Satsar Linköpingsstudenter på bilringar eller sexpack? - Hur påverkas deras psykiska och fysiska hälsa av fysisk aktivitet Martin Bergström Rebecca Björk Emil Kyndel Sara Pettersson 2009-05-07 Linköpings Universitet B-uppsats, Psykologi 2 Handledare: Örjan Dahlström
Abstract Studiens syfte var att se om det fanns något samband mellan antal timmar fysisk aktivitet och upplevd fysisk- och psykisk hälsa hos Linköpings universitetsstudenter. För att ta fram data användes enkäter. I stickprovet ingick 73 personer varav 41 kvinnor och 32 män. Enkäterna delades personligen ut till slumpmässigt utvalda studenter som befann sig på Campus Valla. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och god fysiskoch psykisk hälsa, dock med vissa undantag. Franz och Hamilton publicerade redan 1905 den första rapporten som beskrev hur fysisk aktivitet bidrog till förbättring kroppsligt, tankemässigt och känslomässigt hos två patienter med djup depression. Statistiken beräknades enligt Pearsons produkt-moment korrelationskoefficient och sambandet som uppstod var mycket svagt (r =.0.75, p =.527). Statistik beräknades även på sambandet mellan upplevd fysisk hälsa och antalet motionstimmar i veckan, här upptäcktes ett starkt samband (r =.270, p =.021).
Inledning Massmedia lägger idag ner mycket tid och engagemang på att framhäva vikten av fysisk och psykisk hälsa, där budskapet ofta är fysisk hälsa bidrar till god psykisk hälsa. Dagligen möts befolkningen av reklam och löpsedlar där man uppmanas att träna och ta hand om sin kropp. Sveriges television gjorde den 17 maj ett reportage om Göteborgsvarvet där man slog rekord i antalet deltagande. Totalt startade 66 601 löpare vilket var 8 000 fler än i fjol, det högsta deltagarantalet någonsin (http://svt.se/2.34007/1.1560845/storsta_varvshelgen_nagonsin?lid=is_search527895&lpos=6 &queryart527895=g%f6teborgsvarvet&sortorder527895=0&donesearch=true&sd=47225& from=sitesearch&pageart527895=0). I ett annat reportage görs intervjuer där man frågar de deltagande varför deltagarantalet var så högt i år och svaren de fick var bland annat att det kunde bero på att folk bryr sig mer om sin hälsa nu än tidigare (http://svtplay.se/v/1560079/friidrott/goteborgsvarvet_storst_i_varlden). Frågan är, tar svensken till sig dessa uppmaningar eller får det en negativ effekt? Denna studie försökte hitta samband mellan fysiskt aktivitet och upplevd psykisk- och fysisk hälsa. Mycket av den tidigare forskningen på området talade för att ett samband fanns. Franz och Hamilton publicerade redan 1905 den första rapporten som beskrev hur fysisk aktivitet bidrog till förbättring kroppsligt, tankemässigt och känslomässigt hos två patienter med djup depression (Franz & Hamilton, 1905). Även Craft och Landers gjorde år 1998 en metaanalys där det ingick 37 artiklar. Man kom där fram till att fysisk aktivitet var bättre än ingen behandling alls vid depression. Vilken träningstyp man utförde hade ingen större betydelse, men effekten var däremot bättre om träningen pågick i mer än nio veckor än under mindre än åtta veckor (Craft & Landers, 1998). Tio år tidigare gick Stephens (1988) igenom data från epidemiologiska studier från Kanada och USA, där fann han samband mellan hög fysisk aktivitet och låg grad av ångest- och depressionssymtom (Stephens 1988). År 2007 visade Wiles et al. att det fanns ett samband mellan hög grad av fysisk aktivitet på både arbetet och fritiden, och minskad förekomst av psykisk sjuklighet som till störst del utgjordes av depression och ångest. Detta kom man fram till i rapporten Caerphillystudien i Wales, där det gjorts en 5-årsuppföljning (Wiles et al., 2007). Även Pastor, Balaguer, Pons och García-Merita (2003) såg ett samband mellan ökad fysisk aktivitet leder till minskad känsla av depression och psykiska symptom. Studien utfördes på 15-18 åringar i Valencia i Spanien. I kontrast till tidigare nämnd forskning kom Cooper-Patrick, Ford och Mead fram till motsatsen. De genomförde en longitudinell studie under 15 år som inte visade något samband mellan fysisk aktivitet och minskad depressivitet (Cooper-Patrick, Ford & Mead, 1997). Syfte Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan antalet timmar motion i veckan och upplevd psykisk- och fysisk hälsa. Metod Val av metod Metoden har arbetats fram utifrån kvantitativ forskning och har styrts utifrån syfte och frågeställningar. Utifrån olika metodvarianter gjordes en bedömning att kvantitativ metod är bäst lämpad för att besvara forskningens syfte. Undersökningsdesignen är en korrelationsdesign, det på grund av att studien syftar till att mäta samband mellan två variabler (Heiman, 2001). Statistiken beräknades enligt Pearsons produkt-moment korrelationskoefficient och signifikansnivån som användes var genomgående 5 procent (Heiman 2001). Enkätundersökning är den metod som kommer att användas i denna studie. Fördelar med detta är att det är ett billigt och effektivt sätt att samla in information på, under kort tid.
