Användares förväntningar på hemsidor i mobila enheter

Per Kristoffersson Användares förväntningar på hemsidor i mobila enheter En studie ur användarperspektiv Users expectations on websites seen from mobile devices A study from the perspective of users Informatik C-uppsats Termin: Handledare: VT13 Louise Ulfhake

Sammanfattning Mobilsurfandet ökar kraftigt. Den ökande användningen av surfande på mobila enheter ställer högre krav på hemsidors anpassning för mobila enheter. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning surfade på mobiltelefoner under 2011. Det ökande mobilsurfandet gör det intressant att ta reda på vad användarna har för förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Detta leder till syftet som är att beskriva vilka förväntningar användare har på hemsidor i mobila enheter. Metoderna som används är litteraturgenomgång och kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen är hypotesprövande. Enkätundersökningen omfattar smartphone-användare för att få reda på deras förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Urvalet av respondenter föll på Facebook-användare då Facebook gör det möjligt att nå till flera smartphone-användare på kort tid. Enkätundersökningen gjordes i google-forms och fanns tillgängligt för alla som kan webbadressen. Sammanlagt fick undersökningen fick 117 respondenter. I enkätundersökningen som gjordes framgår det att användare i genomsnitt surfar cirka 80 minuter om dagen på sin mobiltelefon. Användarna förväntar sig i genomsnitt att en hemsida ska laddas på 4-5 sekunder på sina mobiler. Deras förväntningar på laddningstiden beror främst på vad de har för uppkoppling och enhet. Vidare läser majoriteten av användarna mindre text på en mobiltelefon än på en dator. Dock läser även en stor del lika mycket på mobiler som på datorer. Användarnas förväntningar på innehållet är att majoriteten förväntar sig samma innehåll oavsett enhet. De förväntar sig att innehållet ser olika ut på olika enheter och eventuellt är förenklat. Det framgår även att användarna oftare har bråttom när de surfar på mobila enheter än när de surfar på datorer.

Innehållsförteckning Begreppsförklaring... 4 1. Inledning...5 1.1 Problemområde/bakgrund...5 1.2 Syfte... 6 1.3 Målgrupp...6 1.4 Undersökningsfrågor... 7 1.5 Hypoteser... 7 1.6 Avgränsningar... 8 1.7 Litteraturgenomgång... 8 1.7.1 Källkritik... 8 1.8 Metod... 9 2. Teori...10 2.1 Korta ner texten... 10 2.2 Möjligheter för användaren...11 2.3 Minska antalet funktioner... 11 2.4 Förenkla navigationen...12 2.5 Enhetens sammanhang...12 2.6 Minska laddningstiden... 13 3. Empiri... 14 3.1 Enkätutformning... 14 3.1.1 Deltagarna... 17 3.1.2 Hur många minuter surfar du på mobilen en genomsnittlig dag?...17 3.1.3 Hur många sekunder förväntar du dig att det ska ta för en hemsida att laddas i din mobiltelefon?... 18 3.1.4 När du surfar på en mobil, läser du mer eller mindre än vad du hade gjort på en stationär dator?...19 3.1.5 Förväntar du dig att komma åt samma innehåll på en hemsida från din mobil jämfört med en stationär dator?... 19 3.1.6 Har du ofta bråttom när du surfar på mobilen?... 20 3.1.7 Beskriv vid vilka tillfällen du brukar surfa på din mobil... 20 3.1.8 Användarnas tillägg...21 4. Analysmodell... 21 4.1 Användande av mobilsurfande...21 4.2 Tillfällen för mobilsurfande... 21

4.3 Laddningstid i mobilen... 22 4.4 Förväntningar på innehåll... 22 4.5 Har användarna bråttom?...22 4.6 Användarnas läsvana...22 4.7 Förenkla... 22 5. Analys... 23 5.1 Användande av mobilsurfande...23 5.2 Tillfällen för mobilsurfande... 23 5.3 Laddningstid i mobilen... 23 5.4 Förväntningar på innehåll... 24 5.5 Har användarna bråttom?...24 5.6 Användarnas läsvana...25 5.7 Förenkla... 25 6. Slutdiskussion...25 6.1 Slutsatser... 25 6.1.1 Hur lång laddningstid förväntar sig användare att en hemsida ska ha i mobilen?...26 6.1.2 Förväntar sig användaren samma innehåll på en hemsida i en mobil som i en dator?...26 6.1.3 Vid vilka tillfällen surfar användarna?... 26 6.1.4 Har användarna bråttom?... 27 6.1.5 Läser användarna mer eller mindre text på en mobil än på en dator?...27 6.2 Fortsatta studier...27 Källförteckning...29 Bilaga 1 Enkätfrågor Bilaga 2 Enkätsvar

Begreppsförklaring Copywriting är akten att skriva en text med syftet att göra reklam för eller marknadsföra en produkt, företag, person, åsikt eller idé. CSS är en stilmall som talar om för hemsidan vilka egenskaper olika element ska ha. CSS3 är en version av CSS som har fler möjligheter att påverka elements egenskaper som fungerar i nyare webbläsare men ibland sämre i äldre webbläsare. CSS hover effekter är att egenskaper på ett element ändras när muspekaren är ovanpå elementet. HTML används för att skapa dokument som tolkas av webbläsare. HTML skapar strukturen och layouten för en hemsida. HTTP-förfrågan skickas till servern som i sin tur skickar tillbaka ett svar för varje HTTPförfrågan. Dessa svar används för att bygga varje sida vi ser i webbläsaren. JavaScript är ett kodspråk som används för att skapa mer interaktivt och dynamiskt innehåll. JavaScript körs på klientsidan, det vill säga på enheten som hämtar hemsidan. Stilmall, även kallad CSS, är en fil där man angivit egenskaper på olika element på hemsidan som exempelvis färg, storlek, positionering och mycket mer. 4

1. Inledning I det inledande kapitlet presenteras problembakgrund som sedan leder till presentation av syfte och frågeställningar, en redovisning kring avgränsningar som studien har samt metodredovisning. 1.1 Problemområde/bakgrund År 2011 surfade 31% av Sveriges befolkning på mobiltelefonen enligt Statistiska centralbyrån (2012). Enligt TNS Sifo (2011) ökar mobilsurfandet kraftigt (se bild 1). Bild 1: Ökning Mobilsurf 2010 Bildkälla: TNS Sifo (2011, s. 16) Eftersom nästan en tredjedel av befolkningen surfar på mobiler enligt Statistiska centralbyrån (2012) och eftersom mobilsurfande ökar enligt TNS Sifo (2011), ökar detta efterfrågan och kravet på hemsidor som är anpassade för mobila enheter. Ett sätt att möta de ökade kraven är responsiv design. Nu handlar responsivitet inte enbart om att en hemsida ska se bra ut på en mobil utan även på surfplattor och andra enheter. Tanken är att man ska kunna ha en hemsida som anpassar sig efter enheten man surfar på. Enligt Fox (2012) bör en hemsida anpassa sig till olika enheter istället för att det ska behöva finnas en för varje enhet. Han (ibid, 2012) menar att det vore dubbel ansträngning att göra en separat hemsida för varje enhet som dessutom lätt kan leda till utdaterat innehåll och 5

