Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund

Verksamhetsberättelse med årsredovisning Sveriges läkarförbund 2013

Kontakt Läkarförbundets kansli Villagatan 5 Box 5610, 114 86 Stockholm 08-790 33 00 info@slf.se www.lakarforbundet.se Läkartidningen Östermalmsgatan 40 Box 5603, 114 86 Stockholm 08-790 33 00 info@lakartidningen.se www.lakartidningen.se Tack till läkarna på Danderyds sjukhus för fotograferingen! Foto: Rickard L. Eriksson Foto (sid 21-22): Göran Segeholm, Sofia Segergren Tryck: Ljungbergs Tryckeri i Klippan AB 2014 Denna produkt är tryckt på Svanengodkänt papper.

13 Innehåll 2 Inledning 3 Förhandling 7 Rådgivning och juridiskt biträde 9 Professionsfrågor och förbundspolitik 14 Kommunikation 16 Förtroendemannaverksamhet 17 Förbundskansliet 18 Läkartidningen Förlag AB 19 Läkarförbundets fastigheter 20 Finansrörelsen 21 Centralstyrelsen 22 Ledningsgruppen 23 Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän 26 Bilaga: Läkarförbundet med lokalföreningar och yrkesföreningar 27 Bilaga: Avgivna remissyttranden Årsredovisning 2013 29 Förvaltningsberättelse 30 Resultaträkningar 31 Balansräkningar 33 Kassaflödesanalyser 34 Redovisningsprinciper och noter 39 Revisionsberättelse 1

Verksamhetsberättelse 2013 Inledning Sveriges läkarförbund är och vill vara läkarnas självklara hemvist under hela karriären. Vår målsättning är att vara med och skapa den bästa sjukvården, genom konstruktivitet och trovärdighet. Läkarförbundet har en unik kompetens i frågor som rör läkarnas yrkesroll, arbetsliv och karriärgång. Såsom läkarnas fackliga och professionella organisation är ansvar, kvalitet, tillgänglighet och snabb och säker service några av våra viktiga ledord i verksamheten. Arbetet bedrivs främst nationellt men internationell samverkan är viktig i många frågor. Läkarnas möjligheter till inflytande och påverkan är nödvändig för att säkerställa en effektiv och säker vård för patienterna. Arbetsmiljö, tid för patienten och antalet vårdplatser är viktiga faktorer som påverkar patientsäkerheten. Andra områden, som för sin utveckling kräver läkarkårens engagemang, är vårdval, IT i vården, folkhälsofrågor, ledarskap, strategier runt läkemedel och medicinteknik, kvalitetsfrågor samt läkarmedverkan för de mest sjuka äldre. För att behålla standarden på den svenska sjukvården i högsta internationella klass krävs dels adekvata resurser och målmedveten satsning på forskning, utveckling och fortbildning, dels kvalitet och ändamålsenlig dimensionering och struktur för grundutbildningen, AT och ST. Vidare har allmänläkarbemanningen, patientmaktsfrågor och vårdens styrning och jämlikhet samt medicinsk vårdgaranti varit frågor som under året har krävt särskilt fokus. Utvecklingen mot en ökad mångfald av vårdproducenter gör att fler medlemmar verkar i driftformer utanför traditionell landstingsanställning. Vi arbetar därför kontinuerligt med att utveckla servicen genom att skapa effektiva möjligheter att stödja medlemmar inom alla sektorer på arbetsmarknaden, såväl de anställda inom offentlig och privat sektor, inklusive industrin, som chefer, egenföretagare, forskare och studenter. Beträffande vårdval beviljade regeringen under året Läkarförbundet medel för att driva vissa utvecklingsfrågor. Läkarförbundets och Läkartidningens gemensamma satsning på karriärkvällar runt om i landet har fortsatt skapat intresse och engagemang om utvecklingen i branschen. Under året arrangerade vi därför även en karriärmässa med stort deltagande. Läkarförbundet driver även aktivt arbetet vidare kring frågorna om professionens inflytande och roll, dels genom projektet Uppdrag läkare, dels genom samverkan med andra professionsförbund. Antalet medlemmar ökade under året med cirka 900 stycken. En samlad läkarkår är en viktig kraftkälla för hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är en modern och dynamisk plattform för service och påverkansarbete i dag och i framtiden. Detta kräver kontinuerlig utveckling av förbundsstrukturen samt strategisk kommunikation. Läkarförbundet arbetar vidare för att synliggöra värdet för medlemmarna. 2

Förhandling 13 Läkarförbundet agerar för att förbättra arbetsvillkoren för läkare på alla sektorer. Vi arbetar för att träffa kollektivavtal med alla arbetsgivare som anställer läkare, såväl privata som offentliga. Med kollektivavtal kan vi representera medlemmarna direkt gentemot arbetsgivarna och vi får inflytande över anställningsvillkoren. Förbundet arbetar för att förutsättningarna för de egenföretagande och privatpraktiserande läkarna ska vara så goda som möjligt. Vi samarbetar med andra organisationer vilket ger oss större möjligheter att påverka. Kommunal sektor Under våren 2013 inleddes ett centralt partsarbete om hur lönebildningen fungerar lokalt, där de lokala parterna i Norrbottens läns landsting och vid Helsingborgs lasarett deltagit. Ytterligare lokala löneprocesser kommer att lyftas in i arbetet eftersom parterna i HÖK 13 blev överens om att fortsätta arbetet. Dialogen mellan SKL och Läkarförbundet om läkares möjligheter till fortbildning med anledning av avtalsuppgörelsen 2012 avstannade under året på grund av avtalsförhandlingarna 2013. De centrala parterna har under året inventerat anställningsformerna för legitimerade underläkare och specialistkompetenta läkare vid universitetssjukhusen i enlighet med avtalsuppgörelsen 2012. Rapport kommer att vara klar under våren 2014. Avtalsrörelsen 2013 avslutades med att förbundet och SKL träffade ett fyraårigt avtal den 8 maj 2013. Avtalet gäller fr.o.m. 1 april 2013 och 31 mars 2017. Det innehåller en centralt reglerad lägstanivå för löneökningen lokalt åren 2013 och 2014. Utrymmet är i nivå med övriga avtal för tjänstemän inom privat sektor; lägst 2,2 procent per 1 april 2013 respektive per 1 april 2014. För åren 2015 och 2016 finns ingen garanterad nivå i det centrala avtalet. Avtalet innebär också följande centrala arbeten under avtalsperioden: centrala parter ska gemensamt följa upp planeringen av kompetensutveckling för läkare i syfte att ta fram ett gemensamt underlag och identifiera samt sprida goda exempel på strukturerat arbete med kompetensutveckling, centrala parter ska undersöka och analysera möjligheterna att följa upp omfattning och fördelning av arbetad tid för läkare under jour och beredskap, utifrån verksamhetsplanering, arbetstidsförläggning och arbetsmiljö, centrala parter fortsätter även arbeten om lönebildning samt kartläggningen av omfattningen av visstidsanställningar som parterna kom överens om i 2012 års avtal, centrala parter ska med början 2015 följa upp löneavtalets tillämpning och göra en fördjupad analys av den partsgemensamma lönestatistiken. Arbetet görs med tanke på de sifferlösa åren och arbetet ska vara klart 2016-12-31. I Allmänna bestämmelser (AB) förbättrades villkoren för föräldralediga genom att föräldrapenningtillägget utgår i 180 dagar istället för 150 dagar för barn födda efter 2013-06-30. En annan förbättring är att båda föräldrarna vid behov har rätt att besöka mödravården på betald arbetstid vid två tillfällen. Bestämmelsen om avrundning till närmaste halvtimme vid beräkning av övertidsarbete tas bort i de Allmänna bestämmelserna fr.o.m. 2014-10-01. Färdtidsersättningen förbättras fr.o.m. 2014-10-01. Även OBersättningarna kommer att höjas fr.o.m. samma datum. I Specialbestämmelser för läkare är den så kalllade avrundningen där påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme vid arbetad tid under jour och beredskap - kvar. Dock har en anmärkning under jour och beredskap tillkommit som säger att arbete under jour och beredskap som påbörjas vid flera tillfällen under samma 30 minuters period ska läggas ihop innan avrundning sker. En skrivning om rätt till ersättning för jour och beredskap har tillkommit för förenat anställd professor/ specialistkompetent läkare. 3

