Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund

Transkript

1 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Sveriges läkarförbund 2014

2 14 Innehåll 2 Inledning 3 Förhandling 7 Rådgivning och juridiskt biträde 9 Professionsfrågor och förbundspolitik 16 Lipus 17 Kommunikation 20 Förtroendevalda 21 Förbundskansliet 23 Läkartidningen 24 Fastigheter 25 Finansrörelsen 26 Centralstyrelsen 28 Ledningsgruppen 29 Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän 32 Bilaga: Läkarförbundet med lokalföreningar och yrkesföreningar 33 Bilaga: Avgivna remissyttranden finansiella rapporter Förvaltningsberättelse 37 Resultaträkning 38 Balansräkning 40 Kassaflödesanalyser 41 Redovisningsprinciper och noter 47 Revisionsberättelse 1

3 14 Inledning Sveriges läkarförbund är och vill vara läkarnas självklara hemvist under hela karriären. Vår målsättning är att medverka till goda arbetsvillkor och arbetsförhållanden för läkarna. Genom konstruktivitet och trovärdighet vill vi också bidra till att skapa bästa möjliga sjukvård. Detta har också varit fokus för förbundets arbete under Läkarförbundets unika kompetens i frågor som rör läkarnas yrkesroll, arbetsliv och karriärgång har varit utgångspunkten i verksamheten. Arbetet har främst bedrivits nationellt men internationell samverkan är viktig i många frågor. Förbättrade arbetsvillkor för läkare på alla sektorer är ständigt i fokus för Läkarförbundet. Genom professionell rådgivning, juridiskt biträde och individuella förhandlingar ger vi medlemmar service och stöd i alla frågor som rör deras yrkesliv. Läkarnas möjligheter till inflytande och påverkan är nödvändig för att säkerställa en effektiv och säker vård för patienterna. Under valrörelsen 2014 har vi aktivt påverkat och lyft frågor kring en jämlik vård. Frågor om arbetsmiljö, tid för patienten och antalet vårdplatser är viktiga faktorer för patientsäkerheten och därmed viktiga frågor för Läkarförbundet. Andra områden där vi har påverkat har varit vårdval, IT i vården, folkhälsofrågor, ledarskap, strategier runt läkemedel och medicinteknik, kvalitetsfrågor samt läkarmedverkan för de mest sjuka äldre. Under året avslutades det särskilda utvecklingsarbete kring vårdval som regeringen beviljat Läkarförbundet särskilda medel för att driva. 28 lokalföreningar Representantskap Delegationer och råd 8 yrkesföreningar Kansli VÅRA MEDLEMMAR Medicine Studerandes Förbund Fullmäktige 9 intresseföreningar Centralstyrelsen 50 specialitetsföreningar Läkartidningen Lipus Representantskap Läkarförbundet fortsätter driva krav på en målmedveten satsning på forskning, utveckling och fortbildning liksom på kvalitet och ändamålsenlig dimensionering och struktur för grundutbildningen, AT och ST. Vidare har bemanningen i primärvården, patientmaktsfrågor och vårdens organisation och styrning varit frågor som har krävt särskilt fokus. Som ett led i arbetet att lyfta diskrimineringsfrågor deltog Läkarförbundet på Stockholm Pride och arrangerade ett välbesökt seminarium om hur hbtq-personer bemöts i vården. Antalet medlemmar ökade under året med cirka 850 medlemmar. För första gången har förbundet lika stor andel kvinnor som män i medlemskåren. En samlad läkarkår är en viktig kraftkälla för hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. Under året har arbetet med ett särskilt projekt för medlemsrekrytering inletts för att fortsätta bygga ett starkt förbund med god representativitet och trovärdighet för professionen. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är en modern och dynamisk plattform för service och påverkansarbete i dag och i framtiden. Detta kräver kontinuerlig utveckling av förbundsstrukturen och kansliet. Under hösten har den nyvalda centralstyrelsen inlett ett arbete för att förstärka organisationen. Ett särskilt fokus har lagts på att utveckla den strategiska kommunikationen samt tillgängligheten för medlemmarna. Organisation Läkarförbundets högsta beslutande organ är fullmäktige. Läkarförbundet har 28 lokalföreningar, 8 yrkesföreningar, 50 specialitetsföreningar och 9 intresseföreningar. Centralstyrelsen (CS) med sina 14 ledamöter är förbundets verkställande organ. Representant för Medicine Studerandes Förbund (MSF) ingår som adjungerad ledamot till CS. Det verkställande arbetet sköts av ett förbundskansli under ledning av vd. Förhandling Läkarförbundet agerar för att förbättra arbetsvillkoren för läkare på alla sektorer. Vi träffar kollektivavtal med alla arbetsgivare som anställer läkare, såväl privata som offentliga. Med kollektivavtal kan vi representera medlemmarna direkt gentemot arbetsgivarna och vi får inflytande över anställningsvillkoren. Förbundet arbetar för att förutsättningarna för de företagande läkarna ska vara så goda som möjligt. Vi samarbetar med andra organisationer vilket ger oss större möjligheter att påverka. Kommunal sektor Under 2014 fortsatte det centrala partsarbetet om vilka förutsättningar som behövs för att stödja tillämpningen av modellen dialog chef medarbetare i löneöversynen och kartläggning av vilka alternativa modeller som används lokalt och erfarenheterna av desamma. De centrala parterna har tagit del av löneöversynsprocessen för primärvårdens läkare i Kalmar läns landsting. Det är en dialogmodell med inslag av förhandlingar mellan landstinget och läkarföreningen. Läkarförbundet har uppmanat lokalföreningarna att i samband med överläggningen inför löneöversyn föreslå en lokal förhandlingsordning med lönesamtal först och sedan förhandlingar mellan de lokala parterna. För att ta reda på hur läkarcheferna ser på löneöversynsprocessen för Läkarförbundets medlemmar har en enkät skickats till förbundets medlemmar som är chefer på mellannivå och chef första linjen. Enkäten innehåller frågor om chefens egen löneöversyn, underställda läkares löneöversyn och om löneöversyn 2015 och Som ett resultat av 2013 års avtalsrörelse har de centrala parterna börjat ett arbete med att följa upp planeringen av kompetensutveckling för läkare. Detta i syfte att ta fram ett gemensamt underlag och identifiera samt sprida goda exempel på strukturerat arbete med kompetensutveckling. Under 2014 har de centrala parterna gjort studiebesök i Västmanlands läns landsting och tagit del av kursutbudet vid ett s.k. Lärcentrum och verksamhetschefen vid infektionsklinikens arbete med fortbildning där man har en samordnad planering av läkares och annan personals fortbildning. Vi har träffat delar av styrelsen för Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård som har tagit fram riktlinjer för livslångt lärande, kärnkompetens och ett självskattningsinstrument. Parterna har också gjort studiebesök i Göteborg och tagit del av Västra Götalandsregionens arbete med strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning och Medicinska kompetensutvecklingsrådets strategi för kompetensutveckling. Fyra Centralstyrelsens sammanträder, hösten specialitetsansvariga studierektorer presenterade goda exempel på fortbildning. De centrala parterna har under 2014 bearbetat och analyserat resultatet av enkäten 2013 till arbetsgivarna vid universitetssjukhusen som omfattade frågor/statistik rörande anställningsformerna för såväl legitimerade underläkare som specialistkompetenta läkare per den 30 april En rapport är klar i början av 2015 som visar att andelen legitimerade underläkare med tidsbegränsad anställning har sjunkit sedan förra enkäten De centrala parterna ska enligt HÖK 13 också undersöka och analysera möjligheterna att följa upp omfattning och fördelning av arbetad tid för läkare under jour och beredskap, utifrån verksamhetsplanering, arbetstidsförläggning och arbetsmiljö. Detta arbete har ännu inte kommit igång. Läkarförbundet har tillsammans med lokalföreningarna arbetat med att förbereda sig för 2015 års löneöversynsförhandling utifrån att Löneavtalet inte anger något garanterat utfall för läkargruppen. Ett partsgemensamt arbete har pågått med att ta fram riktlinjer för arbetsgivare vid överenskommelse om premiebestämd tjänstepension, AKAP-KL, istället för förmånsbestämd tjänstepension, KAP-KL, för arbetstagare födda 1985 eller tidigare. Likaså att ta fram en information till Läkarförbundets lokalföreningar om arbetsgivarens skyldighet att informera lokalföreningarna om att läkare och arbetsgivare överväger att komma överens om AKAP-KL. 2 3

4 14 Under hösten 2014 har samtal påbörjats mellan parterna på kommunal sektor om ett samarbetsavtal. På kommunal sektor finns idag inget partsgemensamt organ för att diskutera gemensamma kommunala frågor t.ex. ekonomi, kompetensförsörjning mm. Förbundet har fortsatt sitt arbete med arbetstidsfrågor med särskilt fokus på övertid, delvis föranlett av att Arbetsmiljöverket åtalsanmält ett landsting för överträdelse av övertidsreglerna. Frågorna har diskuterats inom Läkarförbundet och vid flera möten med lokalföreningarnas representantskap. En lokal hanteringsordning har utarbetats för frågor om överträdelser av övertids- och extra övertidsbestämmelserna. Läkarförbundet har även löpande haft kontakter med SKL, bl.a. när det gäller tolkning av regler rörande arbetstid i de Allmänna Bestämmelserna och Specialbestämmelserna för läkare. Under hösten 2014 har debatten om läkares arbetstider accentuerats, bland annat genom tillsättandet av en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Förbundet har påbörjat ett långsiktigt arbete med en genomlysning av läkarnas arbetstidsfrågor ur olika aspekter. Samtliga huvudavtalsparter på kommunala sektorn samarbetar inom arbetslivsområdet genom Arbetsmiljörådet (AMR). Under 2012 startades föreningen Suntarbetsliv av huvudavtalsparterna, bland annat Läkarförbundet. Föreningens arbete vilar på tidigare arbetsmiljöarbete mellan centrala parter för att bidra till hållbara arbetsvillkor och långsiktig god hälsa. T.ex. är en vidareutveckling av dialogverktyget FAS 05 på gång. Målet är att med hjälp av aktuell forskning och utvecklingsprojekt via föreningen Suntarbetsliv erbjuda verktyg och erfarenheter som hjälp till lokalt arbetsmiljöarbete. Suntarbetsliv har tagit fram dialogverktyget balanserad kommunikation samt genomfört regionala inspirationsmöten. Utöver redan lanserade verktyg och erfarenheter har Läkarförbundet medverkat i framtagande av en ny arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud som beräknas vara klar i slutet av Forskningsarbetet bedrivs i samarbete med AFA Försäkring. Genom att sprida ny och evidensbaserad forskning är målet att förebygga skador och långvarig sjukfrånvaro. Under året har mässan Gilla jobbet ägt rum som samlade chefer och skyddsombud. Läkarförbundet har som policy att arbeta med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. Lokalföreningarnas arbete för jämställda löner följs årligen upp genom att förbundet centralt frågar om löneanalys och lönekartläggning har genomförts. Könsuppdelad lönestatistik hålls tillgänglig för medlemmar. Förbundet har med hjälp av den partsgemensamma statistiken inom kommun och landsting genomfört regressionsanalys av mäns och kvinnors löner och funnit oförklarade löneskillnader. Mot bakgrund av resultatet lyftes frågan om behovet av årlig lönekartläggning, analys och handlingsplan på nytt i den kommunala avtalsrörelsen. Förbundet har varit representerat i Saco:s referensgrupp till Utredningen om aktiva åtgärder och deltagit i möten och samtal med bl.a. Diskrimineringsombudsmannens jämställdhetsnätverk och Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Under året har Läkarförbundet fortsatt att påverka SKL om att underlätta och korta väntetiden att etablera sig på svensk arbetsmarknad för tredjelandsläkarna. Statlig sektor Under 2014 har förhandlingar pågått om att ta fram ett omställningsavtal som ska ersätta det trygghetsavtal som Arbetsgivarverket sade upp i juni I juni 2014 enades parterna om ett nytt omställningsavtal som börjar att gälla 1 januari För tillsvidareanställda arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist är det nya omställningsavtalet i stort sett lika bra som det gamla trygghetsavtalet. Däremot har förmånerna för tidsbegränsat anställda vars anställning löper ut försämrats jämfört med trygghetsavtalet. För doktorander har det ekonomiska stödet vid arbetslöshet försämrats, dock finns övergångsbestämmelser under 2015 och Läkarförbundet tillsammans med SULF reserverade sig mot beslutet att anta det nya avtalet på grund av de sämre förmånerna för doktorander. Förhandlingar om ett nytt tjänstepensionsavtal har startat. Arbetets inriktning är ett avtal med premiebestämda pensioner som tillämpas för födda 1987 eller senare. Delpensionsavtalet kommer att innefattas i arbetet. Målet är att ett nytt avtal ska vara klart under I 2010 års statliga avtal blev det lönesättande samtalet huvudmodell för löneöversynen vid myndigheterna utom högskolan. För högskolans del gäller att det lönesättande samtalet blir huvudmodell fr.o.m Under 2014 har frågan om lönesättande samtal istället för traditionell förhandling tagits upp vid möten med universitetsorternas läkarföreningar. För våra medlemmar som arbetar inom Försvarsmakten har insatser gjorts för att stärka deras roll i det lönesättande samtalet samt att delge medlemmarnas erfarenheter av genomförda lönesättande samtal till Försvarsmakten. En översyn av det partsgemensamma klassificeringssystemet Besta har påbörjats under året. Besta infördes i staten 2004 och används i lönebildnings- och lönestatistikarbetet. För att bibehålla en god kvalitet görs en översyn av arbetsområden. Läkarförbundet är medlem i förhandlingsorganisationen Saco-S. Sedan årsmötet 2011 har Läkarförbundet inte längre en egen plats i styrelsen men Läkarförbundet har av de mindre förbunden valts att vara deras representant i styrelsen. 4 5

