Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund

Transkript

1 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Sveriges läkarförbund 20

2 Innehåll 2 inledning 3 förhandling 8 rådgivning och juridiskt biträde 10 Professionsfrågor och förbundspolitik 14 kommunikation 15 förtroendemannaverksamhet 16 förbundskansliet 17 Läkartidningen Förlag AB 19 Läkarförbundets fastigheter 20 Centralstyrelsen 21 Ledningsgruppen 22 Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän 25 Bilaga: Läkarförbundet med lokalföreningar och yrkesföreningar 26 Bilaga: Avgivna remissyttranden Årsredovisning förvaltningsberättelse 29 resultaträkningar 30 Balansräkningar 31 kassaflödesanalyser 35 revisionsberättelse Kontakt Läkarförbundets kansli Villagatan 5 Box 5610, Stockholm info@slf.se Läkartidningen Östermalmsgatan 40 Box 5603, Stockholm info@lakartidningen.se 1

3 Verksamhetsberättelse 20 Inledning Förhandling Sveriges läkarförbund är och vill vara läkarnas självklara hemvist under hela karriären. Vår målsättning är att vara med och skapa den bästa sjukvården, genom konstruktivitet och trovärdighet. Läkarförbundet har en unik kompetens i frågor som rör läkarnas yrkesroll, arbetsliv och karriärgång. Såsom läkarnas fackliga och professionella organisation är ansvar, kvalitet, tillgänglighet och snabb och säker service några av våra viktiga ledord i verksamheten. Arbetet bedrivs främst nationellt men internationell samverkan har fått ökad betydelse. Läkarnas möjligheter till inflytande och påverkan är nödvändig för att säkerställa en effektiv och säker vård för patienterna. Arbetsmiljö, tid för patienten och antalet vårdplatser är viktiga faktorer som påverkar patientsäkerheten. Andra områden, som för sin utveckling kräver läkarkårens engagemang, är vårdval, IT i vården, folkhälsofrågor, ledarskap, strategier runt läkemedel och medicinteknik, kvalitetsfrågor samt säkerställandet av medicinsk kompetens över huvudmannaskapsgränserna. Alla frågor har strategisk betydelse för hälso- och sjukvårdens organisering och effektivitet och är frågor som Läkarförbundet arbetar aktivt med. Vidare har Läkarförbundet fört upp frågorna om medicinsk vårdgaranti samt allmänläkarbemanningen på den politiska dagordningen. För att behålla standarden på den svenska sjukvården i högsta internationella klass krävs dels adekvata Antal medlemmar, antal medlemmar Yrkesverksamma Pensionärer Studenter Totalt resurser och målmedveten satsning på forskning, utveckling och fortbildning, dels kvalitet och ändamålsenlig dimensionering och struktur för grundutbildningen, AT och ST. Dessa frågor har krävt särskilt fokus från Läkarförbundet i olika sammanhang under året. Införande av vårdvalsmodeller och utvecklingen mot en ökad mångfald av vårdproducenter gör att fler medlemmar verkar i driftformer utanför traditionell landstingsanställning. Vi arbetar därför kontinuerligt med att utveckla servicen genom att skapa effektiva möjligheter att stödja medlemmar inom alla sektorer på arbetsmarknaden, såväl de anställda inom offentlig och privat sektor, inklusive industrin, som chefer, egenföretagare, forskare och studenter. Läkarförbundets och Läkartidningens gemensamma satsning på karriärkvällar runt om i landet har fortsatt skapat intresse och engagemang om en bransch i förändring. Den pågående Patientmaktsutredningen ger ytterligare energi i den diskussionen. Läkarförbundet har därför initierat ett projekt om den framtida läkarrollen; Uppdrag läkare. Antalet medlemmar ökade under året med drygt stycken. En samlad läkarkår är en viktig kraftkälla för hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är en modern och dynamisk plattform för service och påverkansarbete i dag och i framtiden. Detta kräver kontinuerlig utveckling av förbundsstrukturen samt strategisk kommunikation. Läkarförbundet och Läkartidningen arbetar vidare för att synliggöra värdet för medlemmarna. Läkarförbundet agerar för att förbättra arbetsvillkoren för läkare på alla sektorer. Vi arbetar för att träffa kollektivavtal med alla arbetsgivare som anställer läkare, såväl privata som offentliga. Med kollektivavtal kan vi representera medlemmarna direkt gentemot arbetsgivarna och vi får inflytande över anställningsvillkoren. Förbundet arbetar för att förutsättningarna för de egenföretagande och privatpraktiserande läkarna ska vara så goda som möjligt. Vi samarbetar med andra organisationer vilket ger oss större möjligheter att påverka. Kommunal sektor Under våren 20 avslutades det partsgemensamma arbetet om AT-läkarnas löneprocess. Parterna kunde konstatera att för att stödja en individuell och differentierad lönesättning av AT-läkare krävs lönekriterier anpassade efter AT-läkares arbetssituation och verksamhetens mål. Dessa kriterier utgör sedan underlag för lönesamtalet som ska hållas var tolfte månad mellan AT-chefen och AT-läkaren. Förhandlingar mellan Läkarförbundet och SKL/Pacta i 20 års avtalsrörelse avslutades med att förbundet och SKL träffade ett ettårigt avtal den 30 april 20. Avtalet gäller mellan 1 april 20 och 30 mars Det innehåller en centralt reglerad lägstnivå för löneökningen lokalt som är i nivå med övriga träffade avtal för tjänstemän inom privat och kommunal sektor; lägst 2,6 procent per 1 april 20. Avtalet innebär också följande: parterna ska gemensamt se över förutsättningarna att nå avtal med längre avtalsperiod, parterna ska inventera de lokala modeller för löneöversyn för läkare som finns, parterna ska göra en kartläggning och analys av tidsbegränsade anställningar för legitimerade underläkare och specialistkompetenta läkare, samt göra en gemensam översyn av kollektivavtalet Specialbestämmelser för läkare för att öka användarvänligheten. En begränsning infördes i de Allmänna Bestämmelserna (AB) när det gäller att kombinera allmän visstidsanställning och vikariat till maximalt tre år istället för lagens fyra år. Föräldrapenningtillägget blev uppdelningsbart men förälder som vill vara föräldraledig måste anmäla detta tre månader i förväg istället för lagens två månader, tidsbegränsade anställningar som är avsedda att pågå längre tid är tre månader kan sägas upp med en ömsesidig uppsägningstid av en månad. För att arbetsgivaren ska kunna säga upp en tidsbegränsad anställning krävs dock saklig grund (arbetsbrist eller personliga skäl). En ny regel om provanställning i AB innebär att arbetsgivaren ska ge besked till den fackliga organisationen när någon