Verksamhetsberättelse 2013 Förhandlingar om ett nytt premiebestämt pensionsavtal för anställda inom kommun och landsting blev klart 4 oktober 2013. Avtalet, AKAP-KL gäller fr.o.m. 1 januari 2014 och omfattar anställda födda 1986 och senare men kan i vissa fall även komma att omfatta äldre arbetstagare. Premien är 4,5 procent på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent på lönedelar mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp. Det nya avtalet, AKAP-KL, innebär också: att det inte finns någon nedre åldersgräns, att övre åldersgräns är 67 år (rätten att arbeta till 67 år regleras i lagen om anställningsskydd, LAS) och att den kan förlängas efter överenskommelse, att arbetsgivaren betalar premie under hela föräldraledigheten oavsett om ersättning utgår eller inte, att arbetsgivaren betalar premie under sjukdom och vid centrala fackliga uppdrag, att visst efterlevandeskydd finns, att det finns möjlighet att förhandla fram högre premier, att det vid byte från förmånsbestämd pension till AKAP-KL måste informeras om konsekvenserna och att en sådan övergång ev bör/ska kompenseras med extra premier, att den som har flera samtidiga arbetsgivare med total inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp, inte längre behöver förlora pension på det. Efter överenskommelse kan premien beräknas proportionellt. Under hösten 2013 har en arbetsgrupp inom Läkarförbundet utvärderat och analyserat 2013 års avtalsrörelse. Rapporten kommer att föreläggas Centralstyrelsen i början av 2014. Under 2013 har förbundet intensifierat sitt arbete med arbetstidsfrågor inklusive flextid och övertid. Frågorna har diskuterats i Läkarförbundets Förhandlingsdelegation och vid flera möten med lokalföreningarnas representantskap. Läkarförbundet har även löpande haft kontakter med SKL, bland annat när det gäller tolkning av regler rörande arbetstid i de Allmänna Bestämmelserna och Specialbestämmelserna för läkare. Samtliga huvudavtalsparter på kommunala sektorn samarbetar inom arbetslivsområdet genom Arbetsmiljörådet (AMR). Under 2012 startade föreningen Suntarbetsliv av huvudavtalsparterna, bland annat Läkarförbundet. Föreningen är i sin uppstartsfas, men arbetet vilar på tidigare arbetsmiljöarbete mellan centrala parter för att bidra till hållbara arbetsvillkor och långsiktig god hälsa. Målet är att med hjälp av aktuell forskning och utvecklingsprojekt via föreningen Suntarbetsliv erbjuda verktyg och erfarenheter som hjälp till lokalt arbetsmiljöarbete. Utöver redan lanserade verktyg och erfarenheter har Läkarförbundet medverkat i framtagande av direktiv till en ny arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Forskningsarbetet bedrivs i samarbete med AFA Försäkring. 4

Läkarförbundet har fortsatt att bevaka frågan om anställningstryggheten för läkare som är anställda vid upplåtna enheter genom att i Patientmaktutredningen föreslå att ta bort undantagen i lag och förordning från huvudregeln om tillsvidareanställning. Utredningen har i sitt betänkande föreslagit att dessa regler avskaffas. Utvärderingen av mål och delmål i Handlingsplan för jämställt specialitetsval har spridits och presenterats vid förbundsmöten under året liksom i Läkartidningen. Läkarförbundet har som policy att arbete med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. Lokalföreningarnas arbete för jämställda löner följs årligen upp centralt genom att fråga om löneanalys och lönekartläggning genomförts. Könsuppdelad lönestatistik hålls tillgänglig för medlemmar. Förbundet har med hjälp av den partsgemensamma statistiken inom kommun och landsting genomfört regressionsanalys av mäns och kvinnors löner och funnit oförklarade löneskillnader. Mot bakgrund av resultatet lyftes frågan om behovet av årlig lönekartläggning, analys och handlingsplan på nytt i den kommunala avtalsrörelsen. Förbundet har varit representerat i Saco:s referensgrupp till Utredningen om aktiva åtgärder och deltagit i möten och samtal med bland annat Diskrimineringsombudsmannens jämställdhetsnätverk och Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Statlig sektor Läkarförbundet är medlem i förhandlingsorganisationen Saco-S. Sedan årsmötet 2011 har inte längre Läkarförbundet en egen plats i styrelsen men Läkarförbundet har av de mindre förbunden valts att vara deras representant i styrelsen. Saco-S har förhandlat 2013 års avtalsrörelse och blev klara med förhandlingarna 4 oktober 2013. Saco-S har förhandlat inom ramen för det tillsvidareavtal som tecknades 2010. Parterna har kommit överens om att börja arbetet med att ta fram ett omställningsavtal som ska ersätta det trygghetsavtal som Arbetsgivarverket sade upp i juni 2013. Omställningsavtalet ska gynna arbetslinjen och stödja uppsagda anställda så att de så snabbt som möjligt kommer ut på arbetsmarknaden igen. Avtalet ska också stödja förändring och omstrukturering av de statliga verksamheterna. Under 2014 startar ett arbete med att följa utvecklingen och förekomsten av tidsbegränsade anställningar. Dessutom ska ett arbete om den framtida tjänstepensionen inledas. Utgångspunkter är bra, långsiktigt hållbara, stabila och förutsägbara pensioner. Arbetets inriktning är ett system med premiebestämda pensioner som tillämpas i vart fall för födda 1987 eller senare. Delpensionsavtalet kommer att innefattas i arbetet. Målet är att ett nytt avtal ska vara klart under 2014 med en möjlig start 1 juli 2015. Under 2013 har Läkarförbundet som representant för Saco-S medverkat i framtagande av en information rörande konsekvenser av flera deltidsanställningar. Informationen ligger på Läkarförbundets hemsida. Läkarförbundet har fortsatt bevakat frågan gentemot Försäkringskassan avseende lönekompensation för försäkringsläkare som har delade anställningar. I 2010 års statliga avtal blev det lönesättande samtalet huvudmodell för löneöversynen vid myndigheterna utom högskolan. För våra medlemmar som arbetar inom försvarsmakten har detta inneburit påtagliga förändringar då Läkarförbundet tidigare har förhandlat löneöversynen centralt. Insatser har gjorts för att stärka deras roll i det lönesättande samtalet samt att delge medlemmarnas erfarenheter av genomförda lönesättande samtal till försvarsmakten och kontaktförbundet inom Saco-S. Förbundet har också träffat ledningen för den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för att tala om läkarnas roll, arbetsmiljö, rekrytering och löneutveckling. Förbundet är kontaktförbund för Saco-Sföreningen vid Rättsmedicinalverket. Då Saco-S-föreningen vid Rättsmedicinalverket saknar ordförande har Läkarförbundet fått gå in som samtalsstöd för föreningen/ lokal part för medlemmarna i Saco-S i många frågor, bland annat när det gäller lönerevision och samverkan. En representant för rättspsykiatrikerna finns numera i den lokala styrelsen. Privat sektor Förhandlingar med Vårdföretagarna om kollektivavtalen rörande företagshälsovård (D) samt vård och behandling (E och F) blev klara under februari 2013. Avtalen är tillsvidareavtal utan något centralt fastställt löneökningsutrymme. I löneavtalen har förstärkta skrivningar införts om årlig lönerevidering och om kompetensutveckling. I D-avtalet har införts en möjlighet för en tidsbegränsat anställd att säga upp anställningen i förtid, samt en möjlighet för lokala facket att tillsammans med arbetsgivaren komma överens om en längre tidsbegränsad anställning än två år. Läkarförbundet arbetar för att den lönestatistik som tas fram av arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna ska ha högre kvalitet. För andra gången kunde vi under 2013 presentera lönestatistik avseende medlemmar som arbetar hos arbetsgivare inom vård och behandling, en bransch inom Vårdföretagarna. Förberedelse inför avtalsförhandlingar med Arbetsgivaralliansen 2014 har påbörjats under 2013. Det nu gällande avtalet innehåller ett löneökningsutrymme om lägst 2,8 procent per år för individuell fördelning. 13 5