Nackdelar med metoden är att den inte är lika djupgående som intervjuer, möjligheten att ställa följdfrågor till deltagarna finns inte. (Bryman, 2001) Urval Populationen varifrån stickprovet togs var studenter på Linköpings Universitet (LiU). Läsåret 2008/2009 studerade 25 207 personer på LiU, varav 13 360 var kvinnor och 11 847 män (http://www.liu.se/om-liu/siffror). På LiU finns 126 program och 650 fristående kurser inom hela utbildningsspektrat. Urvalstekniken som används i forskningen är en kombination av slumpmässigt bekvämlighetsurval och stratifieringsurval. (Bryman, 2001) Enkätutformning För att minimera risken för otydlighet och missförstånd gavs instruktioner att besvara enkäten i lugn och ro, något som Bryman (2001) även anser är viktigt. För att minska risken för bortfall förenklades enkäten så mycket som möjligt för att inte uppfattas besvärlig och tidskrävande. Enkäten inleddes med en kort informationsdel som beskrev syftet med undersökning. Enkäten var uppbyggd av två delar, där första delen bestod av nominala frågor och i den andra delen är frågorna formulerade utifrån en sjugradig Likert-skala (1 = instämmer inte alls, 7= instämmer ). Frågorna utformades på ett sådant sätt att datan gick att använda på intervallnivå, genom att flera frågor efterfrågade samma sak men formulerades på olika sätt. (Bryman, 2001). Se bilaga 1. Genomförande Enkäterna delades personligen ut till slumpmässigt utvalda studenter som befann sig på Campus Valla. Därefter analyserades enkäterna för att se sambandet mellan motion och fysisk och psykisk hälsa. Val av referenser För hjälp till utformning av studiens metod användes Heiman (2001) och Bryman (2001). En rad vetenskapliga artiklar användes till kapitlet om tidigare forskning för att öka författarnas förståelse för det behandlade området. Bryman (2001) användes även som resurs vid utformandet av enkäten. Resultat Studenterna som deltog var mellan åldrarna 19-53 år (m=24.49, SD=5,29) och togs från Campus Valla vilket är den del av LiU där majoriteten av studenterna vistas. I undersökningen deltog 73 studenter, varav 32 var män (m=23,46, SD=2,94) och 41 kvinnor (m=25,29, SD=6,49). Statistiken visade ett mycket svagt samband (r =.075, p =.527) mellan variablerna upplevd psykisk hälsa och antalet motionstimmar i veckan. Om man istället studerar män och kvinnor var för sig syntes ett ännu svagare samband (r =.041, p =.799) i gruppen Kvinnor. För gruppen Män syntes däremot ett något starkare samband (r =.149, p =.417). Statistik beräknades även på sambandet mellan upplevd fysisk hälsa och antalet motionstimmar i veckan, här upptäcktes ett starkt samband (r =.270, p =.021) mellan nämnda variabler. Gruppen Kvinnor uppvisade ett ännu starkare samband (r =.362, p =.020) medan gruppen Män enbart uppvisade ett starkt samband (r =.121, p =.510). Tabell 1. Tabellen nedan beskriver stickprovet vad gäller antal, kön och ålder. n Minimum Maximum Mean Std, Devivation Män 32 19,00 31,00 23,46 2.94 Kvinnor 41 20,00 53,00 25,29 6,49 N 73 19,00 53,00 24,49 5,29
Diskussion Resultatdiskussion Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan antal timmar av fysisk aktivitet och upplevd psykisk hälsa. Resultatet visade ett mycket svagt samband vilket inte var förväntat eftersom tidigare forskning till stor del talar för ett starkt samband (Franz & Hamilton, 1905; Craft & Landers, 1998; Stephens, 1988; Pastor, Balaguer, Pons & García- Merita, 2003; Wiles et al., 2007). Att studien fick ett mycket svagt samband kan bero på olika saker. En faktor som bidragit till det svaga sambandet är att det endast deltog 73 stycken försökspersoner i studien. Hade studien haft ett större antal deltagare hade resultatet förmodligen fått ett utfall som överensstämmer mer med det som den tidigare forskningen talar för. En aspekt som är värd att diskutera är huruvida fysiskt aktiva individer är mer kritiska till sitt eget utseende och kropp än personer som är mindre fysiskt aktiva. En person som tränar mer är eventuellt mer mån om sin kropp och skattar därför kanske sitt utseende lägre än en person som inte tränar. Exempel på vidare forskning gällande detta område, skulle kunna vara att man undersökte fler universitetsstäder för att kunna generalisera på hela Sveriges population studenter. En annan aspekt som inte undersökts, är hur social hälsa påverkas av fysisk aktivitet. Metoddiskussion