provanställts. Provanställning kan komma ifråga bara om det föreligger ett prövobehov. Anställningen gäller i högst sex månader och kan avbrytas av både arbetsgivare och arbetstagare med en månads uppsägningstid. Om provanställningen inte avbryts övergår den automatiskt till en tillsvidareanställning. Eftersom provanställningen numera övergår i en tillsvidareanställning om inget besked lämnas före prövotidens utgång är vår förhoppning att bruket av provanställning istället för visstidsanställning (vikariat och allmän visstidsanställning) ska medföra att antalet tillsvidareanställningar på sikt ökar. I avtalsuppgörelsen 20 ingick också en förbindelse från SKL att inleda en dialog med Läkarförbundet om läkares möjligheter till fortbildning. En dialog har inletts under 20 som fortsätter under Inför den kommunala avtalsrörelsen 2013 har ett yrkandearbete bedrivits inom förbundet med erfarenheter från tidigare avtalsrörelser som grund. Efter beredning i Förhandlingsdelegationen (FD) fastställde centralstyrelsen yrkandet som överlämnades till SKL/Pacta strax före jul. I månadsskiftet september/oktober 20 sade SKL/Pacta upp kollektivavtalet om pension, KAP-KL för anställda i kommun, landsting och region. SKL/Pacta lämnade samtidigt över ett förslag om ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal som skulle börja gälla från och med Brukligt är att gällande kollektivavtal förlängs så länge parterna förhandlar om ett nytt avtal. SKL ville sätta press på parterna att komma till förhandlingar genom att inte förlänga KAP-KL efter uppsägningstidens utgång. Under hösten försökte parterna att komma överens om vad som skulle gälla efter 20. SKL kunde tänka sig en förlängning av avtalet om parterna gick med på en helt avgiftsbestämt pensionsavtal med nivåerna 4,5 procent och 30 procent i avsättning under respektive över det så kallade taket i den allmänna försäkringen. Efter att Kommunal hade skrivit på en sådan principöverenskommelse kunde Läkarförbundet och övriga förbundsområden inom OFR ingå en överenskommelse den 28 december 2 3

4 Verksamhetsberättelse om att nu gällande tjänstepensionsavtal KAP-KL fortsätter att gälla 1 januari 2013 och framåt. Parterna ska under 2013 förhandla om ett nytt tjänstepensionsavtal. Det nya avtalet är tänkt att gälla för arbetstagare födda 1986 och senare. Inom Förhandlingsdelegationen (FD) har kunskap byggts upp om fördelar och nackdelar med avgifts- och förmånsbestämda pensionsavtal. Frågan om pensionsavgifternas storlek vid arbete hos olika arbetsgivare är också en fråga som FD arbetar med. Samtliga huvudavtalsparter på kommunala sektorn samarbetar inom arbetslivsområdet genom Arbetsmiljörådet (AMR). Under 20 startade föreningen Sunt arbetsliv av huvudavtalsparterna, bland annat Läkarförbundet. Parternas preventionsarbete inom arbetsmiljöområdet ska i fortsättningen bedrivas genom Sunt arbetsliv istället för som hittills genom AFA Försäkring. Forskningsarbetet fortsätter som förut i samarbete med AFA Försäkring. Läkarförbundet har fortsatt att bevaka frågan om anställningstryggheten för läkare som är anställda vid upplåtna enheter genom att följa upp skrivelserna till Socialdepartementet om att ta bort undantagen i lag och förordning från huvudregeln om tillsvidareanställning. Fullmäktige beslutade 20 att delmålen i Handlingsplan för jämställt specialitetsval ska följas upp. Som en del i en sådan uppföljning har samma enkätundersökning som 2006 skickades ut till yrkesverksamma medlemmar skickats ut på nytt. Vidare har en enkätundersökning om det lokala jämställdhetsarbetet skickats till läkarföreningarnas ordförande. Resultatet av undersökningarna kommer att sammanställas och redovisas under våren Läkarförbundet har som policy att ha ett integrerat jämställdhetsperspektiv vilket ska påverka alla verksamhetsområden. Lokalt arbetar föreningarna för att rätta till osakliga löner och centralt följer vi upp de lokala löneöversynsförhandlingarna genom att fråga om löneanalys och lönekartläggning genomförts. Lönestatistiken som är tillgänglig för medlemmarna är könsuppdelad. Statlig sektor Läkarförbundet är medlem i förhandlingsorganisationen Saco-S. Sedan årsmötet 2011 har inte längre Läkarförbundet en egen plats i styrelsen. Läkarförbundet har dock av de mindre förbunden valts att vara deras representant i styrelsen. Saco-S har förhandlat i 20 års avtalsrörelse och blev klara med förhandlingarna 26 oktober 20. Sedan 1 oktober 2010 löper avtalet tillsvidare. Ett resultat av förhandlingarna blev att från och med 2016 kommer det lönesättande samtalet bli huvudmodell för den årliga löneöversynen även för universitets- och högskolesektorn. Det går dock att även efter 31 december 2015 tillämpa lokal förhandling som löneöversynsmodell om de lokala parterna är överens om det. Arbetsgivarverkets yrkanden om försämrade föräldrapenningsförmåner och minskning av den semesterlönegrundande frånvaron vid föräldraledighet avvisades. Läkarförbundet har varit Saco-S representant i kontakterna med den statliga utredningen om översynen av de statliga vårdmyndigheterna. Uppdraget föranledde att fackliga ombud för föreningarna i Saco-S vid berörda myndigheter samlades till åtminstone två träffar med utredningens huvudsekreterare och sekreterare. Slutbetänkande lades i mitten av maj 20. Förslaget innebär stora förändringar i myndighetsstrukturen. Saco-S lyckades inte ingå ett kollektivavtal om tidsbegränsad meriteringsanställning inom högskolan med anledning av förändringar i Högskoleförordningen. Inom Saco-S har Läkarförbundet tillsammans med SULF, Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna utgjort förhandlingsgrupp. Då parterna inte lyckades träffa något avtal om meriteringsanställning återinförde regeringen en meriteringsanställning i Högskoleförordningen att gälla från 15 augusti 20. Under 20 har Läkarförbundet representerat Saco-S i en arbetsgrupp för framtagande av en information rörande konsekvenser av flera deltidsanställningar. Läkarförbundet har fortsatt bevakat frågan gentemot Försäkringskassan avseende lönekompensation för försäkringsläkare som har delade anställningar. I 2010 års statliga avtal blev det lönesättande samtalet huvudmodell för löneöversynen vid myndigheterna utom högskolan. För våra medlemmar som arbetar inom försvarsmakten har detta inneburit påtagliga förändringar då Läkarförbundet tidigare har förhandlat löneöversynen centralt. Insatser har gjorts för att stärka deras