UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN EKONOMI-, KVALITETS-OCH TILLHANDAHÅLLARA VDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (81) 2011-09-16 FÖRSKOLEINSPEKTÖRER HANS DAHLIN 08-508 33 655 EVA HEDERSTRÖM 08-508 33 061 INGA-LILL HJERPE LINDGREN 08-508 33 257 LENA ROGSTADIUS 08-508 33 779 Bilaga till Stockholm tad utbildninginpektörer årrapport 2010/2011 Förkola Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Beökadre Hantverkargatan 2F www.tockholm.e
SID 2 (81) Innehåll Inledning... 3 Föredömligt... 3 Styrkor... 3 Svagheter... 3 Områden att utveckla... 3 Briter om förkolan måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning... 4 Högdalen, Enkede-Årta-Vantör... 5 Akalla, Rinkeby-Kita... 8 Ötberga, Enkede-Årta-Vantör... 12 Gamlebyplan, Rinkeby-Kita... 15 Årta 3, Enkede-Årta-Vantör... 19 Hubygården, Rinkeby-Kita... 22 Qvalitetpoolen Kometen, enkilt driven... 25 Martingården, enkilt driven... 28 Qvalitetpoolen Satelliten, enkilt driven... 31 Qvalitetförkolan Stora Eingen Monteori, enkilt driven... 34 Ellen Key, enkilt driven... 37 Mitt i City, Norrmalm... 41 Herrängen, Älvjö... 45 Johanne, Norrmalm... 49 Solberga, Älvjö... 53 Sabbatberg, Norrmalm... 57 Sjöängen, Älvjö... 61 Ålten, Bromma... 65 Abrahamberg, Bromma... 69 Mariehäll/beckomberga, Bromma... 72 Åkelund, Bromma... 75 Umma förkolor AB, enkilt driven... 78
SID 3 (81) Inledning Vårt uppdrag om inpektörer är att granka och utvärdera förkolorna arbete i yfte att bidra till verkamhetutveckling. Inpektionen ker utifrån tyrdokument om bland annat kollagen, läroplan för förkolan och Stockholm tad förkoleplan. I denna bilaga till vår årrapport för verkamhetåret 2010/11 har vi amlat de ammantällningar av de inpekterade verkamheterna tyrkor, vagheter och utvecklingområden, amt i förekommande fall föredömen och briter, om finn i året inpektionrapporter. Sammantällningen av föredömen, tyrkor, vagheter, briter och utvecklingområden om vi gör i detta avnitt är avedd att ge en överiktlig bild av vår bedömning av verkamheterna kvalitet. Vi vill dock framhålla att det inte är möjligt att på ett kvantitativt ätt jämföra ammantällningar i olika rapporter för att avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra. Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna om avgör detta. Både tyrkor, vagheter och utvecklingområden kan täcka ett brett eller ett mer avgränat område. I det fall man vill göra jämföreler måte detta baera på noggrann läning av texten i rapporterna under punkterna. Sammantällningarna innehåller följande rubriker; Föredömligt Rubriken Föredömligt finn bara med i de fall inlag i en verkamhet har å god kvalitet att de kan tjäna om föredöme för andra förkolor. Denna rubrik använd bara om vi har funnit företeeler om vi aner har å god kvalitet att de kan tjäna om föredömen. Styrkor Under rubriken Styrkor tar vi upp de företeeler om vi aner håller å god kvalitet att de kan betrakta om tyrkor i verkamheten, ådant om man bör bevara och ibland även bygga vidare på. På förkolor där tyrkor förekommer i hög utträckning är det vanligt att de tyrkor om nämn täcker ett brett område, medan de tyrkor om nämn på andra förkolor kan vara malare och täcka ett mer avgränat område. Svagheter Under rubriken Svagheter tar vi upp de företeeler om vi aner håller låg, eller relativt låg, kvalitet, ådant om förkolan bör förbättra. På förkolor där vagheter förekommer i hög utträckning är det vanligt att de vagheter om nämn täcker ett brett område, medan de vagheter om nämn på andra kolor kan vara malare och täcka ett mer avgränat område. Områden att utveckla De utvecklingområden om vi lyfter fram kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om vare ig är att betrakta om tyrkor eller vagheter. Vi föröker att prioritera vad verkamheten ka ta ig an och hur olika utvecklingområden hänger ihop.
SID 4 (81) Briter om förkolan måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning Under denna rubrik tar vi upp briter av formell karaktär, ådana briter om innebär att den inpekterade verkamheten inte uppfyller krav om finn i lagtiftningen. Oftat är dea briter jut mer av formell karaktär medan den vardagliga verkamheten ändå i dagläget kan fungera utifrån tyrdokumenten intentioner.
SID 5 (81) Högdalen, Enkede-Årta-Vantör Sammanfattande analy Förkoleenheten Högdalen förkolor har de enate åren utökat med flera nya verkamheter. Detta har enligt ledningen fått till följd att frågor av organiatorikt och adminitrativt lag har behövt prioritera medan utveckling av den pedagogika verkamheten har fått tå tillbaka. Vi har under våra beök i enheten kunnat kontatera kvalitativa killnader åväl mellan enheten förkolor om inom enkilda förkolor. Sådana killnader föreligger i olika hög grad inom alla läroplanen målområden. Vi bedömer därför att enheten vid tidpunkten för inpektionen uppfyller läroplanen uppdrag i via aveenden men inte i alla amt att variationen i måluppfyllele är tor. Detta förhållande har även identifierat av förkoleenheten chefer. Sedan verkamhetåret 2009/10 har därför en utveckling- och förändringproce inlett i yfte att tydliggöra och i hela verkamheten förankra förkolan uppdrag, å om detta är fattällt i läroplanen. Ett gediget utvecklingarbete tar tid. För att förändringar om genomför även ka leda till framgångrik utveckling bör proceen enligt vår bedömning leda och bedriva ytematikt och långiktigt. Grundläggande är, om vi bedömer det, att all peronal blir förtrogen med förändringproceen yfte. Flera av förkolorna och många medarbetare har lång erfarenhet av förkola om den bedrivit före läroplanen tid. Invanda arbetätt, om i ig kan vara goda, har inte kritikt grankat utifrån läroplanen intentioner. Enligt vår bedömning bör enheten utveckling av den pedagogika verkamheten tydligt ha förkolan förändrade uppdrag enligt läroplanen om utgångpunkt. Bärande principer åom läroplanen kunkapyn och ynen på barn lärande bör gemenamt tolka. Även centrala begrepp om till exempel temainriktat arbetätt och barn inflytande bör dikutera ytterligare å att törre amyn kan uppnå inom enheten och i de olika förkolorna. Vidare bedömer vi det vara grundläggande för verkamhetutvecklingen att den främja av väl fungerande tödproceer. Ledningen bör därför tydliggöra möteforum och olika befattninghavare repektive grupper uppdrag och mandat amt förankra dea inom hela enheten. En handlingplan för förändring- och utvecklingarbetet bör upprätta, i vilken även inater för kompetenutveckling bör ingå. Likaå bör enheten interna måldokument, verkamhetplaneringar amt kriterier för måluppfyllele upprätta och formulera inom ramen för en förankrad årplan och med hög delaktighet från medarbetarna ida. I dea ammanhang är dokumentation av betydele för att arbetproceerna kontinuerligt ka kunna följa upp och utvärdera vid betämda tidpunkter. Utifrån en amyn i tolkningen av läroplanen bör enheten edan vidareutveckla arbetätt och organiation av förkolorna och de enkilda avdelningarna verkamhet. Enligt vår bedömning ger enheten ambition att utbilda peronalen i temainriktat arbetätt och pedagogik dokumentation en god grund för den fortatta utvecklingen.
