f inre bilder och förestf reställningar om att det är r möjligt m att konsumera hållbart. h Behov av att kunna uttrycka sig och förstf rstå andra, alltså inte betala via kort utan mänsklig m kommunikation, stå i anonyma telefonköer, er, tala med anonyma telefonförs rsäljare, köpa k saker anonymt via internet. Behov av att vara i kontakt med sina känslor, k sinnen, och närvarande n (mindfullness) förutan f stress, deadlines, time is money, money is time. När r vi är r stressade, känner k tids och energibrist tenderar vi att överkonsumera
Kulturella behov Att föra f kultur vidare från n generation till generation. Vi ser, lär, l reflekterar, tänker t om, går g r vidare och vill överföra ra vår r samlade erfarenhet/minne från n människa m till människa. Nu sker ytterst lite kultur som överföring ring i verkliga fysiska möten människa m till människa m Att skapa, producera i grupp, för f r gruppen Vara påhittig, p finurlig, fantasifull för f r gruppens bästa, b för f r att göra g andra glada. Nu uppmanas vi i massmedia tävla, t konkurrera, narcissistiskt, individualistiskt för f r att själva lyckas, vinna, bli idol.
Kulturell hållbar h konsumtion Behov av skaparkraft, idérikedom, historieberättande, ttande, mytskapande, att musicera, dansa, sjunga, leka, spela och festa tillsammans. Utan att någon n åker ut, förlorar. f rlorar. Nu lyssnar vi mest själva påp vår r egen låtlista, l spelar virtuella aggressiva dataspel i cyberrymden med människor m vi ibland inte mött. m Istället för f r att äta tillsammans tar vi foton påp vår r middagsmat och visar påp facebook eller instagram Vi kan förena f oss och uppleva kultur utan att konsumera, utan ekonomiska medel, som gemensamt jämlikt j deltagande i musikband, dans, kör, k teater, målarcirklar, m syjuntor, poesi och bokcirklar, berättarkv ttarkvällar, filmklubbar, mångkulturella m måltider och utbyta kulturella erfarenheter med varandra.
Behov av inre moraliska förhållningssätt Behov av inre moraliska förhf rhållningssätt: Gör r mot andra det du vill att andra ska göra g mot dig. Konsumera sås som du önskar att dina förff rfäder der skulle gjort för f r att lämna l en frisk planet med goda naturresurser till dig och dina barn. Be the change you want to see in the world. Walk the talk. Bli en autentisk förebild. Lev som du lär l r och inspirera/påverka dem som identifierar sig med dig, och dina närmaste. n Vi påverkar p andra i tre led, och de i sin tur påverkar andra Bry dig om små och svaga. Konsumera sås att kommande generationer, dina barn, barnbarn och deras barn också kan leva hållbart h och hälsosamt. h Hur har en genomsnittlig ensamstående ende sjuk pensionär r råd r d att konsumera hemtjänst? Inte luras, ljuga, stjäla telefonförs rsäljare, reklam?? Att stå vid sitt ord och hjälpas åt kräva detta av våra v valda politiker! Om man bryter mot dessa förhf rhållningssätt känner k man skam/skuld.
Existentiella behov Vi har mänskliga m behov av en trygg anknytning och existentiell rädsla r för f r ensamhet. Vi tröst stäter ter och tröstshoppar för f r att lugna oss, för f r att trösta oss. Vi har existentiell rädsla r för f r utanförskap sås vi handlar produkter som ska göra g att vi platsar in i den grupp vi vill markera att vi tillhör.
Konsumtion pga grupptillhörighet righet Vi väljer v en grupp vi vill tillhöra, utifrån n den gruppen väljer v vi klädstil, dator, mobil, sporttillbehör, r, bostad, bil, matvaror, resor, dagis/skola, vårdcentral... v Vi jämfj mför r oss med vigruppen och de andra degruppen som vi inte vill tillhöra. Vi söker s respekt och accepterande från n de andra i vår grupp. Även virtuella grupper.