roll i det lönesättande samtalet samt att delge erfarenheterna till kontaktförbund och Saco-S förhandlingsledning. Förbundet har också aktivt bevakat löneutvecklingen för medlemmar vid Socialstyrelsen. Förbundet är kontaktförbund för föreningarna i Saco- S vid Statens beredning för medicinsk utvärdering och Rättsmedicinalverket. Då Saco-S-föreningen vid Rättsmedicinalverket saknar ordförande har Läkarförbundet fått gå in som samtalsstöd för föreningen/lokal part för medlemmarna i Saco-S i många frågor bland annat när det gäller lönerevision och samverkan. Arbetet med att rekrytera rättsmedicinare till styrelsen pågår. Privat sektor Förhandlingar med Vårdföretagarna om kollektivavtalen rörande företagshälsovård (D) samt vård och behandling (E och F) pågår sedan hösten 20 och väntas bli klara januari Avtalet är ett tillsvidareavtal utan något centralt fastställt löneökningsutrymme. Förhandlingarna innebär nya skrivningar om kompetensutveckling och om löneprocessen. Läkarförbundet arbetar för en bättre kvalitet på lönestatistiken med arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna. För första gången kunde vi under våren 20 presentera en lönestatistik avseende medlemmar som arbetar hos arbetsgivare inom vård och behandling som tillhör Vårdföretagarna. Avtal med Arbetsgivaralliansen för perioden 1 april mars 2014 har träffats innebärande ett löneökningsutrymme om lägst 2,8 procent per år av Läkarförbundets medlemmars lönesumma för individuell fördelning. Saco-P (en sammanslutning av förbund inom Saco med medlemmar på privat sektor) har fortsatt sitt samarbete med gemensamma akademikerföreningar inom industrin. Läkarförbundet har tillsammans med andra berörda förbund inom Saco-P finansierat en lokalföreningsrekryterare som arbetat med att stärka den fackliga aktiviteten inom branschen industri och kemi, bland annat läkemedelsindustrin. Under året har Läkarförbundet fortsatt arbetet med att höja den fackliga aktiviteten bland medlemmarna på privat sektor. Förhandlingar om samverkansavtal pågår i samarbete med berörda lokalföreningar. För att stödja fackliga insatser har Läkarförbundet medverkat vid olika träffar mellan fackligt förtroendevalda och ledning för sjukvårdsföretag. Regional skyddsombudsverksamhet med bidrag från staten har organiserats under

5 Verksamhetsberättelse 20 Läkarförbundet har tillsammans med andra fackliga organisationer arbetat i en arbetsgrupp med KFO (Kooperationens förhandlingsorganisation), Arbetsgivaralliansen, Vårdföretagarna, KFS och IDEA om meddelarskydd för anställda hos arbetsgivare som är medlemmar i de nämnda arbetsgivarorganisationerna. Övergång mellan olika avtalssektorer till exempel från landstingskommunal anställning till privat anställning innebär nya frågeställningar för medlemmarna. Därför pågår till exempel diskussioner med Vårdföretagarna om vilka villkor som ska gälla om anställd är sjuk vid övergång till ny arbetsgivare. Förhandlingsöverenskommelsen med SKL om den nationella taxan för privatpraktiserande läkare gäller till och med I slutet av 20 har planering lagts för nya förhandlingar under Allmänt Under våren 20 har Läkarförbundet fortsatt att medverka i det arbete som SCB håller i gällande standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). SSYK används för internationella och nationella jämförelser. SCB har gått på vår linje att det i framtiden föreslås finnas fyra yrkesklassificeringar för läkare att jämföra med dagens enda. SCB föreslår indelning i specialistläkare där även allmänläkare ingår, ST-läkare, AT-läkare och övriga läkare. Indelningen i chefskategorier inom hälso- och sjukvård har blivit som vi förespråkat i enlighet med den kommunala AID-klassifikationen. Under året har Läkarförbundet deltagit i regeringens trepartssamtal (fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och regeringen) för att underlätta för unga och utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden. För Läkarförbundets del har det inneburit samtal med SKL om att underlätta och korta väntetiden att etablera sig på svensk läkararbetsmarknad för tredjelandsläkarna. Arbetet har delvis integrerats med påverkan på den statliga utredarens översyn av Vägen till svensk hälso- och sjukvård för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utbildad i tredjeland. Läkarförbundets inkomstförsäkring vid arbetslöshet som började gälla under 20 medför att medlemmar i Läkarförbundet kan få kompletterande ersättning vid tillfällig arbetslöshet. Försäkringen omfattar förbundets yrkesverksamma medlemmar som blir ofrivilligt arbetslösa och ger ersättning med 80 procent på löner upp till kronor per månad under högst sex månader. Inkomstförsäkringen kräver medlemskap i Akademikernas erkända arbetslöshetskassa och samordnas i förekommande fall med de omställningsavtal som finns på respektive sektor. Översikt lönestatistik 20 Läkarförbundet har som mål att löneutvecklingen för läkare ska årligen vara bättre än den genomsnittliga löneökningen på den svenska arbetsmarknaden. Löneutvecklingen mellan november 2011 och november 20 för hela arbetsmarknaden ligger på 2,4 procent. Denna löneutveckling avser medellönen respektive år för en population som inte består av samma individer mellan mättillfällena, så kallad kollektiv löneutveckling. Jämförbar löneutveckling för läkare som arbetar inom landsting/region/ kommun är för motsvarande period 2,3 procent. Löneutvecklingen för identiska individer på samma befattning vid de olika mättillfällena är 3,7 procent. Det garanterade utfallet för löneöversynen 1 april 20 uppgick till 2,6 Kommunal sektor enligt befattningsklassificering AID procent. Om hänsyn tas till befordringsgången blir löneutvecklingen för identiska individer motsvarande period 5,3 procent för medlemmar inom landsting/regioner/kommuner. Inom staten är den kollektiva löneutvecklingen högre än inom landstinget för grupperna lektor/överläkare, lektor samt professor. För lektor/överläkare och professor/överläkare redovisas totallön det vill säga statlig och kommunal lön. När det gäller anställda läkare på privat sektor exklusive företagsläkare är löneutvecklingen osäker å grund av bristande kvalitet på det partsgemensamma underlaget. Löneutvecklingen för företagsläkare enligt Läkarförbundets löneenkät är 3,5 procent november 2011 till november 20. Löneutveckling % Befattning Samtliga Kvinnor Män Kvinnors Samtliga Kvinnor Män medellön medellön medellön lön i % av