SID 6 (81) Styrkor Vår inpektion har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: Förkolorna bedriver ett aktivt arbete för att barnen ka tillägna ig ett varamt förhållningätt om främjar en hållbar miljö. Förkoleenheten har goda rutiner för att möta enkilda barn behov av ärkilt töd, om peronalen är väl förtrogen med. Svagheter Vår inpektion har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Ledningen har inte tydligt formulerat, förankrat och organiatorikt underbyggt in trategi för den förändringproce om påbörjat inom enheten. Förkoleenheten kvalitetarbete bedriv inte på ett ytematikt ätt. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om varken är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Ledning och organiation Förkoleenheten ledning bör klargöra i vilket yfte och mot vilka mål förändringproceen bedriv amt utarbeta en handlingplan, på kort och på lång ikt, för det fortatta arbetet. Vidare bör ledningen förtydliga den egna arbet- och anvarfördelningen amt definiera den pedagogikt anvariga förkolläraren uppdrag och mandat och förankra detta i hela enheten. Även uppdrag och mandat om tilldelat enkilda medarbetare och grupper, exempelvi ledninggruppen, bör formulera och gärna dokumentera kriftligt. Peronalen kompetenutveckling bör ingå i en ådan handlingplan. Planen bör kontinuerligt följa upp av ledningen och de inater om gör bör regelbundet utvärdera. Styrdokument och ytematikt kvalitetarbete Arbetet med enheten interna tyr- och måldokument och arbetlagen arbetplaner bör ammanlänka i en årplan för enheten. Vidare bör klargöra hur nationella tyrdokument åom läroplanen och lokala tyrdokument åom förkoleplanen för Stockholm tad ka relatera till arbetet. För att överbrygga vårigheten med att verkamhetplanen upprätta för ett kalenderår medan kvalitetredoviningen aver ett verkamhetår bör klargöra vilken funktion arbetlagen arbetplaner ka ha i förhållande till verkamhetplanen, till utvärderingar om genomför och till avdelningarna eventuella andra planeringar för det aktuella verkamhetåret. Kvalitetredoviningen bör fortättningvi redovia variationer och killnader i måluppfyllelen inom enheten.
SID 7 (81) Förkolan arbetätt Enheten bör dikutera och formulera in yn på kunkap och barn lärande och utifrån dea dikuioner utveckla ina arbetätt. Bland annat bör en gemenam tolkning av vad om i läroplanen ave med ett temainriktat arbetätt ligga till grund för den verkamhet om för närvarande bedriv i form av teman, projekt eller fördjupningarbete. Förkolorna bör även dikutera vad om utöver valmöjligheter kan lägga in i begreppet barn inflytande. Befintlig dokumentation av verkamheten bör utveckla å att den i törre utträckning kan använda för planering och utvärdering. Den pedagogika miljön, både inom- och utomhu, bör vidareutveckla. I detta ammanhang bör materialet för kapande verkamhet komplettera i hela enheten för att bli mer lockande och ge fler utmaningar för barnen kreativitet, ärkilt på avdelningarna för de yngre barnen. Värdegrunden Enheten bör gemenamt och återkommande dikutera värdegrundfrågor och formulera hur de grundläggande demokratika värderingar om förekriv i läroplanen ka getalta i det dagliga arbetet. Detta kan med fördel ke i amband med att förkoleenheten arbetar med in plan mot dikriminering och kränkande behandling, där även arbetätt för att motverka traditionella könrollmönter kan formulera. Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning En ny plan mot dikriminering och kränkande behandling i vilken de enkilda förkolorna arbete ynliggör måte upprätta. Förkolorna peronal och barn ka göra delaktiga i arbetet med planen och den ka göra känd ho föräldrar. Uppföljningen och utvärderingen av planen ka redovia i enheten kvalitetredovining.
