#2/2015 LÄRASTOCKHOLM Mohammad Fazlhashemi: Argumentera mera! Ny kunskap med lärarledd forskning Kinesiska språket tecken i tiden Proffsigt ledarskap ger studiero Dags att sluta med handuppräckning
INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD FOTO: BJÖRN TESCH STOCKHOLM #2/2015 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och 2013. LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Alice Härdin, Helene Lumholdt, Marianne Hühne von Seth, Monika Sidén, Ann Turlock och Ingela Ösgård. Ansvarig utgivare: Ann Hellenius. Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Edita, Falun, 2015. ISSN 1654-7330. Upplaga: 15 900 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se. 21 Många menar att kinesiskan kommer att ta över som dominerande världsspråk i framtiden. Vi har träffat Meisang Fredmark som undervisar i kinesiska på tre av stadens skolor och också har skrivit läromedel i ämnet. FOTO: MARC FEMENIA ILLUSTRATION: MIA NILSSON FOTO: ROBERT BLOMBÄCK 12 24 26 Antalet lärare som forskar om sin egen pedagogiska vardag har ökat stadigt och resulterat i ny kunskap om elevernas lärande. Hur kan vi förbättra studieron för eleverna? Nya klassrumsobservationer visar att lärarnas ledarskap har en avgörande betydelse. På hantverksprogrammet vid S:t Eriks gymnasium kan man bland annat utbilda sig till florist. Följ med till blommornas värld! DESSUTOM... Omslag: Professor Mohammad Fazlhashemi fotograferad av Ulrica Zwenger. Ta med klassen till Skansens djur och natur 4 Stort intresse för kollegialt lärande 9 Behovet av nya lärare ökar kraftigt 10 Krönika: Sluta med handuppräckning! 13 Emil Aron, 19, utvecklas enormt på ISSR 14 Lång intervju med Mohammad Fazlhashemi 15 ABC ger stöd i föräldrarollen 29 Enkät: Hur fungerar föräldrakontakterna? 30 Så fördelas skattepengarna till skolan 31 Nämnd & Nytt 32 3 LÄRA #2/2015
DJUR OCH NATUR I SKOLAN Med klassen på Skansen TEXT: HELENE LUMHOLDT FOTO: ROBERT BLOMBÄCK En outnyttjad resurs för Stockholms skolor, tyckte Skansenpedagogen Jens Djupa om sin arbetsplats. Han kontaktade utbildningsförvaltningen, som höll med. Nu kan alla stadens grundskolor besöka Skansens djur och natur alldeles gratis. Om en angripare klämmer till över en paddas vårtiga rygg utsöndras ett vitt giftigt sekret. En hund som tar ett paddbett vill inte göra det igen. Den kan till och med dö av sitt misstag. Det och väldigt mycket mer får den tredjeklass från Kungsholmens grundskola veta under sitt tredje besök på Skansen. Tillsammans med läraren Jörgen Näslund har de tidigare haft en lektion om djur i vintertid och en annan om skogens träd. Våra skolprogram är anpassade efter skolans läroplaner, berättar Skansenpedagogen Jens Djupa som håller i besöket. Han projektanställdes 2011 för att bygga upp pedagogiken för det då sprillans nya Lill- Skansen. 4 LÄRA #2/2015 Jag tog kontakt med utbildningsförvaltningen direkt för att få en referensgrupp med lärare från vårt närområde. Parallellt med det tittade vi inom Skansen på hur andra djurparker arbetar med pedagogiken. De upptäckte att både Köpenhamns Zoo och Universeum i Göteborg har mycket bra samarbeten med sina respektive utbildningsförvaltningar. Något för Skansen att ta efter, tyckte Jens Djupa, och det höll Stockholms stads utbildningsförvaltning med om. Vi var en outnyttjad resurs för skolorna i undervisningen om djur och natur, säger han. Via utbildningsförvaltningen anställdes Helena Breine som pedagog på Skansen för att precis som Jens Djupa ta emot klasser från Stockholms stad. >> Nellie Friedman Ahlström och djurvårdaren Nadja Janssen i vårsolen på Skansen.
DJUR OCH NATUR I SKOLAN Skräckblandad förtjusning. Tredjeklassarna Eli Roos och Adam Hedberg från Kungsholmens grundskola har fått syn på några slingrande varelser. 5 LÄRA #2/2015
DJUR OCH NATUR I SKOLAN >> Men också för att vara med och vidareutveckla Skansens utbud så att det ännu bättre passar in i läroplanen, säger Jens Djupa. Samarbetet har utmynnat i ett projekt som löper från hösten 2014 och hela 2015 ut. Det ger alla stadens 147 kommunala grundskolor chansen att boka upp till åtta besök per skola inom området djur och natur på Skansen gratis. Därefter betalar skolorna hälften av ordinarie pris. Målet för oss är att ha 700 lektioner under det här året, berättar Jens Djupa. Vid vårt besök är nordiska smådjur temat för lektionen. För en lektion är besöket att räkna som. Det börjar till och med i Lill-Skansens sal för pedagogisk verksamhet. Till smådjuren räknas ormar, ödlor och gnagare, och Jens Djupa visar bilder och presenterar lite fakta och kuriosa om de olika djuren. Som att hasselsnoken äter huggorm och att råttors favoritföda faktiskt är ost. Efter tio minuter är dags för det viktigaste, det som skiljer den här lektionen från en vanlig. Besöket hos djuren som bor i nybyggda, fräscha och spännande miljöer. Eleverna ser snokarna, med de vita fläckarna i nacken, smidigt slingra sig uppför grenar i sitt stora terra- >> Skansenpedagogen Jens Djupa tillsammans med Adam Hedberg (mitten) och Alexia Hemmingsson. 6 LÄRA #2/2015
DJUR OCH NATUR I SKOLAN Nä, den var faktiskt inte så slemmig! Nadja Janssen visar majsormen för (från vänster) Eli Roos, Cornelia Oretoft och Nathalie Shabo. >> rium, ser rödsorken hamstra paprikafrön och sedan gräva ner dem i marken. Och de får kika på de vackert mönstrade bitar av skinn som sandödlan ömsat. De får också se när djurvårdaren Nadja Janssen matar paddor med levande syrsor, krypa i råttgrottan och gå ner i tunneln där man kan se abborrar simma runt under vattnet. Målet är att lärarna ska se Skansen som en naturlig del i undervisningen inom djur och natur. Var lär man sig bäst, i skolans läroböcker eller här, mitt bland djuren? frågar Jens Djupa retoriskt. 7 LÄRA #2/2015 Våra skolprogram är anpassade efter läroplanen. Jörgen Näslund är säker. Här finns allt som vi talar om i klassrummet på plats. Djuren, växterna, träden och så finns den kompetenta personalen, pedagoger med en spetskunskap som jag inte har, säger han. Eleverna lyssnar intresserat på Jens Djupa och Nadja Janssen och ställer många frågor: Vilken är den starkaste ormen? Hur länge kan paddor vara under vatten? Kan man verkligen se utanpå en orm vad den har ätit? Ja, det kan man faktiskt, säger Nadja Janssen och förklarar hur ormar hakar av sin under- >>
DJUR OCH NATUR I SKOLAN Matilda Ajgeldinger-Nordqvist fascineras av den vandrande pinnen från Filippinerna. >> käke och på så vis får ett enormt gap. En liten smal snok kan svälja en mus i ett helt stycke. Den sväljer musen hel och så kanske man bara ser svansen sticka ut ur munnen, säger hon och eleverna skruvar på sig och ger ljudligt uttryck för obehaget inför den bild hon målar upp. Fyrtio upplevelserika och kunskapstäta minuter senare, samlas eleverna igen i skolsalen. Tillsammans går de igenom sina nya kunskaper och Jens Djupa skriver ned stödord bredvid bilderna på den interaktiva skrivtavlan. Jag mejlar de här anteckningarna till lärarna efter besöket. Då har de dem att utgå 8 LÄRA #2/2015 Boka minst två veckor i förväg via telefon 08-442 82 70. Uppge att ni kommer från en av Stockholms stads skolor. Varje skola har rätt till åtta gratisbesök, därefter betalar man halva priset. Läs mer på www.skansen.se/skolan. ifrån när de ska jobba vidare. Det vet jag att lärarna uppskattar, säger han. Just när orken börjar tryta får eleverna till sist möta några djur som visserligen inte ingått i dagens lektion om nordiska smådjur, men som också bor på Lill-Skansen. Ett av dem är Polarn, en majsorm som snällt låter sig klappas av ivriga händer. Ett annat: ett alldeles häpnadsväckande vackert, grönglänsande vandrande blad. Det är med fascinationen över naturens mirakel som både elever och lärare lämnar Skansen för den här gången. n