Verksamhetsberättelse 2013 Saco-P (en sammanslutning av förbund inom Saco med medlemmar på privat sektor) har fortsatt sitt samarbete med gemensamma akademikerföreningar inom industrin. Läkarförbundet har tillsammans med andra berörda förbund inom Saco-P finansierat en lokalföreningsrekryterare som arbetat med att stärka den fackliga aktiviteten inom branschen industri och kemi, bland annat läkemedelsindustrin. Under året har Läkarförbundet fortsatt arbetet med att höja den fackliga aktiviteten bland medlemmarna på privat sektor. För att stödja fackliga insatser har Läkarförbundet medverkat vid olika träffar mellan fackligt förtroendevalda och ledning för sjukvårdsföretag. Regional skyddsombudsverksamhet har fortsatt under 2013. Förbundet har beslutat att bredda verksamheten och lokalföreningarnas möjligheter att gemensamt med förbundskansliet arbeta med arbetsmiljöfrågor på den privata sektorn. När läkare i ökad utsträckning byter anställning mellan olika avtalssektorer, till exempel från landstingskommunal anställning till privat anställning, innebär det att nya frågeställningar aktualiseras för medlemmarna. Därför pågår diskussioner med Vårdföretagarna om till exempel vilka villkor som ska gälla om en anställd är sjuk vid övergång till ny arbetsgivare. Läkarförbundet och SKL träffade en ny förhandlingsöverenskommelse om uppräkning av arvodena i den nationella taxan för privatpraktiserande läkare. De nya arvodena gäller fr.o.m. 1 januari 2014 t.o.m. 31 december 2015. Uppräkningen av samtliga arvoden och tak är för 2014 2,0 procent och för 2015 med 1,9 procent. Överenskommelsen innebär också att det tillkommit några nya åtgärder. Övrigt Under året har Läkarförbundet fortsatt deltagit i regeringens trepartssamtal (fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och regeringen) för att underlätta för unga och utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden. För Läkarförbundets del har det inneburit samtal med SKL om att underlätta och korta väntetiden att etablera sig på svensk läkararbetsmarknad för tredjelandsläkarna. Översikt lönestatistik 2013 Lönestatistiken för 2013 var vid tryckning av verksamhetsberättelsen inte klar. Läkarförbundets inkomstförsäkring vid arbetslöshet som började gälla under 2012 medför att medlemmar i Läkarförbundet kan få kompletterande ersättning vid tillfällig arbetslöshet. Försäkringen omfattar förbundets yrkesverksamma medlemmar som blir ofrivilligt arbetslösa och ger tillsammans med den ersättning den arbetslöse erhåller från a-kassan ersättning med 80 procent på löner upp till 100 000 kronor per månad under högst sex månader. Inkomstförsäkringen kräver medlemskap i Akademikernas erkända arbetslöshetskassa och samordnas i förekommande fall med de omställningsavtal som finns på respektive sektor. 6

Rådgivning och juridiskt biträde 13 Den service som förbundet erbjuder, både medlemsrådgivning och det juridiska biträdet, utgör centrala delar av Läkarförbundets verksamhet. Servicen bedrivs både lokalt och centralt och ges i form av både muntlig och skriftlig rådgivning och vägledning. Denna rådgivningsverksamhet kompletteras med en omfattande individinriktad förhandlingsverksamhet där vi företräder våra medlemmar gentemot deras arbetsgivare, såväl genom våra lokala företrädare som via det centrala förbundskansliets förhandlare. Vi företräder även i vissa fall medlemmarna i domstol. Förbundets verksamhet är mycket bred. Vår rådgivning omfattar därför också många olika områden. Kopplat till förbundets fackliga verksamhet kan nämnas exempelvis anställningsvillkor, lön, arbetstid, pension och arbetsmiljö. Inom förbundets professionsverksamhet ges råd och stöd rörande hälso- och sjukvårdsjuridik där frågorna avser exempelvis sekretess, journalförings- och intygsfrågor samt ges även biträde i ärenden där läkaren har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Medlemmar kan dessutom få råd kring regler avseende utbildning och legitimation samt stöd i samband med AT och ST. Förbundets målsättning är att servicen ska svara mot alla medlemmars behov av vägledning och stöd i frågor som rör deras anställning och övriga yrkesverksamhet. Såväl läkare med anställning som egenföretagare ges stöd och rådgivning utifrån sina respektive situationer. Servicen för studentmedlemmar i MSF är utformad utifrån det stödbehov som föreligger under grundutbildningen. Affärsjuridiska frågor ligger inte inom Läkarförbundets egentliga verksamhetsområde. För att möta en efterfrågan och för att ytterligare stärka och bredda området för Läkarförbundets service till medlemmarna samarbetar förbundet med en affärsjuridisk advokatbyrå. Samarbetet har mottagits positivt och ska fortsätta. Allt fler medlemmar uttrycker önskemål om att arbeta längre och det finns all anledning att tro att individuella önskemål om att arbeta under mer flexibla former kommer att öka i omfattning. Alla medlemmar över 65 som önskar fortsätta sin yrkesverksamhet kan kvarstå som yrkesverksamma medlemmar och får då tillgång till individuell service och rådgivning avseende yrkeslivet även fortsättningsvis. Pensionärsmedlemmar erhåller anpassad service framförallt avseende pensionsfrågor. Det är mycket viktigt att den service som Läkarförbundet erbjuder är lättillgänglig. Vid kontakter med förbundets lokalföreningar är det lokalföreningen som tar hand om medlemmens frågeställning med förbundet som central resurs när behov finns. Medlemmen kan även kontakta den centrala rådgivningen direkt. Rådgivningen, som alltid är bemannad av två handläggare, nås via e-post, formulär på hemsidan eller telefon (måndag kl 9-12 samt tisdag till fredag kl 9-12 och 13-15). Både medlemmarna, de förtroendevalda och lokalföreningskanslierna kan vända sig till den centrala rådgivningen för att få råd och vägledning. Med målsättningen att förbättra rådgivningsverksamheten pågår ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla våra interna administrativa system och rutiner. Det arbetet har under året gått vidare genom en uppgradering av de befintliga IT-systemen för ärendehantering samt genom att planera och påbörja genomförandet av en kansliintern utbildning i ärendehanteringssystemen. Insatser har skett när det gäller förbättringar av lönestatistiken till både form, omfattning och innehåll. Det har genomförts ett arbete med regressionsanalys samt gjorts en utvärdering av befattningsklassificeringen på det kommunala området (AID) och av möjligheten att föra könsuppdelad lönestatistik över ST per specialitet. Samtal har även förts med Vårdföretagarna för att förbättra kvaliteten i statistiken på den privata sektorn. Läkarförbundet har även medverkat i ett arbete med att utveckla en mobil version av Saco Lönesök. Arbetet med karriärfrågor har fortsatt, bland annat genom att fortsätta genomföra karriärkvällar i samarbete med Läkartidningen. På förbundets webbplats finns sidor som innehåller karriärrådgivning. Medlemsnöjdheten vid kontakter med det centrala förbundskansliet har likt tidigare år granskats genom en enkätundersökning. 7