SID 8 (81) Akalla, Rinkeby-Kita Sammanfattande analy Akalla Förkolor bildade vid halvårkiftet 2009 och betår av fem förkolor om deförinnan var organierade i två olika förkoleenheter i taddelen Rinkeby- Kita. Enhetchefen var tidigare anvarig för en av dea enheter, men övergick vid årkiftet till uppdraget om enhetchef för hela enheten Akalla Förkolor. Akalla Förkolor har under det dryga år den utgjort en enhet varit tadd i en tark förändring- och utvecklingproce. Minkat antal barn i förkoleåldern har medfört att ett antal medarbetare blivit övertaliga och andra förflyttat inom enheten. Detta har naturligtvi bidragit till vi oro bland både peronal och föräldrar. Enhetchefen har tagit ig an den nya enheten och de ituation med ett antal åtgärder. Under det gångna och förta verkamhetåret har man efterträvat att bygga upp en organiation med en tydlig anvarfördelning och tödjande funktioner för enheten verkamheter. Bland annat har pedagogika ledare, en ledninggrupp och olika nätverk inrättat. Vi kan dock kontatera att detta i högre grad borde ha kommunicerat till föräldrarna. Även trukturer för ett ytematikt kvalitetarbete har tagit fram, vilka under året har bidragit till åväl peronal om föräldrar delaktighet. Enheten har i verkamhetplanen för år 2010 formulerat kriterier till de aktuella målen. Även om dea uppfattat och förtått olika av peronalen ane de ha underlättat och kapat mening till uppföljningar och utvärderingar. Enheten befinner ig på många ätt i en brytningtid där nya utgångpunkter för verkamheten håller på att formulera och där arbetätten förändra. Att enheten betår av fem förkolor om tidigare ingick i två olika enheter betyder bland annat att förkolorna delvi har olika traditioner och hitoria. Det finn utifrån detta en tor ambition att utveckla förkolorna arbetätt å att verkamheten blir likvärdig oavett förkola och åväl enheten ledning om peronal har identifierat ett tort antal utvecklingområden, varav några är påbörjade. Enheten har bland annat tartat ett utvecklingarbete mot en verkamhet med ett mer temainriktat arbetätt. Som utgångpunkt för detta arbete har man formulerat en verkamhetidé i underlaget för kvalitetutmärkelen. Även om de peronalrepreentanter vi mötte var poitiva till verkamhetutvecklingen var begreppen i verkamhetidén inte förankrade och arbetätten varierar i dagläget både mellan och inom förkolorna. De utvecklingområden vi rekommenderar i vår rapport ammanfaller huvudakligen med dem om identifierat av enheten. Enheten bör prioritera bland dea utvecklingområden och i det ammanhanget ockå e över olika möteformer och nätverken organiation å att inte de tidigare enheterna olikheter förtärk. Den delaktighet om präglar enheten arbete och peronalen poitiva intällning till utvecklingarbetet ger goda förutättningar för verkamhetutvecklingen. Vi er ockå att de rutiner om redan prövat för
SID 9 (81) kvalitetarbetet kan undertödja frågor om dea och övriga utvecklingområden amt på ikt främja en likvärdig kvalitet inom hela enheten.
SID 10 (81) Styrkor Vår inpektion har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: Verkamhetplanen e av peronalen om ett angeläget och tyrande dokument och de har varit delaktiga i arbetet med den. Enheten har en tydlig anvarfördelning och en mötetruktur om gynnar peronalen delaktighet. Enheten ynliggör in verkamhet genom dokumentation. Enheten arbetar aktivt med att tödja barnen modermål och med det mångkulturella uppdraget. Enheten har en tydligt formulerad och väl förankrad arbetgång för att möta enkilda barn behov av ärkilt töd. Enheten har med åväl peronalen om föräldrarna delaktighet formulerat utgångpunkter för in värdegrund om är omatta i verkamheten. Svagheter Vår inpektion har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Den gemenamma pedagogika grundyn om formulera i enheten verkamhetidé är inte tillräckligt förankrad om utgångpunkt för hur verkamheten organiera amt för val av arbetätt. Föräldrar upplever ig inte få information om rör enheten övergripande organiation. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om vare ig är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Styrning, ledning och kvalitetarbete Målkriterierna i verkamhetplanen bör e över å att de inte ger upphov till en begränning av verkamheten utveckling. Enheten bör, med töd av alla befintliga möteformer och den truktur om finn för ett ytematikt kvalitetarbete, uppmärkamma och prioritera bland de met angelägna av de utvecklingområden om enheten ledning och peronalen jälva identifierat och därmed leda utvecklingen i en uttalad riktning. Nätverken organiation bör e över å att inte de förutvarande enheterna olikheter förtärk och å att arbetet med de utvecklingområden peronalen jälva identifierat gynna på bäta ätt.
SID 11 (81) Pedagogik grundyn I de fortatta dikuionerna om enheten barn- och kunkapyn bör den verkamhetidé enheten formulerat förankra och konkretiera i enlighet med läroplanen. Verkamhetidén bör därefter tydligare ligga till grund för förkolorna fortatta utveckling av verkamheten organiation, för val av arbetätt och komplettering av de pedagogika miljöerna. Arbetet med ett temainriktat arbetätt bör utveckla och i högre grad utmana barnen lärande. Den pedagogika dokumentationen bör i högre grad tödja detta arbete genom att fungera om ett underlag för reflektion, planering och utvärdering. Värdegrund I arbetet med att formulera en gemenam värdegrund för hela enheten bör förkolorna ytterligare dikutera vad barn inflytande kan innebära och hur det kan omätta amt ta fram tydligare trategier för att motverka traditionella könrollmönter. Matematik och natur Förkolorna bör fördjupa arbetet med matematik amt i ökad utträckning ge barnen möjlighet till förtåele för naturvetenkapliga fenomen. Dikuioner kring dea områden bör ligga till grund för kompletteringar av material för bygg- och kontruktionlek amt för barnen möjligheter till experimenterande verkamhet. Förkolorna bör i högre grad involvera barnen i itt omfattande och pågående kretlopparbete. Samverkan med hemmet Föräldrar bör i ökad utträckning ge den information om rör enheten övergripande organiation. Ledningen för enheten bör kartlägga föräldrar behov att ett enhetgemenamt föräldraråd och på vilket ätt det kan tillgodoe. Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning Plan mot dikriminering och kränkande behandling Förkolan måte upprätta en plan mot dikriminering och kränkande behandling om lever upp till alla kraven i lagtiftningen, kollagen, kap. 14 a amt dikrimineringlagen. Målen för arbetet ka utgå från en heltäckande kartläggning av rikfaktorer på de olika förkolorna. Barnen ka göra delaktiga i arbetet och planen ka göra känd ho föräldrarna.