funktionalitet. Tekniken går fort fram och det kommer troligen nya enheter man kan surfa på vilket i sin tur kommer att öka efterfrågan och kravet på hemsidor anpassade för mobila enheter. Mobiler är mindre förlåtande än datorer när de renderar hemsidor menar Nielsen (2011). Mobila enheter har mindre skärm än stationära datorer menar han (ibid, 2011). Vilket innebär att hemsidan måste kunna presenteras på ett användarvänligt sätt på begränsat utrymme enligt honom (ibid, 2011). Mobila enheter har ofta ingen mus utan använder pekskärmar. Det gör att precisionen minskar då fingrar kan vara ganska tjocka jämfört med en muspekare. Vidare har mobila enheter ofta mindre minne och långsammare processor än datorer, det tar längre tid att ladda stora hemsidor på mobila enheter. Knight (2011) menar att de flesta personer och organsatiner som vill ha en ny hemsida även vill ha en mobil version av den. Det är väsentligt med mobila versioner av en hemsida med hänsyn till alla enheter som finns så som BlackBerry, iphone, ipad, Kindle och många fler framför hon (ibid, 2011). Hemsidan måste vara kompatibel med olika skärmupplösningar skriver hon (ibid, 2011). Vidare menar hon (ibid, 2011) att vi troligen behöver nya designer för ytterligare ett antal uppfinningar. Hon (ibid, 2011) menar också att det snabbt blir svårt och opraktiskt att hänga med i utvecklingen och göra nya designer för alla nya enheter. Enligt Marcotte (2010) förväntas mobilsurfande att växa förbi skrivbordsbaserad surfning inom tre till fem år. Han (ibid, 2010) skriver även att två av de tre dominanta tv-spelskonsolerna har webbläsare. Han (ibid, 2010) framför att vi behöver designa för enheter med olika inmatningsmetoder så som mus, tangentbord, pekgränssnitt och många fler. Vidare menar han (ibid, 2010) att vi möter fler enheter, inmatningslägen och webbläsare än någonsin tidigare. 1.2 Syfte Syftet är att beskriva vilka förväntningar användare har på hemsidor när de använder mobila enheter. 1.3 Målgrupp Målgruppen för denna uppsats är verksamheter inom IT/IS med användarfokus, samt de verksamheter som är intresserade av användarnas förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Vidare vänder sig uppsatsen även till lärare, forskare och studenter som innehar grundläggande 6

akademisk kunskap inom webb-design/-utveckling. I uppsatsen försöks terminologin hållas på en grundläggande nivå. Förhoppningen är att denna uppsats kan väcka intresse överlag för att anpassa hemsidor för olika enheter. 1.4 Undersökningsfrågor Huvudfrågan som skall besvaras är: Vad har användare för förväntningar på hemsidor i mobila enheter? Användare kan ha förväntningar på flera olika saker hos en hemsida, för att begränsa vad som undersökts har huvudfrågan delats upp i 5 undersökningsfrågor. U1: Hur lång laddningstid förväntar sig användare att en hemsida ska ha i mobilen? U2: Förväntar sig användaren samma innehåll på en hemsida i en mobil som i en dator? U3: Vid vilka tillfällen surfar användarna? U4: Har användarna bråttom? U5: Läser användarna mer eller mindre på en mobil än på en dator? För att förstärka frågeställningarna har ett antal hypoteser ställts som kommer att verifieras eller falsifieras. 1.5 Hypoteser Användarna har förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Hypotesen är att med dagens allt snabbare enheter och uppkopplingar förväntar sig användarna att en hemsida ska laddas på under 7 sekunder i en mobiltelefon. När hemsidan väl har laddats förväntar sig användarna att de ska ha tillgång till samma innehåll i en mobil som i en dator. Dessa hypoteser har uppkommit efter vad jag som författare av uppsatsen förväntar mig. Alla hypoteser grundas på uppsatsförfattarens egna förväntningar. Med mobila enheter har användaren möjlighet att surfa nästan var som helst, så länge det finns uppkoppling. Hypotesen om vid vilka tillfällen användarna surfar är att de surfar vid en mängd olika tillfällen när de har lite tid över. Exempel på tillfällen är under bussresor eller under reklampauser på tv. Har användarna ofta bråttom vid dessa tillfällen? Med hänsyn till hypotesen om tillfällen skapas hypotesen att användarna ofta har bråttom när de surfar på mobilen. Det beror på att de surfar under en begränsad tid då de ofta surfar när de väntar på något. Dock är det troligt att många användare inte har bråttom då de vet hur mycket de hinner surfa på mobilen under en begränsad tid. Detta medför att 7

användarna läser mindre text på en mobil än på en dator. Här följer en lista med ovanstående hypoteser är där hypoteserna förkortas H1-H5. Hypoteserna bygger på undersökningsfrågorna med motsvarande nummer. Exempelvis bygger hypotesen H1 på undersökningsfrågan U1. H1: Med dagens allt snabbare enheter och uppkopplingar förväntar sig användarna att en hemsida ska laddas på under 7 sekunder i en mobiltelefon. H2: När hemsidan väl har laddats förväntar sig användarna att de ska ha tillgång till samma innehåll i en mobil som i en dator. H3: Användarna surfar vid en mängd olika tillfällen när de har lite tid över. Exempel på tillfällen är under bussresor eller under reklampauser på tv. H4: Användarna har ofta bråttom när de surfar på mobilen. Dock är det troligt att många användare inte har bråttom då de vet hur mycket de hinner surfa på mobilen under en begränsad tid. H5: Användarna läser mindre text på en mobil än på en dator. 1.6 Avgränsningar Denna C-uppsats fokuserar på vad användarna förväntar sig av en hemsida mobila enheter. Fokus ligger på användare som surfar med mobiltelefoner och är Facebook-användare. 1.7 Litteraturgenomgång Den första metoden som användes var litteraturgenomgång för att få mer kunskap inom området innan undersökningar genomfördes. Enligt Patel och Davidson (2012) gäller det att kunna avgränsa och sålla litteratur vid litteratursökning. De (ibid, 2012) menar att det tar tid och att det är nödvändigt att ha relativt god kunskap inom problemområdet, dvs. att man måste hunnit gå genom en hel del litteratur. Litteraturen avgränsades till den litteratur som är 3 år gammal eller nyare för att hitta de senaste rönen. Patel och Davidson (2012) menar att om de absolut senaste rönen är av intresse finns dem i artiklar, rapporter och konferensskrifter. 1.7.1 Källkritik Sökningen efter vetenskaplig litteratur och artiklar skedde främst i databaserna hos Karlstads Universitetsbibliotek. Problematiken med att hitta relevant vetenskaplig litteratur och artiklar är att 8