Verksamhetsberättelse 2013 Verksamhetstal och resultatanalys Medlemsrådgivningen 2013 2012 Antal kontakter, cirka 7 915 7 446 Antal individärenden 600 491 Antal ansvarsärenden 85 84 Medlemskategorier som kontaktat medlemsrådgivningen 2013 % Yrkesverksamma medlemmar 91 Pensionerade medlemmar 5 Studenter 3 Kompletteringsläkare 1 Nöjdhet med medlemsrådgivningen, enligt webbenkät. 1 instämmer inte alls 6 instämmer helt. 2013 2012 Lätt att få kontakt 5,23 4,91 Tillräckliga öppettider 4,74 4,68 Snabb återkoppling 4,86 4,75 Professionell och förtroendeingivande 5,09 4,88 Frågan är omhändertagen 4,85 4,62 Anlita igen 5,33 5,05 Rekommendera kollega 5,16 4,96 Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, samtliga (7 915 kontakter) Övrigt 8 % Utbildningsfrågor 3 % Egenföretagarfrågor 6 % Arbetsliv, arbetsmiljö 2 % Pensioner och försäkringar 16 % HS-juridik, etik, ansvar 10 % Avtal, lön, arbetsrätt 55 % Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, över 65 år (910 kontakter) Egenföretagarfrågor 21 % Arbetsliv, arbetsmiljö 1 % Övrigt 14 % Pensioner och försäkringar 25 % Avtal, lön, arbetsrätt 25 % HS-juridik, etik, ansvar 14 % 8

Professionsfrågor och förbundspolitik 13 Läkarförbundets arbete med professions- och förbundspolitik syftar till att främja medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen och samtidigt främja sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. I det senare ligger arbetet för en patientsäker och högkvalitativ vård samt förbättrad folkhälsa. Vård av hög kvalitet kräver välutbildade och kompetenta läkare. Medborgarnas förtroende för läkarkåren bygger också på att läkarna har den kompetens de behöver. Under 2013 har därför liksom tidigare år god utbildning, kontinuerlig fortbildning och forskningsaktiva läkare varit högt prioriterad frågor. Arbetet med att underlätta inträdet på den svenska arbetsmarknaden har också varit en viktig fråga, såväl centralt som lokalt, med tanke på den växande andelen läkare med utbildning utanför Sverige. Frågor som rör sjukvårdens organisation och styrning har varit en fortsatt angelägenhet för förbundet. Under året har vi bland annat prioriterat insatser för att öka läkarmedverkan i äldrevården och stärka primärvårdens kompetensförsörjning. En utbyggnad av vårdvalet utanför sjukhusen har också varit ett viktigt mål för att förbättra effektiviteten i det svenska sjukvårdssystemet. År 2013 har även läkarnas professionella autonomi varit i starkt fokus. I Almedalen och på DN debatt har förbundet tillsammans med Polisförbundet och Lärarnas riksförbund problematiserat professionernas roll i den goda samhällsstyrningen. Uppdrag läkare har beretts vidare och ett flertal seminarier för att stimulera till samtal om läkarrollen till följd av förändringar inom vårdens sätt att organiseras har genomförts. Diskussioner har även förts med regeringens samordnare för ökat resursutnyttjande av hälso- och sjukvård om hur mer tid skulle kunna frigöras för patientarbete. Etik Läkarnas arbete utgår ifrån ett etiskt förhållningssätt. Förbundet har därför fortsatt att arbeta för att öka läkarkårens kunskaper och medvetenhet i medicinsk-etiska frågor och synliggöra etiska frågeställningar i den kliniska vardagen. Bland annat har förbundet tillsammans med Svenska Läkaresällskapet anordnat en etikdag på temat integritet i hälso- och sjukvården. Förbundet har fortsatt att verka för papperslösa personers rätt till vård. Den 1 juli trädde den nya lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i kraft. Vi har framhållit att lagen visserligen något vidgar rätten till vård för denna grupp patienter, men att regleringen ändå är alltför restriktiv för att leva upp till mänskliga rättighetsoch medicinsk-etiska krav. Förbundet har också framfört att det i lagen centrala begreppet vård som inte kan anstå är mycket svårt att definiera och använda i hälsooch sjukvården. Läkare och annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utför viktiga frivilliginsatser vid till exempel idrottstävlingar och andra evenemang. Dessa insatser avlastar sjukvården och utgör ofta en förutsättning för att personer som skadar sig i samband med evenemang ska få snabb och kompetent hjälp. Förbundet har under året, tillsammans med bland annat Riksidrottsförbundet, uppvaktat regeringen för att åstadkomma en reglering som tydliggör rimliga och ändamålsenliga rättsliga ramar för dessa frivilliginsatser. De internationella influenserna på hälso- och sjukvården och dess personal blir allt mer påtagliga och kräver aktivt arbete även internationellt. Påverkan sker främst genom medverkan i de övergripande europeiska läkarorganisationerna och i världsläkarorganisationen WMA. Under året har förbundet initierat ett arbete i WMA, som syftar till att ta fram ett internationellt policydokument rörande estetiska behandlingar. Sjukvårdspolitik Vårdens resursbehov är en fråga som Läkarförbundet kontinuerligt följer sedan lång tid. Med en andel på cirka 9,5 procent av BNP till sjukvården ligger Sverige för närvarande under genomsnittet för jämförbara rika länder. Flertalet av de sjukvårdspolitiska frågor förbundet driver syftar till ökad effektivitet i sjukvårdssystemet men kräver också ökade investeringar och att resurser tillförs vården. Förbundet har länge uppmärksammat den kritiska situationen med vårdplatsbrist och överbeläggningar utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv och personalens arbetsmiljö. Under året har förbundet bland annat påbörjat ett utredningsarbete kring den så kallade betalningsansvarslagen. Vi vill bidra till en bättre och sammanhållen vårdprocess för de patienter inom landstingets slutna hälso- och sjukvård som är utskrivningsklara och för vilka en vårdplan är upprättad. Att stärka vårdvalet inom den specialiserade hälso- och sjukvården har fortsatt varit en prioriterad fråga under 2013. Förbundet har fört ut sin politik i media samt genomfört olika uppvaktningar av politiker och tjänstemän som arbetar med vårdvalet. Syftet är att främja konkurrensneutralitet och att nyetableringen av vårdföretag inte försämrar förutsättningarna för den småskaliga öppenvården. 9