SID 12 (81) Ötberga, Enkede-Årta-Vantör Sammanfattande analy Förkoleenheten Ötberga förkolor har genomgått några år av trukturella påfretningar, bland annat till följd av att två av enheten förkolor höten 2007 totalförtörde vid en brand amt att enheten omorganierade under våren 2008. Två av den dåvarande enheten förkolor totalförtörde höten 2007. I eptember Gläntan och i december Rothugget (nuvarande Sten Sture). Enheten betod 2007 av ex förkolor. 2008 omorganierade enheten, reellt juni 2008. En tor del av ledningen tid har under denna period tagit i anpråk av adminitrativa och organiatorika arbetuppgifter. Vi bedömer att enheten vid tidpunkten för inpektionen i huvudak uppfyller läroplanen uppdrag men att det ker med kvalitativa killnader om bör utjämna. Under våra beök i förkoleenheten har vi kunnat kontatera variationer och killnader i verkamheten åväl mellan enheten förkolor om inom enkilda förkolor, om indikerar för o att läroplanen uppdrag inte tolka helt amtämmigt inom enheten. Skillnader finn i olika hög grad inom flera av läroplanen målområden. Detta förhållande har även identifierat av ledninggruppen om tillamman med peronalen inlett ett utvecklingarbete om är inriktat på att kapa en likvärdig inomhumiljö på enheten förkolor och att utveckla den pedagogika verkamheten. Enligt vår bedömning kulle den pågående förändringproceen gagna av riktade inater inom i ynnerhet två områden. Del bör enheten förkolor utveckla en törre amyn i fråga om läroplanen yn på kunkap och barn lärande och även gemenamt tolka centrala begrepp om exempelvi temainriktat arbetätt och barn inflytande. Del bör kvalitetarbetet inom enheten bedriva på ett mer ytematikt ätt. En utveckling i denna riktning pågår men vi vill framhålla att enheten kvalitetredovining i högre grad bör använda om det effektiva redkap i kvalitetarbetet om den är avedd att vara, bland annat för att äkertälla likvärdighet inom enheten. Vi bedömer att ledarkapet utöva på ett ätt om ger goda förutättningar för den verkamhetutveckling om efterträva i enheten förkolor. Förkoleenheten har en tydlig organiation och anvarfördelning amt en mötetruktur om gör det möjligt för peronalen att vara delaktiga i planering och utvärdering av verkamheten, dv. i ett ytematikt förbättringarbete. För att tödjande proceer och riktade inater ka kunna följa upp på ett trukturerat ätt och utvärdera ytematikt bör ledningen dock utarbeta en tidatt handlingplan för det pågående utvecklingarbetet. Vår ammantagna bedömning är att det utvecklingarbete om pågår ger enheten förkolor goda förutättningar för att erbjuda alla barn en god pedagogik verkamhet och omorg.
SID 13 (81) Styrkor Vår inpektion har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: I Ötberga förkoleenhet utöva ledarkapet på ett ätt om kapar goda betingeler för förkolorna pågående utveckling av den pedagogika verkamheten. I yfte att höja den amlade kompetenen inom enheten tillvarata i hög grad både extern fortbildning amt riktad kompetenutveckling. Enheten förkolor arbetar aktivt för att utveckla barnen förtåele för en hållbar miljö och för enkla naturvetenkapliga fenomen. Förkoleenheten har goda rutiner för att möta enkilda barn behov av ärkilt töd, om peronalen är väl förtrogen med. Svagheter Vår inpektion har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat denna: Kvalitetredoviningen redoviar inte variationer och killnader i måluppfyllelen inom enheten. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om varken är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Ledning och organiation Förkoleenheten ledning bör förtydliga den pedagogika handledaren anvarområde och mandat amt klargöra vad om åligger avdelninganvarig repektive arbetlaget. Vidare bör ledningen utarbeta en tidatt handlingplan för det utvecklingarbete om pågår inom enheten. Utifrån en ådan plan bör tödjande proceer och riktade inater ytematikt följa upp amt utvärdera. Styrdokument och ytematikt kvalitetarbete För att överbrygga vårigheten med att enheten verkamhetplan upprätta för ett kalenderår medan kvalitetredoviningen aver ett verkamhetår, bör det klargöra hur arbetlagen planeringar ka relatera till verkamhetplanen och till utvärderingar om genomför under året. Vidare bör ytterligare förtydliga hur mål, arbetätt och kriterier förhåller ig till varandra. Det bör ockå klargöra vad om ave med uppföljning i förhållande till utvärdering. Kvalitetredoviningen bör i högre grad använda om ett redkap i enheten ytematika kvalitetarbete. I kvalitetredoviningen bör därför både måluppfyllele redovia och analyer göra av i vad mån använda arbetätt bidragit till denna. Kvalitetredoviningen bör ockå redovia variationer och killnader i måluppfyllele inom enheten.
SID 14 (81) Förkolan arbetätt Inom förkoleenheten bör amynen vidareutveckla när det gäller läroplanen kunkapyn och ynen på barn lärproceer. I det pågående utvecklingarbetet bör därför fördjupade dikuioner ingå om bärande principer och centrala begrepp i läroplanen. Exempelvi bör klargöra vad om ave med ett temainriktat arbetätt och vad om utöver valmöjligheter kan lägga in i begreppet barn inflytande. Enheten dokumentation bör vidareutveckla å att den i törre utträckning bekriver barnet lärproceer. Dokumentationen bör ockå i högre grad använda för planering och utvärdering av verkamheten. Utifrån ovan förelagna dikuioner bör den pedagogika miljön, både inom- och utomhu, vidareutveckla. I detta ammanhang bör materialet för kapande verkamhet komplettera i hela enheten för att bli mer lockande och ge fler utmaningar för barnen kreativitet, ärkilt på avdelningarna för de yngre barnen. Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning En ny plan mot dikriminering och kränkande behandling i vilken de enkilda förkolorna arbete ynliggör måte upprätta. Uppföljningen och utvärderingen av planen ka redovia i enheten kvalitetredovining.