det i dagsläget inte finns mycket publicerat om användares förväntningar på responsiva hemsidor. Den vetenskapliga litteratur och artiklar som finns behandlar mestadels hur man går tillväga för att göra en hemsida responsiv och vilka tekniker man kan använda. Då responsiv webbdesign är ett nytt begrepp finns det inte mycket forskning inom ämnet. Att det finns så lite vetenskaplig litteratur och artiklar som tar upp användares förväntningar på hemsidor i mobila enheter tyder på att forskningen i denna C-uppsats ligger i framkant. Uppsatsen hade kunnat styrkas bättre om mer vetenskaplig litteratur hittats och använts. Eftersom mycket litteratur inte är vetenskaplig kan det skapa viss osäkerhet om huruvida viss teori stämmer. 1.8 Metod Kvantitativ forskning innebär mätningar vid datainsamlingen och statistiska bearbetnings- och analysmetoder enligt Patel och Davidson (2012). Hypotesprövande statistik används för att testa statistiska hypoteser menar de (ibid, 2012). Vidare menar de (ibid, 2012) att forskningsresultat av kvantitativ forskning helst ska vara så generell som möjligt. Kvalitativ forskning fokuserar datainsamlingen på mjuka data, exempelvis i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser enligt Patel och Davidson (2012). Syftet med kvalitativa undersökningar är att skaffa en annan och djupare kunskap än den kunskap som erhålls från kvantitativa metoder menar de (ibid, 2012). Hypotesprövande undersökningar innebär kortfattat att man verifierar eller falsifierar hypoteser enligt Patel och Davidson (2012). De (ibid, 2012) framför att en förutsättning för hypotesprövande undersökningar är att det finns tillräckligt med kunskap inom ett område som gör det möjligt att från teori härleda antaganden om förhållanden i verkligheten. De (ibid, 2012) menar att sådana antaganden kallas hypoteser och uttrycker samband. Undersökningen måste läggas upp så att man så långt som möjligt undanröjer risken att något annat än det som uttrycks i hypotesen påverkar resultatet, för att pröva hypoteser enligt de (ibid, 2012). De (ibid, 2012) framför att hypoteser är antaganden om hur två eller fler begrepp är relaterade till varandra. Patel och Davidson (2012) menar att det är viktigt att syftet med en undersökning framgår. Vidare menar de (ibid, 2012) att man bör betona individernas roll för de deltar i undersökningen. Enligt de 9

(ibid, 2012) är det viktigt att klargöra på vilket sätt individernas bidrag kommer att användas, om det är konfidentiellt eller ej. Valet av metod föll på kvantitativ enkätundersökning. Detta för att samla information från många användare. Undersökningen har en hypotetiskt deduktiv ansats. Att arbeta deduktivt har för denna studie inneburit att befintliga teorier kring användarnas förväntningar varit avgörande för vilken information som ansetts relevant att samla in från respondenterna. Undersökningens analyskapitel har utgått från dessa teorier och jämför dem med studier från verkligheten. 2. Teori Detta kapitel behandlar data samlad från skrivna källor. 2.1 Korta ner texten Att läsa på en liten mobilskärm ökar den kognitiva belastningen och gör det ungefär dubbelt så svårt att förstå text än på en dators skärm menar Nielsen (2011). Vidare talar han (ibid, 2011) om att användares korttidsminne är dåligt, därför kommer användare att göra sämre ifrån sig desto mer de behöver komma ihåg när de skrollar ner utanför skärmen. Personer som surfar på en mobil enhet har ofta mer bråttom än personer som surfar på en dator på grund av den mobila omgivningen enligt honom (ibid, 2011). Han (ibid, 2011) menar att dessa är anledningar till att man ska vara noggrannare med att korta ner texten på mobila enheter än på en dator. Hemsidor anpassade för mobiler är mindre förlåtande än sidor anpassade till datorer enligt Nielsen (2011). Han (ibid, 2011) menar också att mobil copywriting måste vara mer koncis än copywriting för datorer och rekommenderar att man tar bort sekundärt innehåll från mobila sidor. Enligt Fox (2012) har mobila enheter mindre skärm och att kvalitén samt kvantiteten av mjukvara i mobila enheter blir allt bättre. Principen av att skriva för mobiler är samma som att skriva för webben överlag, man ska dock följa principen strängare när man skriver för mobila enheter än när man skriver för en dator menar Nielsen (2011). Han (ibid, 2011) säger även att användbarhet på mobiler kräver strängare och mer förminskad design som exempelvis förminskade bilder, enkolumnslayout etc. än användbarhet på datorer. Han (ibid, 2011) menar att detta gäller inom alla områden av användarupplevelser så som 10

informationsarkitektur, funktioner, skrift, bilder etc. Enligt Clark (2012) bör man inte korta ner texten på mobiler eftersom användare bör ha samma tillgång till innehåll som på stationära datorer. Han (ibid, 2012) menar att man bör ta vara på möjligheterna som mobila enheter erbjuder istället för att begränsa sig. När en användare surfar med en mobil bör användaren inte begränsas till en liten del av innehållet på grund av att enheten är liten enligt honom (ibid, 2012). Enligt Fox (2012) bör man ge det minsta innehållet och tjänsterna som kan ges på ett effektivt sätt till de minsta mobila enheterna. Han (ibid, 2012) menar att man bör korta ner texten för mobila enheter med små skärmar. 2.2 Möjligheter för användaren Knight (2011) menar att användaren ska ha möjlighet att välja ut innehåll. Enligt henne (ibid, 2011) bör CSS hover effekter betraktas som ytterligare en funktion enbart för musbaserade enheter. Marcott (2010) menar att man kan öka målområdet på länkar för mindre skärmar för att förbättra läsupplevelsen på skärmen som visar hemsidan. Han (ibid, 2010) skriver även att man selektivt kan dölja eller visa element som kan förbättra en sidas navigering för att göra läsupplevelsen mer optimerad. Enligt Fox (2012) bör man gömma vissa element på små skärmar och göra dessa element synliga på skärmar med större dimensioner. Han (ibid, 2012) menar att endast den nödvändiga texten bör finnas på enheter med små skärmar och att den mindre viktiga texten kan finnas på enheter med större skärm. 2.3 Minska antalet funktioner Nielsen (2011) skriver att för varje funktion man tar bort, har användargränssnittet en sak mindre som förvirrar användaren och gör de andra funktionerna lättare att använda. En hemsida som anpassas till en mobil enhet bör endast ha relevanta funktioner för det mobila användarfallet enligt honom (ibid, 2011). Enligt Clark (2012) bör man dock inte ta bort funktioner då allt fler surfar på mobiler under längre tid och förväntar sig att ha samma möjligheter som på en stationär dator. Han (ibid, 2011) menar att man kan ha fler funktioner på mobiler än på stationära datorer. Detta eftersom mobiler har fler 11