5 14 Rådgivning och juridiskt biträde Förbundet är kontaktförbund för Saco-S-föreningen vid Rättsmedicinalverket. Då Saco-S-föreningen vid Rättsmedicinalverket saknar ordförande har Läkarförbundet fått gå in som samtalsstöd för föreningen/lokal part för medlemmarna i Saco-S i många frågor bland annat när det gäller lönerevision och samverkan. En representant för rättspsykiatrikerna finns numera i den lokala styrelsen. Privat sektor Förhandlingar med Vårdföretagarna om kollektivavtalen rörande företagshälsovård (D) samt vård och behandling (E och F) har pågått under Fokus har främst varit kollektivavtalet vård och behandling. Läkarförbundets ambition är att förbättra föräldraledighetsförmånerna. Avtalen är tillsvidareavtal utan något centralt fastställt löneökningsutrymme. Förhandlingar med Arbetsgivaralliansen avslutades Det nya avtalet gäller från 1 april 2014 t.o.m. 31 mars Det innehåller ett löneökningsutrymme om lägst 2,3 procent per den 1 april 2014 och 2,3 procent per den 1 april 2015 för individuell fördelning. Under 2014 har ett arbete påbörjats med att tillsammans med Almega Bemanningsföretagen kartlägga resursläkarbranschen. Läkarförbundet har sedan 2009 ett kollektivavtal med Bemanningsföretagen. Saco-P (en sammanslutning av förbund inom Saco med medlemmar på privat sektor) har fortsatt sitt samarbete med gemensamma akademikerföreningar inom industrin. Läkarförbundet har tillsammans med andra berörda förbund inom Saco-P finansierat en lokalföreningsrekryterare som arbetat med att stärka den fackliga aktiviteten inom branschen industri och kemi, bland annat läkemedelsindustrin. Under året har Läkarförbundet fortsatt arbetet med att höja den fackliga aktiviteten bland medlemmarna på privat sektor. För att stödja fackliga insatser har Läkarförbundet medverkat vid olika träffar mellan fackligt förtroendevalda och ledning för sjukvårdsföretag. Förbundet har beslutat att bredda den regionala skyddsombudsverksamheten genom att lokalföreningarna gemensamt med förbundskansliet ska arbeta med arbetsmiljöfrågor på den privata sektorn. När läkare i ökad utsträckning byter anställning mellan olika avtalssektorer, till exempel från landstingskommunal anställning till privat anställning, innebär det att nya frågeställningar aktualiseras för medlemmarna. Därför pågår diskussioner med Vårdföretagarna om till exempel vilket pensionsavtal som ska gälla för sjuklediga vid övergång till ny arbetsgivare. Övrigt Under året har den nya yrkesföreningen Industriläkarföreningen påbörjat sin verksamhet med konstituerande möte och ett antal styrelsemöten. Det har även hållits medlemsmöten i Stockholm, Göteborg och Malmö. Medlemsenkät om vilka frågor som föreningen ska fokusera på har genomförts. Verksamhetstal och resultatanalys I verksamhetsplanen fanns ett resultatmål lydande antalet lokalföreningar som medverkat i lönekartläggningar och löneanalys ska öka, i syfte att motverka ojämställda arbetsvillkor och osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. För att undersöka detta har lokalföreningarna tillfrågats. På frågan Har ni arbetat med lönekartläggning och löneanalys före löneöversynen? har drygt hälften av föreningarna åren 2011, 2012 och 2013 (2014 års redovisning är inte klar) svarat att de själva eller tillsammans med arbetsgivaren genomfört lönekartläggning och löneanalys. Denna fråga förs kontinuerligt upp för diskussion på representantskapsmötena där lokalföreningarna deltar. Det bör här noteras att arbetsgivarna enligt Diskrimineringslagen är skyldiga att genomföra lönekartläggningar endast vart tredje år. Lönestatistiken för 2014 var vid tryckning av verksamhetsberättelsen inte klar. Den service som förbundet erbjuder, både medlemsrådgivningen och det juridiska biträdet, utgör centrala delar av Läkarförbundets verksamhet. Servicen bedrivs både lokalt och centralt och ges i form av både muntlig och skriftlig rådgivning och vägledning. Rådgivningsverksamheten kompletteras med en omfattande individinriktad förhandlingsverksamhet där vi företräder våra medlemmar gentemot deras arbetsgivare, såväl genom våra lokala företrädare som via det centrala förbundskansliets förhandlare. Vi företräder även i vissa fall medlemmarna i domstol, där under hösten ett mål initierades för prövning i Arbetsdomstolen. Förbundets verksamhet är mycket bred. Vår rådgivning omfattar därför också många olika områden. Kopplat till förbundets fackliga verksamhet kan nämnas exempelvis anställningsvillkor, lön, arbetstid, pension och arbetsmiljö. Inom förbundets professionsverksamhet ges råd och stöd rörande hälso- och sjukvårdsjuridik där frågorna avser exempelvis sekretess, journalförings- och intygsfrågor. Vi ger även biträde i ärenden där läkaren har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Medlemmar kan dessutom få råd när det gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt godkännandeprocessen för AT och ST. Rådgivningen har bland annat gett stöd till medlemmar vid överklaganden av Socialstyrelsens beslut att avslå ansökan om legitimation eller specialistkompetens. Ofta omfattar den enskildes problem en kombination av både utbildnings- och arbetsrättsliga frågor. Förbundet har kontinuerligt kontakter med Socialstyrelsen för att bringa klarhet i frågeställningar rörande myndighetens tillämpning av regelverken. Ett arbete har under året påbörjats för att ytterligare höja kvaliteten av stödet till medlemmarna i dessa ärenden. Biträde har även getts i ett flertal ärenden rörande läkare från andra länder både från EU och tredje land. Förbundets målsättning är att servicen ska svara mot alla medlemmars behov av vägledning och stöd i frågor som rör deras anställning och övriga yrkesverksamhet. Såväl läkare med anställning som egenföretagare ges stöd och rådgivning utifrån sina respektive situationer. Servicen för studentmedlemmar i MSF är utformad utifrån det behov som föreligger under grundutbildningen. Affärsjuridiska frågor ligger inte inom Läkarförbundets egentliga verksamhetsområde. För att möta en efterfrågan och för att ytterligare stärka och bredda området för Läkarförbundets service till medlemmarna samarbetar förbundet med en affärsjuridisk advokatbyrå. Genom samarbetet har under året en handfull ärenden handlagts av advokatbyrån. Mottagandet har varit positivt och ska fortsätta. Allt fler medlemmar uttrycker önskemål om att arbeta längre och det finns all anledning att tro att individuella I juli deltog Läkarförbundet på Stockholm Pride. 6 7

6 14 Professionsfrågor och förbundspolitik 0 % Tillräckliga öppettider önskemål om att arbeta under mer flexibla former kommer att öka i omfattning. Alla medlemmar över 65 som önskar fortsätta, eller i perioder återgå till, sin yrkesverksamhet kan vara yrkesverksamma medlemmar och får då tillgång till individuell service och rådgivning avseende yrkeslivet. Pensionärsmedlemmar erhåller anpassad service framförallt avseende pensionsfrågor. Det är mycket viktigt att den service som Läkarförbundet erbjuder är lättillgänglig. Vid kontakter med förbundets lokalföreningar är det lokalföreningen som tar hand om medlemmens frågeställning med förbundet som central resurs när behov finns. Medlemmen kan även kontakta den centrala rådgivningen direkt. Rådgivningen, som alltid är bemannad av två handläggare, nås via e-post, formulär på hemsidan eller telefon (måndag kl 9-12 samt tisdag till fredag kl 9-12 och 13-15). Både medlemmarna, de förtroendevalda och lokalföreningskanslierna kan vända sig till den centrala rådgivningen för att få råd och vägledning. Verksamhetstal och resultatanalys Nöjdhet med medlemsrådgivningen, enligt webbenkät. 1 instämmer inte alls 6 instämmer helt. Andel nöjda (svarat 4, 5 eller 6) Frågor väl omhändertagna Snabb återkoppling Skulle kontakta igen Skulle rekommendera Medlemsnöjdheten vid kontakter med medlemsrådgivningen har likt tidigare år granskats genom en enkät till de medlemmar som varit i kontakt med oss. Redovisningen av resultatet av undersökningen sker i form av ett stapeldiagram med angivande av hur stor andel medlemmar som varit nöjda. För 2014 kan konstateras att den relativa nöjdheten gått ner något jämfört med 2013, men den är högre än tidigare år. Med särskilt fokus på tillgängligheten för rådgivningen kan konstateras att nöjdheten Professionellt bemötande Lätt att komma i kontakt med Med målsättningen att förbättra rådgivningsverksamheten pågår ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla våra interna administrativa system och rutiner. Det arbetet har under året gått vidare genom en uppgradering av de befintliga IT-systemen för ärendehantering samt genom att planera och påbörja genomförandet av kansliinterna utbildningar i ärendehanteringssystemen. Insatser har skett när det gäller förbättringar av lönestatistiken till både form, omfattning och innehåll. Förbundet har genomfört en löneenkät till medlemmar i MSF som arbetat som underläkare under sommaren Resultatet har publicerats på hemsidan och används av förbundet vid lönerådgivning. Arbetet med karriärfrågor har fortsatt, bland annat genom att fortsätta genomföra karriärkvällar i samarbete med Läkartidningen. På förbundets webbplats finns sidor som innehåller karriärrådgivning. Medlemsnöjdheten vid kontakter med medlemsrådgivningen har likt tidigare år granskats genom en enkätundersökning. Medlemsrådgivningen Antal kontakter, cirka 6 837* Antal individärenden varav ansvarsärenden *Nedgången i antalet kontakter beror delvis på att det under året utförts arbeten i medlemsregistret som försvårat registrering. Medlemskategorier som kontaktat medlemsrådgivningen 2014 % Yrkesverksamma medlemmar 92 Pensionerade medlemmar 4 Studenter 3 Kompletteringsläkare 1 avseende Lätt att komma i kontakt med rådgivningen är betydligt högre än nöjdheten avseende Tillräckliga öppettider. En förklaring till detta kan vara att kontakterna sker på flera olika sätt, inte bara genom telefonsamtal. Rådgivningen besvarar även en stor mängd frågor via e-post och frågor ställda via hemsidan. Svarstiden för medlemmarnas frågor via e-post och hemsida har successivt avsevärt kortats ned. Nöjdheten bedöms sammantaget vara fortsatt hög. Läkarförbundets arbete med professions- och förbundspolitik syftar till att främja medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen och samtidigt främja sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. I det senare ligger arbetet för en patientsäker och högkvalitativ vård samt förbättrad folkhälsa. Under 2014 har god utbildning, kontinuerlig fortbildning och forskningsaktiva läkare fortsatt vara prioriterade frågor för förbundet. Sjukvård av hög kvalitet kräver välutbildade och kompetenta läkare. Likaså bygger medborgarnas förtroende för läkarkåren på att läkarna har den kompetens de behöver. Arbetet med att underlätta inträdet på den svenska arbetsmarknaden har också varit en viktig fråga under året, såväl centralt som lokalt, med tanke på den växande andelen läkare med utbildning utanför Sverige. Under valrörelsen 2014 har vi aktivt påverkat och lyft frågor kring en jämlik vård. Frågor som rör sjukvårdens organisation och styrning har också fortsatt vara en angelägenhet för förbundet. Under året har vi bland annat prioriterat insatser för fler vårdplatser, effektivare utskrivningsprocess och förbättrad folkhälsa. I Almedalen och i en rad andra sammanhang har förbundet deltagit i diskussioner om hur ersättningssystemen i vården bör utvecklas. En utbyggnad av vårdvalet utanför sjukhusen har också varit ett viktigt mål för att förbättra effektiviteten i det svenska sjukvårdssystemet. År 2014 har även patientcentreringen inom vården varit starkt i fokus. Bland annat har vi börjat utreda ett förslag om införande av patientansvarig läkare, i syfte att bättre kunna erbjuda patienten kontinuitet, samordning, säkerhet och trygghet i sina kontakter med vården. Förbundet har också intensifierat sina insatser för att stärka primärvårdens kompetensförsörjning och förutsättningarna att kunna erbjuda invånare fast läkarkontakt i primärvården i alla delar av landet. Diskussioner har även förts med regeringens samordnare för effektivare resursutnyttjande av hälso- och sjukvård om hur mer läkartid skulle kunna frigöras för patientarbete. Etik Läkarnas arbete utgår ifrån ett etiskt förhållningssätt. Förbundet har därför fortsatt att arbeta för att öka läkarkårens kunskaper och medvetenhet i medicinsk-etiska frågor och synliggöra etiska frågeställningar i den kliniska vardagen. Bland annat har förbundet tillsammans med Svenska Läkaresällskapet anordnat en etikdag på temat patientens delaktighet. Vid Läkarförbundets fullmäktigemöte behandlades en motion om läkared. Förbundet har därefter på fullmäktiges uppdrag undersökt läkaredens förekomst, formuleringar och användning i Europa. Vidare har anordnats en paneldebatt om läkared vid kongressen Framtidens Specialistläkare. En rapport om läkareden ska presenteras under Läkare och annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utför viktiga frivilliginsatser vid till exempel idrottstävlingar och andra evenemang. Dessa insatser avlastar sjukvården och utgör ofta en förutsättning för att personer som skadar sig i samband med Under Almedalsveckan på Gotland arrangerade Läkarförbundet flera välbesökta seminarier. 8 9