VI VAR DÄR Kollegialt lärande på tapeten Inför det nya Skolforskningsinstitutets start har ett 40-tal forskare kartlagt aktuell skolforskning och tagit fram rekommendationer för institutets arbete. En slutsats är att det behövs nya sätt att sammanställa och sprida forskningsresultat till yrkesverksamma lärare. Den 1 januari i år sjösattes Skolforskningsinstitutet, vars uppgifter är att sammanställa och sprida kunskap som kan bidra till skolutveckling samt att initiera praktiknära forskning. I Vetenskapsrådets projekt Skolforsk har ett 40-tal forskare tagit fram råd och rekommendationer som ska ligga till grund för institutets arbete. Den 28 januari presenterades slutsatser från de 16 olika delprojekten under en heldagskonferens med 500 deltagare från hela landet. Forskargrupperna redogjorde i rask takt för sina respektive områden och många punktlistor passerade på projektordukarna under dagen. Karin Rönnerman, professor vid Göteborgs universitet, och Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, hade undersökt vilka forskningsfrågor som är relevanta för lärare. Vårt val föll på att studera frågeställningar som doktorander sökt svar på i de forskarskolor där lärarexamen var en särskild behörighet, förklarade Karin Rönnerman. Forskarna har gått igenom 101 avhandlingar från tre olika forskarskolor mellan 2001 och 2014 samt intervjuat lärare på väg in i masterstudier eller forskarutbildning om deras forskningsintressen. Merparten av avhandlingarna rörde grundskola och drygt hälften behandlade på något sätt undervisningspraktiken. De yrkesverksamma lärare som deltog i fokusgruppsintervjun var särskilt intresserade av att undersöka kollegialt lä- 9 LÄRA #2/2015 rande, vilket forskarna såg som ett tecken på att forskningsfrågor hänger ihop med aktuella skoldiskussioner. Karin Rönnerman och Lill Langelotz efterlyste mer forskning av och med lärare men konstaterade samtidigt att det redan finns svensk skolforskning med relevans för praktiken. Vi behöver fundera på vad som händer med resultaten av lärares forskning. Hur tas de emot av huvudmännen som bekostar studierna? Efterfrågas resultaten? Hur får de spridning i praktiken? frågade Karin Rönnerman. En annan forskargrupp presenterade en översikt inom området specialpedagogik och inkludering, bland annat om den sociala situationen för elever i behov av stöd. Inkludering har blivit en ledstjärna i arbetet med elever i skolsvårigheter. Samtidigt visar statistik från Skolverket att antalet särskilda undervisningsgrupper ökar, sa Kerstin Göransson, docent vid Mälardalens högskola, som ansvarat för delstudien. Hon förklarade att de flesta studier om den sociala situationen för elever som behöver särskilt stöd är väldigt personfokuserade i stället för att inrikta sig på faktorer i skolmiljön. Generellt framkommer i dessa studier att elever i behov av särskilt stöd tenderar att ha en sämre social situation än andra elever, med färre vänner och mindre samspel med klasskamraterna. Samtidigt visar forskningen att de inte per automatik har en marginaliserad och stigmatiserad roll, sa Kerstin Göransson och efterlyste mer forskning om vilka miljöfaktorer, till exempel arbets sätt och typ av skola, som leder till en bättre social situation för elever i svårigheter. I de sammanfattande råden till Skolforskningsinstitutet betonades att samspelet mellan forskning och skolpraktik är komplext. Nya strukturer för att sam- Det finns mycket relevant praktiknära skolforskning som inte utnyttjas tillräckligt i dag, säger Lill Langelotz. manställa och sprida kunskaper behöver byggas upp, där lärare är involverade och det finns utrymme för både kritisk dialog och långsiktighet. En av deltagarna på konferensen var Katarina Arkehag, chef för utbildningsförvaltningens forsknings- och utvecklingsenhet i Stockholms stad. Hon menade att det nya Skolforskningsinstitutet fyller ett tomrum. Flera av seminarierna betonade att man inte kan ha för stor tilltro till linjär forskningsspridning utan det behövs infra strukturer som skapar möjligheter för interaktion mellan forskning och praktik. Det gav mig bekräftelse på att vi är på rätt väg i vårt forsknings- och utvecklingsarbete i Stockholm. n ANNELIE DREWSEN Ladda ner publikationen Forskning och skola i samverkan från www.vr.se. FOTO: SUSS WILÉN
FRAMTIDENS SKOLA Behovet av lärare växer Stockholm växer snabbt och behovet av lärare bara ökar. I grundskolan behövs drygt 800 nya lärare per år fram till 2022, men utbildningsförvaltningen satsar samtidigt stort på de lärare som redan arbetar i stadens skolor. Vi har höga ambitioner hos oss ska varje elev och lärare få möjlighet att nå toppen av sin förmåga. Våra lärare är viktiga och gör ett väldigt bra jobb och vi arbetar på många plan för att behålla dem och samtidigt rekrytera nya, säger Lena Holmdahl, tillförordnad utbildningsdirektör. En viktig uppgift för utbildningsförvaltningen är att stärka och utveckla bilden av skolan och staden som en god arbetsgivare. Det görs både genom en kontinuerlig utveckling av verksamheten och genom den yrkesstolthet som chefer och medarbetare förmedlar. Vi har ett stort utbud av kompetensförsörjning och två olika karriärspår: dels för lärare, dels för dem som vill bli chefer. Vi jobbar också med att förbättra arbetsmiljön och höja lönerna. Våra lärare är vår viktigaste resurs, nu och i framtiden, säger Lena Holmdahl. Inom utbildningsförvaltningen pågår ett intensivt arbete på alla nivåer för att säkerställa kompetensförsörjningen av lärare. Till grund för det arbetet ligger en strategi som utbildningsnämnden antog i juni 2014. Vi måste fundera på hur vi blir attraktiva som arbetsgivare för dagens studenter, säger grundskoledirektör Håkan Edman. En ny rapport från utbildningsförvaltningen, Perspektiv på kompetensförsörjning av lärare, visar att många ungdomar vill bli lärare men samtidigt hålla dörrarna öppna, vilket gör att flera väljer bort lärarutbildningen. Rapporten visar också att arbetsgivare i andra branscher saknar kunskap om lärarnas kompetens och att endast sex procent av de lärare som lämnat yrket kan tänka sig att återvända till det i framtiden. De tre studier som redovisas i rapporten är en del av vårt arbete för FOTO: ULRICA ZWENGER att säkra kompetensförsörjningen av lärare. Syftet är att öka kunskapen och kvalitets säkra framtida beslut, säger Lena Holmdahl. Samtidigt visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund att andelen toppstudenter som vill bli lärare ökar, men de som söker till naturvetenskap, teknik och språk är fortfarande för få. Till vissa språk var det bara tre förstahandssökande. I Stockholms stads grundskolor är behovet av nya lärare drygt 800 per år fram till 2022, och för gymnasiet växlar behovet av lärare mellan 170 och 240 per år under perioden 2014 2021. De främsta orsakerna är att antalet elever ökar kraftigt med 15 procent inom grundskolan och närmare 20 procent inom gymnasieskolan samtidigt som många lärare går i pension. Grundskoledirektör Håkan Edman är väl medveten om läget. Vi måste se oss i spegeln och fundera på hur vi blir attraktiva för studenterna. Det handlar om att vara en bra arbetsgivare med bra ledare och en organi- >> 10 LÄRA #2/2015