sensorer, trots sin skärmstorlek, som ger fler möjligheter än stationära datorer menar han (ibid, 2012). Wroblewski (2011) menar att man bör ta vara på mobila enheters möjligheter som exempelvis platsidentifiering, mobilitet, pekmöjligheter och använda dessa i funktioner. Enligt Fox (2012) bör man bara ha de nödvändiga funktionerna på mobila enheter. Han (ibid, 2012) menar att man kan lägga till funktioner och gränssnittskomponenter på enheter med större skärm. Vidare skriver han (ibid, 2012) att funktionerna som är mest nödvändiga bör prioriteras i design processen. 2.4 Förenkla navigationen För en mobil blir det väldigt viktigt att ta till vara på det begränsade utrymmet för att undvika desorientering enligt Nielsen (2011). Därför bör man begränsa navigationsvalen eftersom man inte kan visa full kontextuell information på varje skärm menar han (ibid, 2011). Han (ibid, 2011) skriver att på surfplattor kan man ha mer kontextuell information än på en mobil då de har större skärmar. Han (ibid, 2011) menar att det dock är mindre än på en dator då de har mindre skärmar än datorer, detsamma gäller för funktioner. Fox (2012) skriver att komplicerade menyer är klumpiga på mobila enheter och bör därför förenklas. Han (ibid, 2012) menar att användare inte ska behöva spendera tid på komplicerad navigation utan att de snabbt och effektivt ska kunna hitta dit de vill. Mazzei (2012) skriver att endast det väsentliga bör finnas i navigationen för mobila enheter och att man kan utöka navigationen för större skärmar. 2.5 Enhetens sammanhang Användare kan bland annat surfa på mobilen medan de sitter i soffan och ser på tv enligt Clemens (2012). Han (ibid, 2012) menar att man inte kan göra antaganden som endast baseras på skärmstorlek när man gör en hemsida. Enligt honom (ibid, 2012) surfar ofta användare från soffan, köket och alla platser där användarna har tid över där de kan ha sin uppmärksamhet på mobilen. Wroblewski (2011) menar att en överbetoning av enhetens sammanhang kan leda till att man fokuserar för mycket på antaganden om enheters sammanhang istället för sammanhanget som finns varje dag. Användare gör allt på sina mobiler som de gör på stationära datorer om de behöver enligt honom (ibid, 2011). Han (ibid, 2011) menar att användare blir frustrerade när det de vill göra inte finns tillgängligt på den mobila versionen av hemsidan. Vidare menar han (ibid, 2011) att den 12

mobila omgivningen kan ses som möjligheter för enheten och begränsande i den mån att en mobil enhet kan användas överallt. Enligt Kirby (2011) är det möjligt att gissa sammanhanget genom att upptäcka plats och rörelse med GPS samt att mäta uppladdnings- och nedladdningshastighet. Han (ibid, 2011) menar att även med dessa medel är det svårt att veta sammanhanget. Det man vet om sammanhanget för en mobil enhet är att skärmen är mindre än stationära datorer enligt honom (ibid, 2011). Saker med låg prioritet kan behöva tas bort som exempelvis dubbel navigation, stor reklam, överflödiga bilder och stora interaktiva funktioner menar han (ibid, 2011). Fox (2012) skriver att användare kommer åt hemsidor från nästan var som helst. Han (ibid, 2012) menar att användarnas förväntningar på tillgängligheten av information och tjänster har ökat eftersom mobila enheter blir allt bättre. Enligt honom (ibid, 2012) är sammanhangen som användarna förväntar sig ett rikt gränssnitt begränsat. 2.6 Minska laddningstiden Enligt Johansson (2013) förväntar sig 64% av smartphone-användare att hemsidor laddas på 4 sekunder eller mindre. Han (ibid, 2013) menar att den genomsnittliga hemsidan tar 9 sekunder att ladda. Den mest uppenbara faktorn för laddningstiden är uppkopplingen enligt honom (ibid, 2013). För att en hemsida ska laddas på under 4 sekunder för en genomsnittlig uppkopplingshastighet med 3G för mobiler behöver hemsidan vara maximalt 1 MB menar han (ibid, 2013). Enligt honom (ibid, 2013) är flaskhalsen för laddningstiden enhetens minne och processor. Han (ibid, 2013) menar att även om en smartphone kan ladda en hemsida på 1 MB på 4 sekunder, kommer hemsidan ta längre tid att ladda. Han (ibid, 2013) menar att detta är eftersom enheten behöver ta emot och bearbeta koden och bilder. Eftersom en mobil har mindre processor, minne och cache-storlek än en stationär dator, spenderar mobilen längre tid på att bearbeta HTTP-förfrågor och ladda stilmallar enligt honom (ibid, 2013). Det är möjligt att minimera laddningstiden genom att ta bort det som inte är kärnan på hemsidan enligt Johansson (2013). Han (ibid, 2013) menar att man kan minska beroenden genom att minimera antalet filer, vilket leder till färre HTTP-förfrågor och snabbare laddningstid. Han (ibid, 2013) menar även att man kan minska bilders dimensioner för att spara minne och tid som annars hade gått till bearbetning av högupplösta bilder. Han (ibid, 2013) rekommenderar att man håller JavaScript användandet till ett minimum. 13

Enligt Johansson (2013) är det viktigt att genomföra test på flera olika mobila enheter då på grund av deras oförutsägbarhet. Han (ibid, 2013) betonar att för att möta de höga kraven på en hemsida idag behöver den kunna laddas på under 4 sekunder i en mobil enhet. För att nå detta mål behöver man minska användandet av javascript och optimera HTML, CSS och bilder menar han (ibid, 2013). Fox (2012) skriver att det är viktigt att hemsidan laddas snabbt och effektivt. Enligt Mazzei (2012) förväntar sig användarna att en sida ska gå snabbt att ladda och vara lätt att använda. 3. Empiri Detta kapitel behandlar data samlad från enkätundersökningen som gjorts för denna C-uppsats. 3.1 Enkätutformning En enkät är en teknik för att samla information som bygger på frågor enligt Patel och Davidson (2012). Enligt de (ibid, 2012) är det viktigt att det framgår om en enkät är anonym eller ej. Målgruppen för enkätundersökningen är personer som surfar på sin mobiltelefon. Enkäten besvaras anonymt eftersom fler användare vågar tala om vad de anser när de är anonyma. Enkäten kommer att finnas på internet för att alla personer som vill ska kunna svara. Google Forms användes för att skapa enkäten och samla in resultaten. Målet med enkäten är att få så många som möjligt att svara på den. För detta ändamål skapades ett evenemang på Facebook som ber folk att svara på enkäten och länkar till enkätundersökningen. Till detta evenemang bjöds så många som möjligt in. Nackdelen med att skapa ett evenemang på Facebook för enkätundersökningen är att urvalet inte blir helt slumpvis. Dock vägs det upp med att många personer kan nås på kort tid. Då urvalet inte är helt slumpvis behövs ett större antal respondenter för att kunna dra generaliserade statistiska slutsatser. Att göra urvalet på detta vis kan skapa obalanserad fördelning mellan kön och ålder. En obalans i könsfördelningen kan påverka värdet av undersökningen om obalansen är stor. Dock ökar värdet på undersökningen om den omfattar fler deltagare. Antalet deltagare tillför mer värde än värdet minskas av viss obalans i könsfördelningen. Syftet med enkätundersökningen är att samla information som kommer att tolkas som statistik. Denna statistik kommer att jämföras med den statistik som källorna för litteraturstudierna baserar sina påståenden på. 14