7 14 evenemang ska få snabb och kompetent hjälp. Förbundet har, tillsammans med bland annat Riksidrottsförbundet och Vårdförbundet, fortsatt att uppvakta regeringen och Socialstyrelsen för att åstadkomma en reglering som tydliggör rimliga och ändamålsenliga rättsliga ramar för dessa frivilliginsatser. Regeringen gav i slutet av februari Socialstyrelsen i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att legitimerad vårdpersonal ska kunna arbeta inom ideell föreningsverksamhet. Folkhälsa År 2014 presenterade Läkarförbundet ett nytt policyprogram för förbättrad folkhälsa Det ska vara lätt att göra rätt. I programmet tydliggör förbundet att ansvaret för folkhälsoinsatserna i allt väsentligt åvilar andra organ än hälso- och sjukvården, men att sjukvården och läkarna har en viktig uppgift att driva på utvecklingen. Programmet presenterades vid ett seminarium i Almedalen där bland annat Läkaresällskapet och Folkhälsomyndigheten medverkade. Under året har förbundet också varit fortsatt engagerat i NCD-nätverket (Non-Communicable Diseases) och Tobacco endgame. Sjukvårdspolitik Vårdens resursbehov är en fråga som Läkarförbundet kontinuerligt följer sedan lång tid. Med en andel på cirka 9,6 procent av BNP (2012) till sjukvården ligger Sverige för närvarande under genomsnittet för jämförbara rika länder. Flertalet av de sjukvårdspolitiska frågor förbundet driver syftar till ökad effektivitet i sjukvårdssystemet men kräver också ökade investeringar och att resurser tillförs vården. Förbundet har i debattartiklar och andra sammanhang även lyft behovet av förändrad sjukvårdsstruktur i Sverige. Frågan börjar i allt högre uträckning komma upp på den politiska dagordningen. Som en del i arbetet för fler vårdplatser har förbundet under året bland annat sett över den så kallade betalningsansvarslagen. I utredningsrapporten Utskrivningsklara patienter har vi lagt flera förslag som ska bidra till en bättre och mer sammanhållen vård för utskrivningsklara patienter för vilka en vårdplan är upprättad. Rapporten har överlämnats till regeringens nationelle samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, som under 2014 fick regeringens uppdrag att se över betalningsansvarslagen. Under året har vi också påbörjat en utredning om patientansvarig läkare (PAL). Syftet är att beskriva och analysera problemen med den tidigare bestämmelsen om PAL och att så långt som möjligt presentera förslag på hur en ny PAL-funktion skulle kunna se ut. En rapport planeras till sommaren PAL var också ämne för ett av förbundets symposier på Riksstämman Att stärka vårdvalet inom den specialiserade hälso- och sjukvården har fortsatt varit en prioriterad fråga. Vi har fört ut vår politik i media samt genomfört olika uppvaktningar av politiker och tjänstemän som arbetar med vårdvalet. Syftet är att främja konkurrensneutralitet och att se till att regelverket inom vårdvalet inte försämrar förutsättningarna för den småskaliga öppenvården. Regeringen har även beviljat förbundet drygt 1,4 mkr för arbete med vårdvalsfrågor under Dessa medel har vi bland annat använt till att kartlägga hur förutsättningarna för läkares ST-tjänstgöring påverkats av införandet av vårdval och andra strukturförändringar inom den somatiska specialistvården. Dessutom har förbundet arrangerat två mycket välbesökta vårdvalskonferenser i samarbete med Stockholms läns landsting och Region Skåne. Läkarförbundet har under året fullföljt arbetet med att utvärdera primärvårdens vårdval och verka för ökade resurser i primärvården. Det har varit fortsatt uppmärksamhet kring den undersökning av läkarbemanningen vid landets vårdcentraler som redovisades Utifrån förbundets uppgifter uppmärksammade SVT Nyheter primärvårdens läkarbemanning i en särskild satsning inför valet Förbundets uppgifter har också använts av riksrevisionen i den granskning av primärvårdens styrning som redovisades hösten I april 2014 presenterade förbundet rapporten Kostnader och produktion i primärvårdens vårdval. Vi visar där att primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens resurser varit oförändrad mellan 2001 och 2012 samtidigt som primärvårdens andel av läkarbesöken ökat. Vår analys visar också att de regionala obalanserna förstärkts där framför allt storstädernas primärvård haft en stark utveckling medan den tillbakabildats i vissa glesbefolkade delar av landet. Resultaten har uppmärksammats i lokala media. Vi har även presenterat rapporten för beslutsfattare på olika nivåer. I juni kom rapporten System och strategier för att öka antalet ST läkare i allmänmedicin kunskapsunderlag om hur vi kan nå balans i primärvårdens läkarförsörjning. Där redovisar vi en kartläggning av hur ST i allmänmedicin planeras, finansieras och organiseras samt hur ST-läkare och studierektorer uppfattar möjligheter och förutsättningar för att bygga ut ST. Förbundets slutsats är att det är möjligt att fortsätta att bygga ut antalet ST men att det kräver målinriktade satsningar och ökad samordning mellan landstingen. Även denna rapport har vi diskuterat med politiska partier och beslutsfattare inom Socialdepartementet och SKL. Efter valet redovisade regeringen förslag till riksdagen om snabbt avskaffa obligatoriet i primärvårdens vårdval. Läkarförbundet medverkade i det opinionsarbete som fick till effekt att regeringen drog tillbaks sitt förslag. Under året har förbundet arbetat för att föra ut förslagen i utredningen Varför kan inte doktorn komma? Vi har bland annat, tillsammans med flera fackförbund inom vård och omsorg, deltagit i en dialog inom SKL om vården av mest sjuka äldre. Rapporten tillsammans med andra rapporter, som förbundets förslag om en mer flexibel vårdgaranti och läkarbemanningen inom primärvården har varit med i alla uppvaktningar och möten med politiker och tjänstemän inom stat och landsting. De tre utredningsrapporterna utgjorde också underlag för en folder på temat jämlik vård som hade sammanställts inför valet Jämlik vård var också temat för ett seminarium i Almedalen där politiker från olika partier fick svara på ett antal centrala sjukvårdspolitiska frågor. Förbundet har under året fortsatt sitt arbete för att den statliga satsningen på nationella kvalitetsregister ska bli effektivare och få ökad förankring i läkarprofessionen. Bland annat har förbundet startat ett samarbetsprojekt med Svenska Läkaresällskapet om hur registren ska användas i utvecklingen av ersättningssystem. Läkarförbundets centralstyrelse har under 2014 bildat en sjukvårdspolitisk arbetsgrupp där hela styrelsen ingår. Skälet är främst att styrelsen velat stärka det sjukvårdspolitiska arbetet. Under året har förbundet också gått med i Leading Healthcare samt varit en av flera intressenter i framtagandet av skriften Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte. Arbetsmarknad Läkarförbundet presenterade hösten 2013 en ny prognos över det framtida behovet av läkare i Sverige, som visar på en ökning av antalet läkare under mätperioden fram till och med Ökningen beror framför allt på en fortsatt nettomigration. I prognosen föreslår vi bland annat att Socialstyrelsen utvecklar sitt nationella planeringsstöd, NPS, för att få ökad tillförlitlighet i bedömningen av den framtida efterfrågan och tillgången på läkare. Förbundet har under 2014 haft en rad kontakter med Socialstyrelsen där förslagen framförts. Förbundet startade 2012 ett tidsbegränsat projekt som Etableringslots vilket skedde på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Syftet var att ge nyanlända läkare utbildade utanför EU/EES bättre möjligheter att få legitimation och komma in på arbetsmarknaden. Under 2014 avslutades projektet enligt projektplanen. Erfarenheterna har lett till att Läkarförbundet initierade ett praktiknätverk för att på ett bättre sätt kunna ge nyanlända läkare en väg in på arbetsmarknaden. Nätverket skapar kontakt mellan å ena sidan nyanlända läkare som är behov av en praktikplats inför Tuleprovet eller provtjänstgöringen, å andra sidan etablerade läkare som är villiga att handleda. Att läkare med utbildning utanför EU/EES får bättre möjligheter att arbeta som läkare är fortsatt en viktig fråga för Läkarförbundet. Att det under året kommit ett stort antal läkare till Sverige från det krigshärjade Syrien har gjort att frågan fått större uppmärksamhet av både media och beslutsfattare. Vi har också arrangerat ett seminarium tillsammans med SKL om introduktionen av läkare med utbildning utanför EU/EES. Ledarskap Läkarförbundet har fortsatt att arbeta med frågor rörande medlemmar som är chefer. Arbetet har även detta år varit inriktat på att kommunicera direkt till dessa rörande deras yrkesroll och villkor. Förbundet erbjuder inom ramen för ett samarbete med Saco numera även cheferna en prenumeration på Chefsnyheterna som är ett nyhetsbrev som kommer ut varannan vecka. Med nyhetsbrevet vill vi hjälpa chefer att omvärldsbevaka vad som sker på chefsoch ledarskapsområdet bland annat ny forskning men även en del allmänna nyheter som rör ledarskap. Tillsammans med Chefsförening har förbundet fortsatt arbetet med att ta fram en handbok för chefer. Under året har intervjuer gjorts med medlemmar som idag arbetar som chefer för att höra deras erfarenheter och vilka råd de vill ge till de som är idag står i begrepp att söka en chefstjänst. IT, läkemedel och medicinteknik Läkarförbundet har under året strävat efter ökad delaktighet i strategiska beslut om läkemedel, medicinteknik och IT. Besvarandet av remisser, förfrågningar och deltagande i olika typer av referens- och samrådsgrupper har därför varit omfattande. I de nationella strategierna på läkemedels- och ehälsoområdet är förbundet representerat i Högnivågruppen för Nationella läkemedelsstrategin och i Nationella samrådsgruppen om ehälsa. I den Nationella läkemedelsstrategin (NLS) är förbundet dessutom engagerat på fler nivåer bland annat i den så kallade Lågnivågruppen, Rådet vid Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL-rådet) samt i flera referensgrupper. Förbundet har också engagerats i flera av de regeringsuppdrag som genererats utifrån NLS arbete, bland annat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets uppdrag om läkemedel utanför förmånen och Läkemedelsverkets uppdrag om generisk förskrivning. Inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin har förbundet bland annat drivit att beslutsstödet eped ska göras nationellt tillgängligt för landets barnkliniker. Under 2014 har regeringen beslutat att avsätta 15 miljoner för att möjliggöra en nationell förvaltning och tillgängliggörande av beslutsstödet. Läkarförbundet har tagit fram en policy för läkares ansvar för patientens samlade läkemedelslista. Under hösten 2014 inledde Socialstyrelsen en översyn av föreskrifterna om läkemedelshantering och förbundet kommer genom deltagande i referensgrupper att involveras i detta arbete