FRAMTIDENS SKOLA >> sation som hänger med i tiden, säger Håkan Edman. Inom grundskolan är behovet av lärare likartat inom de flesta ämnen men med särskild tonvikt på behöriga särskollärare. Geografiskt är behovet också ganska jämnt fördelat över hela staden, samtidigt som det är svårare att rekrytera till vissa områden. Störst är bristen i de områden som växer mest. Det beror både på det geografiska läget och på att det där finns skolor med stora utmaningar. De skolorna måste bli mer offensiva i sin rekrytering och där kan lönen vara ett skarpt instrument. Den centrala förvaltningen har en stor uppgift i att stödja våra ledare med kompetens utveckling och handledning. Ledarskapet är oerhört viktigt, inte minst för yngre människor som är i den positionen att de kan välja chef, säger Håkan Edman. Stockholms stads skolor konkurrerar dessutom med andra skolhuvudmän i länet som står inför samma utmaningar. Håkan Edman menar att både skolorna och förvaltningen i stort måste utveckla kanaler för att nå lärare, men han betonar också vikten av att de som arbetar inom skolan talar väl om verksamheten. Att vara en modern arbetsplats är också att vara en attraktiv arbetsgivare. Naturligtvis är löneutvecklingen fortsatt viktig liksom det kollegiala lärandet och möjligheterna att göra karriär. Vi måste erbjuda spännande jobb tillsammans med lärare och elever. Håkan Edman talar om nödvändigheten av att fånga in lärarstudenterna. Att ta emot VFU-studenter är ett sätt. Andra är samarbetet med lärarutbildningen, Rebel Learners och Settmässan. Varför ska en ung människa i dag välja läraryrket? När jag är högtidlig brukar jag citera devisen som jag såg på en skola i Filip- pinerna: Be proud you are a teacher, the future depends on you. Det är svårt att se någon viktigare samhällsinsats än att vara lärare. Samtidigt finns det andra aspekter som glädjen i att umgås med unga människor dagligen. Det gör att man lever i den tid som är, säger Håkan Edman. n MONIKA SIDÉN Rapporten Perspektiv på kompetensförsörjning av lärare finns att ladda ner från Pedagog Stockholm. Där finns också information om vad Stockholms stad erbjuder lärare och skolledare i form av kompetensutveckling och karriärmöjligheter. ILLUSTRATION: HANS VON CORSWANT 11 LÄRA #2/2015
FORSKNING OCH UTVECKLING Ny kunskap med lärarledd forskning Hur kan så många elever uppleva att naturvetenskap är så tråkigt när vi lärare vet att det kan vara så intressant? Det var den enkla utgångspunkten när en liten grupp NO-lärare, som träffats på initiativ av utbildningsförvaltningen, beslöt sig för att tillsammans hitta en forskningsuppgift kring frågan. FOTO: MARC FEMENIA Det tog några år, i början med möten bara en gång i månaden, innan gruppen fick grepp om både ett projekt och en metod, berättar Helena Danielsson Thorell, lektor på Kungsholmens gymnasium, och Carina Andersson, förstelärare på Äppelviksskolan. De båda, tillsammans med förstelärarna Anders Jonsson på Kungsholmens gymnasium och Andreas Holst på Abrahamsbergsskolan, bestämde sig slutligen för att låta elever genomföra en laboration kring strålning. Inte med någon av de egna klasserna eller i den egna skolan, utan i laborationslokaler på annan ort. Gruppen sökte och fick pengar genom Stockholm Teaching and Learning studies (STLS), ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet för att stödja lärarledda forskningsprojekt. För att få en uppfattning om huruvida lärarens intention med laborationen verkligen gick fram, studerades den ur elevernas perspektiv. Elevernas uppgift var att mäta hur strålning förändrades när allt tjockare lager av aluminiumfolie användes för att begränsa strålningen. Med hjälp av ljudinspelningar från vanliga mobiler och anteckningar följde lärarna/observatörerna elevernas arbete. Sammanlagt genomfördes fem laborationer med olika elever och vid två tillfällen ändrades detaljer i laborationerna. Om eleverna får ta större eget ansvar så använder de sig av sina förmågor på ett bättre sätt, konstaterar Carina Andersson (till vänster) och Helena Danielsson Thorell. Så i den sista omdesignade laborationen fick eleverna en tydlig ram där de fick klart för sig hur utrustningen fungerar. Därefter fick de en öppen uppgift så att de själva kunde styra över vad de gjorde, berättar Carina Andersson. Syftet var att göra laborationen mer inkluderande så att eleverna får sin nyfikenhet och experimentlust väckt. Vi upptäckte att när eleverna fick ett eget större ansvar så kunde de använda sig av sina förmågor, säger Helena Danielsson Thorell och berättar att eleverna till exempel började experimentera och fundera på om det skulle vara möjligt att få ner strålningen till noll. Transkriptet, där all kommunikation mellan eleverna har skrivits ner ordagrant, har lärarna sedan analyserat i gruppen. Som lärare har man en bild av sina elever, men som observatör en helt annan som det är svårt att få syn på i det egna klassrummet. Som observatörer såg vi hur lärare och handledare agerade och insåg att de ibland störde elevernas tankegångar, säger Carina Andersson. Så en lärdom för mig som lärare är att mer lämna eleverna i fred och kanske lyssna i stället för att ställa frågor, även om det som sker i klassrummet kan uppfattas som kaosartat. Helena Danielsson Thorell påpekar att metoden med både transkription och egna noteringar under laborationen har varit viktig för resultatet. Vi har ju inte lärt oss genom att iaktta, utan genom att analysera transkripten, det vill säga elevernas diskussion och kommunikation med varandra. Om vi i stället hade valt att filma hade vi hamnat helt fel; det hade varit ett störningsmoment och vi hade lagt märke till andra saker. Carina Andersson tycker att det har varit härligt att få grotta ner sig i enskilda laborationer. Det går inte att tillämpa vid varje laborationstillfälle, men jag har ändå lärt mig att se mer. >> 12 LÄRA #2/2015
KRÖNIKA >> Sedan har det varit väldigt positivt att få träffa lärare från olika skolor och att vi har varit lärare både från högstadiet och gymnasiet, säger Helena Danielsson Thorell som redan dragit i gång ett nytt lite mindre forskningsprojekt på den egna skolan. Jessica Berggren, lektor i engelska, är koordinator och samordnare för forsknings- och utvecklingsprojekten inom STLS. Hon konstaterar att verksamheten med lärare som beforskar sin vardag har ökat stadigt de senaste åren. För fem år sedan var vi sju lärare/ koordinatorer och professor Ingrid Carlgren från Stockholms universitet i den vetenskapliga ledningen. I dag är vi 17 koordinatorer och tre forskare från Stockholms universitet i den vetenskapliga ledningen. Totalt har vi 14 projekt i gång som pågår mellan ett och två år. STLS består av sju ämnesdidaktiska nätverk. För första gången var alla nätverk representerade vid en informationsträff i februari för lärare intresserade av att delta och driva ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt läsåret 2015/16. 