Fördelen med kvantitativ enkätundersökning är att det är möjligt att samla in en stor mängd information och skapa ett statistiskt underlag. Nackdelen är att urvalsmetoden att be så många som möjligt svara kan skapa en skev balans mellan könen och ålder. Frågorna på enkätundersökningen hittas i bilaga 1 och resultatet av enkätundersökningen hittas i bilaga 2. Enkätundersökningen skapades med Google Form som fanns tillgänglig för alla personer med tillgång till internet och länken till enkäten. På Facebook skapades ett evenemang som länkade vidare till Google Form enkäten. Till evenemanget på Facebook bjöds runt 800 personer in. I slutändan var det 117 personer som svarade på enkäten. Av deltagarna surfar 97,4% på sina mobiltelefoner. Om ett svar innehöll ett intervall användes medelvärdet av detta intervall för uträkning av genomsnitt. Exempelvis om ett svar är 1-5 minuter är medelvärdet 3 minuter. Om svaret angavs som det är mer eller mindre än ett värde räknades värdet som var angivet. Exempelvis om svaret var mer än 100 minuter användes 100 minuter i uträkningen av genomsnittet. Vidare avrundas resultaten till en decimal. Enkätfrågorna förkortas E1-E9. E1: Kön Svarsalternativ på denna fråga var Kvinna, Man och Annan. Frågan syftar till att ta reda på om könsfördelningen blir jämn eller skev. E2: Ålder Svarsalternativen var < 13 år, 14-17 år, 18-24 år, 25-29 år, 30-34 år och 35- < år. Svarsalternativet <13 år förväntades inte bli vald av några respondenter då respondenterna är Facebook-användare och Facebook har 13års åldersgräns. Svarsalternativet fanns med utifall någon ändå var 13år eller yngre. Frågans syfte är att kunna visa om det är möjligt att generalisera för populationen eller delar av populationen. E3: Hur många minuter surfar du på mobilen en genomsnittlig dag? Användaren fick skriva fritt i en textruta. Frågan E3 syftar till att samla in information om hur mycket respondenterna surfar på mobiltelefoner. Det medför att det är möjligt att veta hur relevant 15

respondenternas svar är då det inte gick att veta med säkerhet att alla respondenter surfar på mobiltelefoner. E4: Hur många sekunder förväntar du dig att det ska ta för en hemsida att laddas i din mobiltelefon? Användaren fick skriva fritt i en textruta som svar på denna fråga. Syftet med denna fråga är att vara till stöd i besvarandet av undersökningsfrågan U1. E5: När du surfar på en mobil, läser du mer eller mindre än vad du hade gjort på en stationär dator? Användaren fick välja svar på en skala 1-5 där 1 betyder att han/hon läser mycket mindre på en mobil och 5 betyder att han/hon läser mycket mer på en mobil. Syftet med denna fråga är att besvara undersökningsfrågan U5. E6: Förväntar du dig att komma åt samma innehåll på en hemsida från din mobil jämfört med en stationär dator? Svarsalternativ: Ja, jag förväntar mig exakt samma innehåll Nej, jag förväntar mig inte samma innehåll Användaren får skriva fritt i en textruta Syftet med enkätfrågan E6 är att vara hjälp till att besvara undersökningsfrågan U2. E7: Har du ofta bråttom när du surfar på mobilen? Användaren fick ange svaret på en skala 1-5 där 1 betyder aldrig bråttom och 5 betyder alltid bråttom. E7 har som syfte att besvara undersökningsfrågan U4. E8: Beskriv vid vilka tillfällen du brukar surfa på din mobil. Användaren fick skriva fritt i en textruta. Syftet med E8 är att kunna besvara undersökningsfrågan U3. E9: Finns det något övrigt du vill tillägga? Användaren fick skriva fritt i en textruta. E9 har som syfte att ge möjlighet för respondenterna att tillägga något, exempelvis särskilda omständigheter, eller om de känner för att motivera något svar. 16

3.1.1 Deltagarna Ungefär 65,8% av deltagarna i enkätundersökningen var kvinnor och 34,2% av deltagarna var män (se figur 1). Alternativet Annan valdes inte av någon. Denna fördelning skedde då det ansågs viktigare att få många svar än en jämn könsfördelning. Figur 1: Könsfördelning. Kön Antal Procent 65,8% 34,2% 0% Avrundat var 59,8% av deltagarna 18-24 år gamla (se figur 2). 21,4% av deltagarna var 25-29 år gamla och 8,5% av deltagarna var 35 år eller äldre. Av deltagarna var 7,7% 30-34 år gamla och de övriga 2,6% deltagarna var 14-17 år gamla. Denna fördelning beror på att majoriteten av de som bjöds in till evenemanget på Facebook var 18-24 år. Det gjordes inget försök att få en blandad åldersfördelning eftersom det ansågs viktigare för undersökningens värde att få många svar. Figur 2: Åldersfördelning. Ålder Ålder [antal] Antal Procent 0% 2,6% 59,8% 21,4% 7,7% 8,5% 3.1.2 Hur många minuter surfar du på mobilen en genomsnittlig dag? I genomsnitt surfar deltagarna i enkätundersökningen 79,2 minuter om dagen. Medianvärdet av undersökningsdeltagarnas surftid på mobil är 60 minuter om dagen. Två svar räknades inte med i uträkningen av genomsnittet på grund av att de inte hade angivit någon tidsangivelse. Lägst surftid var 0 minuter om dagen och högst surftid var 720 minuter om dagen (se figur 3). 17

Figur 3: Uppskattad surftid på mobiler. 3.1.3 Hur många sekunder förväntar du dig att det ska ta för en hemsida att laddas i din mobiltelefon? I uträkningen av vad medelvärdet är för hur lång tid deltagarna i undersökningen förväntar sig att det tar för en hemsida att laddas i mobilen var bortfallet 3 personer. Bortfallet var på grund av att det saknades tidsangivelse i de svaren. I genomsnitt förväntas en hemsida att laddas under 5,0 sekunder på en mobiltelefon (se figur 4). Lägst förväntad laddningstid var 0,5 sekunder och högst förväntad laddningstid var 30 sekunder. Medianvärdet på förväntad laddningstid var 3,0 sekunder. Två deltagare kommenterade även att vad de förväntar för laddningstid beror på uppkopplingen. Figur 4: Förväntad laddningstid. 18