SID 15 (81) Gamlebyplan, Rinkeby-Kita Sammanfattande analy Gamlebyplan förkoleenhet betår av två tora förkolor belägna i närheten av Rinkeby centrum. Den är en av ju förkoleenheter i taddelen Rinkeby-Kita. Enheten led av en enhetchef i amarbete med en biträdande chef, en utvecklingpedagog och en pecialpedagog. Inom enheten finn ju pedagogika ledare om pelar en viktig roll för enheten verkamhet. Verkamheten i enheten utgår tydligt av enheten åtaganden och kriterier. Kriterierna har i in tur koppling till åväl läroplanen om till de lokala mål om formulera i enheten verkamhetplan. Enheten organiation, anvarfördelning och mötetruktur kapar goda förutättningar för en delaktighet kring arbetet med de lokala tyrdokumenten. Det finn även en tydlig årtruktur för att äkertälla att uppföljning och utvärdering bidrar till att utveckla verkamheten. För att ytterligare äkertälla att enheten goda mötetrukturer ka betå amt att organiationen ka vidareutveckla har vi förelagit att de olika rollerna och funktionerna dikutera och förtydliga Enheten bedriver i många delar ett gott arbete och på via områden till och med ett föredömligt ådant. Det gäller förutom ovan nämnda områden med mötetruktur och tyrdokument arbetet med barn pråkutveckling, kretlopparbetet och det arbete om bedriv för att tillgodoe barn av ärkilt töd. Det gäller ockå arbetet i enlighet med den väl förankrade värdegrunden med bland annat barn inflytande amt det mycket goda arbetet med föräldraamverkan. Enligt vår bedömning utgår detta goda arbete jut från den gemenamt uttalade och dokumenterade värdegrunden om leder fram till ett bra bemötande och ett bra förhållningätt med tor flexibilitet och lyhördhet. Med utgångpunkt i detta goda arbete behöver dock enheten uppdatera in å kallade likabehandlingplan å att den utforma i enlighet med gällande lagtiftning. Vid tidpunkten för inpektionen hade enheten påbörjat dikuioner om olika teoretika perpektiv på barn utveckling och lärande. Enheten har på ett tydligt och trategikt ätt tagit ig an dea våra frågor utan att väja för komplexiteten och långiktigheten i ett ådant utvecklingarbete. Bland annat ka värdegrunden införliva i den kommande pedagogika plattformen. Detta tillamman med den goda organiationen, det ytematika kvalitetarbetet och delaktigheten ger enligt vår bedömning goda möjligheter för enheten att lycka i ina ambitioner. Det utvecklingarbete beträffande olika teoretika ynätt på barn utveckling och lärande om bekriv ovan tämmer väl överen med våra iakttageler av enheten utvecklingområden. Vi vill uppmana enheten att fortätta detta arbete för att med ett gemenamt ynätt om grund utveckla och komplettera den pedagogika miljön, arbetet med matematik och naturvetenkap amt det temainriktade och utforkande arbetättet. Enheten arbete med pedagogik dokumentation bör utveckla för att bidra till denna utveckling.
SID 16 (81) Föredömligt De punkter om nämn under denna rubrik har å god kvalitet att de kan tjäna om föredöme för andra enheter: Flerpråkighet och mångkultur Enheten arbete för att främja barn pråkutveckling utgår tydligt från både barn och föräldrar behov. Arbetet prägla ockå av repekt för olika kulturer. Utifrån en kartläggning av familjerna pråkmiljö töd barnen pråkutveckling i åväl det venka pråket om modermålet genom en flexibel organiation. Det finn hög kompeten bland enheten peronal och ett medvetet användande av enheten pråkliga kompeten. Detta innefattar medvetna trategier för i vilka ituationer det venka pråket repektive modermålet lämpligat använd. Arbete för att möta enkilda barn behov Enheten har tydligt formulerade rutiner för att möta enkilda barn behov om väl överentämmer med läroplanen intentioner. Rutinerna om är väl förankrade omätt i verkamheten om anpaa på ett ätt om gynnar alla barn. De barn om tilldelat ärkilt töd får detta på ett flexibelt ätt om gynnar inkludering. Enheten har god egen pecialpedagogik kompeten och deutom ett gott amarbete med taddelen tödteam. Detta ammantaget ger mycket goda förutättningar för att tillgodoe amtliga barn olika behov. Föräldraamverkan Enheten kapar mycket goda förutättningar för föräldrarna till amverkan, inflytande av den pedagogika verkamheten amt delaktighet i det egna barnet förkolevitele. Detta ker genom ett gott bemötande, bra information om åväl verkamheten om det enkilda barnet amt med hänyn till olika familjer behov. Styrkor Vår inpektion har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: Enheten har en truktur och former för möten om kapar goda förutättningar för att genomföra det uppdrag om fattäll i läroplanen och om undertödjer en kvalitetutveckling av åväl långiktig om kortiktig karaktär. Mötena bidrar ockå till åväl peronalen om föräldrar delaktighet Det finn i enheten goda kunkaper om hur nationella tyrdokument och aktuella nämndmål ka omätta i lokala tyrdokument på olika nivåer. Peronalen är delaktig i arbetet med de lokala tyrdokumenten, om utgör jälvklara led och inlag i det kontinuerliga utvärdering- och utvecklingarbetet och om därför e om angelägna och tyrande dokument för verkamheten. Enheten har ett väl utvecklat kretlopparbete i vilket barnen är delaktiga.
SID 17 (81) Enheten har formulerat och dokumenterat en värdegrund om är väl förankrad ho peronalen och omatt i verkamheten. Utifrån denna har barnen goda möjligheter till inflytande i vardagliga ituationer. Svagheter Vår inpektion har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Enheten aknar en gemenam pedagogik grundyn utifrån läroplanen yn på kunkaper och lärande om kan utgöra utgångpunkt för hur verkamheten organiera amt för val av arbetätt. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om vare ig är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Styrning, ledning och kvalitetarbete Det anvar om vilar på enhetchefen repektive den biträdande enhetchefen bör kriftligt dokumentera och på lämpligt ätt delge föräldrarna. Anvarfördelningen för utvecklingpedagogen och de pedagogika ledarna bör förtydliga. Enheten två ledninggrupper och dera inbörde funktion bör förtydliga. Pedagogik grundyn Enheten bör fortätta den påbörjade dikuionen om olika ynätt på barn och kunkap amt vilka konekvener dea får för förhållningätt och för verkamheten. En gemenamt uttalad yn på kunkap och lärande bör edan ligga till grund för förkolorna fortatta utveckling av verkamheten organiation och för val av arbetätt. Bland annat bör de pedagogika miljöerna komplettera och barnen bör få ökade möjligheter att utveckla in förtåele för enkla naturvetenkapliga fenomen. Arbetet med teman och projekt bör utveckla i linje med detta och i högre grad utgå från ett utforkande arbetätt. Den pedagogika dokumentationen bör i törre utträckning tödja de arbetätt om bekriv ovan genom att utveckla å att den kan fungera om ett underlag för reflektion, planering och utvärdering. Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning Plan mot dikriminering och kränkande behandling Förkolan måte upprätta en plan mot dikriminering och kränkande behandling om lever upp till kraven i lagtiftningen, kollagen, kap. 14 a, dikrimineringlagen amt förordning 2006:1083 om barn och elever
SID 18 (81) deltagande i arbetet med planer mot dikriminering och kränkande behandling.