60 lärare deltog, så intresset är stort. Många kom med egna idéer som de ville bolla, säger Jessica Berggren. Hon berättar att det finns två olika typer av forskningsprojekt att delta i. I det ena kan lärarna på en skola själva ta initiativ till något specifikt område som de vill beforska. Det måste finnas utrymme för lärarna att avsätta en dag i veckan för projektet. Det andra är ramprojekt som STLS initierar med de olika nätverken och där lärare från flera skolor kan medverka. Den som ansöker om att delta ska kunna avsätta en halv dag per vecka för projektet. Skolans rektor kan ansöka om medel från utbildningsförvaltningen för deltagande lärare. De vanligaste ämnena att forska inom är matematik, samhällsvetenskap och naturvetenskap och teknik, berättar Jessica Berggren. Vi efterlyser fler projekt som rör elever på låg- och mellanstadiet och projekt inom yrkes- och karaktärsämnena. n INGELA ÖSGÅRD SIGNERAT: ALICE HÄRDIN Sluta med handuppräckning! Det sägs att fysikern Max Planck blev avrådd från att studera fysik av sin lärare. Han tyckte nämligen att det mesta redan var upptäckt. Planck bestämde sig detta till trots för att vända upp och ned på de etablerade teorierna om fysik och gick sedan till historien som en av upphovspersonerna bakom kvantteorin. Jag funderar på hur jag ska locka fram fler Plancks i min klass. Hur får jag dem att tro på idéer som ingen annan tror på? Hur får jag dem att fundera över sådant som står utanför min egen fantasi? Kanske handlar det om inställningen till att inte veta. I skolan är detta nästan alltid något dåligt, kan man inte svaret så går frågan vidare till någon annan. Vi ska självklart förmedla vedertagen kunskap, men att inte veta behöver inte vara ett misslyckande. Det kan också vara något som väcker nyfikenhet och ger nya idéer, som att se en karta med vita fläckar eller höra om en outforskad planet. Ett bra exempel på hur man kan väcka elevernas nyfikenhet på resonemang snarare än rätt svar är att sluta med handuppräckning. Skaffa en burk med namnlappar för dragning eller använd en slumpgenerator på datorn. På det sättet får alla vara med i diskussionen, inte bara de som vet svaret. Det kan verka hjärtlöst att elever som inte vet ska behöva svara på frågan, men det är bara hjärtlöst om det är det som är poängen. Om vi i stället lägger fokus på resonemang kommer även elever som inte vet Rätt Svar att kunna vara stolta över sina svar. Lyckas man med detta så ger det spännande diskussioner där eleverna resonerar sig fram och kommenterar varandras idéer samtidigt som det inte blir lika obehagligt att ha fel. Ett annat sätt är att ta med eleverna i sin egen process. Allting behöver inte vara elevnära eller ens relevant. Dina elever kanske vill lära sig om något helt annat, kanske något som inte ens du har en aning om! Så låt dem. Gör en utflykt till ett ämne som varken du eller dina elever känner till. Hur ska ni gå till väga? Var ska ni börja? Vilka ord och begrepp behöver ni lära er innan? Förhoppningsvis kommer dina elever med egna sätt att hitta lösningen. Om vi ska ge oss i kast med att undersöka Sverige på 1930-talet vill vi lärare oftast slå upp det på nätet, men en elev kanske snarare frågar sin farmor. I matematiken är det naturligt att lära eleverna att resonera sig fram och öva genom till exempel problemlösning. Ett liknande arbetssätt kan användas i fler ämnen och är möjligen det närmaste vi kommer verkligheten. Det är ytterst sällan vi i vardagslivet ställs inför så konkreta och oflexibla frågor som i skolan. Om vi på allvar vill att eleverna ska utvecklas så mycket som möjligt räcker inte det som vi lärare vet, och mycket kommer antagligen inte ens att vara sant om tio år. Därför måste vi lära ut hur man inte vet fast på rätt sätt. Max Planck belönades 1918 med Nobel priset i fysik för sina banbrytande idéer. Hans lärare blir framför allt ihågkommen genom anekdoter som denna. ALICE HÄRDIN ÄR NYBLIVEN POLITICES KANDIDAT OCH LÅGSTADIELÄRARE 13 LÄRA #2/2015
MIN SKOLA Här utvecklas man enormt EMIL ARON, 19 IB-PROGRAMMET PÅ ISSR FOTO: ROBERT BLOMBÄCK Jag är född i Estland, har engelska som andraspråk och svenska som tredjespråk. För mig passade ISSR bra då det ger en bra användning för engelskan, men det är också en god grund för framtiden. Eleverna kommer från hela världen. Det är lätt och berikande att träffa nya människor eftersom vi har språket gemensamt, och det sätt som IB-programmet är upplagt på gör det tacksamt att vara social och öppen. Lärarna fungerar mer som mentorer och diskussionspartner än i den traditionella skolan. Det är högt tempo, men vi får lära oss effektiv stresshantering under det första året. Filantropi, kreativitet, nytänkande, hobbyer och regelbunden träning är en viktig del av vår utbildning. Det är nästan så att de flesta kommer att minnas den delen mest eftersom den hjälper till att hantera stressen. Jag och en grupp vänner har varit i Israel och spelat in en dokumentärfilm. Vi intervjuade före detta utbildningsministern som var med när Israel och PLO skrev under Osloavtalet. Man får lära sig mycket och utvecklas enormt som person och världsmedborgare. Jag har planerat min framtid brett. Jag kan tänka mig att arbeta som revisor inom IT. Helst vill jag jobba med språk eftersom jag är polyglott, eller inom administration. Just nu arbetar jag också som administrativ assistent på kommunikationsstaben i Stadshuset. n BERÄTTAT FÖR ANN TURLOCK ISSR står för The International School of the Stockholm Region. IB-programmet (International Baccalaureate) är en internationell, högskoleförberedande gymnasieutbildning. 14 LÄRA #2/2015
SAMTALET Vi måste bemöta argumenten Med islam i klassrummet kan såväl rasism som våldsbejakande islamism blossa upp. Då måste lärare rusta sig med kunskaper för att visa att islam kan vara en modern och feministisk religion, menar Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi. TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER 15 LÄRA #2/2015 Han jobbar hemma i dag, Uppsalaprofessorn Mohammad Fazlhashemi. Från en villa i en Stockholmsförort, där stegen dämpas av persiska mattor, kan han titta ut över snön och över frusna rådjur som nafsar i mossan. Mohammad Fazlhashemi är en av Sveriges mest efterfrågade experter när det gäller islam. Sedan terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris i januari har han framträtt många gånger i medierna, men redan innan var han ofta anlitad. Hans auktoritet är svårslagen: han är både troende muslim och forskare med en objektiv och ständigt kritisk blick på islams mest ortodoxa yttringar. Han skriver i sin bok Vems islam att han känner lika stort avstånd till jihadister som till främlingsfientliga nationalister. Inte bara medierna vänder sig gärna till Mohammad Fazlhashemi, utan han föreläser också regelbundet för lärare och lärarstudenter. Vad har du själv för ingångar till skolan? Jag har inte gått i skola i Sverige utan hade just tagit studenten när jag kom hit från Iran 1977. Men jag hade ju den personliga kontakten när barnen gick i skolan. Då kom de hem med sina frågor. Islam handlade det ofta om, från och med högstadiet. Vilken bild lärarna hade och vilken bild som gavs i skolböcker. Vad kunde det vara för bilder? I en lärobok från gymnasietiden stod det att för muslimer finns ingen fri vilja, allt är förutbestämt. Då frågade mina barn: stämmer det? Jag trodde inte att det stod så i skolboken, men det gjorde det faktiskt. Så jag var tvungen att gå igenom hela frågan om den fria viljan och vilka uppfattningar som har funnits i den. Och i dag, vad har du som forskare för kontakter med skolan? Jag blir inbjuden att hålla föredrag och svara på frågor som lärarna har samlat på sig. Just sådana frågor var faktiskt starten på boken Vems islam. Jag gjorde en frågebank med alla frågor som jag fick under sådana framträdanden och sedan tänkte jag att det här måste jag göra någonting av. Är det mest religionslärare som vänder sig till dig? Det är SO-lärare och religionslärare men även kuratorer och rektorer. Lärarna måste ha någon form av beredskap för de frågor som ställs när de möter elever som kommer från muslimska hem eller identifierar sig som muslimer. Vad är det för frågor? Efter varje terrorattack ökar fientligheten mot islam och då finns det engagerade lärare som vill hantera det på bästa sätt. Jag hade kontakt med en lärare från Halmstad häromdagen som sa: Efter det som har hänt i Paris och vad terrorgruppen IS har ställt till med så >>