3.1.4 När du surfar på en mobil, läser du mer eller mindre än vad du hade gjort på en stationär dator? När man ser till resultatet av om deltagarna i undersökningen läser mer eller mindre på en mobil när de surfar blir resultatet att 59,8% läser mindre, 31,6% läser varken mer eller mindre och 8,5% läser mer på en mobil (se diagram 5). 59,8% kommer ifrån svaren som var 1 eller 2, 31,6% kommer ifrån svaren som var 3 och 8,5% kommer ifrån svaren som var 4 eller 5 (se bilaga 2). Ungefär 25,6% läser mycket mindre på mobilen än datorn (se figur 5). 34,2% av deltagarna ansåg att de läser lite mindre på mobilen än på datorn. Av deltagarna läser 31,6% varken mer eller mindre på en mobil. 5,1% läser lite mer på en mobil än på en dator. Vidare läser 3,4% mycket mer på en mobil än på en dator. Medelvärdet är 2,3 vilket betyder att majoriteten läser mindre på en mobil än på en dator. Figur 5: Användarnas läsvana. 1 betyder att de läser mycket mindre på en mobil. 5 betyder att de läser mycket mer. Svarsalternativ Antal Procent 25,6% Antal 34,2% 31,6% 5,1% 3,4% Svarsalternativ 3.1.5 Förväntar du dig att komma åt samma innehåll på en hemsida från din mobil jämfört med en stationär dator? 71,8% av deltagarna i undersökningen förväntar sig samma innehåll på en hemsida i mobilen som på datorn (se figur 6). Av deltagarna förväntar sig 28,2% inte samma innehåll. En användare betonade att han/hon förväntar sig samma innehåll, men att det bör vara mer användarvänligt och att en sökruta är viktigt. Tre andra deltagare kommenterade att de förväntar sig samma innehåll men att det ser ut på ett annat sätt. Ytterligare en annan deltagare menar att den förväntar sig ungefär samma innehåll, med skillnaden att det är förenklat. Totalt var det fem deltagare som påpekat att de förväntar sig samma innehåll som inte ser likadant ut som på en dator. 19

Figur 6: Förväntan på innehåll. 3.1.6 Har du ofta bråttom när du surfar på mobilen? Resultatet av undersökningen visar att 3,4% aldrig har bråttom när de surfar på sin mobil (se diagram 7). 17,9% av användarna har nästan aldrig bråttom. Det är 41,0% som har bråttom lika ofta som de inte har bråttom. 34,2% användare har nästan alltid bråttom medan 3,4% användare alltid har bråttom. Figur 7: Har användarna bråttom när de surfar på mobilen. 1 betyder aldrig bråttom och 5 betyder alltid bråttom. Svarsalternativ Antal Procent 3,4% Antal 17,9% 41,0% 34,2% 3,4% Svarsalternativ 3.1.7 Beskriv vid vilka tillfällen du brukar surfa på din mobil Enkätundersökningen visar att deltagarna surfar på mobilen vid många olika tillfällen. Bland annat när de sitter på bussen eller tar sig fram med något annat transportmedel. Ett annat vanligt tillfälle är vid raster eller pauser som exempelvis under reklampauser på tv eller fikaraster. Flera användare surfar även i sängen innan de ska sova eller gå upp (se bilaga 2). 20

3.1.8 Användarnas tillägg En deltagare gjorde tillägget att den förväntar sig att befrias från hover-effekter på en mobil då det inte finns någon muspekare. Deltagaren menar att det är ett störande moment om man tvingas till hover-effekter utan att ha en chans till att trycka fram en drop-down. En annan deltagare menar att det är viktigt för honom/henne att snabbt komma åt det den söker via mobilen. Dock är det dålig täckning där han/hon användare bor. Ytterligare en annan användare gjorde tillägget att han/hon hade förväntat sig snabbare laddningstider med en nyare mobiltelefon. En deltagare irriterar sig på hemsidor som ser olika ut på olika enheter. Ett annat tillägg av en annan deltagare var att han/hon inte orkar vänta på att datorn ska startas upp och använder då mobilen istället då den alltid är påslagen. 4. Analysmodell Analysmodellen baseras på undersökningsfrågorna där varje fråga analyseras var för sig och används som grund för varje avsnitt. Med stöd av undersökningsfrågorna undersöks likheter och skillnader mellan empiri och teori. Dessa likheter och skillnader jämförs sedan med hypoteser som finns för varje undersökningsfråga för att kunna verifiera och falsifiera hypoteserna. Figur 8: Analysmodell Undersökningsfråga Teori Empiri Likheter och skillnader Verifiering och falsifiering av hypoteser 4.1 Användande av mobilsurfande Analysens första avsnitt behandlar Användande av mobilsurfande där det framställs hur länge användarna surfar på mobiltelefoner om dagen. Vidare hanterar Användande av mobilsurfande hur många användare som deltog i undersökningen som surfar på mobiltelefoner. Detta för att vidare forskning ska kunna göras med liknande grund av användare. 4.2 Tillfällen för mobilsurfande Att ta reda på vid vilka tillfällen användarna surfar på sina mobiler kan ge en bättre förståelse av deras förväntningar. Genom att jämföra teori om när användarna surfar med undersökningsresultatet 21

går det att få en överblick av vid vilka tillfällen användare surfar. Tekniken ger möjlighet att surfa med mobila enheter vid nästan alla tillfällen så länge det finns täckning. 4.3 Laddningstid i mobilen I avsnittet om laddningstid i mobiler jämförs likheter mellan teorin och empirin om vad användarna förväntar sig för laddningstid i sina mobiler när de besöker en hemsida. Är laddningstiden för lång kan användarna tröttna gå ifrån hemsidan de försökte besöka. Av den anledningen är det relevant att ta reda på användarnas förväntningar på laddningstiden. 4.4 Förväntningar på innehåll I avsnittet om förväntningar på innehåll jämförs teori med resultatet av undersökningsfrågan Förväntar sig användaren samma innehåll på en hemsida i en mobil som i en dator?. Vilka förväntningar användarna har på innehållet kan bland annat påverka hur användarna upplever en hemsida. 4.5 Har användarna bråttom? I avsnittet som handlar om användarna har bråttom jämförs teori med empiri för att verifiera eller falsifiera hypotesen att användarna oftare har bråttom än ej. Att veta om användarna har bråttom eller ej när de surfar på hemsidor i mobiltelefoner kan hjälpa till att ta beslut om hur man anpassar en hemsida för mobiltelefoner. 4.6 Användarnas läsvana Genom att analysera vad teori och empiri säger om användarnas läsvana går det att verifiera eller falsifiera hypotesen om att användarna läser mindre text på en mobiltelefon än en dator. Genom att analysera användarnas läsvana kan man komma fram till om man behöver anpassa texten i mobila enheter eller ej, exempelvis genom att korta ner texten. 4.7 Förenkla Empirin som används i avsnittet Förenkla jämför vad användarna i undersökningen förväntar sig ska vara förenklat med teori. Genom att analysera användares förväntningar på förenklingar knyts 22