Verksamhetsberättelse 2013 Vi har också haft en löpande dialog med regeringens särskilda samordnare för vårdval inom specialiserad vård. Ett konkret resultat av dialogen är att regeringen i oktober 2013 beslutade tilldela Läkarförbundet statliga medel för arbete med utveckling av vårdvalsfrågor. Under hösten 2013 har förbundet förfogat över drygt 200 000 kr. Dessa medel har framför allt använts för insatser som syftar till att ge landstingens underlag för hur ST i allmänmedicin kan utökas i vårdvalets primärvård utan att äventyra utbildningskvaliteten. År 2014 disponerar förbundet cirka 1 500 000 kr för arbete kring bland annat ST inom ramen för vårdval i den specialiserade öppenvården. Under året presenterade förbundet utredningsrapporten Varför kan inte doktorn komma? med flera konkreta förslag för att stärka läkarmedverkan i äldrevården. Rapporten var tema för symposium i såväl Almedalen som på Riksstämman. Vi har också uppvaktat och presenterat förslagen för Socialdepartementet, Socialstyrelsen och SKL. Dessutom uppmärksammades rapporten i samband med att SVT sände sin serie om Sveriges bästa äldreboende där förbundet deltog i en tv-sänd debatt i ämnet. Förbundet har fortsatta att driva sitt förslag på en behovsanpassad medicinsk vårdgaranti, bland annat i uppvaktningar på Socialdepartementet. Den medicinska vårdgarantin leder enligt förbundet till bättre resursutnyttjande och mindre undanträngningseffekter än nuvarande regelverk för nationella vårdgarantin (i kombination med kömiljarden) som vi länge kritiserat. Det har också kommit två myndighetsrapporter under året från Vårdanalys och Riksrevisionen som stärker bilden av att förankring i professionen är en nyckelfaktor om den statliga satsningen på nationella kvalitetsregister ska effektiviseras. Förbundet har med anledning av detta skrivit till Socialdepartementet om en plats i den strategiska styrgruppen för registren. Inför valet 2014 har förbundet tagit fram en folder under temat Jämlik vård. Den innehåller tankar och förslag från förbundets utredningsrapporter om äldrevården, vårdgarantin och läkarbemanningen i primärvården där vi lägger särskilt fokus på hur målen om en mer jämlik vård kan nås. Foldern kommer att vara en central del i förbundets påverkansarbete under 2014. Arbetsmarknad Läkarförbundet har under året intensifierat arbetet kring bemanningen i primärvården och dess vårdvalssystem. Hösten 2012 genomförde förbundet en undersökning av läkarbemanningen vid samtliga vårdcentraler i landet med en svarsfrekvens på närmare 100 procent. Rapporten som presenterades våren 2013 väckte stor uppmärksamhet inte minst i de regioner där resultaten pekade på en allvarlig brist på läkare. Särskilt oroande är att antalet ST-läkare omedelbart behöver öka med 50 procent om balanserad läkarförsörjning ska nås inom fem år. I maj 2013 lämnade förbundet en skrivelse till regeringen med begäran om att den nationella uppföljningen av läkarbemanningen ska utvecklas. Förbundet har vidare genomfört ett antal uppvaktningar av politiska partier, organisationer m.m. i syfte att åstadkomma en kraftsamling kring frågorna om primärvårdens bemanning. Förbundet har under hösten även presenterat en ny prognos över det framtida behovet av läkare i Sverige, som visar på en ökning av antalet läkare under mätperioden fram till och med 2027. Ökningen beror framför 10

13 allt på en fortsatt nettomigration. I prognosen föreslår vi bland annat att Socialstyrelsen utvecklar sitt nationella planeringsstöd, NPS, för att få ökad tillförlitlighet i bedömningen av den framtida efterfrågan och tillgången på läkare. Förbundet har haft en rad kontakter med Socialstyrelsen där förslagen framförts. Läkarförbundet har fortsatt driva verksamhet som Etableringslots vilket sker på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Läkarförbundet är det enda fackförbund som driver denna typ av verksamhet där vi lotsar nyanlända läkare in på arbetsmarknaden. Verksamheten riktar sig till personer som fått uppehållstillstånd av flyktingskäl och finansieras med bidrag från Arbetsförmedlingen. Utöver att hjälpa de enskilda individerna är syftet även att skaffa förbundet en kompetens kring dessa läkares situation och kunna förbättra förutsättningarna för alla nyanlända läkare. Den ökade kompetensen i förbundet ska också leda till att vi får fler medlemmar. Ledarskap Under 2013 har förbundet fortsatt att arbeta med frågor rörande medlemmar som är chefer. Arbetet har även detta år varit inriktat på att kommunicera direkt till dessa rörande deras yrkesroll och villkor. Förbundet erbjuder, inom ramen för ett samarbete med Saco, numera även cheferna en prenumeration på Chefsnyheterna som är ett nyhetsbrev som kommer ut varannan vecka. Med nyhetsbrevet vill vi hjälpa chefer att omvärldsbevaka vad som sker på chefs- och ledarskapsområdet bland annat ny forskning men även en del allmänna nyheter som rör ledarskap. Arbetet med att ta fram en handbok för chefer fortlöper och under året har intervjuer gjort med medlemmar som idag arbetar som chefer för att höra deras erfarenheter och vilka råd de vill ge till de som är idag står i begrepp att söka en chefstjänst. Seminariet Ny som chef har hållits i olika delar av landet, dit Läkarförbundets medlemmar bjudits in och deltagit. IT och läkemedel I arbetet för en patientsäker och effektivare användning av läkemedel, medicinteknik och IT har besvarandet av remisser och förfrågningar varit omfattande. Det årliga mötet med generaldirektörerna för Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Inspektionen för vård och omsorg (första gången) hölls i oktober. I de nationella strategierna på läkemedels- och ehälsoområdet är förbundet representerat i Högnivågruppen för Nationella läkemedelsstrategin och i Nationella samrådsgruppen om ehälsa. I den Nationella läkemedelsstrategin är förbundet dessutom engagerat på fler nivåer bland annat i den så kallade Lågnivågruppen, Rådet vid Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL-rådet) samt i flera referensgrupper. Läkarförbundet är representant i styrgruppen för NOD/Pascal-arbetet inom Inera/CeHis. Regelbundna samtal förs med Inera/CeHis om aktuella nationella IT-projekt. Förbundet har också ingått i programrådet för Vitalis. Vi har medverkat och deltagit i ett stort antal möten och konferenser på områdena IT och läkemedel. Därutöver har samråd skett med statliga utredningar bl.a. med anledning av bildandet av den nya ehälsomyndigheten och Läkemedels och apoteksutredningen samt även om effektiv IT i vård och omsorg. Läkarförbundet har som en av fem organisationer tagit fram rapporten Störande eller stödjande? om ehälsosystemens användbarhet ur ett användarperspektiv. Förbundet har varit aktivt i debatten om journal på nätet och har här verkat för att fler perspektiv bör belysas. I detta påverkansarbete har lokalföreningarna informerats och underlag har skickats ut som stöd för lokalt påverkansarbete. Läkarförbundet har också under året arbetat fram en policy om ansvar för den samlade läkemedelslistan. Sjukskrivningsprocessen Under året har förbundet medverkat i Försäkringskassans arbete för en enklare sjukförsäkringsprocess, dels i informationsmöten på övergripande nivå, dels i en arbetsgrupp där syftet varit att undersöka vårdens möjligheter att lämna differentierad information till Försäkringskassan, d.v.s. i vissa ärenden fylla i en begränsad del av intyget och i andra fall hela intyget. I Almedalen medverkade förbundet i Försäkringskassans seminarium på temat. Förbundet har också varit inbjudet till socialförsäkringsministern och Försäkringskassans generaldirektör för att diskutera sjukskrivningsprocessen. Därtill medverkade vi i socialutskottets utfrågning kring det nya verktyget för bedömning av arbetsförmåga. Arbetet i Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum har fortsatt under året. Arbetsmiljö På arbetsmiljöområdet har förbundet i huvudsak fokuserat på frågor om överbeläggningar, IT som en verksamhetsfråga och administrativt arbete till följd vårdens system samt dessa frågors betydelse för läkares psykosociala arbetsmiljö. Ett fördjupat arbete har också inletts för att föra samman patientsäkerhet och arbetsmiljö på ett tydligt sätt. I dialog med externa aktörer såsom SKL, Arbetsmiljöverket samt myndigheten för vårdanalys, har förbundet fört fram behovet av åtgärder. I samarbete med AFA Försäkrings FOU-verksamhet har ett flertal nya forskningsprojekt beviljats med särskilt intresse för läkares arbetsmiljö och vården. Utbildning och forskning Under året har Läkarförbundet aktivt arbetat med frågor kring läkarutbildningens kvalitet. Den statliga utred- 11