8 14 Läkarförbundet är representant i styrgruppen för projektet Journal- och läkemedelstjänster inom Inera, och i detta projekt ingår arbetet med nationell ordinationsdatabas (NOD). Förbundet har också ingått i programrådet för Vitalis. Vi har medverkat och deltagit i ett stort antal möten och konferenser på områdena IT och läkemedel. Därutöver har samråd och deltagande i referensgrupper skett med statliga utredningar, bland annat Läkemedelsoch apoteksutredningen och E-hälsokommittén. Sjukskrivningsprocessen Förbundet har medverkat i flera referensgrupper på Försäkringskassan, bland annat i arbete för En enklare sjukförsäkringsprocess, i projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) och i en gemensam referensgrupp som bildats mellan de två projekten. Förbundet har också inbjudits till Socialdepartementet för samtal om de ökande sjukskrivningarna. Vi har träffat sekretariaten i både den parlamentariska socialförsäkringsutredningen och den statliga utredningen om fördjupade medicinska underlag. I Almedalen medverkade förbundet i ett av Försäkringskassans seminarier på temat. Arbetet i Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum har fortsatt under året. Arbetsmiljö På arbetsmiljöområdet har förbundet i huvudsak fokuserat på frågor om kontorslandskap, överbeläggningar, IT som en verksamhetsfråga och administrativt arbete till följd vårdens system samt dessa frågors betydelse för läkares psykosociala arbetsmiljö. Ett fördjupat arbete har också inletts för att föra samman patientsäkerhet och arbetsmiljö på ett tydligt sätt. I dialog med externa aktörer såsom SKL, Arbetsmiljöverket samt myndigheten för vårdanalys, har förbundet fört fram behovet av åtgärder. I samarbete med Afa försäkrings FOU-verksamhet har ett flertal nya forskningsprojekt beviljats med särskilt intresse för läkares arbetsmiljö och vården. Utbildning och forskning Läkarförbundet arbetar aktivt med frågor kring läkarutbildningens kvalitet. Förbundet har vid flera tillfällen påtalat behovet av en reformerad grundutbildning och uppmanat regeringen att remissbehandla betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15). Universitetskanslersämbetet har också presenterat en kvalitetsutvärdering av läkarnas grundutbildning, där två förtroendevalda från förbundet ingått i bedömargruppen. Under våren 2014 presenterade förbundet en egen undersökning av hur de som tog läkarexamen 2013 uppfattade utbildningens kvalitet. Resultatet från en uppföljande enkät kommer att redovisas våren De informationsföreläsningar för blivande AT-läkare som genomförs två gånger årligen på samtliga utbildningsorter är en viktig del i förbundets arbete kring utbildningen. Föreläsningarna, som genomförs i samarbete med MSF och Läkartidningen och kombineras med en arbetsmarknadsmässa, är välbesökta och attraherar ett stort antal blivande AT-läkare årligen. Socialstyrelsens arbete med en ny specialitetsindelning och förändringar i specialiteternas målbeskrivningar har varit en central förbundsfråga under I juni sände Socialstyrelsen ut förslag till ny ST-föreskrift på remiss till berörda instanser. Förbundet ordnade i augusti ett remissmöte med anledning av Socialstyrelsens utskick, där ett femtiotal personer från olika delföreningar deltog. Efter omfattande kritik från förbundet mot bland annat förslaget att ta bort kravet på extern granskning, sände Socialstyrelsen i december 2014 ut en kompletterande remiss. I det nya förslaget var kravet på extern granskning återfört och ytterligare skärpningar införda. Via Socialstyrelsens Nationella råd för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) har Läkarförbundet också kunnat följa arbetet med ny ST-utbildning. Under året har vi arrangerat två nationella konferenser för Läkarförbundets studierektorsnätverk. Höstens konferens samarrangerades med kongressen Framtidens Specialistläkare. Intresset har varit stort med cirka 100 deltagande studierektorer på respektive konferens. En röd tråd under årets konferenser har varit Socialstyrelsens arbete med en ny ST-utbildning. Läkarförbundet har under hösten även varit medarrangör till en nationell AT-konferens. En fråga som diskuterades var AT-tjänstgöringen och betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) som inte verkar beredas av regeringen. De norska och danska läkarförbunden var inbjudna för att berätta om deras respektive läkarutbildningar, praktiska tjänstgöringar och erfarenheterna av detta. Läkarnas fortbildning har varit en högt prioriterad fråga även under Inte minst har det nya Yrkeskvalifikationsdirektivet som antogs i november 2013 av EU-rådet och Europaparlamentet bidragit till detta. I det nya direktivet finns bland annat krav på tydligare regler kring språkkrav men även krav på nationella åtgärder för att främja fortbildning. Frågan har därmed lyfts till statlig nivå från att tidigare varit ett ansvar bara för arbetsmarknadens parter. En statlig utredare under Utbildningsdepartementet presenterade våren 2014 ett förslag till genomförande av direktivet. För att främja fortbildning föreslog utredaren efter krav från bland annat Läkarförbundet att Socialstyrelsen ska bemyndigas att ta fram en föreskrift för de yrkesgrupper som arbetar inom sjukvården och som omfattas av direktivets krav. Direktivet träder ikraft den i januari Arbetet med att ta fram ett färdigt koncept för fortbildningsdialoger fortgår. Under hösten 2014 har model

9 14 len testats inom fem olika specialiteter med gott resultat. Under våren kommer ytterligare utvecklingsarbete att ske och till hösten kommer förhoppningsvis konceptet kunna överföras till LIPUS för en lansering. Under 2014 har Läkarförbundet utarbetat en fortbildningsranking med SYLF:s AT-ranking som förebild. Syftet är att möjliggöra jämförelser mellan specialiteter och sjukhus med avseende på läkarnas fortbildning. Rankingen genomförs som en enkät och skickades under hösten till specialister inom sex stora basspecialiteter. Inom forskningsområdet har förbundet bevakat förhandlingarna om ett nytt ALF-avtal och framfört sina synpunkter till parterna. Vi har också varit aktiva i olika diskussioner och seminarier om en nationell strategi för Life science och lämnat förslag och synpunkter till flera aktörer som arbetar med frågan. I arbetet med att öka harmoniseringen av den europeiska läkararbetsmarknaden, och samtidigt säkra en välutbildad läkarkår, har vi fortsatt arbetet med att följa och bedöma konsekvenser av den regeländring som innebar att titeln Europaläkare togs bort i svensk lagstiftning. Detta betyder att allmänpraktiserande läkare från Europa nu kan få svenskt specialistbevis i allmänmedicin utan kompletterande utbildning. Det internationella perspektivet De internationella influenserna på hälso- och sjukvården och dess personal blir allt mer påtagliga och kräver aktivt arbete även internationellt. Läkarförbundets påverkansarbete sker främst genom medverkan i de övergripande europeiska läkarorganisationerna CPME och UEMS och i världsläkarorganisationen WMA. Utöver detta så arbetar Läkarförbundet även via de nationella kanalerna och deras förgreningar in i EU. Det kan röra sig om såväl Regeringskansliet som partiernas EU-parlamentariker och genom Saco. Sakfrågorna hanteras integrerat i förbundet, oavsett om de har en nationellt eller ett internationellt perspektiv. Hur läkare schemaläggs påverkas av EU:s arbetstidsdirektiv, hur journalsystem utformas eller hur forskning får bedrivas påverkas av EU:s dataskyddsregler och såväl de svenska läkar- och specialistutbildningarnas utformning som möjligheterna att arbeta i ett annat EU/EES-land påverkas av EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Läkare är en yrkesgrupp som i mycket högre grad än andra yrkesgrupper använder den fria rörligheten inom EU vilket gör frågan mycket viktig för Läkarförbundet. Samtidigt är det allt fler utmaningar inom hälso- och sjukvården som kräver internationella initiativ. Antibiotikaresistenta bakterier är ett sådant exempel där det krävs både nationsöverskridande och professionsöverskridande arbete. I denna fråga har Läkarförbundet arbetat för att antibiotikaresistens måste få en tydligare plats på EUagendan. Även det nordiska samarbetet är av stor betydelse för att bevaka och påverkar exempelvis utformning av ersättningssystem, prioriteringar i vården, läkarbristen inom vissa specialiteter eller EU-frågor som vi gemensamt kan driva. Några av de EU-frågor som Läkarförbundet arbetat med under 2014 har varit ansvarsfull användning av antibiotika, kartläggning av fortbildningskrav, förslag till ny dataskyddsförordning och ett europeiskt yrkeskort för läkare. Under året har WMA på Läkarförbundets initiativ antagit ett internationellt policydokument med grundläggande principer för estetiska behandlingar, WMA Statement on aesthetic treatment. Verksamhetstal och resultatanalys Flera av nedanstående verksamhetstal bygger på offentlig statistik som har sen publiceringstid. Andra tal bygger på egen inhämtad data som vi inte alltid följer upp varje år (av Antalet vårdplatser har sjunkit kraftigt de senaste decennierna. Platserna har fortsatt att minska under 2000-talet, även något mellan 2012 och 2013 (för 2014 saknas siffror), även om minskningstakten mattats av. Det är många faktorer som påverkar utvecklingen av antalet vårdplatser och effekterna av förbundets insatser är svåra att bedöma. Förbundets påverkansarbete de senaste åren har dock bidragit till att vårdplatsbristen kommit upp på den politiska dagordningen. Förbundets bemanningsenkät visade att det hösten 2012 fanns knappt yrkesverksamma specialister (heltidsekvivalenter) i primärvården. Enkäten har inte följts upp men indikationer pekar mot att siffran är ungefär densamma Däremot har förbundets insatser på området bidragit till en kraftig ökning av antalet ST-tjänster i allmänmedicin från ungefär (2012) till över (2014) vilket kommer att ge utväxling på sikt. När det gäller småskaliga läkarägda vårdföretag har det tidigare saknats statistik som gör det möjligt att följa utvecklingen och förbundets måluppfyllelse på området. Förbundet har nu i samarbete med SPLF tagit fram egen statistik (bland annat genom att fråga landstingen) för 2014 som får bli utgångspunkt för uppföljningar kommande år. Statistiken innehåller dock osäkerheter varför siffran som redovisas är ungefärlig. Förbundet har genomfört en grundutbildningsenkät både 2013 och 2014 som visar att måluppfyllelsen när det gäller kvaliteten på utbildningen är mycket god Antal vårdplatser, landstingsfinansierade Antal vårdplatser, särskilda boenden Antal specialister i primärvård (heltid) Antal listad i genomsnitt per specialist i primärvård (heltid) Småskaliga/läkarägda aktiva vårdföretag (ca) Andel nyexaminerade som anser att grundutbildningen gett dem goda förutsättningar att arbeta som läkare 94 % 94 % Extern fortbildning, betalda dagar/år 1) 7,4 8,1 Intern fortbildning, timmar/vecka 1) 2,9 3,0 Antal läkare med samlat ledningsansvar Antal läkare med visst ledningsansvar ) Ett års eftersläpning. resursskäl och för att hålla nere antalet enkäter till medlemmar). Detta är skälet till att den redovisade statistiken nedan inte är fullständig. Den senaste (åttonde) fortbildningsenkäten genomfördes 2012 och visade att läkarnas fortbildning fortsätter att minska. Utvecklingen därefter kan vi inte uttala oss om mer än att läkarnas möjlighet till fortbildning fortfarande är bristfällig. Förbundets påverkansarbete har dock bidragit till att frågan om kompetensutvecklingen i vården hamnat på den politiska dagordningen och även fått stor medial uppmärksamhet. Tidigare har förbundet haft resultatmål om att antalet läkare med chefsuppdrag ska öka från till Siffran är en uppskattning utifrån resultaten i chefsenkäten från Den avsåg läkare med någon form av ledningsuppdrag i alla sektorer och verksamheter och inom såväl privat som offentlig regi. För att förenkla uppföljningen av målet om att antalet läkare som är chefer ska öka har vi nu valt att istället använda statistik från Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID). Den stora fördelen är att AID-statistiken ges ut årligen nackdelen att den enbart avser medlemmar som är chefer inom kommunal sektor. Vi har delat upp statistiken på dels läkare med samlat ledningsansvar (för verksamhet, ekonomi och personal), dels läkare med visst ledningsansvar (läkarchef, medicinskt ledningsansvarig etc.). Den senare kategorin är en viktig väg till att ta fullt ledningsansvar. Som framgår av redovisningen sjunker antalet läkare inom båda kategorier mellan 2012 och 2013 för att sedan öka De internationella frågorna blir allt viktigare