SAMTALET 16 LÄRA #2/2015
SAMTALET >> möter jag elever med muslimsk bakgrund som är oroliga, och jag märker själv att det finns en fientlighet mot dem vad ska jag göra?. Hon undrade om man kan bjuda in gruppen Svenska muslimer för fred och rättvisa för att samtala om de här frågorna. Ja, det kan du göra, svarade jag, det är en grupp som kan visa att det finns skillnad mellan extremistiska jihadister och unga muslimer i Sverige som väljer en fredlig väg. Andra frågor handlar om att bemöta föräldrar som vill hindra sina barn från att delta i olika aktiviteter. Det kom upp på en konferens för rektorer nyligen, att det händer att föräldrar kräver att deras barn ska undantas från till exempel simning, idrott, sexualundervisning eller vissa historielektioner som kanske handlar om staten Israels grundande. Mitt svar var: följ läroplanen. Lärarförbundens mottagningstjänst för etikfrågor får ibland frågor från medlemmar som har med islam att göra. Den typiska är: En flicka i klassen har en förälder som kommer från Mellanöstern. Hon vill att jag ska behandla henne som de andra men pappan vill att hon ska slippa idrott för att hon inte ska behöva duscha med andra. Jag vill helst respektera flickans vilja men pappan är mycket bestämd. Vad ska jag göra? Det problemet har jag mött. En skola i Umeå hade många elever som inte ville delta i de gemensamma duschningarna, så de byggde duschutrymmen med bås. De elever som ville slippa duscha med andra kunde duscha där. Men här var ju grejen att flickan ville vara som alla andra. Vi lever i en samförståndsdemokrati i Sverige där man ska respektera minoriteters rättigheter utan att ge avkall på demokratiska principer. Om det är duschningen som är problemet så går det att lösa med bås. Men om pappan vill att hon ska slippa idrott så kan man inte tillgodose det, för idrott är viktigt för barnens hälsa. Hur brukar stämningen vara när du svarar på frågor? Blir det spänningar, kommer det islamofobiska åsikter? Nej, sådant kommer oftast anonymt efter varje medialt framträdande. Eller när jag håller offentliga föreläsningar, då kan det komma personer som är väldigt aggressiva. Och i sociala medier. Jag har stängt mitt Facebookkonto. Hur man än säger att jag bryr mig inte så blir man påverkad. Är det högerextremister som är aggressiva? Ja. 17 LÄRA #2/2015 Går det att jämföra före detta ärkebiskopen K G Hammar med pingstpastorn Åke Green? Båda är kristna. Och jihadister? Ungefär en tredjedel. De undrar hur jag kan vara professor i islamisk teologi och inte reagera när de drar ner profeten i smutsen. Det är mer förebrående kommentarer, inte direkta hot. Jag har mött muslimer som menar att man inte ska kritisera islamisk extremism öppet. Då undrar jag: varför inte det då? Det handlar om att ge utlopp för det fria kritiska tänkandet. Du undervisar lärarstudenter också. Vad vill du ge dem? Det viktigaste är en insikt i att tolkningen av religionen är mångfasetterad och tar form från de miljöer där den befinner sig. Tycker du att lärarstudenter de som inte har dig som lärare alltså får tillräckliga och tillräckligt mångfasetterade kunskaper om islam? Det som brister är hur man problematiserar denna typ av frågor. Kjell Härenstam, numera pensionerad professor i religions pedagogik, har skrivit en avhandling som heter Skolboksislam och som visar att bilden av islam i svenska skolböcker har varit negativ och tendentiös. Den kom redan 1993, men sedan fick han i uppdrag av Skolverket att göra en följdstudie för att se om det skett någon förändring. Han visade att man har börjat gå ifrån vi-ochdom-tänkandet för att i stället peka på gemensamma beröringspunkter mellan till exempel kristendomen, judendomen och islam. Men fortfarande kan man stöta på väldigt onyanserade föreställningar om vad islam är och hur muslimerna är som enhetligt kollektiv. Har man som lärarstudent inte fått problematisera denna typ av föreställningar, och inte fått med sig bilden av den mångfasetterade tolkningstraditionen, då blir det svårt. När jag möter mina studenter säger jag så här: Går det att jämföra före detta ärkebiskopen K G Hammar med pingstpastorn Åke Green, som har beskrivit homosexualitet som en cancersvulst? Båda är kristna. Då reagerar studenterna med att fråga sig hur man kan jämställa våldsbejakande jihadister med till exempel muslimska feminister. Kan man jämföra en saudiarabisk rättslärd, som säger att kvinnor inte får köra bil därför att de kan skada sina äggstockar, med den imamutbildade islamologiprofessorn Amina Wadud, som håller predikningar för könsblandade grupper och vill ta tillbaka begreppet jihad för att använda det ur ett genusperspektiv? Hon är muslimsk feminist. Är du det? Ja, i viss bemärkelse är jag nog det, jag är för jämställdhet mellan könen. Jag stödjer Amina Waduds kamp och det hon gör. >>
SAMTALET >> Om vi tar exemplet terrorattacken mot Charlie Hebdo, hur ska en lärare berätta om den för sina elever? Jag tror inte att man ska sticka under stol med att de som ställde till den här fruktansvärda massakern var ungdomar från muslimska hem som hade inspirerats av en våldsbejakande ideologi. De gjorde detta i islams namn, men den typen av våld riktar sig inte bara mot icke-muslimer utan i mycket större omfattning mot muslimer. Sedan kan man granska satirteckningarna och säga att det där är bara skämt, men det där är sexistiskt och det där är rasistiskt. Yttrandefriheten är inte total, den har begränsningar, till exempel i lagen om hets mot folkgrupp. Man kan också titta på vad forskningen säger om de människor som dras till de våldsbejakande ideologierna. Vad är det som gör att de utför massakrerna och terrordåden? Oavsett om det handlar om de här terroristerna eller om dem som sprängde abortkliniker i USA på 1990-talet så är det människor som känner sig missnöjda med någonting i världen. En annan gemensam nämnare är att de inte hyser något förtroende för det demokratiska samhället. 18 LÄRA #2/2015 Eleverna konfronteras med bilder av islam som ligger långt från den fredspräglade religion som läroböckerna talar om. Nästa steg är att de måste komma i kontakt med en ideologi som legitimerar bruket av våld. Högerkristna i USA kom i kontakt med präster som tyckte att vi måste förebygga mordet på det ofödda barnet genom att spränga abortkliniker och döda abortläkare och sjuksköterskor. De våldsbejakande jihadisterna tar fram religiösa argument för att mörda och terrorisera och sprida skräck bland människor. Och deras budskap är också: Oavsett hur ni gör, hur bra medborgare ni än är, så kommer ni att bli diskriminerade, ni kommer inte att få några jobb. Då skapar man en grogrund för att en individ kan glida åt det hållet. Många elever kan inte relatera till abortmotståndet i USA. Ta attentat mot moskéer i Sverige. I skolans värdegrund heter det att skolan ska uppmuntra skilda uppfattningar i olika frågor. Hur ska lärare tänka när det gäller elever som ifrågasätter grundläggande värden, oavsett om det är religion eller yttrandefrihet? Oavsett vad man kritiserar så får det aldrig övergå i det som ibland kallas hate-speech eller något som kan klassas som främlingsfientlighet, antisemitism, rasism eller sexism. >>