de flesta övriga avsnitten ihop. 5. Analys Detta kapitel jämför empirin med teorin. 5.1 Användande av mobilsurfande Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning surfar på mobilen enligt statistiska centralbyrån (2012). Enkätundersökningen som gjordes för denna C-uppsats visar på att användare surfar i genomsnitt 79,2 minuter om dagen. Vidare surfar 97,4% av deltagarna i undersökningen på sin mobiltelefon. Undersökningen omfattade för liten skillnad i könsfördelning samt åldersfördelning för att kunna påstå representera Sveriges befolkning. Dock är det tydligt att det är många som surfar på mobiltelefoner. Eftersom många i undersökningen surfar ofta och länge på mobiler visar det ett stort behov av hemsidor väl anpassade för mobila enheter. 5.2 Tillfällen för mobilsurfande Enkätundersökningen visar att vanliga tillfällen för användare att surfa med mobilen är under en bussresa, tågresa, fikarast, reklampauser, när det förs en diskussion och vid många fler tillfällen. Med andra ord är det stor variation på tillfällen en användare surfar vid enligt enkätundersökningen. Det är svårt att gissa vid vilket tillfälle en användare surfar på en mobil enhet. En hemsida bör därför fungera bra oavsett var användaren befinner sig eller hur bråttom användaren har. Enkätundersökningen, Fox (2012) samt Clemens (2012) verifierar hypotesen att användare surfar på mobila enheter vid en mängd olika tillfällen. 5.3 Laddningstid i mobilen Fox (2012) säger att användarna förväntar sig att hemsidor ska laddas snabbt. Han (2012) menar att hur snabbt de förväntar sig att laddningstiden ska vara beror på en rad olika orsaker så som uppkopplingen, vilken mobil enhet användaren har etc. Enligt Johansson (2013) förväntar sig användaren att en hemsida ska laddas på under 4 sekunder. Resultatet av enkätundersökningen pekar på att användarna förväntar sig att en hemsida ska laddas på under 5 sekunder. Som det märks är det 1 sekunds skillnad på förväntad laddningstid på hemsidor. Denna skillnad kan ha flera orsaker. Exempel på orsaker till denna skillnad är undersökningsgruppen eller formuleringen på 23

frågorna. Skillnaden kan även bero på att enkätundersökningen främst fokuserade på mobiler medan litteraturstudierna grundas på undersökningar som behandlar fler enheter. Det framgår att användarna förväntar sig en laddningstid på 4-5 sekunder i sin mobil vilket falsifierar hypotesen om att användarna förväntar sig en laddningstid på 7 sekunder. Enligt enkätundersökningen kan den förväntade laddningstiden för en hemsida i mobilen bero på enheten samt uppkopplingen. En del deltagare i undersökningen nämnde att vad de förväntar sig för laddningstid egentligen beror på vad det är för hemsida och vad de har för uppkoppling. En undersökningsdeltagare nämnde även att han/hon hade förväntat sig snabbare laddningstid om han/hon hade haft en nyare mobil. 5.4 Förväntningar på innehåll Majoriteten användare förväntar sig samma innehåll på hemsidor på mobila enheter som på datorer enligt Clark (2012) och Knight (2011). På grund av det begränsade utrymmet på mobila enheter kan det vara en fördel att omfokusera innehållet och gömma undan sekundärt innehåll som användaren aktivt kan välja att visa enligt de. Genom att göra på detta sätt kan man få undan sekundärt innehåll samtidigt som användaren har tillgång till samma innehåll oberoende av enheten. Enkätundersökningen visar att 71,8% av användarna förväntar sig samma innehåll på en mobil som på en dator. Flera deltagare i enkätundersökningen gjorde tillägget att de förväntar sig att innehållet ser olika ut för olika enheter eller är förenklat. Av Nielsen (2011) framgick det att man kan fokusera om innehållet, förenkla navigationen, korta ner texten eller minska antalet funktioner. Clark (2012) framför att texten inte bör kortas ner på grund av att användaren använder en liten enhet. Detta betyder att det finns flera möjliga åtgärder för att förenkla för användaren. Används någon åtgärd bör användaren fortfarande ha tillgång till samma innehåll. Hypotesen att användarna förväntar sig samma innehåll verifieras av detta. 5.5 Har användarna bråttom? Nielsen (2011) menar att smartphone-användare oftast har bråttom. Enkätundersökningen verifierar detta. Dock framgår det i enkätundersökningen att de flesta varken har eller inte har bråttom. Vidare pekar det mot att lite fler nästan alltid har bråttom än vad det är som nästan aldrig har bråttom. Hypotesen om att användarna ofta har bråttom när de surfar på sin mobil verifieras av enkätundersökningen samt Nielsen (2011). 24

5.6 Användarnas läsvana Enkätundersökningen visar att 31,6% av användarna läser lika mycket på en mobil som på en dator. Vidare framgår det att 59,8% av användarna läser mindre text på en mobil än på en dator. Nielsen (2011) framför att användarna tar in mindre information på en mobil enhet än på en dator. Han (ibid, 2011) menar att det är en anledning till att korta ner texten på mobila enheter medan Clark (2012) menar att man inte bör korta ner texten. Nielsen (2011) och enkätundersökningen verifierar hypotesen att användarna läser mindre på en mobil än en dator. 5.7 Förenkla Clark (2012) menar att man inte bör förenkla en hemsida på en mobil enhet medan Kirby (2011), Fox (2012), Mazzei (2012) och Nielsen (2011) menar att det är relevant att förenkla på en mobil hemsida. Kirby (2011) och Nielsen (2011) anser att endast relevanta funktioner bör finnas på en mobil. De (ibid, 2011) anser att det bör finnas samma funktioner på en hemsida på en mobil som på en dator. Clark (2012) och Wroblewski (2011) anser att man bör ta vara på enhetens möjligheter och kanske ha fler funktioner på en hemsida för en mobil enhet än för en dator. Enkätundersökningen visar att funktioner som inte är relevanta kan vara ett irriterande element. Exempelvis nämnde en deltagare att funktioner som dyker upp när man håller muspekaren över element är irriterande på en mobil. Han/hon anser detta eftersom det inte finns någon möjlighet att använda denna funktion. En person i enkätundersökningen nämnde att han/hon förväntar sig att en hemsida i en mobil är förenklad jämfört med samma hemsida på en dator. 6. Slutdiskussion Detta kapitel behandlar slutsatser kring de svar som har givits. Därefter följer ett kapitel för fortsatta studier där brister med uppsatsen påpekas. 6.1 Slutsatser Syftet är att beskriva vilka förväntningar användare har på hemsidor i mobila enheter. I detta delkapitel finns slutsatser. 25