10 14 Lipus Kommunikation Lipus verksamhet syftar till att genom kursgranskning, kurskatalog och administrativ samordning av SPURinspektionerna säkra och höja kvaliteten i ST och läkares fortbildning. Tidigare års turbulens kring IPULS upplägg av inspektionsverksamheten innebar ett kraftigt avbräck i specialitetsföreningarnas deltagande. Under 2014 har 27 föreningar kommit igång och sammantaget ca 100 inspektioner genomförts. De mest aktiva specialiteterna har varit internmedicin, anestesi, allmänmedicin, ortopedi, ÖNH, barnmedicin och reumatologi. Lipus har under året, tillsammans med en grupp studierektorer, utvecklat en ny inspektionsmodell för stora medicinkliniker. Dessa kliniker bedriver flera grenspecialistutbildningar parallellt med utbildningen i internmedicin. Modellen har mottagits positivt av berörda specialitetsföreningar. Ett 10-tal kliniker, som tidigare avvaktat med att beställa inspektion, har nu visat intresse och beställt inspektion Förutom ovanstående utvecklingsarbete har Lipus ägnat mycket tid åt att genomföra en granskning av ett helt landstings samlade ST-organisation. I detta arbete ingår att både samordna och dra slutsatser av de 40-tal klinikvisa inspektionerna samt att analysera landstingets övergripande styr- och uppföljningssystem för ST-utbildningen. Förutsättningarna för Lipus kurscertifiering har förändrats sedan en reviderad överenskommelse om samverkansregler mellan sjukvården och industrin antagits. I den nya överenskommelsen har kravet på att alla kurser som är riktade till läkare ska vara kvalitetsgranskade slopats. En stor del av de större bolagens kurser har därmed fallit bort från Lipus. Totalt har efterfrågan på kvalitets-och etikgranskning minskat med ca 50 procent jämfört med Detta bortfall har antalsmässigt kunnat ersättas av ett stigande antal kurser från mindre kursproducenter, bland annat specialitetsföreningar. För dessa kurser har dock prisbilden varit sämre. Under året har medlemsutveckling varit i fokus. Fullmäktige 2014 antog en proposition om att under tre år driva ett projekt kring rekrytering. Starten för arbetet var på ordförandekonferensen i september då en stor del av tiden ägnades åt att diskutera och arbeta med hur Läkarförbundet ska fortsätta vara ett attraktivt förbund för Sveriges läkare. Den positiva medlemsutvecklingen bland yrkesverksamma medlemmar fortsätter och under 2014 ökade vi med 795 yrkesverksamma medlemmar. För att nå det mål som fullmäktige satt att öka med 1500 medlemmar per år finns mer att göra. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är ett förbund för dem inom hela karriären. För att öka kännedomen om värdet av medlemskapet är det viktigt att vi syns och att medlemmarna känner till vad förbundet gör och tycker. Vi informerar kontinuerligt om förbundets verksamhet via bland annat nyhetsmejl, hemsida, sociala medier och Läkartidningen samt genom att finnas på plats på mötesplatser för läkare. Vi har under året deltagit på bland annat Framtidens Specialistläkare i Malmö, AT-ting i Skåne och AT-mässan i Stockholm. I december deltog Läkarförbundet och Läkartidningen som förste huvudpartner till Medicinska riksstämman i Stockholm. Tillsammans med MSF lokalavdelningar ordnade vi AT-mässor på universiteten i Sverige. Medlemmar som studerar utomlands är en viktig och växande grupp. För att nå dessa deltog vi på MSF Utlands kongress och i samarbete med SKL arrangerade vi ett event i augusti för utlandsstudenter. Vi har fortsatt och utvecklat karriärkvällarna och karriärmässor runt om i landet och 2014 besökte vi Sundsvall, Malmö, Växjö, Umeå, Stockholm och Göteborg. På Stockholm Pride arrangerade Läkarförbundet ihop med SYLF och Föreningen Homosexuella läkare ett fullsatt seminarium om bemötande i vården. Vi deltog även i Saco:s tält på Pridepark och i paraden. Under året har Folksams förvärv av SalusAnsvar trätt i kraft vilket har inneburit kommunikation med medlemmarna om bytet och om vad medlemsförsäkringarna innehåller. Övriga medlemsförmåner som medlemslån i SEB, prenumerationer, möjligheten att hyra fritidshus har setts över och kommunicerats till medlemmarna. Opinionsbildning via media är en viktig del i Läkarförbundets arbete. Genom ett aktivt pressarbete har Läkarförbundet lyft frågor som är viktiga i nationell och lokal media. Vi har tagit initiativ till många debattartiklar och intensifierat pressarbetet under året genom att bland annat förstärka resurserna kring pressfrågor. I Signerat i Verksamhetstal och resultatanalys ) Kursgranskningar: Uppdateringar Nya kurser Konceptkurser CME-granskningar 2) SPUR-inspektioner (Lipus): 3) ST-utbildningar Kliniker 4) AT-inspektioner Systemgranskningar (lst-nivå) (1) År 2012; IPULS årsredovisning för 2012 (2) CME granskade kurser och kongresser i Sverige + CME-granskade e-learingmoduler (3) 43 kurser och 27 e-learningmoduler (4) Antal kliniker som inspekterats är lägre än antalet inspekterade utbildningar (SPUR-rapporter) eftersom en del kliniker bedriver flera olika ST-utbildningar AT-mässa i Linköping. Elisabeth Aecherli på Karriärmässan i Göteborg

11 14 Läkartidningen lyfter centralstyrelsen viktiga och aktuella frågor för läkarkåren. Under året har formen utvecklats. Kommunikationen via sociala medier har ökat och blivit en integrerad del i Läkarförbundets kommunikation. Läkarförbundet, delföreningar och förtroendevalda följs av många medlemmar och av många beslutsfattare. Valåret innebar insatser för att sprida Läkarförbundets budskap och få igenom våra frågor. Fokus i valarbetet låg på en jämlik vård. Politikerveckan i Almedalen är sedan flera år en viktig del i Läkarförbundets påverkansarbete. Här har vi framgång med våra viktiga frågor och genom att delta på en mängd seminarier kommer läkarkårens åsikter fram i debatten. Vi har även arrangerat egna frukostseminarier på olika teman. Opinionsbildning genom ett aktivt pressarbete. Verksamhetstal och resultatanalys Antal medlemmar Yrkesverksamma Pensionärer Studenter Läkare under kompletteringsutbildning Totalt Anslutningsgraden till Läkarförbundet för läkare i Sverige är ca 80 %. Projektet för att öka antalet medlemmar grundlades under 2014 och startar För 2014 har därför inte målet om att öka med yrkesverksamma medlemmar/ år uppnåtts. Könsfördelning yrkesverksamma medlemmar 2014 Kvinnor Män Läkarförbundet i media 50 procent 50 procent Under året har mediala uppmärksamheten i hälso- och sjukvårdspolitik varit hög. Sedan föregående år har antalet publicerade artiklar där Läkarförbundet och delföreningarna förkommit ökat med 20 procent artiklar 2014 (2 305 år 2013) för Läkarförbundet och (948 år 2013) för delföreningarna. I den analys av mediebevakningen som görs årligen ser vi att det positiva resultatet bland annat beror på ett aktivt pressarbete, där förtroendevalda lyft förbundets prioriterade områden i media. Valrörelsen, egna utredningar och snabba kommentarer till aktuella sjukvårdsfrågor har varit viktiga delar. (Källa: Retrievers nyhetsbevakning, ej heltäckande speciellt inte inom etermedia) Medlemskommunikation Webbplats (besök/vecka) Facebook (följare) Twitter (följare) Medlemsnöjdhet I Läkarförbundets medlemsundersökningar har det visat sig att ju mer man känner till om förbundet desto nöjdare är man med förbundet. För att nå målet om att öka andelen medlemmar som känner sig nöjda med sitt medlemskap är kännedomen om förbundet därför en viktig parameter av många andra. För att informera och kommunicera med medlemmarna använder vi oss kontinuerligt bland annat av kanalerna Läkartidningen, medlemsmejl, webbplats, Facebook och Twitter samt olika former av event. Hur väl känner du till Läkarförbundet och den verksamhet vi bedriver? 5. (känner mycket väl till) 7 % % % % 1. (känner inte alls till) 2 % Hur nöjd är du med ditt medlemskap i Läkarförbundet? 5. (mycket nöjd) 8 % % % % 1. (Inte nöjd alls) 3 % Vet ej 5 % Hur troligt är det att du fortsätter vara medlem? Helt säkert 47 % Ganska säkert 40 % Tveksamt 10 % Inte alls troligt 2 % Vet ej 1 % Källa: Medlemsundersökning januari svarande

12 14 Förtroendevalda Under året har förbundsorganisationen inlett ett arbete med att ta fram normalstadgar för specialitetsföreningarna för att uppnå mer enhetlighet och struktur, framför allt gällande medlemskapet i specialitetsföreningarna. Vad gäller de tre regioner, där det finns fler lokalavdelningar inom ett huvudmannaområde, har arbete med att bilda regionförening fortsatt pågått i Västernorrland. Vid fullmäktigemötet beslöt fullmäktige att uppta Industriläkarföreningen som en ny yrkesförening inom Sveriges läkarförbund. För centralstyrelsen har styrelseutbildning genomförts. Läkarförbundet bedriver en omfattande facklig kursverksamhet både på central och på lokal nivå. Ambitionen är att alla fackligt förtroendevalda ska uppfatta att det finns en facklig utbildning som möter just deras behov. De centralt arrangerade fackliga bas- och fortsättningskurserna har under 2014 erbjudits separat var för sig under våren och under hösten i Stockholm. Kurserna ska ge insikter i vad rollen och uppdraget som fackligt förtroendevald i Läkarförbundet innebär samt förmedla kunskap i fackliga sakfrågor såsom kännedom om relevant arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal. Under året har två fördjupningskurser erbjudits under tre respektive två dagar. Temat för dessa kurser har varit fördjupning inom förhandling, lönebildning och kollektivavtal samt fördjupning inom samverkan, påverkansarbete och arbetsmiljö. I förbundets kursutbud finns också temadagar i aktuella fackliga ämnen och kurser för förbundets skyddsombud. Facklig utbildning med sektorsanpassat innehåll arrangeras för förtroendevalda inom den privata och den statliga sektorn. På lokal nivå genomförs baskurser i lokalföreningarnas regi, med eller utan medverkan av föreläsare från förbundskansliet. Under 2014 pågick och avslutades en utbildning i fackligt ledarskap. Ordföranden och presumtiva ordföranden har deltagit i utbildningen som påbörjades i oktober Årligen arrangeras en ordförandekonferens under två dagar års ordförandekonferens arrangerades i samarbete med Läkarföreningar i Väst och behandlade förbundets medlemsrekryteringsprojekt. Läkarföreningarnas styrelser har möjlighet att förlägga styrelseinternat på förbundskansliet och erbjuds därmed egen anpassad utbildning och information. Kanslianställda på de lokala läkarföreningarna har inbjudits till nätverksdagar liksom till en utbildningsdag för handläggare för att diskutera aktuella frågeställningar. Handläggare från förbundskansliet medverkade vid lokala Deltagare från lokalföreningarna jobbar med argument för att rekrytera medlemmar vid central fortsättningskurs i december medlems- och informationsmöten och föreläste på temat löneförhandling, pension, patientsäkerhets-, sekretesssamt arbetstidslagstiftningen. Verksamhetstal och resultatanalys Under 2014 har följande fackliga kurser genomförts: Antal deltagare Antal dagar Kurser: Centrala baskurser 74 4 Centrala fortsättningskurser 26 3 Fackligt ledarskap 10 5 Lokala baskurser, 9 st Fördjupningskurs 41 5 Temadagar: Pension 20 1 Övrigt: Internat för lokalföreningsstyrelser, 3 st 38 7 Ordförandekonferens 49 2 Nätverksdagar för lokalt kanslianställda 27 2 Resultatmålet De fackligt förtroendevalda ska uppleva att kursutbudet ger relevant kunskap för det fackliga uppdraget har utvärderats genom en enkät ställd till de fackligt förtroendevalda som deltagit i de centrala kurserna och temadagen. Följande påståenden har besvarats: Jag anser att målen för kursen är relevanta för mitt uppdrag, Jag anser att målen för kursen har uppfyllts samt Jag anser att förbundets fackliga utbildning i övrigt är relevant för mig i mitt uppdrag. På en skala från 1 till 6 där, 1 instämmer inte alls 6 instämmer helt, har 84 procent av deltagarna angivit 4-6. Resultatmålet har utvärderats genom enkäten för första gången 2014 och resultatet bedöms vara högt. Förbundskansliet Kansliet har en viktig roll i Läkarförbundets arbete. Arbetsuppgifterna spänner över hela verksamheten. Det rör sig från den direkta servicen till medlemmar och förtroendevalda samt deltagande i det förbundspolitiska arbetet och förhandlingar, till det mer administrativa interna arbetet som krävs för att förbundet ska vara en väl fungerande och effektiv organisation. Kansliet består av sex avdelningar: Vd-stab, Arbetsliv och juridik, Politik och profession, Kommunikation, Ekonomi samt Administration. Den 31 december 2014 hade kansliet 59 medarbetare anställda. För att medarbetarna ska kunna åstadkomma goda resultat och ha en god arbetsmiljö krävs att det i organisationen ges förutsättningar att möta verksamhetens Verksamhetstal och resultatanalys Personalstruktur män kvinnor män kvinnor Förbundskansliet Totalt antal anställda Avd chefer, inkl vd Genomsnittsålder Personalenheten sammanställer i april varje år ett personalbokslut som innehåller en samlad beskrivning av Läkarförbundets och Läkartidningens personal vad gäller omfattning, struktur och sjukfrånvaro. Det ger också en aktuell bild av personalarbetet under året som t.ex. en sammanställning av alla kompetensutvecklingsinsatser, åtgärder inom arbetsmiljöområdet, resultat av medarbetarenkät, information om nya och aktuella policyer och riktlinjer etc. Personalbokslutet redovisas för Ledningsgrupp och samverkansgrupp samt för all personal. mål och krav. Detta ställer i sin tur krav på tydlighet, kompetensutveckling, delaktighet och kommunikation inom organisationen. Arbetet med att utveckla nytt medlemsregister har pågått under året. För att säkerställa nuvarande registers funktionalitet har man parallellt också arbetat med underhåll och viss uppdatering av nuvarande register. Under 2014 har kompetensutvecklingsinventering av samtliga medarbetare gjorts. Kontinuerliga och riktade insatser med kunskapsöverföring och kompetensutveckling för medarbetarna, i relation till verksamhetens mål, inriktning och omvärldsförändringar har pågått under året