Vi behöver kommunicera med andra grupper, behöver kontakta och nån varandra Så vi går g r påp café,, restaurang, pub, dansställen llen Och dessa mötesplatser drar in pengar Vi talar i telefon, mobil, sms:ar, e mailar. e Vi vill förstf rstå hur andra tänker och känner. k Och vi vill veta vad den andre gör g r nu? Var den andre är r nu? Och mobil och datorindustrin frodas Vi läser l tidningar, surfar påp internet, ser påp film, hör h r påp musik, läser böcker, b ser påp Tv, hör h r påp radio och medieindustrin frodas. Vi tar bilen, bussen, tåget t eller flyget till dem vi vill/ska möta m Och väg v och flygindustrin frodas
Grön n ekonomi Att skapa förstf rståelse för f r naturresursers och ekosystemens roll för r samhällsekonomin och människans m välfv lfärd. All ekonomi grundas påp naturresurser och mänskliga m resurser, vi är naturresurser. Som allt liv behöver naturresurser balans i sin existens, tid och plats för f återhämtning/ mtning/återväxt, och mångfald, m ömsesidigt givande och tagande. Människor och andra däggdjur d behöver tillgång till varierande naturtillgångar ngar för f r att kunna tillfredsställa lla grundläggande ggande behov. Vi behöver konsumera utan att överkonsumera.
Grön n ekonomi Vi behöver medel att nån en tillfredsställande llande livsstil utifrån n de grundläggande ggande behov vår v r art har och de begränsningar ekosystemen och naturens resurser har. Dagens ekonomiska modeller förutsf rutsätter tter outtömliga naturresurser och sås gott som alla länder l i världen v har hög h g tillväxt som ett viktigt mål. Men vi kan inte leva över våra v tillgångar/resurser. Varken dåd det gäller naturens resurser, mänskliga m resurser eller ekonomiska resurser. Ekonomi (från n gr. oikos,, "hus" och nomos,, "lag") är r läran l om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är r begränsade i förhf rhållande till totala önskemål l och behov. Vi behöver skapa balans, återhämtning, återställa, återplantera, återanvända, nda, bruka kretslopp och vårda v omsorgsfullt och respektfullt den natur vi är r totalt beroende av.
Clean tech och innovation är r bra, men det som verkligen kommer att göra g skillnad är r förändringar f i beteenden och att hitta tekniken som kan följa f vårt v förändrade f beteende. Det behövs modiga NGO ambassadörer, politiker, forskare, miljöproffs, företagsledare, f medie och kulturprofiler som kliver fram, sätter s ner foten och sätter s press påp politikerna att fatta långsiktiga, l holistiska och hållbara beslut. Som samarbetar, etablerar kontakt med varandra och skapar sociala nätverk. n
ANSIM: Attitude, A Norm, Self efficacy to Making change happen
Ekologisk ekonomi avser ett tvärvetenskapligt förhf rhållningssätt och ett långsiktigt helhetsperspektiv. För r att uppnå en långsiktigt l hållbar h ekologisk utveckling inom alla områden krävs att politik och näringsliv n upphör med att se miljöfr frågorna som ett delområde, de, och se att det angår r alla människor m och ledare påp jorden. Den kulturella, sociala och biologiska miljön, naturens behov och det hållbara h perspektivet behöver integreras i alla politiska, ekonomiska och pedagogiska frågor och alltid tas hänsyn h till innan beslut fattas.
Risk för f r våldsamma v konflikter/krig Djup fattigdom, ojämlika resursfördelningen, rdelningen, speciellt i Afrikas fattiga länderl Stort beroende av naturtillgångar ngar (som olja, vatten, gas, jord, skog, fiske, arbetskraft). Jordens befolkning behöver bli övervägande lokalt självf lvförsörjande rjande dåd det gäller g basala naturtillgångar ngar som rent vatten, förnyelsebar f energi, jordbruksmark, fiskevatten, skog, djurhållning och lokal arbetskraft. Människor M behöver känna k sig behövda, ha ett meningsfullt arbete utan att behöva pendla långt. Vi behöver planera långsiktigt l och holistiskt, kommunicera både lokalt och globalt men producera och konsumera framförallt rallt lokalt.