6.1.1 Hur lång laddningstid förväntar sig användare att en hemsida ska ha i mobilen? Användare förväntar sig olika laddningstid på hemsidor beroende på vad de har för uppkoppling och enhet. Desto nyare enhet användarna har desto snabbare laddningstid förväntar de sig. Snabbare uppkoppling medför att användarna förväntar sig kortare laddningstid för en hemsida. Användare förväntar sig i genomsnitt att en hemsida ska laddas på 4-5 sekunder i sin mobiltelefon. Tar det längre tid riskerar användarna att bli uttråkade. Blir användarna för uttråkade väljer de i många fall att strunta i att vänta på att hemsidan skall laddas och stänger då av webbläsaren eller surfar vidare. Detta betyder att hypotesen H1, om att användarna förväntar sig en laddningstid på 7 sekunder, är falsifierad och besvarar undersökningsfrågan U1. 6.1.2 Förväntar sig användaren samma innehåll på en hemsida i en mobil som i en dator? Användare förväntar sig tillgång till samma innehåll på en mobil som på en dator. Dock förväntar de sig att det är förenklat och ser lite annorlunda ut. Detta innebär att det är godtagbart att omfokusera hemsidan, minska eller öka antalet funktioner och gömma undan sekundärt innehåll som användaren aktivt kan välja att visa. Poängen är att det är bra att förenkla för användaren på mobila enheter så länge de har möjlighet att komma åt samma innehåll som de hade fått på en dator. Av detta framgår att hypotesen H2 om att användarna förväntar sig samma innehåll är verifierad och att undersökningsfrågan U2 är besvarad. 6.1.3 Vid vilka tillfällen surfar användarna? Användare surfar på sina mobiler vid flertalet olika tillfällen vilket medför stor variation i omgivningen. Vanliga tillfällen som användare surfar är: I kollektivtrafik I bilen I soffan under reklampaus på tv Under raster/pauser I sängen när innan användarna ska sova eller gå upp 26

När användarna väntar på någon/något När användarna har tråkigt eller har tid över Tillfällena som användarna surfar på sin mobil är väldigt många. Detta medför att omgivningen är väldigt olika från tillfälle till tillfälle. Att veta vilken omgivning eller vid vilket tillfälle en användare befinner sig i är omöjligt. Dock är det möjligt att gissa sig till vad det är för slags tillfälle genom att använda sig av mobiltelefonens inbyggda sensorer så som GPS. Även om det går att få reda på var användaren befinner sig och om användaren rör sig är det omöjligt att veta exakt vad användaren har för omgivning. Av den anledningen bör en hemsida fungera bra oavsett användarens omgivning och vid vilket tillfälle användaren surfar med en mobil enhet. Hypotesen H3 om att användarna surfar på sin mobil vid en mängd olika tillfällen verifieras av detta. Undersökningsfrågan U3 besvaras av detta. 6.1.4 Har användarna bråttom? Majoriteten av användarna har bråttom. Dock har en stor del användare bråttom lika ofta som de ej har bråttom. Detta tyder på att även om majoriteten oftast har bråttom bör man inte göra antagandet att de alltid har bråttom. En hemsida bör kunna tillfredsställa användaren oavsett om användaren har bråttom eller gott om tid. Här framgår det att undersökningsfrågan U4 är besvarad och att hypotesen H4 om att användarna oftast har bråttom är verifierad. 6.1.5 Läser användarna mer eller mindre text på en mobil än på en dator? En hel del användare läser lika mycket på en mobiltelefon som på en dator. Ett fåtal läser mer på en mobiltelefon som på en dator. Majoriteten läser mindre på en mobil än på en dator. Detta tyder på att det kan vara bra att förenkla hemsidan för mobila enheter. Att förenkla en hemsida kan man göra genom att ändra fokus på innehållet, förminska navigationen, ändra texten och funktioner. Genom att implementera någon eller flera av dessa lösningar förenklar man för användaren. Av detta besvaras undersökningsfrågan U5 och hypotesen H5 verifieras. 6.2 Fortsatta studier En styrka med den empiriska studien är att det var möjligt att få många svar, vilket har bidragit till bred och djup insikt i användarnas förväntningar. Dessvärre har det inte varit möjligt att genomföra 27

intervjuer med webbyråer för ett branschperspektiv. Det kan således uppfattas som en brist med uppsatsen. Analysen och slutsatserna kunde av den anledningen blivit bättre ur ett branschperspektiv. Uppsatsens fokus har varit på användarnas förväntningar av responsiva hemsidor. En rekommendation till fortsatta studier är att omfatta fler användare med undersökningar samt komma i kontakt med personer som har erfarenhet av att skapa responsiva hemsidor. Detta för att kunna göra en mer rättvisande och trovärdig bedömning av situationen. Då det ofta kommer nya enheter kan förväntningarna ändras på relativt kort tid. För att styrka vidare studier kan även smartphoneanvändare intervjuas för att få en mer kvalitativ undersökning. 28

Källförteckning Clark, J. (2012). Nielsen is wrong on mobile. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.netmagazine.com/opinions/nielsen-wrong-mobile#null [2013-04-21] Clemens, D. (2012). Design Process In The Responsive Age. [Elektronisk] Tillgänglig: http://uxdesign.smashingmagazine.com/2012/05/30/design-process-responsive-age/ [2013-04-18]. Fox R. (2012). Being responsive. OCLC Systems & Services. Ipswich. Johansson, J. (2013). How To Make Your Websites Faster On Mobile Devices. [Elektronisk] Tillgänglig: http://mobile.smashingmagazine.com/2013/04/03/build-fast-loading-mobile-website/ [2013-04-25] Kirby, M. (2011). The Mobile Context. [Elektronisk] Tillgänglig: http://mark-kirby.co.uk/2011/themobile-context/ [2013-04-21] Knight, K. (2011). Responsive Web Design: What it is and how to use it. [Elektronisk] Tillgänglig: http://coding.smashingmagazine.com/2011/01/12/guidelines-for-responsive-web-design/#more75660 [2013-03-19]. Marcotte, E. (2010). Responsive Web Design. [Elektronisk] Tillgänglig: http://alistapart.com/article/responsive-web-design [2013-03-20]. Mazzei, J. (2012). Responsive Web Design. Business NH Magazine, 29(10), 22. Nielsen, J. (2011). Mobile UX Sharpens Usability Guidelines. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.nngroup.com/articles/mobile-sharpens-usability-guidelines/ [2013-03-15]. Patel R. & Davidson B. (2012). Forsknningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund. Statistiska centralbyrån (2012). Privatpersoners användning av datorer och internet 2011. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0108_2011a02_br_it01br1201.pdf [2013-04-14].

TNS Sifo (2011). Mobilsurfande I Sverige. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.tns- sifo.se/media/307854/mobilrapport_tns_sifo.pdf [2013-04-14]. Wroblewski, L. (2011). Mobile Context http://www.lukew.com/ff/entry.asp?1333 [2013-04-11] Revisited. [Elektronisk] Tillgänglig:

Bilaga 1 Enkätfrågor