mäns lön/diff kr Läkare/chef direkt underställd nämnd/styrelse (A) /3606 4,0 5,3 3,4 Läkare/chef på mellannivå (B) / ,9 2,9 2,9 Läkare/chef 1:a linjen (C) / ,3 3,8 1,5 Överläkare med specifik ansvarskod (L+F) / ,1 3,1 3,2 Överläkare / ,2 3,3 3,2 Distriktsläkare med specifik ansvarskod (L+F) / ,4 4,7 4,2 Distriktsläkare / ,4 3,5 3,4 Specialistläkare med specifik ansvarskod (L+F) / ,2 3,8 2,7 Specialistläkare / ,9 2,9 3,0 ST-läkare / ,5 2,6 2,4 Leg läkare, vikarie m.m / ,9 2,4 3,7 AT-läkare / ,7 1,9 1,3 Ej leg läkare, vikarie m.m / ,7 1,5 2,0 Samtliga / ,3 2,8 2,0 Statlig sektor Löneutveckling % Befattning Samtliga Kvinnor Män Kvinnors Samtliga Kvinnor Män medellön medellön medellön lön i % av mäns lön/diff kr Lektor / ,8-1,6 13,1 Lektor/överläkare /-266 2,8 3,3 2,5 Professor / ,0 2,5 5,6 Professor/överläkare / ,0 1,5 2,1 Specialistläkare på myndighet / ,6 1,8 1,8 Privat sektor Löneutveckling % Befattning Samtliga Kvinnor Män Kvinnors Samtliga Kvinnor Män medellön medellön medellön lön i % av mäns lön/diff kr Privat anställda läkare (Vårdföretagarna) / ,8 0,3 1,4 Privat anställda företagsläkare (löneenkät) / ,5 4,7 2,6 6 7

6 Verksamhetsberättelse 20 Rådgivning och juridiskt biträde Den service som förbundet erbjuder, både medlemsrådgivningen och det juridiska biträdet, utgör centrala delar av Läkarförbundets verksamhet. Servicen bedrivs både lokalt och centralt. Förbundets verksamhet spänner över ett brett fält vilket gör att även vår rådgivning omfattar många olika områden. Bland dessa kan nämnas exempelvis anställningsvillkor, lön, arbetstid, pension och arbetsmiljö. Inom området hälso- och sjukvårdsjuridik ges råd avseende exempelvis sekretess, journalförings- och intygsfrågor samt ges även biträde i ärenden där läkaren har anmälts till Socialstyrelsen eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Medlemmar kan dessutom få råd kring regler avseende utbildning och legitimation samt stöd i samband med AT och ST. Affärsjuridiska frågor ligger inte inom Läkarförbundets egentliga verksamhetsområde. För att möta en efterfrågan och för att ytterligare stärka och bredda området för Läkarförbundets service till medlemmarna har under året ett samarbete inletts med en affärsjuridisk advokatbyrå. Samarbetet har mottagits positivt och efter en utvärdering har beslutats att denna service ska fortsätta. Rådgivningsverksamheten kompletteras med en omfattande individinriktad förhandlingsverksamhet där vi företräder våra medlemmar gentemot deras arbetsgivare, såväl genom våra lokala företrädare som via det centrala förbundskansliets förhandlare. Vi företräder även i vissa fall medlemmarna i domstol. Förbundets målsättning är att servicen ska svara mot alla medlemmars behov av vägledning och stöd i frågor som rör deras anställning och övriga yrkesverksamhet. Såväl läkare med anställning som egenföretagare ges stöd och rådgivning utifrån sina respektive situationer. Servicen för studentmedlemmar i MSF är utformad utifrån det stödbehov som föreligger under grundutbildningen. Allt fler medlemmar uttrycker önskemål om att arbeta längre och det finns all anledning att tro att individuella önskemål om att arbeta under mer flexibla former kommer att öka i omfattning. Alla medlemmar över 65 som önskar fortsätta sin yrkesverksamhet kan kvarstå som yrkesverksamma medlemmar och får då tillgång till individuell service och rådgivning avseende yrkeslivet även fortsättningsvis. Pensionärsmedlemmar erhåller anpassad service framförallt avseende pensionsfrågor. Det är mycket viktigt att den service som erbjuds är lättillgänglig. Vid kontakter med förbundets lokalfören- ingar är det lokalföreningen som tar hand om medlemmens frågeställning med förbundet som central resurs när behov finns. Medlemmen kan även kontakta den centrala rådgivningen direkt. Rådgivningen, som alltid är bemannad av två handläggare, nås via e-post, formulär på hemsidan eller telefon (måndag kl 9- samt tisdag till fredag kl 9- och 13-15). Medlemmar, förtroendevalda samt lokalföreningskanslier kan vända sig till den centrala rådgivningen för att få råd och vägledning. Det kontinuerliga arbetet med att förbättra rådgivningsverksamheten har under året gått vidare genom bland annat vidareutveckling av våra interna administrativa rutiner. Därtill har ett arbete påbörjats med att uppgradera och effektivisera utnyttjandet av de befintliga IT-systemen för ärendehantering vilket sker i samarbete mellan det centrala förbundskansliets avdelningar. Insatser har skett avseende förbättringar av lönestatistiken till både form, omfattning och innehåll. Möjligheten att genomföra regressionsanalyser på diskrimineringsgrunden kön utreds för närvarande. Arbete har lagts ned på att lyfta fram karriärfrågor bland annat i samband med genomförande av karriärkvällar i samarbete med Läkartidningen. På förbundets webbplats har karriärsidorna utvecklats till både innehåll och form. Medlemsnöjdheten vid kontakter med det centrala förbundskansliet har likt tidigare år granskats genom en enkätundersökning. Kollegialt nätverk Antal kontakttillfällen 20: 278 Verksamhetstal och resultatanalys Medlemsrådgivningen Antal kontakter, cirka Antal individärenden Antal ansvarsärenden Medlemskategorier som kontaktat medlemsrådgivningen 20 % Yrkesverksamma medlemmar 92 Pensionerade medlemmar 5 Studenter 2 Kompletteringsläkare 1 Nöjdhet med medlemsrådgivningen, enligt webbenkät. 1 instämmer inte alls 6 instämmer helt Lätt att få kontakt 4,91 4,97 Tillräckliga öppettider 4,68 4,57 Snabb återkoppling 4,75 4,74 Professionell och förtroendeingivande 4,88 4,94 Frågan är omhändertagen 4,62 4,64 Anlita igen 5,05 5,11 Rekommedera kollega 4,96 5,06 Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, samtliga (7 466 kommentarer) Utbildningsfrågor 3 % Egenföretagarfrågor 6 % Arbetsliv, arbetsmiljö 2 % Övrigt 8 % Avtal, lön, arbetsrätt 55 % Sjukdom 9 % Privata problem 16 % Integration 9 % Ansvarsärenden 15 % Diverse arbetsrelaterade problem 61 % Pensioner och försäkringar 16 % HS-juridik, etik, ansvar 10 % Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, över 65 år (1 4 kontakter, 15 %) Övrigt 7 % Mobbning 18 % Missbruk 0 % Egenföretagarfrågor 15 % Avtal, lön, arbetsrätt 29 % Arbetsliv, arbetsmiljö 1 % Pensioner och försäkringar 37 % HS-juridik, etik, ansvar 11 % 8 9