Verksamhetsberättelse 2013 ningen om grundutbildningens framtid lämnade sitt slutbetänkande För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) i mars 2013. Förbundet har vid upprepade tillfällen påtalat behovet av en reformerad grundutbildning och uppmanat regeringen att remissbehandla betänkandet. Universitetskanslersämbetet har också inlett en kvalitetsutvärdering av läkarnas grundutbildning under året och två förtroendevalda från förbundet har deltagit i bedömargruppens arbete. Under senhösten gjorde förbundet en egen undersökning av hur de som tog läkarexamen 2013 uppfattade utbildningens kvalitet. Resultaten kommer att redovisas våren 2014. Medlemsrådgivningen har besvarat frågor och gett individuell hjälp när det gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt godkännandeprocessen för AT och ST. Komplexiteten i dessa frågor har ökat i takt med en växande invandring av läkare utbildade utomlands. Inte sällan omfattar den enskildes problemsituation en kombination av utbildningsfrågor och arbetsrättsliga frågor och hanteras kansliövergripande. Fortlöpande kontakter med Socialstyrelsen har också ägt rum för att bringa klarhet i en rad frågeställningar. En central förbundsfråga under 2013 har varit Socialstyrelsens arbete med en ny specialitetsindelning och förändringar i specialiteternas målbeskrivningar. Förbundet har bland annat uppvaktat Socialstyrelsen tillsammans med specialitetsföreningar och lämnat en skrivelse till myndigheten med krav på att skynda på processen. Vi har även genom vår representation i det nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) på nära håll kunnat följa arbetet samt haft möjligheter att påverka det. Läkarförbundet har under året arrangerat två mycket välbesökta konferenser för studierektorsnätverket. Konferenserna har främst handlat om läkarutbildningsutredningens arbete samt Socialstyrelsens arbete med en ny specialitetsindelning. Under hösten har vi också varit medarrangör till en konferens för AT-studierektorer. Läkarnas fortbildning har fortsatt varit en högt prioriterad fråga. I mars 2013 fattade CS beslut om en modell för granskning av fortbildning, liknande SPUR-inspektioner. Modellen har arbetsnamnet Fortbildning i Dialog. En arbetsgrupp bestående av ett antal specialitetsföreningar har arbetat med att skapa och testa en struktur för en inspektionsdag. Syftet med fortbildningsinspektionerna är att initiera ett kontinuerligt förbättringsarbete för den inspekterade verksamhetens fortbildning. Tanken är Lipus AB ska ansvara för att administrera och erbjuda Fortbildning i Dialog till verksamhetschefer i samverkan med specialitetsföreningarna. Enligt tidplanen ska Lipus kunna erbjuda Fortbildning i Dialog senhösten 2014. Under 2013 har vi genomfört ytterligare en fortbildningsenkät som påvisar att läkarnas deltagande i fortbildning fortsätter att sjunka. Ett nytt Yrkeskvalifikationsdirektiv antogs i november av EU-rådet och Europaparlamentet. I det nya direktivet finns bland annat krav på att medlemsländerna ska vidta åtgärder för att tillse att läkarna kontinuerligt fortbildar sig. Direktivet ska nu implementeras och en utredare på Utbildningsdepartementet har fått i uppdrag att föreslå åtgärder senast 11 april 2014. Vi har löpande haft kontakt med utredaren och framfört att processen bör utmynna i ett bemyndigande för Socialstyrelsen att utforma föreskrift för reglering av läkarnas fortbildning. Förbundet har även genomfört ett seminarium under Almedalsveckan och ett symposium under Riksstämman på temat fortbildning och yrkeskvalifikationsdirektivet. Inom forskningsområdet har förbundet bevakat förhandlingarna om ett nytt ALF-avtal och framfört sina synpunkter till parterna. Vi har också varit aktiva i diskussionerna om en nationell strategi för Life science och lämnat förslag och synpunkter till flera aktörer som arbetar med frågan. I arbetet med att öka harmoniseringen av den europeiska läkararbetsmarknaden och samtidigt säkra en välutbildad läkarkår har vi fortsatt arbetet med att följa och bedöma konsekvenser av den regeländring som innebar att titeln Europaläkare togs bort i svensk lagstiftning. Detta betyder att allmänpraktiserande läkare från Europa nu kan få svenskt specialistbevis i allmänmedicin utan kompletterande utbildning. EU-perspektivet Frågor som tidigare var av nationell karaktär har över de senaste åren i allt högre utsträckning kompletterats med ett europeiskt perspektiv. Genom att EU:s inre marknad för varor, tjänster, kapital och personer utvecklas och integreras påverkas områden som traditionellt varit förbehållna varje medlemsstat. Exempelvis så har den fria rörligheten för personer inom EU åtföljts av starkare rättigheter att få planerad vård i annat EU-land. Mot bakgrund av detta trädde Patientrörlighetsdirektivet i kraft i oktober 2013. Denna utveckling gör att frågor som hanteras av EU:s institutioner blir allt viktigare för Läkarförbundet att bevaka och påverka. 12

13 Under 2013 har förbundet arbetat med yrkeskvalifikationsdirektivet, som reglerar minimikrav på läkarutbildningar och specialistutbildningar samt hur medlemsstater erkänner varandras legitimationer och specialistbevis. Förbundet har även fått den europeiska läkarorganisationen CPME att prioritera frågan om förlängda hållbarhetstider för läkemedel, vilket är en viktig miljöfråga. CPME har under 2013 också antagit en policy om antibiotikaresistens som vi aktivt varit med och utformat. Andra frågor som bevakats är förhandlingarna om en dataskyddsförordning, förordning om kliniska prövningar samt tobaksdirektivet. Lipus Lipus startades under året för att genom kursgranskning, kurskatalog och administrativ samordning av SPURinspektionerna säkra och höja kvaliteten i ST och läkares fortbildning. Det är de delar som blev kvar när numera nedlagda IPULS anslagsfinansierade verksamheter med SK-kurser och utvecklingsprojekt, efter regeringsbeslut, flyttade över till Socialstyrelsen den 1 januari 2013. Lipus är ett helägt dotterbolag till Läkarförbundet. De sista årens diskussioner kring IPULS upplägg av inspektionsverksamheten innebar ett kraftigt avbräck i föreningarnas deltagande. Under 2013 har endast ett 10-tal föreningar kommit igång och sammantaget ett 70-tal inspektioner genomförts. De mest aktiva specialiteterna har varit anestesi, allmänmedicin, ortopedi, ÖNH, barnmedicin och hud. Lipus har under året, tillsammans med en grupp studierektorer, utvecklat en ny inspektionsmodell för stora medicinkliniker. Dessa kliniker bedriver flera grenspecialistutbildningar parallellt med utbildningen i internmedicin. Modellen har mottagits positivt av berörda specialitetsföreningar och ett stort antal kliniker som tidigare avvaktat med att beställa inspektion. Förutom ovanstående utvecklingsarbete har Lipus ägnat mycket tid åt att förbereda en granskning av ett helt landstings samlade ST-organisation. I detta arbete ingår att både samordna och dra slutsatser av föreningarnas klinikvisa inspektioner även analysera landstingets övergripande styr- och uppföljningssystem för ST-utbildningen. Förutsättningarna för Lipus kurscertifiering har förändrats sedan ett nytt etikavtal slutits mellan SKL och industrin. I det nya avtalet har kraven på att alla kurser ska vara certifierade tagits bort och flera läkemedelsbolag har valt att avstå från kurscertifieringen. Totalt har efterfrågan på kvalitets-och etikgranskning minskat med cirka 40 procent jämfört med 2012. För att möta denna nedgång har Lipus inlett diskussioner med specialitetsföreningarna som bedöms få en allt viktigare roll för att skapa ett kvalitetssäkrat kursutbud för läkares fortbildning. Verksamhetstal och resultatanalys Många av nedanstående verksamhetstal bygger på offentlig statistik som har en sen publiceringstid. Därav saknas en hel del siffror rörande 2013. 2013 2012 2011 Hälso- o sjukvårdens andel av BNP 9,5 % Antal vårdplatser, landstingsfinansierade 24 927 25 600 Antal vårdplatser, särskilda boenden 89 000 90 500 92 200 Antal specialister i primärvård (heltid) 4 784 Antal listad i genomsnitt per specialist i primärvård (heltid) 1 942 Andel nyexaminerade som anser att grundutbildningen gett dem goda förutsättningar att arbeta som läkare 94 % Extern fortbildning, betalda dagar/år (1) 7,4 8,1 Intern fortbildning, timmar/vecka (1) 2,9 3,0 Andel disputerade läkare (2) 18,2 18,6 Certifieringar (Lipus): (3) Uppdateringar 64 84 Nya kurser 107 203 Konceptkurser 47 59 SPUR-inspektioner (Lipus): (3) Klinikinspektioner 69 38 AT-inspektioner 1 4 (1) Ett års eftersläpning avseende uppgiften. (2) Gäller leg läkare under 74 år. Läkare med grundutbildning i annat land ingår ej (3) År 2012; IPULS årsredovisning för 2012 13