13 14 Läkartidningen Läkartidningen är en publicistiskt självständig medicinsk vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift som också är organ för Sveriges läkarförbund. Tonvikten i tidningen ligger på medicinskt innehåll av internationell vetenskaplig standard. Den ska också skapa opinion och förmedla nyheter i hälso- och sjukvårdspolitiska frågor och vara ett forum för debatt och meningsutbyte inom den medicinska professionen. Tidningen tar även upp frågor som rör läkarrollen ur ett medicinskt, etiskt, fackligt och samhälleligt perspektiv. Läkartidningen ska drivas affärsmässigt och ge avkastning till ägaren. Tidningen finns i printversion och i webbversion. Nyheterna distribueras även via ett nyhetsbrev. Läkartidningens webbplats, Läkartidningen.se, fick under verksamhetsåret allt fler besökare. I genomsnitt hade sajten unika besökare per vecka, en ökning med 22 procent jämfört med år 2013 (då ökningen var 17 procent). Noteras kan att trafiken ökade kraftigt under hösten 2014 då antalet unika besökare ofta låg kring i veckan. (Källa: Kiaindex/Google Analytics). Samtidigt hade webbplatsen Läkarkarriär.se, som startade 2013 för att tydligare lyfta fram Läkartidningens platsannonser, en mycket god ekonomisk utveckling och gav cirka kronor i nya intäkter. Läkartidningens upplaga ökade under 2014 med 200 exemplar till exemplar. Enligt läsarundersökningen Orvesto Näringsliv läses ett genomsnittligt nummer av personer. För första gången på nio år minskade inte annonsintäkterna. I och för sig fortsatte den negativa trenden för läkemedelsannonser under Dessa minskade med 10 procent, men webbannonsering ökade med 25 procent och platsannonseringen i tidningen var stabil. Totalt landade tidningens annonsintäkter på samma nivå som 2013, det vill säga 32,8 miljoner kronor. I förhållande till Läkartidningens konkurrenter har dock marknadsandelarna behållits och när det gäller inflödet av platsannonser har det ökat. Läkartidningen publicerade under året sex teman: Barns mat Framtidens miljö och hälsa Artros Motions- och idrottsskador Neuropsykiatri Verktyg för klinisk forskning Övrig verksamhet Läkartidningen genomförde välbesökta symposier kring dessa temanummer. Dessutom arrangerades ytterligare ett symposium kring KOL och för första gången arrangerade Läkartidningen även seminarier under Almedalsveckan i Visby. Tillsammans lockade dessa symposier nästan 900 besökare. Samarbetet mellan Läkartidningen och Läkarförbundet med eventen Karriärkväll för läkare och Karriärmässa för läkare rönte fortsatt stort intresse under året. Dessa sex arrangemang omsatte mer än de vetenskapliga symposierna och lockade över 600 besökare. År 2014 publicerades en ny bok: Verktyg för klinisk forskning samt en uppdaterad upplaga av KOL-boken. Båda är böcker som tar avstamp i Läkartidningens temanummer och som primärt är tänkta för läkarstudenter och för vidareutbildning av läkarkåren, men även för andra intresserade. Verksamhetstal och resultatanalys Tidningens upplaga Marknadsandel läkemedelsannonser 36,0 % 36,4 % Unika besökare på lakartidningen.se /v /v Antal temanummer 6 6 Antal symposier 7 6 Antal böcker 2 0 Antal karriärkvällar Personalstruktur män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda Avd chef samt vd Genomsnittsålder

14 14 Fastigheter Finansrörelsen Läkarförbundet äger och förvaltar fem hyresfastigheter i Stockholm och Göteborg med en total yta på cirka kvm. Lokalerna är till för den egna verksamheten och vissa delföreningar. Fastigheterna ska även ge avkastning på kapitalet genom uthyrning till externa hyresgäster. Vid årsskiftet var samtliga lokalytor uthyrda. Förbundet äger även 34 fritidslägenheter. Syftet är att ge medlemmarna mervärde genom prisvärt semesterboende. Marknadsföring har skett kontinuerligt via förbundets egna kanaler. Under året har försök gjorts att förlänga säsongerna på de olika resmålen och locka till besök under de perioder som hittills inte varit efterfrågade. Detta arbete kommer att fortsätta. Gästrumsverksamheten som under lång tid drivits i förbundets regi på Kommendörsgatan 9 i Stockholm har de senaste åren haft låg nyttjandegrad och gått med negativt resultat. Under 2014 fattades därför beslut om avveckling av verksamheten och kontrakt tecknades med en ny hyresgäst som kommer att bedriva hotellverksamhet i lokalerna. Övertagande sker under Under 2014 bokades fritidshus och gästrum i allt större omfattning via hemsidan. Denna möjlighet till bokning har inneburit en effektivisering av förbundets hantering men någon effekt på beläggningsgraden kan ännu inte påvisas. Fastigheterna bidrar också till en riskspridning av förbundets kapitaltillgångar. Det totala fastighetsvärdet beräknas till 409 mkr. Den löpande fastighetsförvaltningen omsatte koncernmässigt totalt 14,9 mkr. Resultatet efter avskrivningar blev 5,1 mkr. Förbundets kapital är en resurs som ska förvaltas på bästa sätt för att utgöra en reserv för konfliktkostnader, stärka förbundets finansiella position och handlingsfrihet samt möjliggöra strategiska satsningar. Kapitalplaceringarna har under 2014 följt i förvaltningspolicyn angivna etiska regler. Läkarförbundet har endast engagerat sig i affärsdrivande verksamhet som är förenlig med förbundets visioner och mål i övrigt. Förbundets kapitalmål har uppnåtts i enlighet med fastställd förvaltningspolicy. Den omstrukturering av finansrörelsen som gjordes 2012 har fått till effekt att avkastningen 2014 ligger över benchmark (till en lägre risk än benchmark). Verksamhetstal och resultatanalys Finansrörelsens resultat 17,9 mkr 16,4 mkr Övervärde på finansiella placeringar 79,5 mkr 38,4 mkr Verksamhetstal och resultatanalys Fritidshus Antal veckor Beläggning % Antal veckor Beläggning % Duved (22 hus) Skanör (7 lgh) Rocas Rojas (5 lgh) Antal Beläggning % Antal Beläggning % Gästrumsnätter Vakansgrad i förbundets kommersiella fastigheter (Kommendörsgatan 9 och Artillerigatan 24) 0% 0% Driftsnetto, hyresfastigheter 7,6 Mkr 7,1 Mkr Driftsnetto, fritidshus och gästrum -2,5 Mkr -1,6 Mkr Läkarförbundets stugor i Duved

15 14 Centralstyrelsen Heidi Stensmyren, ordförande Anestesi och intensivvård, Stockholm Karin Båtelson, förste vice ordförande Klinisk neurofysiolog, Göteborg Ove Andersson, andre vice ordförande Specialist i allmänmedicin, Uppsala Johan Ljungberg Kardiolog, Umeå Sofia Rydgren Stale Psykiatriker, Kristianstad Emma Spak ST-läkare i allmänmedicin, Göteborg Thomas Brännström Klinisk patolog, Umeå Anders Dahlqvist Hjärtläkare, Stockholm Eva Engström Barnläkare, Göteborg David Svaninger ST-läkare i allmänmedicin, Ulricehamn Marina Tuutma Specialist i allmänmedicin, Karlstad Teodor Svedung Wettervik, adjungerad MSF Läkarstudent, Göteborg Elin Ericsson Kirurg, Eskilstuna Staffan Henriksson Öron-, näs- och halsläkare, Eskilstuna Thomas Lindén Neurolog och psykiatriker, Göteborg/ Halmstad 26 27