7 Verksamhetsberättelse 20 Professionsfrågor och förbundspolitik Läkarförbundets arbete med professions- och förbundspolitik syftar till att främja medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen och samtidigt främja sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. I det senare ligger arbetet för en patientsäker, högkvalitativ vård och förbättrad folkhälsa. Vård av hög kvalitet kräver välutbildade och kompetenta läkare. God utbildning, kontinuerlig fortbildning och forskningsaktiva läkare har därför liksom tidigare år varit en högt prioriterad fråga. Förtroendet för läkarkåren bygger på att läkarna har den kompetens de behöver. Med tanke på den växande andelen läkare med utbildning utanför Sverige har även arbetet med att underlätta inträdet på den svenska arbetsmarknaden varit en viktig fråga, såväl centralt som lokalt. Under 20 har etablerings- och ersättningsregler varit centrala frågeställningar. Förbundet har i detta sammanhang verkat för läkares möjligheter att dela sin tid mellan landstingsanställning och arbete som specialist i den privata vården. En förstärkning av vårdvalet utanför sjukhusen är ett angeläget mål för att förbättra effektiviteten i det svenska sjukvårdssystemet. Etik Läkarnas arbete utgår ifrån ett etiskt förhållningssätt. Läkarförbundet har därför fortsatt att arbeta för att öka läkarkårens kunskaper och medvetenhet i medicinsketiska frågor och synliggöra etiska frågeställningar i den kliniska vardagen. Etik- och ansvarsrådet (EAR) har tillsammans med Svenska Läkaresällskapet anordnat en etikdag där läkarrollen i dagens samhälle och hälso- och sjukvård diskuterades. Sociala medier fyller en viktig funktion för många läkare och är en betydelsefull arena för utbyte av åsikter. Det är angeläget att läkare är delaktiga och syns i offentliga diskussioner. Samtidigt behöver den som väljer att medverka i sociala medier vara medveten om de risker som finns. I syfte att visa på etiska svårigheter och bidra till ett väl övervägt användande av sociala medier har Läkarförbundet tillsammans med Svenska Läkaresällskapet tagit fram råd till läkare vid användning av sociala medier. Läkarförbundet har även fortsatt att verka för papperslösa personers rätt till vård. Förbundet har i sitt remissvar över regeringens förslag till ny reglering på området framfört att förslaget visserligen vidgar rätten till vård jämfört med dagsläget, men att den föreslagna regleringen ändå är alltför restriktiv för att leva upp till mänskliga rättighetsoch medicinsk-etiska krav. De internationella influenserna på hälso- och sjukvården och dess personal blir allt mer påtagliga och kräver aktivt arbete av Läkarförbundet även internationellt. Påverkan sker främst genom medverkan i de övergripande europeiska läkarorganisationerna och i världsläkarorganisationen WMA. Sjukvårdspolitik Läkarförbundet har fortsatt sitt arbete för ökade resurser till vården. En framgång är att Läkarförbundets mål om att hälso- och sjukvårdens andel av BNP ska uppgå till tio procent har uppnåtts enligt senaste NR-statistik. Riksdagsutskott och departement har uppvaktats med krav och synpunkter på den hälso- och sjukvårdspolitik som Alliansen har gått till val på. Konstaterades att utvecklingen mot ett minskat antal vårdplatser nått vägs ände och att bristerna i vården av de mest sjuka äldre måste åtgärdas. I detta sammanhang inbjöds Socialministern till överläggningar med Läkarförbundet där vi bland annat tog upp frågan om regeringens satsning på 4,3 Mdr för de mest sjuka äldre. När det gäller vårdplatsbristen har vi kunnat konstatera att Socialstyrelsen och SKL har tagit starkt intryck av den debatt som bland annat Läkarförbundet drivit under senare år. I ett nationellt projekt har dessa organisationer lett arbetet med att utveckla relevanta mått för att på kunna följa överbeläggningarna vid olika sjukhus. Socialstyrelsen har sedan på basis av denna uppföljning genomfört tillsyn av flera utsatta sjukhus. Tack vare möjligheterna till jämförelser har också media har kunnat belysa frågan mer intresseväckande och faktabaserat än tidigare. Då det gäller de framtida etablerings- och ersättningsreglerna för den öppna specialistvården har förbundet varit fortsatt aktivt. Punkter med övergripande krav på de kommande regelverken har tagits fram som komplement till förbundets övergripande sjukvårdspolitiska program. Förbundsledningen har även uppvaktat regeringen och överlämnat ett förslag på lagstiftning om utvidgat vårdval ifall statsmakterna väljer att efter en övergångsperiod avveckla nationella taxan. Olika vårdvalsmodeller är under utveckling i främst Stockholm och Halland. Syftet med förbundsarbetet har varit att främja konkurrensneutralitet och att nyetableringen av vårdföretag inte försämrar förutsättningarna för den småskaliga öppenvården. Under året har en intervjustudie om läkarmedverkan i hemsjukvården genomförts. Syftet var att fånga ett inifrån verksamheten-perspektiv det vill säga att låta läkare ge sin syn på hur hemsjukvårdspatienter får sina behov av läkarinsatser tillgodosedda. Frågor ställdes i syfte att fånga förutsättningar, hinder och möjligheter samt vad det är som styr läkarmedverkan i hemsjukvården i praktiken. Därefter har ett utredningsarbete i nära samverkan med centralstyrelsen påbörjats i syfte att få fram förslag till hur läkarmedverkan ska kunna förbättras. Läkarförbundet har under lång tid kritiserat kömiljarden i kombination med regelverket för den nationella vårdgarantin, som anses ge undanträngningseffekter för bland annat äldre och andra svaga patientgrupper. Systemet anses också leda till suboptimeringar och ett dåligt resursutnyttjande. Ett utredningsarbete har bedrivits för att bredda underlaget för Läkarförbundets förslag om en förbättrad, så kallad medicinsk vårdgaranti. I samband med Almedalen 20 presenterades utredningsresultaten med förslag till en reformerad vårdgaranti i Läkarförbundets rapport Medicin med det samma? Förslag till en rättvisare vårdgaranti. Preliminära slutsatser och förslag redovisades för riksdagens socialutskott under våren 20. Arbetsmarknad Under 20 har vi fortsatt att bevaka primärvårdens bemanning och dess vårdvalssystem. En ljusning är att antalet vårdcentraler ökat med mer än 20 procent som en direkt följd av vårdvalet. En angränsande och viktigare fråga är hur antalet specialister i allmänmedicin påverkats av vårdvalet. Vid uppvaktningar och annat påverkansarbete har vi lyft betydelsen av att nå målet om invånare per heltidsarbetande allmänläkare. Av Socialstyrelsens senaste statistik synes läkartillgången ha ljusnat något, delvis som en följd av att många allmänläkare nu tycks arbeta högre upp i åldrarna. För att få en mer detaljerad bild av situationen har förbundet gjort en undersökning av bemanningen vid samtliga vårdcentraler i landet. Förbundet har även arbetat för att skapa goda förutsättningar för etablering av småskaliga, läkarledda verksamheter utanför sjukhusen. Läkarförbundet har även startat ett projekt inom ramen för den arbetsmarknadspolitiska insatsen Etableringslots. Som första Sacoförbund har Läkarförbundet startat en verksamhet där vi lotsar nyanlända in på arbetsmarknaden. Vår nisch är självklart läkare och vi har blivit 10 11