Verksamhetsberättelse 2013 Kommunikation Läkarförbundet fortsatte att växa även under 2013. Vi ökade med cirka 900 medlemmar netto, varav 455 i gruppen yrkesverksamma medlemmar. De rekryteringsinsatser som årligen görs, till exempel utskick, telemarketing, träffar, ger goda resultat men räcker inte för att nå Läkarförbundets mål om en nittioprocentig anslutningsgrad. För att säkerställa en hög anslutningsgrad även i framtiden har ett arbete påbörjats med att ta fram en handlingsplan för stärkt rekrytering. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är ett förbund för dem inom hela karriären. För att öka kännedomen om värdet av medlemskapet är det viktigt att vi syns och att medlemmarna känner till vad förbundet gör och tycker. Vi informerar kontinuerligt om förbundets verksamhet via bland annat nyhetsmejl, hemsida, sociala medier och Läkartidningen. Medlemmarnas röst är viktig och i början av året genomförde vi en undersökning för att få en bild av deras åsikter och drivkrafter kring sitt medlemskap. För att träffa medlemmar och ha en dialog med dem finns vi på plats på olika forum. Under året har vi bland annat ställt ut på AT- och ST-dagar runt om i landet. Tillsammans med MSF ordnade vi AT-mässor på studieorter i Sverige, vi deltog i MSF Utlands kongress och i samarbete med SKL arrangerade vi ett event för utlandsstudenter. I maj arrangerade vi en temakväll för läkare utbildade utanför EU och vi föreläser på författningskurser för att informera om Läkarförbundet och den svenska arbetsmarknaden. I december deltog Läkarförbundet och Läkartidningen för första gången som förste huvudpartner till Svenska Läkaresällskapets medicinska riksstämma. Vi har fortsatt och utvecklat karriärkvällarna runt om i landet och i maj arrangerades en heldagsmässa för drygt 300 läkare. En strategi för Läkarförbundets närvaro på sociala medier har tagits fram. I den uppmuntras förtroende- 14

13 Verksamhetstal och resultatanalys valda att ta del av debatten på exempelvis Twitter. Utbildningar har även hållits för förtroendevalda i sociala medier. Under året har förbundets hemsida anpassats till plattformar som läsplattor och smartphones. Två heldagsutbildningar i medieträning har genomförts för förtroendevalda och vi har genom ett aktivt pressarbete lyft de frågor som är viktiga för Läkarförbundet i nationell och lokal media. Vi omvärldsbevakar kontinuerligt viktiga frågor för Läkarförbundet och numera även i kanaler på sociala medier. Signerat i Läkartidningen lyfter viktiga och aktuella frågor för läkarkåren. I slutet av juli deltog Läkarförbundet för första gången på Stockholm Pride. Politikerveckan i Almedalen är sedan flera år en viktig del i Läkarförbundets påverkansarbete och 2013 deltog vi med fyra egna seminarier och deltog i en rad andra. Antal medlemmar 2013 2012 Yrkesverksamma 32 706 32 259 Pensionärer 6 167 5 872 Studenter 6 862 6 714 Läkare under kompletteringsutbildning 98 90 Totalt 45 833 44 935 Anslutningsgraden till Läkarförbundet för examinerade läkare i Sverige är cirka 80 procent. Könsfördelning yrkesverksamma medlemmar, % 2013 2012 Kvinnor 49 47 Män 51 53 Läkarförbundet i media Under året har mediala uppmärksamheten i hälso- och sjukvårdspolitik varit hög. Cirka 2 300 artiklar där Läkarförbundet förekommit och 1 000 artiklar där delföreningar förekommit. (källa Retrievers nyhetsbevakning, ej heltäckande inom etermedia) Medlemskommunikation 2013 Webbplats Facebook Twitter ca 8 622 besök/vecka 1 237 följare 703 följare Medlemmarna om Läkarförbundet Hur väl känner du till Läkarförbundet och den verksamhet vi bedriver? 5. (känner mycket väl till) 7 % 4. 31 % 3. 41 % 2. 19 % 1. (känner inte alls till) 2 % Hur nöjd är du med ditt medlemskap i Läkarförbundet? 5. (mycket nöjd) 8 % 4. 30 % 3. 41 % 2. 13 % 1. (Inte nöjd alls) 3 % Vet ej 5 % Hur troligt är det att du fortsätter vara medlem? Helt säkert 47 % Ganska säkert 40 % Tveksamt 10 % Inte alls troligt 2 % Vet ej 1 % Källa: Medlemsundersökning december 2012 15