SAMTALET >> Hur ska lärare förhålla sig till risken att elever attraheras av militant islamism? IS och liknande grupper är väldigt skickliga på att exponera ungdomar för fruktansvärda filmsekvenser och bilder av hur mördarregimen i Damaskus bränner kvinnor och barn levande med till exempel oljefatsbomber. IS säger: Titta, ingen gör någonting, när ska du ta ditt ansvar?. Jag tror att man som lärare måste resonera att okej, är svaret på ondska grövre ondska?. Det finns säkert unga som säger att det är enda sättet. Då måste man jobba med synen på demokrati och de möjligheter som demokrati erbjuder. Humanitära insatser, skapa opinion mot regimen i till exempel Syrien, sittstrejka framför FN eller vad det kan vara. Allt som är icke-våld. 19 LÄRA #2/2015 Lärarna måste lära sig att kryssa mellan ytterligheter. De behöver en religionsdidaktisk metod för att möta de motsatta bilderna. Sedan kan man inte säga till eleverna att det ni tror på är tomtar och troll, kasta bort det och kom hit och bli som vi det tar de inte till sig. Man måste göra det jobbiga arbetet att bemöta de religiösa argumenten. Ungdomarna själva är dåligt pålästa, men jag har träffat religiösa ledare som säger att när de tar avstånd från IS så kommer en skur av sms och Twitter- och Facebookinlägg av unga som säger att IS hänvisar till den och den versen i Koranen eller det och det uttalandet från profeten. Så vi måste bygga upp ett batteri av religiösa argument för att kunna bemöta det. Det är viktigt att visa på alternativa tolkningar, med hänvisning till islams historia och till teologiska förklaringar. Vi har engagerade teologer i Malmö som gör det, alltså imamer. Jag skulle kommentera en rekryteringsvideo från IS som sändes i SVT:s Aktuellt där unga människor gick runt och sa: Våra liv ligger i Guds händer. De gav alltså uttryck för en fatalistisk uppfattning, och det är något som vederlades utifrån ett religiöst perspektiv redan på 700-talet, då teologerna sa att om man följer den logiken faller hela idén om dome dagen, för vid domedagen ska människan ställas till svars för sina handlingar och därför kan de inte vara förutbestämda av Gud. Så man bemöter den fatalistiska uppfattningen med ett argument som har sin grund i muslimsk teologi. För att domedagen är viktig i islam? Bland det viktigaste. Det står ordagrant i Koranen att människorna kommer att ställas till svars en och en för sina handlingar. Kan man som icke-muslimsk lärare få med muslimska elever på sådana tolkningar? Jag tror faktiskt det, för det handlar om kunskap. Lärarna måste läsa på, så att de kan svara? Ja, precis. Ett problem kan ju vara lärares egna fördomar mot islam. Har du något begrepp om hur medvetna lärare är om att de kan ha sådana? Lärarkandidater säger ofta att de har haft en hel del förutbestämda uppfattningar om islam. Ett inslag i utbildningen är därför att vi jämför till exempel bilden av Jesus, Maria och Abraham i Koranen med den som finns i Nya och Gamla testamentet. Då kan de se att det finns många likheter. Berättelsen om Marias bebådelse i Koranen är till stora delar densamma som den kristna. I Vems islam skriver du att när du var ny i Sverige sökte du efter beröringspunkter mellan svensk och muslimsk kultur. Vad hittade du som kan vara användbart för lärare? >>
SAMTALET >> Kulturer har inte byggts som monoliter, alltså utan påverkan utifrån andra kulturer, utan de har ju påverkat och påverkar fortfarande varandra. Om man kan visa det har man vunnit mycket. Jag träffade till exempel turkar som blev så fascinerade av Stadshuset i Stockholm för att det påminde dem om osmansk arkitektur. Sedan träffade jag en konstvetare, Karin Ådahl, och hon sa att det stämmer, Stadshusets arkitekt var påverkad av osmansk arkitektur. Värmlands museum i Karlstad hade för två år sedan en intressant utställning utifrån boken 1001 inventions. Där har tredje eller fjärde generationens ungdomar i Storbritannien gått igenom vetenskapshistorien för att visa på uppfinningar som har gjorts av muslimska vetenskapsmän. Det är sådant som vi i dag tar för givet, som medicinska instrument eller förklaringar av ögats anatomi, och som har gått vidare till den europeiska civilisationen. Och jag som är idéhistoriker försöker ju, från ett filosofiskt och teologiskt perspektiv, visa på att det har förekommit mycket kontakter. Diskussionerna som kristna kyrko fäder förde under högmedeltiden var nästan en exakt kopia av de diskussioner som muslimska teologer förde redan på 800-talet. De kom hit via Spanien som var under muslimskt styre fram till år 1492. Du skriver också om det du kallar svensk islam. Är det något som är tillräckligt enhetligt för att det ska gå att beskriva hur ser religionen ut för en ung svensk muslim i dag? Min poäng är, som en känd muslimsk mystiker sa: islam är som ett klart vatten som formas av det kärl det hamnar i. Det finns en bok, Samtidsislam unga muslimer i Malmö och Köpenhamn, av islamologen Jonas Otterbeck. Han har intervjuat unga vuxna som kommer från muslimska hem. För en del av dem är religion ingenting som de vill befatta sig med, men så finns det de som har en religiös identitet den är inte hela deras identitet men en del av den. Och när han frågar hur de utformar den biten av identiteten så svarar de att det gör de genom att navigera mellan det nya de har mött här. Finns det någon gräns? Finns det några yttre attribut som man måste behålla för att över huvud taget få kalla sig muslim? Kan man äta fläskkött, kan man dricka alkohol, kan man ha sex utan att vara gift och samtidigt ha en trovärdighet som muslim? Alla de exemplen finns. Men blir man betraktad som muslim av andra muslimer då? 20 LÄRA #2/2015 Inte nödvändigtvis. Både bokstavstrogna traditionalister och högerextrema grupper har en väldigt tydlig bild av vad islam är och hur muslimer är. Men man måste acceptera att tolkningen av islam kan se ut på så många olika sätt. Det viktiga är att individen själv säger att han tror på en Gud och att Mohammed är hans sändebud och att grunden för den islamska läran kan hittas i Koranen; sedan gör var och en sina egna tolkningar. Vad tror du om islams roll i framtidens svenska skola? Lärarna har en stor utmaning framför sig. Många blir villrådiga när de ska lägga upp sin undervisning om islam i ljuset av vad som sker i världen och vilka reaktioner det får. Både lärare och elever konfronteras med bilder av islam som en religion som ger utrymme för våld och terrorism, bilder som ligger långt från den fredspräglade religion som läroböckerna talar om. Så lärarna måste lära sig att kryssa mellan ytterligheter. De behöver en religionsdidaktisk metod för att möta de motsatta bilderna. Då kan de få perspektiv på hur och av vem religionen inte bara islam kan användas för att motivera våld, och på hur och av vem religionen ses som grund för fred, tolerans och gemenskap. n Vid domedagen ska människan ställas till svars för sina handlingar och därför kan de inte vara förutbestämda av Gud. Mohammad Fazlhashemi, professor vid Uppsala universitet, har bland annat givit ut böckerna Tro eller förnuft i politisk islam (2011) och Vems islam (2012).