SID 19 (81) Årta 3, Enkede-Årta-Vantör Sammanfattande analy Förkoleenheten Årta 3 omfattar förkolor med vitt kilda lokala förutättningar. Det gäller alltifrån vid vilken tidpunkt förkolorna tartade in verkamhet, hur den fyika miljön är utformad till peronalen utbildning och varierande erfarenhet i yrket. Inte mint relevant i ammanhanget är hur dea faktorer förhåller ig till tidpunkten vid vilken förkolan fick en läroplan 1 och därmed förändrade krav på hur verkamheten kulle bedriva. Vår amlade bedömning är att verkamheten i enheten förkolor vid tidpunkten för vår inpektion uppviade ådana variationer och kvalitativa killnader att läroplanen uppdrag inte uppfyllt fullt ut och på likvärdigt ätt. Vi har amtidigt kunnat kontatera att ett omfattande förändring- och utvecklingarbete pågår inom enheten. I varierande grad, förkolor och arbetlag emellan, ker ålede en kritik grankning av invanda rutiner och pröva nya arbetätt. Vår bedömning att läroplanen, trot det pågående utvecklingarbetet, inte uppfyllt helt och fullt bör emellertid e mot bakgrund av rådande förhållanden. Enheten har under de enate två åren både fått en ny ledning och utökat med nya förkolor, avdelningar och annan verkamhet. Ledninggruppen hade vid tidpunkten för vår inpektion endat varit fulltalig i ett halvår. Vi har kunnat kontatera att ledningen under denna tid initierat förändringarbetet och byggt upp förutättningar i form av möteforum, truktur för verkamhetåret amt gemenamma underlag för verkamhetplanering, uppföljning och utvärdering m.m. Dea organiatorika förutättningar bör ytterligare förtydliga genom att uppdrag och mandat om tilldela enkilda medarbetare definiera och med fördel formulera kriftligt, likom även ledninggruppen inbörde anvarfördelning. Fortättningvi bör förändringarbetet enligt vår mening i högre grad inrikta mot amyn inom enheten i fråga om verkamheten yfte och innehåll. En formulerad, gemenam färdriktning för utvecklingarbetet kan därvid vara till töd, likom även en handlingplan på kort och på lång ikt. Den bör förankra ho alla medarbetare. Samynen bör förbättra om läroplanen övergripande intentioner, dv. hur läroplanen kunkapyn och ynen på barn lärproceer ka förtå och förverkliga i avdelningarna dagliga verkamhet. Pedagogika begrepp åom temainriktat arbetätt och barn inflytande bör gemenamt tolka och relatera till förkolorna olika åldergrupper. Peronalgrupperna pedagogika dikuioner bör i högre grad ave arbetätten, dv. hur verkamheten ka bedriva, amt vilka reultat för barnen utveckling och lärande valda arbetätt ger. 1 1998 (Lpfö 98)
SID 20 (81) Det genomgripande förändring- och utvecklingarbete om pågår i enheten förkolor bör enligt vår mening kunna leda till ett ytematikt kvalitetarbete. Den trukturella grunden är lagd och upplev över lag om ändamålenlig av peronalen. Kompetenutvecklinginater till töd för arbetet pågår. Sammantaget borgar detta enligt vår bedömning för en fortatt god verkamhetutveckling. Styrkor Vår inpektion har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: Ledningen har utarbetat ändamålenliga möteformer, ett enhetligt ytem för måltyrning inom enheten amt adminitrativa rutiner om ger goda organiatorika förutättningar för det utvecklingarbete om pågår. Enheten förkolor bedriver ett gott arbete för att utveckla barnen kunkaper om djur och natur amt förtåele för en hållbar miljö. Förkoleenheten har goda rutiner för att möta enkilda barn behov av ärkilt töd, om peronalen är väl förtrogen med. Svagheter Vår inpektion har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Enheten kvalitetarbete bedriv inte på ett ytematikt ätt. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om varken är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Ledning och organiation Den pedagogika ledningen bör tärka och ledninggruppen arbet- och anvarfördelning bör förtydliga. Även avdelninganvariga uppdrag och mandat, och i ynnerhet den avdelninganvariga medarbetare om tilldelat ett ärkilt uppdrag att tödja kvalitetarbetet inom hela förkoleenheten, bör tydligt definiera. Sådana klarlägganden bör utforma kriftligt, inte mint för att underlätta utvärdering av enheten organiation och arbetproceer. Ledningen bör formulera amt förankra en gemenam färdriktning för utvecklingarbetet. Vidare bör en handlingplan, om klargör tidperpektiven på kort och på lång ikt, utarbeta utifrån denna färdriktning. Styrdokument och ytematikt kvalitetarbete Inom enheten bör en gemenam förtåele av vad om ave med mål, arbetätt och kriterier för måluppfyllele amt hur dea förhåller ig till varandra utveckla. För att överbrygga vårigheten med att verkamhetplanen upprätta för ett kalenderår medan kvalitetredoviningen aver ett verkamhetår bör
SID 21 (81) klargöra hur uppföljning och utvärdering under ett verkamhetår ka relatera till enheten och avdelningarna verkamhetplaner. Kvalitetredoviningen bör redovia variationer och killnader i måluppfyllele inom enheten amt inbegripa en redovining av reultat från arbetet enligt enheten plan mot dikriminering och kränkande behandling. Förkolan arbetätt Inom förkoleenheten bör amynen vidareutveckla när det gäller läroplanen kunkapyn och ynen på barn lärproceer. I det pågående utvecklingarbetet bör därför fördjupade dikuioner föra om centrala begrepp i läroplanen. Exempelvi bör klargöra vad om ave med ett temainriktat arbetätt och vad om utöver valmöjligheter kan lägga in i begreppet barn inflytande. Enheten dokumentationarbete bör i via arbetlag komma igång och i andra utveckla å att dokumentationen i törre utträckning bekriver barnet lärproceer. Den bör ockå använda för planering och utvärdering av verkamheten. Utifrån ovan förelagna dikuioner bör miljön inomhu vidareutveckla. I detta ammanhang bör materialet för kapande verkamhet komplettera för att bli mer lockande och ge fler utmaningar för barnen kreativitet, ärkilt på avdelningarna för de yngre barnen. Även materialet för ortering, klaificering amt för bygg- och kontruktionlek bör komplettera i flera av förkolorna. Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning En ny plan mot dikriminering och kränkande behandling i vilken de enkilda förkolorna arbete ynliggör måte upprätta.