Verksamhetsberättelse 2013 Förtroendemannaverksamhet Under året har förbundsorganisationen arbetat med ett förändringsarbete som utgick från de beslut som togs kring organisationsfrågorna vid 2012 års fullmäktigemöte. I tre regioner, där det finns fler lokalavdelningar inom ett huvudmannaområde, har arbetet med att bilda regionföreningar pågått. Skåne och Västra Götaland har slutfört arbetet under året och Västernorrland har påbörjat det. Det har även initierats ett arbete med att bilda yrkesföreningen för industrianställda. Detta kommer fortgå även kommande år. Läkarförbundet bedriver en omfattande facklig kursverksamhet både på central och på lokal nivå. Ambitionen är att alla fackligt förtroendevalda ska uppfatta att det finns en facklig utbildning som möter just deras behov. De centralt arrangerade fackliga bas- och fortsättningskurserna har under 2013 erbjudits dels separat var för sig under våren och under hösten i Stockholm och dels samlat under en kursvecka utomlands. Kurserna ska ge insikter i vad rollen och uppdraget som fackligt förtroendevald i Läkarförbundet innebär samt förmedla kunskap i fackliga sakfrågor såsom kännedom om relevant arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal. I kursutbudet finns också temadagar i aktuella fackliga ämnen och kurser för förbundets skyddsombud. Facklig utbildning med sektorsanpassat innehåll arrangeras för förtroendevalda inom den privata och den statliga sektorn. På lokal nivå genomförs baskurser i lokalföreningarnas regi med eller utan medverkan av föreläsare från förbundskansliet. Under 2013 påbörjades en utbildning i fackligt ledarskap. Ordföranden och presumtiva ordföranden inbjöds att delta i utbildningen som påbörjades i oktober och kommer att avslutas i maj 2014. Årligen arrangeras en ordförandekonferens under två dagar. 2013 års ordförandekonferens arrangerades i samarbete med de skånska läkarföreningarna och behandlade temat Uppdrag läkare samt Styrning av sjukvården och läkarnas roll. Läkarföreningarnas styrelser har möjlighet att förlägga styrelseinternat på förbundskansliet och erbjuds därmed egen anpassad utbildning och information. Kanslianställda på de lokala läkarföreningarna inbjuds till nätverksdagar liksom till en utbildningsdag för handläggare för att diskutera aktuella frågeställningar. Handläggare från förbundskansliet medverkar vid lokala medlems- och informationsmöten och föreläser på temat löneförhandling, pension, patientsäkerhets-, sekretess- samt arbetstidslagstiftningen. Verksamhetstal och resultatanalys Under 2013 har följande fackliga kurser genomförts: Kurser 2013 Antal Antal deltagare dagar Centrala baskurser, 3 st 94 6 Centrala fortsättningskurser, 2 st 66 6 Fackligt ledarskap 11 3 Lokala baskurser, 9 st 130 13 Kurs förtroendevalda statlig sektor 10 1 Temadagar: Rollen som skyddsombud 24 1 Övrigt: Internat för lokalföreningsstyrelser, 4 st 55 8 Ordförandekonferens 56 2 Nätverksdagar för lokalt kanslianställda 32 2 16

Förbundskansliet 13 Kansliet har en central roll i Läkarförbundets arbete. Arbetsuppgifterna spänner över hela verksamheten. Det rör sig från den direkta servicen till medlemmar och förtroendevalda, deltagande i det förbundspolitiska arbetet och förhandlingar, till det mer administrativa interna arbetet som krävs för att förbundet ska vara en väl fungerande och effektiv organisation. Kansliet består av sex avdelningar: Vd-stab, Arbetsliv och juridik, Politik och profession, Kommunikation, Ekonomi samt Administration. Den 31 december 2013 hade kansliet 58 medarbetare anställda (två vakanser). För att medarbetarna ska kunna åstadkomma goda resultat och ha en god arbetsmiljö krävs att det i organisationen ges förutsättningar att möta verksamhetens mål och krav. Detta ställer i sin tur krav på tydlighet, kompetensutveckling, delaktighet och kommunikation inom organisationen. Upphandling av nytt medlemsregister har pågått under året. Beslut fattades i CS i december, om att ge kansliet mandat att gå vidare med en leverantör. För att säkerställa nuvarande registers funktionalitet har dess systemleverantör under året arbetat med uppdateringar och dokumentation av systemet. Under 2013 har kompetensutvecklingsinventering av samtliga medarbetare gjorts. Kontinuerliga och riktade insatser med kunskapsöverföring och kompetensutveckling för medarbetarna, i relation till verksamhetens mål, inriktning och omvärldsförändringar har pågått under året. Verksamhetstal och resultatanalys Personalstruktur 2013 2012 Förbundskansliet män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda 19 39 22 39 Avd chefer, inkl vd 3 3 3 3 Genomsnittsålder 48 50 47 49 Organisation Läkarförbundets högsta beslutande organ är fullmäktige. Läkarförbundet har 28 lokalföreningar, 8 yrkesföreningar (inkl Industriläkarföreningen under uppstart), 50 specialitetsföreningar och ett antal intresseföreningar. Centralstyrelsen (CS) med sina 14 ledamöter är förbundets verkställande organ. Representant för Medicine Studerandes Förbund (MSF) ingår som adjungerad ledamot till CS. Det verkställande arbetet sköts av ett förbundskansli under ledning av vd. 17

Verksamhetsberättelse 2013 Läkartidningen Förlag AB Läkartidningen är en publicistiskt självständig medicinsk vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift som också är organ för Sveriges läkarförbund. Tonvikten i tidningen ligger på medicinskt innehåll av internationell vetenskaplig standard. Den ska också skapa opinion och förmedla nyheter i hälso- och sjukvårdspolitiska frågor och vara ett forum för debatt och meningsutbyte inom den medicinska professionen. Tidningen tar även upp frågor som rör läkarrollen ur ett medicinskt, etiskt, fackligt och samhälleligt perspektiv. Läkartidningen ska drivas affärsmässigt och ge avkastning till ägaren. Tidningen finns i printversion och i webbversion. De viktigaste nyheterna distribueras även via ett nyhetsbrev. Läkartidningens webbplats, lakartidningen.se, fick en ny form i maj och har under verksamhetsåret fått allt fler besökare. I genomsnitt hade sajten 52 880 unika besökare per vecka, en ökning med 17 procent jämfört med år 2012. (Källa: Kiaindex/Google Analytics). Samtidigt skapades en ny sajt, läkarkarriär.se, som bland annat ger platsannonserna en tydligare plattform på nätet samt även ger redaktionellt utrymme för uppslag kring livsstil och karriärmöjligheter för kåren. Läkartidningens upplaga ökade under 2013 med 100 exemplar till 42 400 ex. Enligt läsarundersökningen Orvesto Näringsliv läses ett genomsnittligt nummer av 61 000 personer. Den negativa trenden för läkemedelsannonser fortsatte under 2013 och minskade med 22 procent medan platsannonseringen och webbannonseringen låg kvar på samma nivå som 2012. Läkartidningen publicerade under året sex teman: trauma Livsstil och hälsa/ungdomshälsa Affektiva syndrom kronisk njursjukdom Barn i rörelse dopning Övrig verksamhet Läkartidningen genomförde välbesökta symposier kring tre av ovanstående teman. Dessutom arrangerades ytterligare tre symposier kring smärta, yrsel och demens. Tillsammans lockade dessa över 700 besökare. Samarbetet mellan Läkartidningen och Läkarförbundet med eventen Karriärkväll för läkare och Karriärmässan för läkare rönte fortsatt stort intresse under året och dessa sex arrangemang omsatte i år mer än de vetenskapliga symposierna. År 2013 publicerades inga nya boktitlar, men beställningar gjordes på två gamla titlar; Ångest och Tobak. Det är böcker som tar avstamp i Läkartidningens temanummer och som primärt är tänkta för läkarstudenter och för vidareutbildning av läkarkåren, men även för andra intresserade. Totalt minskade tidningens annonsintäkter med fyra procent från 34,4 Mkr till 33 Mkr. I förhållande till Läkartidningens konkurrenter har dock marknadsandelarna behållits och när det gäller inflödet av platsannonser har det ökat. Chefredaktörsbyte Jonas Hultkvist lämnade posten som chefredaktör och ansvarig utgivare efter drygt åtta år på den posten. Han efterträddes av Pär Gunnarsson den 1 december. Verksamhetstal och resultatanalys 2013 2012 Tidningens upplaga 42 400 42 300 Marknadsandel läkemedelsannonser 36,4 % 37,2 % Besöksfrekvens på lakartidningen.se 52 880/v 45 200/v Antal temanummer 6 6 Antal symposier 6 6 Antal böcker 0 3 Antal karriärkvällar 6 6 Personalstruktur 2013 2012 Läkartidningen män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda 15 16 13 20 Avd chef samt vd 2 0 2 0 Genomsnittsålder 55 54 57 55 18