FOTO: BJÖRN TESCH PROFILEN Sverige behöver inte fler ekonomer. Sverige behöver unga människor som kan kinesiska, säger Meisang Fredmark. Tecken i tiden Hennes mål är att skicka så många svenska ungdomar som möjligt till universitet i Kina. Men att Meisang Fredmark skulle bli lärare var långt ifrån självklart. En nedlagd fabrik i Kista och de olympiska spelen i Peking hjälpte henne att hitta sin livsuppgift. Åttondeklassarna på Kungsholmens grundskola droppar in i klassrummet några minuter innan lektionen börjar. På tavlan växer kinesiska tecken fram. Meisang Fredmarks handled rör sig elegant: uppifrån och ner, från vänster till höger, horisontala streck före vertikala. Rörelserna sitter i sedan hon var barn och gick i skolan i Nanjing 20 mil väster om Shanghai. Året var 1966 och kulturrevolutionen hade precis inletts. Jag var fem år och förstod inte vad som hände. På gatorna var det rörigt. I skolan fick vi recitera Mao och hade röda band på armen, berättar Meisang Fredmark. De kommande tio åren växte personkulten kring Mao Zedong, samtidigt som en våldsam politisk utrensning genomfördes. Allt gammalt skulle bort, såväl idéer som föremål. Tempel och kulturföremål slogs sönder. Människor deporterades till landsbygden för kroppsarbete. Bonden var idealet. Många unga fick aldrig gå i skolan, men Meisang Fredmark hade tur. Hennes far var militär i folkets befrielsearmé vilket gjorde att familjen inte drabbades lika hårt som många andra. Pappa blev skickad till landet för att omskola sig till bonde, men min mamma vägrade att följa med. I tio år tog modern ensam hand om sina fyra döttrar, som bara träffade sin far på loven. Vi åkte cykeltaxi ut på landet där vi badade i sjöar och fångade krabbor, minns Meisang Fredmark. Hennes barndomsminnen är ljusa, trots att de är sprungna ur ett mörkt >> 21 LÄRA #2/2015
PROFILEN >> kapitel i Kinas historia. Nu i efterhand beskriver hon kulturrevolutionen som galenskap. Många miste livet i kaoset. Folk slog ihjäl varandra. I dag är människor mer utbildade. Det skulle aldrig hända igen, men när Mao pekade åt ett håll gick alla dit. Mao dog 1976 och lämnade ett sargat folk och samhälle efter sig. Åren som följde genomfördes en rad reformer och det blev återigen möjligt att studera på MEISANG FREDMARK Aktuell: Just klar med en lärarhandledning till kursbok 1 i kinesiska för Liber. Ingick i expertgruppen när Skolverket tog fram en reviderad kursplan i kinesiska. Gör: Undervisar i kinesiska på Abrahamsbergsskolan, Kungsholmens grundskola och Thorildsplans gymnasium samt på Näsbydalsskolan i Täby. Rektor för lördagsskolan Ruiqing. Bor: I Barkarby. Gillar: Flitiga elever. Ogillar: Krånglande datorer. På lediga stunder: Umgås med min man och mina två döttrar. Läser: Fackböcker i pedagogik, Mo Yan, Kalle Anka. Lyssnar på: Lionel Richie. Bästa lärarminne: Språkresa till Inre Mongoliet med mina elever, organiserad av lördagsskolan. FOTO: BJÖRN TESCH universitetet. Meisang Fredmark var en av få som klarade antagningsproven. Hon studerade engelska i Peking. Det var första gången jag hörde Beatles! Några år senare kom hon till Sverige som tolk åt ett företag som skulle köpa begagnad produktionsutrustning i Västerås. Där träffade hon ingenjören Lars Fredmark. Efter studier i svenska och företagsekonomi fick Meisang Fredmark jobb på Ericsson, där även maken arbetade. ITbranschen växte så det knakade. I Kista byggde Ericsson en fabrik för integrerade kretsar till mobiltelefoner för över en miljard kronor. Så kom millennieskiftet och IT-bubblan sprack. I dag hittar du inte ett spår av den fabriken, den är jämnad till marken. Kina tog över, sammanfattar Meisang Fredmark utvecklingen. Som en följd uppstod tanken på att bli lärare. Det här landet behöver inte fler ekonomer. Sverige behöver unga människor som kan kinesiska. Meisang Fredmark började arbeta som lärare 2007 när intresset för kinesiska ökade inför OS i Peking året därpå. För att bli behörig var hon tvungen att läsa kinesiska på universitetet. Lärarexamen har dröjt, men nu är äntligen den sista uppsatsen avklarad. Som behörig lärare i kinesiska är hon eftertraktad. Det finns bara 58 legitimerade lärare i det ämnet och intresset för språket växer. I dag erbjuder ett 50-tal grundskolor och något fler gymnasieskolor kurser i språket. Hösten 2014 kom en reviderad kursplan, som ett led i att stärka intresset för kinesiska, och Meisang Fredmark satt med i expertgruppen när den togs fram. Den reviderade kursplanen tar hänsyn till att det tar tid att bemästra kinesiskans tecken, som inte hör samman med talspråket på samma sätt som alfabetisk skrift. Kinesiska är ett svårt språk men inte omöjligt. Jag värdesätter varje elev som vågar komma in i klassrummet. Om de vågar så vågar jag. Men det är för få som vågar, säger Meisang Fredmark. I dag sitter sju elever i hennes klassrum. Salen är överdimensionerad, men Meisang Fredmark bygger effektivt upp ett mindre rum kring sig och eleverna, dit bara den som förstår kinesiska har tillträde. Där inne tilltalas hon lăoshī, vilket ordagrant betyder gammal, vis mästare. Vad duktiga ni är, väldigt bra uttal. Nästan alla tänkte på grammatiken, tid och plats före verb, säger Meisang Fredmark i ett av få inskott på svenska. Metodiskt avverkar hon talövningar, repetition av tecken, högläsning och skrivuppgifter. Hon fördelar ordet och ser till att alla kommer till tals. Koncentrationen är hög trots att lektionen är lång. Det är spännande att läsa kinesiska eftersom det är så annorlunda. Jag förstår det mesta på lektionen, säger Anthony Gicho, som vill fortsätta att läsa kinesiska på gymnasiet. Det är inte självklart att han kommer att kunna göra det. När elevunderlaget sviktar lägger gymnasieskolor ner kurser. Meisang Fredmark berättar att hon har startat en kvällskurs för elever hon undervisat på grundskolan som inte kunnat läsa vidare på gymnasiet. Jag ger inte upp, vi måste fixa det här, säger hon. Denna vilja att tänja på sig själv och söka lösningar på vartenda problem som dyker upp är utmärkande för Meisang Fredmark. Hennes hängivenhet för det kinesiska språket tycks sakna gränser. Hon har medvetet valt att arbeta på flera skolor för att nå så många elever som möjligt. När hon inte undervisar skriver hon läromedel, driver en kinesisk lördagsskola och tar fram lärarhandledningar till Utbildningsradions filmer på kinesiska. På loven tar hon med sig elever till universitetet för att prata kinesiska. Jag är galen, skrattar hon och förklarar att hon har valt att prioritera sitt arbete. En god natts sömn och lite mindre städning hemma gör att hon orkar. Som lärare i kinesiska försöker hon sätta sig in i vilka svårigheter svenska elever möter. Det allra svåraste är uttalet. På kinesiska finns fyra olika toner. Om ordet för lärare betonas fel blir betydelsen gammalt bajs i stället för vis mästare, förklarar Meisang Fredmark med ett skratt. Lösningen är att tala målspråket så mycket som möjligt i klassrummet. >> 22 LÄRA #2/2015