SID 22 (81) Hubygården, Rinkeby-Kita Sammanfattande analy Hubygårdenheten med de tre förkolor har under en lång tid utgjort en ammanhållen enhet. Enheten har dock under det enate året berört av ett minkat antal barn i förkoleåldern i närområdet. Ett antal medarbetare har blivit övertaliga och andra har förflyttat inom enheten. Även barngrupperna organiation och ammanättning har påverkat. Detta har naturligtvi förorakat vi oro bland både peronal och föräldrar. Enhetchefen påbörjade in antällning vid halvårkiftet 2009. Hon har edan de vid två tillfällen vidtagit åtgärder om varit nödvändiga med anledning av det minkade barnunderlaget. Inpektionen har dock viat att den enat genomförda förändringen i högre grad borde ha kommunicerat till föräldrarna. Enhetchefen har även verkat för att bygga upp en organiation med en tydlig anvarfördelning å att arbetuppgifter och åtaganden fördelat inom ledninggruppen, om utöver enhetchefen betår av tre biträdande enhetchefer. I amband med detta har yftet med, och innehåll i, enheten olika möteforum klargjort. Efterom enheten verkamhetplan inte fullt ut fungerar om ett tyrande dokument har tor vikt lagt vid att få till tånd fungerande arbetplaner för var och en av enheten avdelningar. Vid tidpunkten för inpektionen betraktade ockå arbetet med verkamhetplanen och kvalitetredoviningen om en proce och arbetet med arbetplanerna och utvärderingen av dea om en annan. Enheten ambition är dock att inför näta år kunna formulera en verkamhetplan om kan vara vägledande vid upprättandet av arbetplanerna och därmed i högre grad tyrande för verkamheten. Vi er att denna koppling tyrdokumenten emellan är angelägen för att få till tånd ett ytematikt kvalitetarbete. Enheten har formulerat en pedagogik plattform om bekriver den yn på barn utveckling och lärande om ka prägla verkamheten. Såväl enheten ledning om peronal är införtådda med att detta ynätt inte är tillräckligt förankrat i verkamheten och att det kräv fortatta enhetgemenamma dikuioner och reflektion i arbetlagen för att åtadkomma detta. Inte mint finn en medvetenhet om att detta kräv om utgångpunkt för många andra utvecklingområden om bedriv eller har bedrivit. Vid tidpunkten för inpektionen bedrev exempelvi kompetenutveckling i dokumentation. I amband med detta arbete har man kommit till inikt om att det kräv en uttalad och gemenam yn på barn utveckling och lärande. Inte mint er man att detta kräv för att kunna använda dokumentation av bland annat barn lärproceer om utgångpunkt för reflektion amt för planering och utvärdering av verkamheten. Vi er detta om ett angeläget utvecklingområde. Enheten har identifierat ytterligare ett antal utvecklingområden. De utvecklingområden vi rekommenderar i vår rapport ammanfaller huvudakligen med dem om identifierat av enheten. Detta tillamman med att de
SID 23 (81) peronalrepreentanter vi mötte efterfrågade de dikuioner vi bedömt vara väentliga ger enheten ett bra utgångläge för in fortatta verkamhetutveckling. Styrkor Vår inpektion har viat att enheten har ett antal tyrkor, bland annat dea: Enheten arbetar aktivt med att tödja barnen pråkutveckling i åväl det venka pråket om i modermålet. Barnen ge även goda möjligheter att utveckla kriftpråket. Enheten har tydliga och väl kända rutiner för att tillgodoe barn behov av töd. Enheten har en tydligt formulerad värdegrund om är väl känd bland peronalen Svagheter Vår inpektion har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Den gemenamma pedagogika grundynen om formulera i enheten pedagogika plattform är inte tillräckligt förankrad för att kunna utgöra utgångpunkt för hur verkamheten organiera eller för val av arbetätt. Enheten har endat i begränad utträckning amverkat med föräldrarna om övergripande förändringar i verkamheten om direkt påverkar dera barn förkolevitele. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om varken är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Styrning, ledning och kvalitetarbete Förkoleenheten bör vidareutveckla itt ytem för tyrning, utveckling, uppföljning och utvärdering. Enheten verkamhetplan bör vara vägledande för avdelningarna arbetplaner. Utvärderingen av åväl verkamhetplanen åtaganden om arbetplanerna bör utgöra grund för kvalitetredoviningen. Enheten bör finna löningar å att all peronal får möjlighet till enkild planeringtid utifrån verkamheten behov. Pedagogik grundyn I det fortatta arbetet med enheten pedagogika plattform bör enheten yn på barn, lärande och kunkap förankra och konkretiera utifrån läroplanen. Dea tällningtaganden och detta ynätt bör därefter tydligare ligga till grund för förkolorna fortatta utveckling av verkamheten organiation, för val av arbetätt och komplettering av de pedagogika miljöerna.