8 Verksamhetsberättelse 20 ett populärt val hos denna grupp. Verksamheten riktar sig till personer som fått uppehållstillstånd av flyktingskäl och finansieras med bidrag från Arbetsförmedlingen. Syftet är att förutom hjälpa de enskilda individerna även tillskansa förbundet en kompetens kring dessa läkares situation och även få en ökad möjlighet att påverka utformningen av själva reformens regelverk. Ledarskap Kansliet har under år 20 arbetat med ett antal frågor rörande medlemmar som är chefer. Arbetet har varit inriktat på att kommunicera direkt till dessa rörande deras yrkesroll och villkor. Ett arbete för att göra förbundets hemsida mer intressant för chefer har påbörjats, liksom ett arbete för att ta fram en handbok för chefer. Det har utarbetats ytterligare förslag på villkorsavtal för chefer. Under året har ett samarbete med Saco inletts angående chefsfrågor. Detta har bland annat resulterat i att ett antal seminarier under året om chef- och ledarskap, dit Läkarförbundet medlemmar bjudits in och deltagit. IT och läkemedel I arbetet för en patientsäker och effektivare användning av läkemedel, medicinteknik och IT har besvarandet av remisser och förfrågningar varit omfattande. Under året har förbundet deltagit i tre samråd med den statliga Läkemedels- och apoteksutredningen. Generaldirektörerna för Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket inbjöds till den årliga diskussionen med förbundet. Förbundet har också medverkat i flera samrådsgrupper, bland annat på Läkemedelsverket och Socialdepartementet. Förbundet ingår med representant i den så kallade Högnivågruppen inom den Nationella läkemedelsstrategin samt Socialdepartementets styrgrupp för IT och läkemedel. Sjukskrivningsprocess Förbundet har ingått i en referensgrupp för ett nytt verktyg för bedömning av arbetsförmåga. Förbundet har även medverkat i arbetet för En enklare sjukförsäkringsprocess och i en arbetsgrupp på Inera om framtidens intygsarbete. Även deltagandet i Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum har fortsatt 20. Överläggningar har också ägt rum med riksdagens socialförsäkringsutskott och Försäkringskassans generaldirektör. Arbetsmiljö För att utveckla läkares arbetsmiljö har olika insatser genomförts under året. Arbetet fortsätter med rapporter ur den arbetsmiljöenkät som genomfördes i samarbete med Stockholms Universitet. Arbetslivsgruppen har även berett frågor och underlag till följd av ett antal motioner till Läkarförbundets fullmäktigemöte. Inom ramen för parternas arbetsmiljösamarbete vid AFA försäkring har två nya forskningsprogram lanserats med inriktning på arbetslivsrehabilitering samt företagshälsovård. Flertal inkommande forskningsansökningar har direkt bäring på läkares arbete och där resultat kan komma till praktisk nytta. Projekt om hot och våld, belastningsergonomi samt rehabilitering har slutförts och överförts till de centrala parternas nybildade förening för förebyggande arbetsmiljöarbete; Sunt arbetsliv. I samarbete med arbetsmarknadens parter genomfördes också arbetslivskonferensen Gilla Jobbet! med besökare. Utbildning och forskning Under året har förbundet tagit ställning till hur grundutbildningen och AT kan utvecklas i dokumentet En modern läkarutbildning. Förbundets delegation för utbildning och forskning har noga följt den statliga utredning om grundutbildningens framtid som regeringen tillsatte under 2011, och Läkarförbundet har representerats av två experter i utredningen. Medlemsrådgivningen har besvarat frågor och gett individuell hjälp när det gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och godkännandeprocessen för AT och ST. En tilltagande invandring av läkare utbildade utomlands har ökat komplexiteten i dessa frågor. Flera frågor har hanterats avdelningsövergripande, då frågeställningarna inte sällan tenderar att innehålla en kombination av utbildningsfrågor och arbetsrättsliga frågor. Fortlöpande kontakter med Socialstyrelsen har också ägt rum för att bringa klarhet i en rad frågeställningar. studierektorsnätverkets två konferenstillfällen under året har varit mycket välbesökta och främst rört läkarutbildningsutredningens arbete samt Socialstyrelsens arbete med en ny specialitetsindelning och förändringar i specialiteternas målbeskrivningar. Läkarförbundet har genom sin representation i det nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) på nära håll kunnat följa arbetet, samt haft möjligheter att påverka det. Läkarförbundet samt specialitetsföreningarna fick under våren möjlighet att lämna synpunkter på översynen av specialitetsindelningen. En fortbildningskonferens arrangerades under temat Dags att reglera läkarnas fortbildning. Parterna var eniga om att det behövs en tydligare styrning och bättre uppföljning av läkarnas fortbildning och SKL bjöd in Läkarförbundet till gemensamma överläggningar. I denna fråga har också Läkarförbundet träffat Socialdepartementet och Läkemedelsverket och diskuterat hur det nya förslaget om fortbildning i Yrkeserkännandedirektivet kan hanteras. Enligt förslaget ska varje medlemsland regelbundet rapportera hur fortbildningskravet på läkare hanteras. Under 20 har Läkarförbundet utvecklat en modell för fortbildningsinspektioner, med inspiration från dagens SPUR-inspektioner. Den nya modellen har diskuterats i Läkarförbundets fortbildningsnätverk och vid konferenser med specialitetsföreningarna. IPULS ABs verksamhet lades ned vid årsskiftet 20/13. För att inte kurscertifieringen, kurskatalogen och SPUR-inspektionerna skulle upphöra beslutade förbundet under hösten att överta rättigheterna till dessa verksamheter och återstarta verksamheten i ett eget bolag under Verksamhetstal och resultatanalys Inom forskningsområdet har förbundet uppmärksammat den kliniska forskningens