Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator



Relevanta dokument
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsokalkylator. Bakgrund

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

Dyr samhällsnota för osunda levnadsvanor

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Självständigt arbete på avancerad nivå

Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälsooch sjukvården

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Prevention och behandling vid

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Om äldre (65 och äldre)

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Levnadsvanor för patienter med

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Forskning om sjukfrånvaro

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Nya nationella riktlinjer för tandvård

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Hälsan i Sörmland Äldre

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Hälsoläget i Gävleborgs län

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Kommunikationsavdelningen

KOL och rökavvänjning

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Hälsan i Sörmland. Äldre

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Vårdens resultat och kvalitet

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Transkript:

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se

Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer i befolkningen? Ett stöd för professioner och beslutsfattare Namn Efternamn 29 oktober 2014 2

Skattningar av framtida samhällskostnader: Kostnader FRAMTID Sjuklighet Hälsa (riskfaktorer) NU

RHS - Hälsokalkylator Version 1: beaktar bara HSV-kostnader. Prognos på 5 år fram Utvecklas under 2012-2013. Introducerats i sept. 2013. Används i ca 15 landsting Version 2. Utvecklas under 2013-2014. Hälsovinster: minskning i antal nya fall, vinst i QALY och DALY Kostnader: HSV, kommun, försäkringskassan Prognos på 10 år fram Ska spridas under år 2014 Version 3. En webbapplikation som är tillgänglig för allmänheten. Inna Feldman 29 oktober 2014 4

Utgångspunkter Riskfaktorer: BMI>30, kraftig övervikt Daglig rökning Fysisk inaktivitet, motion mindre än 2 tim/vecka Riskbruk av alkohol (AUDIT) Källa: Befolkningsenkät, Hälsa på lika villkor / Liv och hälsa Åldersgrupp: vuxna, 20-84 år (tre åldersgrupper) Diagnoser: svara för 40% av sjukdomsbördan Besparingar: färre antal nya fall (minskad incidens) på grund av positiv utveckling av riskfaktorer Kostnader: per patient/per år: HSV, kommun, försäkringskassan

Riskfaktorerna påverkar sjukdomar: BMI>30 Daglig rökning Fysisk inaktivitet Riskbruk ICD-10 code Diabetes typ 2 x x x E11 Ischemiska hjärt sj x x x I20, I24, I25 Stroke x x x I61, I63, I64 KOL x x J40-J44 Depression x x x x F32-F33 Höftfraktur x x x S72.0-S72.2 Levercirros x K70, K74 Epilepsi x G40- G41 Psykiska störningar av alkohol x F10 Cancer: (45% av incidens) Kolon x x x x C18 Lunga x C34 Bröst x x x x C50 Prostata x x C61 Matstrupe x C15 Lever x C22

Relativa risker: Daglig rökning Män Kvinnor 18-44 45-64 65-84 18-44 45-64 65-84 Diabetes typ 2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Ichemisk hsj 3,1 1,8 1,4 3,6 2,1 1,5 Stroke 2,8 1.9 1,5 3.,1 2,1 1,3 KOL 10,6 12,3 11,8 9,3 10,8 7,5 Depression 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 Höftfraktur 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 Cancer: Kolon 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Lung 26,4 28,0 21,6 16,2 14,1 10,6 Bröst - - - 1,1 1,1 1,1 Prostata 1,1 1,1 1,1 - - -

Relativa risker: exempel Män, 45-64 år Diagnoser: Diabetes Ichemisk hsj Stroke Koloncancer Lungcancer Bröstcancer Prostatacancer KOL Depression Frakturer BMI>30 Daglig rökning Fysisk inaktivitet 6,4 1,2 2 1,7 2,9 1,3 1,3 2,6 2,2 Riskbruk 1,5 1,2 1,6 1,8 26,4 - - - - 1,2 1,1 10,6 1,1 1,3 1,02 1,76 2 1,8 2 1,2

Relativa risker och Impact Fractions Relative risks (RR): RR= P exposed / P non-exposed RR men, age 50-64 ( smoker, lung cancer)=26 Potential impact fractions (IF): In future Now IF=[(P2-P1)+RR(P1-P2)]/[(1-P1)+RR*P1] 1) Smoking and lung cancer: P1=0,13 (13%); P2=0,1 (10%); RR=26 IF=0,17 A reduction in smoking rates from 13% to 10% results in a reduction in the incidence of lung cancer by 17% 1) Morgenstern and Bursic, 1982 9

Tidshorisont Tidshorisont 10 år, från år 5. Relativa risker (RR) förändras linjärt, från RR to 1 under 10 år RR i = (RR/10)* i, i - antal år, i= 5 till 10 Risk faktors prevalens förändras, linjärt, från år 5 (i=5 till 10), p2 i =(p2/10)* i Then totala reduktion av incidence: n i 5 Fn () fi () - reduktion av incidence under år i. Inna Feldman 29 oktober 2014 10

Modellen Relativa risker : svenska och internationella vetenskapliga studier, kön- och åldersspecifika Incidens: svenska register och vetenskapliga studier Beräknar förändringar i antal nya fall beroende på förändringar i riskfaktorer för respektive kön- och åldersgrupp Kostnader: HSV VAL databas Stockholm, andra registrara Kommun - skattats utefter funktionsförmåga IADL (Lindholm et al, 2013, Salomon et al, 2012). Försäkringskassan - skattats utefter sjukskrivningsgrad, IADL, 80% ersättning

Modellen Modellen kan anpassas till olika landsting med hänsyn till åldersstruktur och förekomst av riskfaktorer Data och beräkningsprinciper: The Swedish RHS-model (Risk factors, health and societal costs)-technical report Inna Feldman 29 oktober 2014 12

Hälsokalkylator: hut funkar det? Modellen in dataapplikation!

Slutsats Om förekomsten av riskfaktorer för sjukdom kan reduceras uppstår betydande samhällsbesparingar De relativa besparingarna beror på den ursprungliga riskfaktor- nivån, dvs nuläget påverkar storleken på de möjliga besparingarna Modellen innehåller även andra hälsoeffekter DALY, QALY

Nästa steg? Webb-applikation som är tillgänglig för allmänheten publiceras på HFS-websidan publiceras på UU websidan December 2014 Januari 2015