16 Ledningsgruppen Yvonne Gille, tf vd Ulrika Edwinson, avdelningschef Arbetsliv och Juridik Inger Löfvander, personalchef och avdelningschef Administration Cecilia Herm, vice vd Kristina Eriksson, avdelningschef Kommunikation Sture Persson, avdelningschef Ekonomi Anders Bengtsson, utvecklingsdirektör Per Johansson, avdelningschef Politik och profession Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän Centralstyrelsen fr.o.m. 16 maj 2014 Heidi Stensmyren, ordförande Karin Båtelson, förste vice ordförande Ove Andersson, andre vice ordförande Thomas Brännström, ledamot Anders Dahlqvist, ledamot Eva Engström, ledamot Elin Ericsson, ledamot Staffan Henriksson, ledamot Thomas Lindén, ledamot Johan Ljungberg, ledamot Sofia Rydgren Stale, ledamot Emma Spak, ledamot David Svaninger, ledamot Marina Tuutma, ledamot Adjungerad: Emma Furberg, med stud, t.o.m 3 dec 2014 Teodor Svedung Wettervik, med stud, fr.o.m. 3 dec 2014 Sekreterare: Cecilia Herm Centralstyrelsen t.o.m. 16 maj 2014 Marie Wedin, ordförande Heidi Stensmyren, förste vice ordförande Ove Andersson, andre vice ordförande Thomas Brännström, ledamot Karin Båtelson, ledamot Eva Engström, ledamot Elin Ericsson, ledamot Thomas Flodin, ledamot Staffan Henriksson, ledamot Rune Kaalhus, ledamot Johan Ljungberg, ledamot Anna Rask-Andersen, ledamot Emma Spak, ledamot David Svaninger, ledamot Adjungerad: Emma Furberg, med stud Sekreterare: Cecilia Herm Presidiet, fr.o.m. 16 maj 2014 Heidi Stensmyren, ordf. Karin Båtelson, förste vice ordf. Ove Andersson, andre vice ordf. Revisorer, fr.o.m. 16 maj 2014 Mats Fridblom, aukt. revisor Anders Nilsson Charlotta Sävblom Valberedningen Bengt von Zur-Mühlen, ordf. Lena Ekelius Sara Lei Ulrika Mattsson Kölfeldt Anna-Karin Stridsman Sekreterare: Cecilia Herm t.o.m. 17 nov 2014 Ersättningskommittén Elisabet Rimeika, ordf. Jonas Andersson Lars Andåker, fr.o.m. 17 nov 2014 Inga-Maj Juselius, fr.o.m. 17 nov 2014 Per -Erik Melberg Cecilia Herm, t.o.m. 17 nov 2014 Sture Persson, t.o.m. 17 nov 2014 Sekreterare: Susann Asplund Johansson, fr.o.m. 17 nov 2014 Arbetslivsgruppen Anna Rask-Andersen, ordf. t.o.m. 30 juni 2014 Johan Ljungberg, ordf. fr.o.m. 1 juli 2014 Bengt von Zur-Mühlen Christer Olofsson Christina Sjöberg Marta Christensson, t.o.m. 30 juni 2014 Joakim Samuelsson, t.o.m. 30 juni 2014 Maja Weinryb, fr.o.m. 1 juli 2014 Adjungerad MSF: Frida Kareliusson Sekreterare: Alicia Lycke Etik- och ansvarsrådet Thomas Flodin, ordf. t.o.m. 30 juni 2014 Elin Ericsson, ordf fr.o.m. 1 juli 2014 Nino Bracin Erik Dahlman Lotti Helström Erik Jörtsö Jonas Ålebring Åsa Pravitz Thomas Lindén fr.o.m. 1 juli 2014 Adjungerad MSF: Gabriel Fuchs Sekreterare: Tomas Hedmark Förhandlingsdelegationen Marie Wedin, ordf. t.o.m. 30 juni 2014 Heidi Stensmyren ordf. fr.o.m. 1 juli 2014 Ove Andersson Jens Ellingsen, t.o.m. 30 juni 2014 Pär Näverskog, fr.o.m. 1 juli 2014 Inge Eriksson Christer Jensen Lars Nevander Johan Styrud Adjungerad MSF: Filip Löfgren t.o.m. 14 dec Jonas Bergqvist fr.o.m. 15 dec Sekreterare: Lena Arwidson Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik Emma Spak, fr.o.m. juli 2014, ordf. fr.o.m. 15 nov 2014 Karin Båtelson, ordf. t.o.m. 15 nov 2014 Synnöve Lindemalm Rikard Lövström Niclas Skyttberg Mathias Blom Rune Kaalhus Daniel Carlzon Karin Starzmann t.o.m. sept 2014 Adjungerade Anders Dahlqvist, fr.o.m. 15 nov 2014 Jan Kövamees, fr.o.m. sept 2014 Eddie de Dios, MSF Sekreterare: Milla Järvelin, t.o.m. febr Camilla Damell, fr.o.m. mars 2014 Utbildnings- och forskningsdelegationen Eva Engström, ordf. Magnus Andersson Britt Bergström Emma Spak Evita Zoucas David Svaninger Åke Reimer Martin Ridderstråle, fr.o.m. 14 maj 2014 Emma Furberg, t.o.m. dec 2014 Adjungerad: Thomas Brännström Sekreterare: Anna-Clara Olsson Sjukvårdspolitiska arbetsgruppen Marie Wedin, ordf. t.o.m. maj 2014 Thomas Flodin t.o.m. maj 2014 Rune Kaalhus t.o.m. maj 2014 Heidi Stensmyren, ordf fr.o.m. juni 2014 Ove Andersson Karin Båtelson Emma Spak Thomas Brännström, fr.o.m. okt 2014 Anders Dahlqvist, fr.o.m. okt 2014 Eva Engström, fr.o.m. okt 2014 Elin Ericsson, fr.o.m. okt 2014 Thomas Lindén, fr.o.m. okt 2014 Staffan Henriksson, fr.o.m. okt 2014 Johan Ljungberg, fr.o.m. okt 2014 Sofia Rydgren Stale, fr.o.m. okt 2014 David Svaninger, fr.o.m. okt 2014 Marina Tuutma, fr.o.m. okt 2014 Teodor Svedung Wettervik, adjungerad fr.o.m dec 2014 Sekreterare: Susann Asplund Johansson SPUR-stiftelsen (verksamheten överlåten till Ipuls) Heidi Stensmyren Magnus Andersson Styrelsen för Läkarförbundets pensionsstiftelse Håkan Wittgren, t.o.m. 8 sept 2014 Cecilia Herm Mats Kardell Sture Persson fr.o.m. 8 sept 2014 Peter Wursé Ersättare: Cecilia Curtelius Larsson t.o.m. 9 april 2014, Torbjörn Bidebo, fr.o.m. 9 april

17 REPRESENTANTER I EGNA DOTTERBOLAG Läkartidningen Förlag ABs styrelse Marie Wedin, ordf. t.o.m 3 juni 2014 Heidi Stensmyren fr.o.m. 3 juni 2014 Pär Gunnarsson fr.o.m. 5 maj 2014, tf vd fr.o.m. 14 sept 2014 Håkan Wittgren, vd t.o.m. 14 sept 2014 Sture Persson Jonas Hultkvist t.o.m. 6 maj 2014 Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården LIPUS AB styrelse Håkan Wittgren, ordf, t.o.m. 9 sept 2014 Per Johansson, ordf, fr.o.m. 9 sept 2014 Eva Engström Magnus Andersson Emma Spak, suppleant Sture Persson, suppleant REPRESENTANTER I ORGANISATIONER OCH UTREDNINGAR M.M. Sacos styrelse Marie Wedin Saco-S representantskap Heidi Stensmyren Ersättare: Torbjörn Bidebo Saco-S styrelse Representant för övriga förbund: Karin Rhenman Sacos chefsnätverk Lena Arwidson Alicia Lycke Ellen Hall Sacos lönebildningsgrupp Karin Rhenman Sacos löneenkätnätverk Åsa Jaktlund Saco-P Karin Rhenman Saco-S pensionsarbetsgrupp Torbjörn Bidebo Sacos referensgrupp för socialförsäkringsfrågor Susann Asplund Johansson Saco Vård Heidi Stensmyren Susann Asplund Johansson, t.o.m. nov 2014 Joel Hellstrand fr.o.m dec 2014 Samverkan för säker vård Heidi Stensmyren Arbetsgruppen för nationella patientsäkerhetskonferensen Anders Bengtsson Cancerfondens huvudmannamöte Anders Ekbom Cancerfondens styrelse Gunilla Enblad Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring Eva Engström Emma Spak, (för SYLF) Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum Ove Andersson Susann Asplund Johansson Thomas Parker Bedömargrupp för Universitetskanslerämbetets utvärdering av läkarprogrammet Eva Engström Emma Spak Referensgrupp till Försäkringskassans projekt En enklare sjukförsäkringsprocess Ove Andersson Referensgrupp till Försäkringskassans och SKL:s projekt Stöd för rätt sjukskrivning Ove Andersson Susann Asplund Johansson Gemensam referensgrupp till Försäkringskassans projekt En enklare sjukförsäkringsprocess och Försäkringskassans och SKL projekt Stöd för rätt sjukskrivning Ove Andersson Susann Asplund Johansson OFRs överstyrelse Karin Rhenman OFRs styrelse Heidi Stensmyren Ersättare: Ulrika Edwinson OFRs Förhandlingschefsnätverk Karin Rhenman OFRs beredningsgrupp för pensions- och försäkringsfrågor Johan Magnusson OFRs statistikgrupp Åsa Jaktlund Arbetsmiljörådet (AMR) inom kommuner och landsting Ulrika Edwinson Parternas beredningsgrupp inom AFA Försäkring avseende forskning o utveckling inom arbetsmiljöområdet Alicia Lycke Partsgruppen inom föreningen Sunt arbetsliv Jasmina Ring Ellen Hall PTKs överstyrelse Ulrika Edwinson Ersättare: Karin Rhenman, Peter Wursé AEAs styrelse Cecilia Herm Ombud vid AEAs föreningsstämma Karin Sjöqvist Ersättare: Johan Magnusson PSA-nämnden Ersättare: Cecilia Herm Provinsialläkarstiftelsen (Socialdepartementet) Britt Bergström Ersättare: Sandra af Winklerfelt SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering, Nämnden Heidi Stensmyren Samnordisk arbetsgrupp för prognos- och specialistutbildningsfrågor Thomas Parker Åsa Jaktlund Socialstyrelsens insynsråd Heidi Stensmyren Försäkringskassans insynsråd Ove Andersson Socialstyrelsens referensgrupp rörande Nationellt planeringsstöd (NPS) Thomas Parker Åsa Jaktlund Styrelsen för BraVå Bra vård för äldre Ove Andersson Klagomålsutredningen (S 2014:15) Karin Båtelson Nationella läkemedelsstrategin (Socialdepartementet), högnivågruppen Karin Båtelson Nationella läkemedelsstrategin (Socialdepartementet), expertgruppen Synnöve Lindemalm Rådet för bättre läkemedelsanvändning (CBL-rådet) Synnöve Lindemalm Referensgrupp till utredning om generisk förskrivning (Läkemedelsverket) Daniel Carlsson och Anders Dahlqvist Referensgrupp till utredning om pappersrecept för narkotiska läkemedel (Läkemedelverket) Emma Spak Referensgrupp projektet läkemedel utanför förmånen (Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden) Synnöve Lindemalm Referensgrupp till E-hälsokommittén (S 2013:17) Karin Båtelson Nationella samrådsgruppen för e- hälsostrategin (Socialdepartementet) Emma Spak Styrgruppen till projektet Journal- och läkemedelstjänster (Inera, och i detta projekt ingår arbetet med nationell ordinationsdatabas, NOD) Emma Spak Programrådet för Vitalis Daniel Carlsson Referensgruppen till utredningen om ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster, (dir 2012:131) Camilla Morath Referensgruppen för organisationer och näringsliv till utredningen om en kommunallag för framtiden, (Fi 2012:07) Camilla Morath Referensgrupp till utredningen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm (SOU 2014:31) Nils Erik Solberg Referensgruppen till utredningen om registerutdrag i arbetslivet (SOU 2014:48) Nils Erik Solberg Internationellt Commité Permanent des Médecins Européens (CPME) Marie Wedin, delegationschef t.o.m. 9 juni 2014 Heidi Stensmyren, delegationschef fr.o.m. 9 juni 2014 Karin Båtelson, delegat fr.o.m. 3 okt 2013 Emma Spak fr.o.m. 9 juni 2014 Joel Hellstrand Nordiska läkarrådets styrelse (NLS) Marie Wedin, t.o.m. 16 maj 2014 Heidi Stensmyren, fr.o.m. 16 maj 2014 Håkan Wittgren, t.o.m. 3 sept 2014 Joel Hellstrand Union Européenne des Médecins Specialistes (UEMS) Eva Engström, delegationschef Magnus Andersson, delegat Thomas Parker World Medical Association (WMA) Marie Wedin, delegationschef t.o.m. 9 juni 2014 Heidi Stensmyren, delegationschef 9 juni 2014 Thomas Flodin, delegat t.o.m. 9 juni 2014 Tomas Hedmark UPPDRAG FÖR SACO Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Martin Rödholm Ersättare: Mats Palmér, Gunilla Tegerstedt Meddelarskyddsutredningen, (dir 2012:76) Nils Erik Solberg PERSONAL LÄKARFÖRBUNDETS KANSLI, Läkartidningen och LIPUS, VD-stab Yvonne Gille, tf vd Anders Bengtsson, utvecklingsdirektör Joel Hellstrand, internationell samordnare Cecilia Herm, vice vd Cickie Holmsten, vd-sekreterare Åsa Jaktlund, statistiker Karin Johnsdotter, assistent Kommunikationsavdelningen Kristina Eriksson, avdelningschef Michael Feldt, pressansvarig Sofia Karlsson, medlemsrekrytering Sofia Segergren, kommunikatör Eva Widman, kommunikatör Ekonomiavdelningen Sture Persson, ekonomichef Nina Blomkvist, redovisningsekonom Marita Engstrand, redovisningsekonom Inga-Maj Juselius, ekonomiassistent, redovisning Administrativa avdelningen Inger Löfvander, avdelningschef och personalchef Marie Andersson, internservice Peter Bjurström, systemutveckling och support Ewa Giannini, medlemsadministration Jonas Grönlund, IT-samordnare och support Christer Hörnqvist, internservice Boel Johansson, medlemsadministration Kristina Larsson, arkivarie/registrator Siv Larsson, bokning Jenny Lundqvist, internservice Annette Mannerstedt, administration, bokning, löner Karin Sjöqvist, fastighetsansvarig och Travel Manager Anneli Åkerström-Bohm, personalhandläggare Jessica Åström, medlemsadministration Avdelningen för Arbetsliv och Juridik Ulrika Edwinson, avdelningschef Lena Arwidson, ombudsman Torbjörn Bidebo, ombudsman Diana Ferm, ombudsman Fredrik Engdahl, ombudsman Ellen Hall, ombudsman Tomas Hedmark, förbundsjurist Ingela Holtenstam, administration Maria Lilja, ombudsman Alicia Lycke, ombudsman Johan Magnusson, förbundsjurist Camilla Morath, förbundsjurist Karin Rhenman, chefsförhandlare Jasmina Ring, ombudsman Annika Rådberg, administration Nils Erik Solberg, chefsjurist Helena Törnkvist, administration Peter Wursé, ombudsman Avdelningen för Politik och Profession Per Johansson, avdelningschef Martina Bergström, studenthandläggare Linn Bladh, utredare Camilla Damell, utredare Susann Asplund Johansson, utredare Kersti Johnson, sekreterare Anna-Clara Olsson, utredare Thomas Parker, utredare Svante Pettersson, utredare Turid Stenhaugen, utredare Ylva Öijvall, assistent LÄKARTIDNINGEN Pär Gunnarsson, chefredaktör och ansvarig utgivare, tf vd Miki Agerberg, reporter Iréne Balsam, annonsservice Karin Bergqvist, redaktionschef och stf ansvarig utgivare Yvonne Bäärnhielm, administration Hélène Engström, prenumeration, marknadskoordinator Björn Enström, webbredaktör Sara Holfve, medicinsk redigerare och AD Håkan Holmén, säljare Gabor Hont, kulturredaktör, vetenskapsreporter Carin Jacobsson, redaktör för meddelandesidan Ulf Jansson, marknads- och annonsdirektör Mats Kardell, Mac-samordnare (Administrativa avd) Ewa Knutsson, medicinsk redigerare och debattredaktör Inga-Maj Lagerholm, sekreterare Eva Larsson, säljare Michael Lövtrup, reporter Elisabet Ohlin, webbchef Göran Sterner, säljare Marie Ström, reporter Madeleine Ramberg Sundström, redigerare Bo Svensson, systemadministratör, IT-tekniker (Administrativa avd) Michael Wilczek, medicinsk redaktionschef Birgit Wilhelmson, medicinsk redigerare LIPUS Kåre Jansson, Kanslichef Renate Antonsson, SPUR Brigitte Benecke, Lipus-certifierade kurser Kristina Bergstrand, Lipus-certifierade kurser Jonas Cederberg, Lipus-certifierade kurser Minka Wikström, SPUR Ylva Öijvall, SPUR 30 31