förutsättningar och forskningens plats i sjukvården, bland annat vid ett välbesökt eget seminarium i februari. Förbundet har vid flera tillfällen lämnat förslag och synpunkter till departementet inför arbetet med forskningspropositionen och har särskilt lyft behovet av satsning på svensk behandlingsforskning. En särskild behandlingsforskningsfond är nu skapad med nya medel från stat och landsting. Förbundet har också bevakat förhandlingarna om ett nytt ALF-avtal och framfört sina synpunkter till parterna när tillfälle givits. I arbetet med att öka harmoniseringen av den europeiska läkararbetsmarknaden och samtidigt säkra en välutbildad läkarkår har vi fortsatt arbetet med att följa och bedöma konsekvenser av den regeländring som innebar att titeln Europaläkare togs bort i svensk lagstiftning. Detta betyder att allmänpraktiserande läkare från Europa nu kan få svenskt specialistbevis i allmänmedicin utan kompletterande utbildning. Överläggningar har förts med såväl Socialstyrelsen som Socialdepartementet i denna fråga. Vi har också bedrivit aktivt i påverkansarbete när det gäller revideringen av yrkeskvalifikationsdirektivet, till exempel genom direktkontakt med svenska europaparlamentariker, genom Saco och genom att ingå i en arbetsgrupp inom den europeiska läkarförbundsorganisationen CPME. Påverkansarbetet har bland annat gällt behovet av att på europanivå öka minimitiden för utbildning gällande allmänpraktiserande läkare. Under året har en utredare på uppdrag av Socialdepartementet sett över processen till legitimation för läkare utbildade utanför EU. Till detta arbete har vi fört fram synpunkter och erfarenheter, bland annat vunna från Läkarförbundets lotsprojekt Hälso- o sjukvårdens andel av BNP 9,5 % 9,5 % Antal vårdplatser, landstingsfinansierade (1) Antal vårdplatser, särskilda boenden (1) Småskaliga/läkarägda aktiva vårdföretag (1) Extern fortbildning, betalda dagar/år (1) 7,4 8,1 8,3 Intern fortbildning, tim/vecka (1) 2,9 3,0 2,8 Andel disputerade läkare (1) (2) 18,6 19,0 19,1 Läkare med chefsbefattning (3) ca 6000 Deltagande i statliga utredningar (4) Antal remissvar (1) Senast tillgängliga uppgifter. Ett års eftersläpning. (2) Gäller leg läkare under 74 år. Läkare med grundutbildning i annat land ingår ej (3) Ny uppföljning av antalet läkare med chefsuppdrag planeras under 2013 (4) År 20; Patientmaktsutredningen (S 2011:03), Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07), Utredningen om rätt information i vård och omsorg(s 2011:13), Läkarutbildningsutredningen (S 2011:96) 13

9 Verksamhetsberättelse 20 Kommunikation Förtroendemannaverksamhet För att kunna driva de frågor som är viktiga för Sveriges läkare krävs en hög anslutningsgrad. Rekrytering och arbete för att behålla medlemmar är prioriterade verksamheter och årets rekryteringsinsatser har gett goda resultat med en medlemsökning på personer. Anslutningsgraden på 82 procent av de yrkesverksamma medlemmarna når dock inte upp till målet, vilket har resulterat i en diskussion om ett än mer intensifierat rekryteringsarbete och hur vi på bästa sätt ytterligare kan stärka medlemsnyttan. Yngre personer väljer idag i lägre utsträckning ett fackligt medlemskap. Vi har gjort riktade kampanjer och ökat synligheten hos denna grupp medlemmar bland annat genom att satsa på kongressen Framtidens specialistläkare och AT- och ST-dagar runt om i landet. Tillsammans med MSF ordnade vi AT-mässor på alla studieorter i Sverige och vi deltog i MSF Utlands kongress. Förbundet sponsrar även lokala rekryteringsaktiviteter för studenter. Värdet av medlemskapet kommuniceras kontinuerligt via våra viktigaste kommunikationskanaler; nyhetsmejl, hemsida, medlemssida och på ledarsidan i Läkartidningen. Verksamhetstal och resultatanalys Antal medlemmar Anslutningsgrad 20 Läkarförbundet bevakar sociala medier och finns med på Facebook och Twitter. Under året har arbetet för att anpassa förbundets hemsida till plattformar som läsplattor och smartphones inletts. Vi genomförde en lyckad kampanj för att få medlemmarna att uppdatera sina e-postadresser. På hemsidan och på olika mässor har förbundets karriärsatsning lyfts. Läkarförbundet har, tillsammans med Läkartidningen, fortsatt de populära karriärkvällarna runt om i landet. En folder om karriärval för läkare har tagits fram. Genom aktivt pressarbete har många angelägna nyhetsartiklar, inslag och debattartiklar publicerats om Läkarförbundet. Till exempel fick Läkarförbundets kritik av vårdgarantins konstruktion stort genomslag. Två heldagsutbildningar i medieträning och temadagen Risk, kris och media har genomförts för förtroendevalda. Politikerveckan i Almedalen är sedan flera år en viktig del i Läkarförbundets påverkansarbete. 20 arrangerade vi fyra seminarier och medverkade i över 20 andra. Flera år i rad har Läkarförbundet varit den av vårdorganisationerna med högst aktivitet. Medlemskommunikation På 20 års fullmäktigemöte fattades ett antal beslut som ett resultat av den organisationsutredning som pågått inom Läkarförbundet de senaste åren. De beslut som fattades var följande: Där det finns fler lokalavdelningar inom ett huvudmannaområde ska dessa bilda beslutsmässiga regionföreningar som övertar förhandlingsmandatet gentemot arbetsgivaren. Övriga lokalföreningar kan bilda samrådsdelegationer i syfte att samverka kring gemensamma frågor och möta huvudmännens framtida regionaliseringsplaner. Ombudsmannastödet till medlemmarna ska öka. Chefernas medlemskap i lokalföreningarna kvarstår. En yrkesförening för industrianställda läkare ska bildas. Mycket av arbetet har sedan bedrivits vidare lokalt av förbundets lokalföreningar. Frågan om att fackligt arbete ska vara meriterande har fortsatt hanterats inom ramen för förhandlingsdelegationen. Konkreta förslag har presenterats i en rapport och förbundskansliet har reviderat Vägledning för fackligt förtroendevalda, tagit fram argument för rekrytering av fackligt förtroendevalda samt en checklista vid missgynnande av fackligt förtroendevalda. Läkarförbundet bedriver en omfattande facklig kursverksamhet både på central och på lokal nivå. De centralt arrangerade fackliga bas- och fortsättningskurserna erbjuds dels separat under en kursvecka i Stockholm och dels samlat under en kursvecka utomlands. Kurserna ska ge insikter i vad rollen och uppdraget som fackligt förtroendevald i Läkarförbundet innebär samt förmedla kunskap i fackliga sakfrågor såsom kännedom om relevant arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal. I kursutbudet finns också temadagar i aktuella fackliga ämnen och kurser för förbundets skyddsombud. Facklig utbildning med sektorsanpassat innehåll arrangeras för förtroendevalda inom den privata och den statliga sektorn. På lokal nivå genomförs baskurser i lokalföreningarnas regi med eller utan medverkan av föreläsare från förbundskansliet. Ambitionen är att alla fackligt förtroendevalda ska uppfatta att det finns en facklig utbildning som möter just deras behov. Läkarföreningarnas styrelser har möjlighet att förlägga styrelseinternat på förbundskansliet och erbjuds därmed egen anpassad utbildning och information. Ordförandekonferens arrangeras under två dagar med aktuella frågeställningar liksom centrala nätverksdagar för kanslianställda på de lokala läkarföreningarna. Handläggare från förbundskansliet medverkar vid medlemsmöten på temat löneförhandling, pension, patientsäkerhetslagen, sekretess- samt arbetstidslagstiftningen. Under året har ombudsmän och förbundsjurister medverkat vid 20 tillfällen Pensionärer Yrkesverksamma Studenter Yrkesverksamma läkare Läkarstudenter 82 procent 70 procent Könsfördelning yrkesverksamma medlemmar 20 Kvinnor Män Läkarförbundet i media 47 procent 53 procent Under året har mediala uppmärksamheten i hälso- och sjukvårdspolitik varit hög artiklar där Läkarförbundet förekommit och 800 artiklar där delföreningar förekommit. (källa Retrievers nyhetsbevakning, ej heltäckande speciellt inom etermedia) Webbplats besök/vecka Facebook följare Twitter 297 följare Medlemsmejl: 23 avser centrala utskick till hela medlemskåren. Antal medlemsevent: 32 Avser centrala medlemsevent (arrangerat och medverkat i). Medlemmars kännedom om Läkarförbundet Hur väl känner du till Läkarförbundet och den verksamhet vi bedriver? 5. (känner mycket väl till) 7 % % % % 1. (känner inte alls till) 2 % Källa: Medlemsundersökning december 20 Verksamhetstal och resultatanalys Under 20 har följande fackliga kurser genomförts: Kurser 20 Antal Antal deltagare dagar Tre centrala baskurser 79 6 Tre centrala fortsättningskurser lokala baskurser Kurs förtroendevalda statlig sektor 1 Temadagar: Rollen i kris och media 17 1 Kollektivavtalen 14 1 Lönebildning och förhandling 11 1 Övrigt: Tre internat för lokalförenings styrelser 45 6 Ordförandeinternat 52 2 Nätverksdagar för lokalt kanslianställda

10 Verksamhetsberättelse 20 Förbundskansliet Läkartidningen Förlag AB Kansliet har en central roll i Läkarförbundets arbete. Arbetsuppgifterna spänner över hela verksamheten. Det rör sig från den direkta servicen till medlemmar och förtroendevalda, deltagande i det förbundspolitiska arbetet och förhandlingar, till det mer administrativa interna arbetet som krävs för att förbundet ska vara en väl fungerande och effektiv organisation. Kansliet består av sex avdelningar: Vd-stab, Arbetsliv och juridik, Politik och profession, Kommunikation, Ekonomi samt Administration. Den 31 december 20 hade kansliet 61medarbetare anställda (varav en vikarie vid föräldraledighet). För att medarbetarna ska kunna åstadkomma goda resultat och ha en god arbetsmiljö krävs att det i organisationen ges förutsättningar att möta verksamhetens mål och krav. Detta ställer i sin tur krav på tydlighet, kompetensutveckling, delaktighet och kommunikation inom organisationen. Framtagandet av ett nytt verksamhetssystem avbröts under april månad och avtalet med leverantören sades upp. Detta på grund av brister i konsultföretagets leveranser, kraftiga förseningar och hotande kostnadsökningar. För att säkerställa nuvarande registers funktionalitet har dess systemleverantör under året arbetat med uppdateringar och förbättringar samt påbörjat en utredning rörande utveckling och implementering av ny teknik i befintligt system. Under 20 har kompetensutvecklingsinventering gjorts och presenterats i ett personalbokslut. Kontinuerliga och riktade insatser med kunskapsöverföring och kompetensutveckling för medarbetarna, i relation till verksamhetens mål, inriktning och omvärldsförändringar har pågått under året. Läkartidningen Läkartidningen är en publicistiskt självständig medicinsk vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift som också är organ för Sveriges läkarförbund. Tonvikten i tidningen ligger på medicinskt innehåll av internationell vetenskaplig standard. Den ska också skapa opinion och förmedla nyheter i hälso- och sjukvårdspolitiska frågor och vara ett forum för debatt och meningsutbyte inom den medicinska professionen. Tidningen tar även upp frågor som rör läkarrollen ur ett medicinskt, etiskt, fackligt och samhälleligt perspektiv. Läkartidningen ska drivas affärsmässigt och ge avkastning till ägaren. Tidningen finns också i webbversion. De viktigaste nyheterna distribueras även via ett nyhetsbrev. Läkartidningen publicerade under året sex teman: Prostatacancer Tobak Ungdomshälsa Livsstil och hälsa/hjärt-kärlprevention Transplantation Förhöjda levervärden. Läkartidningens webbplats lakartidningen.se har under verksamhetsåret fått allt fler besökare. I genomsnitt hade sajten drygt unika besökare per vecka, en ökning med mer än jämfört med år Läkartidningens upplaga ökade till exemplar. Enligt läsarundersökningen Orvesto läses varje utgåva av personer. Den negativa trenden för läkemedelsannonser fortsatte under 20 och minskade med 20 procent. Platsannonseringen minskade med sju procent medan webbannonseringen ökade med åtta procent. Övrig verksamhet Läkartidningen genomförde även välbesökta symposier kring fyra av dessa teman med över 400 besökare. Ytterligare två fristående symposier genomfördes på teman KOL och Smärta som samlade 230 besökare. Samarbetet mellan Läkartidningen och Läkarförbundet med eventet Karriärkväll för läkare rönte stort intresse under året och de sex arrangemangen omsatte lika mycket som de vetenskapliga symposierna. År 20 fortsatte bokutgivningen inom förlaget. Det är böcker som tar avstamp i några av Läkartidningens temanummer och som primärt är tänkta för läkarstu- Verksamhetstal och resultatanalys Personalstruktur Förbundskansliet män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda Avd chefer inkl vd Genomsnittsålder Antal (tillsv. anst) som slutat Nyrekryteringar tillsv Tillfälligt anställda Föräldra-/tjänstledighet Sjukfrånvaro i % Total sjukfrånvaro (av total arbetstid) 3,85 3,69 Långtidssjukfrånvaro (mer än 14 dagar) 2,16 2,51 Korttidssjukfrånvaro 1,69 1,