PROFILEN >> Det är svårt att bara prata kinesiska. Jag har arbetat med mig själv i sex år och märker att eleverna börjar säga rätt. En annan svårighet är att lära sig kinesiska tecken. För att klara av att läsa en vanlig dagstidning bör man känna till omkring 2 500 tecken. Under grundskolans kurser hinner eleverna lära sig några hundra. För att underlätta inlärningen skiljer man därför mellan passiva och aktiva tecken. Passiva tecken ska eleverna kunna läsa, säga och skriva digitalt. Aktiva tecken ska man även kunna skriva för hand. Meisang Fredmark använder mobilen för att eleverna ska få träna på att skriva tecken. Antingen kan man rita tecknet med sitt finger, streck för streck. Eller så skriver man det på pinyin kinesisk skrift med latinska bokstäver, där bokstäverna står för ljuden i orden och får förslag på olika kinesiska tecken. Det senare fungerar även på dagens datorer. På dagens lektion skriver dock eleverna för hand. En och en går de fram till tavlan. Meisang Fredmark står alldeles intill, följer pennans trevande rörelser med blicken och ser till att strecken kommer i rätt ordning. För att eleverna bättre ska minnas nya tecken berättar hon inlevelsefullt om vad de betyder. Som liten förstod jag inte ett smack av varför tecknen såg ut som de gjorde, det var här i Sverige jag insåg det! Cecilia Lindqvists Augustprisbelönade bok Tecknens rike var en ögonöppnare för många kineser och fick en rad efterföljare i Kina. Boken beskriver de bilder som kinesiska tecken är uppbyggda av genom att följa Kinas historia årtusenden tillbaka. Jag har tagit över stafettpinnen från Cecilia Lindqvist om att föra över teckenkunskap till mina elever. Jag vill följa dem och se dem bli verksamma i yrkeslivet. Hittills har 22 stycken fortsatt att läsa kinesiska på universitet utomlands, säger Meisang Fredmark och berättar om en flicka som just nu studerar vid Cambridge. Hon kallar mig sin kinesiska mamma. Meisang Fredmark ler och packar ihop whiteboardpennor, läroböcker och datorn. Om några dagar reser hon till Kina för att fira det kinesiska nyåret. Mina föräldrar bor kvar i Nanjing, i en lägenhet med golvvärme. Det är första gången på 28 år som jag ska fira nyår tillsammans med dem. n ANNELIE DREWSEN FOTO: BJÖRN TESCH Som behörig kinesisklärare är Meisang Fredmark eftertraktad. Det finns bara 58 legitimerade lärare i kinesiska i Sverige. 23 LÄRA #2/2015
STUDIERO Proffsigt ledarskap A och O för studiero Lätt att säga studiero. Svårare att åstadkomma i en handvändning. Det finns dock ett framgångsrecept som fungerar, och det handlar inte om att förbjuda mobiltelefonerna. En lektion kan se ut på lika många sätt som det finns lektioner. I ett klassrum ringer en mobil. I ett annat har några elever glömt sitt arbetsmaterial. I ett tredje förstår eleverna inte lärarens genomgång. Studiero är enligt många rapporter en bristvara i den svenska skolan. Så också i Stockholm, enligt stadens egna brukarundersökningar. Bara ungefär hälften av eleverna i grundskolan och på gymnasiet tycker att de får arbetsro på lektionerna. Fem grundskoleutvärderare och två gymnasieutvärderare fick uppdraget av utbildningsförvaltningen att presentera förslag på insatser och åtgärder. De har hösten 2014 gjort observationer i sammanlagt nästan 400 klassrum på 17 skolor för att ta tempen på arbetsklimatet. Deras rapporter är nu färdigställda och bygger på klassrumsbesöken och på samtal med lärare, elever och rektorer. Gunnel Eriksson och Jonas Flodmark är två av grundskoleutvärderarna och deras slutsats är att ledarskapet i klassrummet är helt avgörande. Men vad är studiero? Vi har formulerat en egen definition: alla elever ska ges förutsättningar att fokusera på lärandet enskilt eller i grupp, säger Gunnel Eriksson. Hon ger exempel på vad eleverna tycker ger studiero. Det kan handla om att ha en fast plats i klassrummet. Eller att läraren agerar om det blir stökigt. Grundskoleeleven tycker också att det är viktigt att man inte pratar i munnen på varandra. Men generellt har vi inte sett så stora problem som brukarundersökningarna indikerar. Tvärtom är arbetsro det normala, säger Jonas Flodmark. De brister som ändå finns i någon mån på alla de besökta skolorna har oftast sitt ursprung i den enskilde lärarens ledarskap. Den professionelle läraren står för tillitsfullt arbetsklimat, tydligt ledarskap, tydliga strukturer, motivation av eleverna, anpassning av lektionerna och en optimal lärmiljö. Variation och balans i undervisningen är viktiga faktorer. Går det för långsamt tycker eleverna att det blir tråkigt och då kan det uppstå störningar, säger Gunnel Eriksson. Varken hon eller kollegerna ser störningsmomenten som roten till det onda, utan som symptom på att ledarskapet inte fungerar som det ska. En sen ankomst stör sannolikt inte arbetsron om läraren fortsätter lektionen utan avbrott för att tillrättavisa eleven som kommer för sent, tror Jonas Flodmark. Då är det värre med klassrum som har svängdörr, att andra vuxna på skolan bryter lektionen för att konsultera läraren eller tala med någon elev. Det händer till och med att föräldrar dyker upp oanmälda i klassrummet. Utöver läraren har rektor en nyckelroll. Det finns skolor där eleverna inte fått veta resultatet av brukarundersökningen och lärarna inte fått veta vad som förväntas av dem med anledning av siffrorna. Grundskoleutvärderarna har inte sett att elevernas mobiltelefoner påverkar studieron i någon större utsträckning. Många skolor använder sig av mobildagis för att eleverna inte ska frestas att släppa uppmärksamheten för att skicka sms eller mejl. Finns telefonerna trots allt inom räckhåll är det lärarens uppgift att skapa ett arbetsklimat där eleverna självmant prioriterar lektionen före mobilen. Den slutsatsen drar också de båda gymnasieutvärderarna Katarina Willstedt och Lena Lindgren, även om mobiltelefoner upplevs som ett större problem på gymnasiet än i grundskolan. I en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund uppgav 46 procent av gymnasielärarna störande föremål i klassrummet som ett av de största problemen, medan motsvarande siffra för lärarna i årskurs 7 9 var 37 procent. Gymnasieutvärderarnas definition av studiero är att eleverna kan koncentrera sig i en miljö där det råder lugn och ro utan störningar. De har studerat 18 enheter på nio gymnasieskolor under hösten 2014. Mestadels var det lugnt i klassrummen. Utvärderarna noterar att >> 24 LÄRA #2/2015
STUDIERO ILLUSTRATION: MIA NILSSON >> gymnasie eleverna kan lägga en annan innebörd i begreppet studiero än den gängse. Oro för framtiden eller stress är faktorer som gymnasister tycker påverkar deras studiero. Vi ser att många elever är väldigt splittrade i dag och lärarnas ledarskap utmanas hela tiden, säger Lena Lindgren. De refererar till forskaren Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet som 2013 undersökte vilka beteenden som gymnasielärare uppfattade som mest besvärande i klassrummet. I topp hamnade sysslolöshet, otillåtet prat och att inte passa tider. Gymnasieutvärderarna delar Samuelssons uppfattning att lösningen inte 25 LÄRA #2/2015 är hårdare regler och förbud utan att skapa delaktighet och involvera eleverna. Det allra viktigaste är att vara en självklar och lyhörd ledare och ha förmågan att skapa goda relationer. Därtill att man kan möta många elevers behov av struktur, säger Katarina Willstedt. Både grundskole- och gymnasieutvärderarna är överens om att en väg till ökad studiero är det kollegiala lärandet. På Thorildsplans gymnasium har försteläraren Tova Rasmusson i uppdrag att särskilt arbeta med studieron i klassrummen. Hon har genomfört en pilotstudie i tre klasser, där eleverna har svarat på en enkät om vad de själva behöver för att uppleva studiero. Enkäten har sedan följts upp med klassrumssamtal och det har lett till ökad förståelse för kamraternas behov, så vi har redan sett en positiv effekt. Tanken är att vi ska arbeta så här på hela skolan, men det är ännu i sin linda, säger Tova Rasmusson. Utvärderarnas rapporter kommer nu att presenteras på analysseminarier inom utbildningsförvaltningen. Målet är att de nya kunskaperna ska fortplanta sig ut i skolorna som en del i de utvecklingsprojekt som redan pågår. n MARIANNE HÜHNE VON SETH