18 Bilaga: Läkarförbundet med lokalföreningar och yrkesföreningar Ekonomiska nyckeltal 2014 och 2015 Läkar- Lokal- Yrkesförbundet föreningar föreningar Summa Antal föreningar Medlemsintäkter (tkr) Övriga intäkter (tkr) Summa intäkter (tkr) Personalkostnader (tkr) Övriga kostnader (tkr) Resultat från kärnverksamheten (tkr) Finansnetto Resultat från annan verksamhet (tkr) Bokslutsdispositioner (tkr) Skatt (tkr) Redovisat resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Personal (medelantal anställda) Kansli Läkartidningen och Lipus Budgeterat resultat (tkr) Årsavgift 2015 för fullbetalande medlem (vägt medelt kr/år) Bilaga: Avgivna remissyttranden Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Betänkandet Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar Justitiedepartementet Betänkandet Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Betänkandet Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79) Socialdepartementet Delaktighet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28) Förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Läkemedel för särskilda behov (SOU 2014:20) Privat införsel av alkoholdrycker (SOU 2014:58) Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) statlig ersättning till barn och unga som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering Utbildningsdepartementet starka tillsammans Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Myndigheter m fl E-hälsomyndigheten e-hälsomyndighetens förslag till föreskrifter (TLVFS 2014:X) om avgift av öppenvårdsapotek för att föra receptregister och läkemedelsförteckningen Läkemedelsverket Kartläggning av behov av nationella kunskapsunderlag 2015 Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av teknisk sprit Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel SIS Swedish Standards Institute Kvalitet i äldreboende SIS-remiss Läkarmedverkan, en komplettering till tidigare remiss Kvalitet i äldreboende SIS-remiss Socialstyrelsen Definition av vissa begrepp inom läkemedelsområdet Förslag om upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1989:21) om förebyggande av rabies Förslag om upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1992:9) om oklar febersjukdom efter utlandsvistelse Förslag om upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård Förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar Förslag till ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m m Förslag till ändring i bilagan till Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1992:2) om identitetskontroll m m av patienter i hälso- och sjukvården Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om prissättning av vissa äldre läkemedel Förslag till ändring av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (TLVFS 2009:3) om handelsmarginal för läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna Förslag till ändring av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2009:4) om prissättning av utbytbara läkemedel och utbyte av läkemedel m m Saco Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel Betänkandet Registerutdrag i arbetslivet Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) en samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården och socialtjänst Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) ordning och säkerhet vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter (utkast till lagrådsremiss) Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) Promemoria med förslag till ändring i lagen (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete Internationella organ CPME Ansvarsfull användning av antibiotika - råd till läkare, tandläkare och veterinärer Kartläggning av fortbildningskrav inom EU enkät om läkares hälsa Öppen konsultation European Commission Green Paper on mhealth synpunkter på brev till ministerrådet angående dataskyddsförordningen ett europeiskt yrkeskort för läkare Utkast till skrivelse angående hållbarhetstider för läkemedel utarbetades av Läkarförbundet WMA Proposed WMA statement on aesthetic treatments Proposed revision of WMA resolution on the non-commercialization of human reproductive material 32 33

19 Proposals for the revision of WMA statement on ethical guidelines for the international migration of health workers Proposed WMA statement on person centred medicine Proposed WMA statement on physician well-being Proposed WMA statement on the ethical implications of reality tv for physicians the role of physicians and NMAs in addressing the social determinants of health and health equity Proposed WMA statement on the role of physicians in preventing the trafficking with minors and illegal adoptions Proposed WMA statement on the prevention of air pollution and vehicle emissions Proposed WMA declaration on ethical considerations regarding health databases and biobanks Proposed WMA declaration on the protection of healthcare workers in situations of violence Proposed WMA statement on solitary confinement Proposal for a WMA statement on providing health support to street children Övriga internationella Kartläggning av fortbildningskrav inom EU, UEMS Public consultation on a European Area of Skills and Qualifications, EU-kommissionen Introduktion av ett europeiskt yrkeskort för läkare, EU-kommissionen Läkemedelsfrågornas hemvist inom EU-kommissionen, brev till de svenska europaparlamentarikerna 34

20 Finansiella rapporter 2014 Styrelsen och verkställande direktören för Sveriges läkarförbund får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Sveriges läkarförbund är läkarnas fackliga och professionella organisation med syfte att stärka och värna om medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen samt att påverka hälso- och sjukvårdens utveckling. Förbundet är moderförening i en koncern. s verksamhet består av fem verksamhetsgrenar: facklig och professionell verksamhet (ideell och icke-momspliktig verksamhet) Läkartidningen (närings- och momspliktig verksamhet) LIPUS (närings- och momspliktig verksamhet) fastighetsrörelse (närings- och momspliktig verksamhet) finansrörelse (näringsverksamhet) Verksamheten i Läkartidningen Förlag AB, Läkarnas institut för professionell utveckling LIPUS AB och Appendix Fastighets AB (Kommendörsgatan 9) bedrivs i helägda dotterbolag, se not 14. Främjande av föreningens syfte Sveriges läkarförbund, som är läkarnas fackliga sammanslutning, har till uppgift att upprätthålla en god och värdig anda inom kåren, att tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga, sociala och ekonomiska intressen, att främja medlemmarnas utbildningsmässiga och vetenskapliga intressen och att befordra hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. Verksamheten beskrivs i den tryckta verksamhetsberättelsen för året. Kommentarer till årets resultat i koncernen Rörelsens intäkter för verksamhetsåret uppgick till 168,2 mkr, vilket är att jämföra med 162,7 mkr föregående år. Medlemsintäkterna ökade med 1,1 mkr till 100,4 mkr genom en ökning av antalet medlemmar. Läkartidningens omsättning minskade med 0,4 mkr jämfört med år Resultatet från finansiella placeringar uppgick till 17,9 mkr (16,4 mkr). Årets resultat efter skatt blev 21,0 mkr (22,6 mkr). Antalet anställda, omräknat till heltidstjänster, var i koncernen 89 stycken för Kommentarer till årets resultat per verksamhetsgren Den fackliga och professionella verksamheten visar ett resultat på -0,4 mkr, vilket är att jämföra med 1,0 mkr föregående år. Självfinansieringsgraden uppgick till 99,6 % (100 %). Medlemsintäkterna ökade med 1,1 mkr (se ovan). Övriga rörelseintäkter ökade med netto 0,6 mkr bl a som en konsekvens av att föreningen Ipuls utskiftades 2014 och en minskning av utfakturerade tjänster. Skaderesultatet för inkomstförsäkringen skiljde 0,6 mkr mellan åren. Personalkostnader (kostnader för förtroendevalda och tjänstemän) ökade 1,3 mkr jämfört med föregående år. IT-kostnader har ökat 1,4 mkr mellan åren, bland annat kostnader att hålla igång det gamla medlemssystemet. Offentliga bidrag har ökat med 1,2 mkr. Detta beror på ett statligt finansierat projekt Övriga externa kostnader för facklig och politisk verksamhet ökade 3,4 mkr mellan åren, detta beror på skillnad i aktiviteter mellan åren. Utfallet ligger inom den av fullmäktige beslutade budgeten. Budgetmässigt eftersträvas en självfinansieringsgrad på 90 %. Den löpande fastighetsrörelsen visar ett resultat på 5,1 mkr, vilket ligger 1,4 mkr under föregående år. Det är framförallt gästrumsrörelsen som har gått sämre. Marknadsvärdet för fastigheterna är estimerat till 409 mkr (varav 351 mkr avser Stockholmsfastigheter externt värderade av DTZ per årsskiftet 2014). Finansrörelsen visar ett resultat på 17,9 mkr (16,4 mkr). Övervärdet på de finansiella placeringarna uppgår till 79,5 mkr (38,4 mkr). Läkarförbundets långfristiga finansiella tillgångar ligger i enlighet med antagen placeringspolicy huvudsakligen placerade i räntebärande papper, i aktierelaterade instrument med global exponering samt i investeringar med låg korrelation med aktiemarknaden för att minska risken i portföljen. Placeringshorisonten är långsiktig. Läkartidningen har minskat personalkostnader mellan åren vilket förklarar skillnaden i resultat. LIPUS är fortfarande i ett uppstartskede, kostnaderna ökade 2014 jämfört med 2013 i takt med ökad verksamhet. Förvaltade stiftelser Sveriges läkarförbund har fyra stiftelser med anknuten förvaltning. Stiftelserna har egna årsredovisningar. Tillgångarna i stiftelserna är placerade i aktier och andra värdepapper och dessa har följande värden: Bokfört värde Marknadsvärde tkr tkr Stiftelsen Bokelunds Donationsfond Stiftelsen bildades 1929 genom ett testamente efter avlidne doktor Axel Bokelund och hans maka Hedvig Bokelund. Ändamålet består i att lämna understöd åt i behov varande änkor eller barn efter avlidna svenska läkare. Stiftelsen Sveriges läkarförbunds Forskningsfond Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning genom att ta emot gåvor och andra donationer och ur fonderade medel i enlighet med föreskriven inriktning utdela stipendier och andra bidrag till angelägen medicinsk forskningsverksamhet. Stiftelsen Nanna och Albert Skantzes Minnesfond Stiftelsen har till ändamål att genom utdelande av årliga stipendier till förtjänta personer främja klinisk medicinsk forskning och utbildning. Stiftelsen Sveriges läkarförbunds Understödsfond Stiftelsen har till ändamål att lämna understöd åt förbundsmedlemmar som råkat i nödställd belägenhet, och åt behövande änkor och oförsörjda barn efter förbundsmedlemmar. Sedan år 2000, då anvisningarna för utdelning av understöd ändrades, kan läkarstuderande medlemmar som ej beviljats studiestöd för hela utbildningen och som i övrigt är behövande, beviljas understöd för högst två terminer. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Förbundets löpande verksamhet påverkas inte av förändringar i förmögenhetsvärdena då verksamhetens kostnader i sin helhet finansieras av rörelseintäkter. Genom gottgörelse från pensionsstiftelse har förbundet fått ett negativt löneskatteunderlag genom åren. Skatteverket har ifrågasatt ingående negativt löneskatteunderlag för taxering 2012, utslag i detta ärende har ej ännu tillkännagivits. Sveriges läkarförbund har sedan 1991 byggt upp det negativa löneskatteunderlaget och har i en begäran om omprövning visat hur det har skett för Skatteverket. Sveriges läkarförbund anser att det ingående negativa löneskatteunderlaget för taxering 2012 är korrekt. 35