Fördelarna med studiens metod var att undersökningen genomfördes anonymt vilket medförde att studiens deltagare troligtvis kunde vara mer öppna och ärliga med sina svar. Enkätens utformning var mycket tydlig och enkel vilket underlättade. Frågorna som ställdes var relevanta för att kunna svara på studiens syfte, samt tillräckligt få för att inte trötta ut deltagarna. Nackdelarna med studiens metod var att enkätundersökningen kunde ha varit mer djupgående dock med risken att trötta ut deltagarna. Studien hade förmodligen fått ett annat utfall om undersökningen hade innefattat intervjuande enkätfrågor och mer öppna alternativ. Frågan där deltagarna fick svara på hur många timmar i veckan de var fysiskt aktiva kan ha tolkats på lite olika sätt. Utifrån resultatet kan det tänkas att vissa deltagare uppfattat fysisk aktivitet som all rörelse under dagen, medan vissa uppfattade fysisk aktivitet som planerad och schemalagd träning. Etiska överväganden Studien tog de etiska grundkraven i beaktande, såsom informationskravet, samtyckandekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, vilket är viktigt vid forskning (Bryman, 2001). Studien har tagit hänsyn till informationskravet och samtyckandekravet genom att information givits till de medverkande angående studiens innebörd. Studien har även tagit hänsyn till konfidentialitetskravet genom att enkätundersökningen var anonym. Nyttjandekravet har tillgodosetts genom att det endast var ansvarig handledare, bedömare samt studenterna bakom studien som hade tillgång till materialet. Referenser Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB Cooper-Patrick L, Ford DE,Mead L.(1997) Exercise and depression in midlife. A prospective study. American Journal of Public Health vol 87 pp 670-3. Craft LL, Landers DM. (1998) The effect of exercise on clinical depression and depression resulting from mental illness. A meta-analysis. Journal of Sport & Exercise Psychology vol 20 pp 339-57. Franz SL, Hamilton GV. (1905) Effects of exercise upon the retardation in condition of depression. American Journal of Insanity vol 62 pp 239-56. Hassmén, P, Koivula, N, Uutela, A. Physical exercise and psychological well-being: a population study in Finland. Preventive Medicine vol 30 pp 17-25 Heiman, GW. (2001). Understanding research methods and statistics. (Andra upplagan). Boston: Houghton Mifflin Company
Pastor, Y, Balaguer, I, Pons, D, Garcí-Merita, M. Testing direct and indirect effects of sportsparticipation on perceived health in Spanish adolescents between 15 and 18 yesrs of age. Journal of Adolescence vol 26 pp 717-730 Stephens T. (1988) Physical activity and mental health in the United States and Canada. Evidence from four population surveys. Preventive Medicine vol 17 pp 35-47. Wiles JN, HaaseMA, Gallacher J, Lawlor DA, Lewis G. (2007) Physical activity and common mental disorders. Results from the Caerphilly study. American Journal of Epidemiology vol 165 pp 946-54. Elektroniska referenser http://svt.se/2.34007/1.1560845/storsta_varvshelgen_nagonsin?lid=is_search527895&lpos=6 &queryart527895=g%f6teborgsvarvet&sortorder527895=0&donesearch=true&sd=47225& from=sitesearch&pageart527895=0 Hämtad 2009-05-18 http://svtplay.se/v/1560079/friidrott/goteborgsvarvet_storst_i_varlden Hämtad 2009-05-18
Bilaga 1 Enkätundersökning Vi är fyra studenter som utför en undersökning som berör ämnet hälsa och psykologi. Vi är tacksamma om du kan hjälpa oss att svara på ett antal frågor. Enkäten är anonym. Ta god tid på dig och svara så ärligt som möjligt. Ringa in endast ett svarsalternativ per fråga. Kön: Man Kvinna Ålder:.. år Hur många timmar i veckan är du fysiskt aktiv? timmar/vecka (Exempelvis gymträning, jogging, promenader, cykling o.s.v.) Jag använder tobak regelbundet Jag dricker mig berusad flera gånger i månaden Jag är nöjd med min kropp Jag känner mig piggare när jag tränar och/eller rör på mig regelbundet Jag känner mig ofta missnöjd med min kropp när jag jämför mig med andra Jag känner mig ofta stressad Var god vänd
Jag upplever att min fysiska hälsa är mycket bra Jag blir lätt irriterad och stör mig på småsaker Jag har under den senaste tiden känt mig nedstämd/ledsen, utan att veta varför Jag känner mig utvilad när jag vaknar på morgonen Mitt liv känns meningsfullt Jag anser att jag har bra tålamod Jag upplever att min psykiska hälsa är mycket bra Tack för din medverkan!