SID 24 (81) Arbetet med ett temainriktat arbetätt bör utveckla till ett mer utforkande arbetätt å att det utmanar barnen lärande och i högre grad genomyra verkamheten om helhet. Den pedagogika dokumentationen bör i högre grad tödja detta arbete genom att fungera om ett underlag för reflektion, planering och utvärdering. Matematik och natur Förkolorna bör fördjupa arbetet med matematik amt i ökad utträckning ge barnen möjlighet till förtåele för naturvetenkapliga fenomen. Dikuioner kring dea områden bör ligga till grund för kompletteringar av material för bygg- och kontruktionlek amt för barnen möjligheter till experimenterande verkamhet. Värdegrund Enheten bör verka för att ytterligare omätta in värdegrund och i det arbetet ta fram tydligare trategier för att motverka traditionella könrollmönter. Samverkan med hemmet Enheten bör fullfölja ina dikuioner om vilka amverkanformer och vilket innehåll i dea om kan vara meningfulla och angelägna för föräldrar och verka för att ådana former kommer till tånd. Föräldrar bör delge information om rör enheten olika ledningfunktioner, övergripande organiation och eventuella organiationförändringar. Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning Plan mot dikriminering och kränkande behandling Förkolan måte upprätta en plan mot dikriminering och kränkande behandling om lever upp till kraven i lagtiftningen, kollagen, kap. 14 a, dikrimineringlagen amt förordning 2006:1083 om barn och elever deltagande i arbetet med planer mot dikriminering och kränkande behandling.
SID 25 (81) Qvalitetpoolen Kometen, enkilt driven Sammanfattande analy Qvalitetförkolan Kometen är en liten förkola om ligger i Fruängen med Qvalitetpoolen AB om huvudman. Den betår av en avdelning och är relativt nytartad. Detta tillamman med att barnen är må innebär att verkamheten är under uppbyggnad både vad gäller innehåll och omfattning. Med hjälp av ramar och underlag från företaget finn en fungerande organiation. Anvarfördelning mellan olika roller är uttalad och det finn en tydlig mötetruktur. Inför 2011 kommer organiation och anvarfördelning att förändra men även detta är tydliggjort och förankrat. För att utveckla verkamheten behöver dock peronalen planeringförutättningar, både gemenamt och individuellt, utveckla. Foku har under den förta tiden, av naturliga käl, legat på att på ett bra ätt välkomna alla barn och föräldrar. Det finn former för information och amverkan med föräldrarna om ger dem möjligheter till delaktighet och inflytande. Vi kan även kontatera att förkolan har fungerande rutiner för arbetet med barnen där via inlag ger dem goda möjligheter till inflytande och att ta anvar. Peronalen har ett förhållningätt om bidrar till barnen ociala och emotionella utveckling även om arbetet med förkolan plan mot dikriminering och kränkande behandling behöver komplettera. Peronalen har ännu inte genom dikuioner formulerat en gemenam yn på läroplanen begrepp kunkap och lärande om underlag för verkamheten innehåll och hur den organiera. Vi aner att detta kulle bidra till att utveckla verkamheten på flera områden; exempelvi den pedagogika miljön, det temainriktade arbetet och den pedagogika dokumentationen. I dea dikuioner bör förkolan ta fram trategier för arbetet med barnen flerpråkiga utveckling och det interkulturella uppdraget. Förkolan Kometen bedriver en uteverkamhet om ger barnen goda möjligheter att utveckla kunkaper om djur och natur, vidare har förkolan har goda rutiner för att möta enkilda barn behov av töd. För att äkertälla den utveckling vi aner önkvärd har vi förelagit en del förbättringar i det ytematika kvalitetarbetet. Förkolan använder den mall och de rutiner om finn inom företaget men behöver komplettera med årliga mål och kriterier för när målen ka ane vara uppfyllda. För att förbättra utvärderingen behöver dokumentationen utveckla å att den kan utgöra ett underlag för denna. Deutom bör både barn och föräldrar ynpunkter ta tillvara på ett mer ytematikt ätt. Utvärderingen bör reultera i utvecklingområden om edan bör ligga till grund för prioriterade atningar kommande verkamhetår.. Ledning och peronal om vi mötte under inpektionen var medvetna om förkolan utvecklingbehov. Detta tillamman med att förkolan redan byggt upp en fungerande verkamhet ger enligt vår mening goda förutättningar för den fortatta utvecklingen.
SID 26 (81) Styrkor Vår inpektion har viat att förkolan har ett antal tyrkor, bland annat dea: Förkolan har en tydlig, dokumenterad och väl förankrad anvarfördelning. Detta tillamman med en tydlig mötetruktur och en närvarande ledning ger goda förutättningar för peronalen delaktighet. Även förkolan höga peronaltäthet ger goda förutättningar för uppdraget. Förkolan bedriver ett gott arbete för att utveckla barnen kunkaper om djur och natur amt förtåele för en hållbar miljö. Förkolan har goda rutiner om peronalen är väl förtrogen med för att möta enkilda barn behov av ärkilt töd. Peronalen förhållningätt bidrar till barnen ociala och emotionella utveckling. Förkolan har kapat former för amverkan och information om ger föräldrarna goda möjligheter till delaktighet och inflytande. Svagheter Vår inpektion har viat att förkolan har ett antal vagheter, bland annat dea: Förkolan aknar ett fungerande ytematikt kvalitetarbete. Förkolan aknar en gemenamt formulerad tolkning av läroplanen yn på kunkaper och barn lärande om utgångpunkt för hur verkamheten organiera. Förkolan aknar trategier och arbetätt för att möta barn med annat modermål än venka. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om vare ig är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Förkolan arbetätt En amyn bör utveckla i arbetlaget när det gäller läroplanen kunkapyn och ynen på barn lärproceer. Dikuioner bör föra om begrepp i läroplanen. Exempelvi bör klargöra vad om ave med ett temainriktat arbetätt och vad om utöver valmöjligheter kan lägga in i begreppet barn inflytande. Förkolan dokumentationarbete bör inleda och utveckla å att dokumentationen bekriver barnet lärproceer. Den bör ockå använda för planering och utvärdering av verkamheten. Utifrån ovan förelagna dikuioner bör miljön inomhu vidareutveckla. I detta ammanhang bör materialet för kapande verkamhet komplettera för att bli mer lockande och ge fler utmaningar för barnen kreativitet. Även materialet för ortering och klaificering bör utöka.
SID 27 (81) Arbetlaget bör fördjupa dikuionen om alla barn pråkutveckling och formulera arbetätt för att även tillgodoe pråkutvecklingen ho flerpråkiga barn. I detta ammanhang kan även arbetätt för att arbeta med förkolan interkulturella uppdrag utforma. Sytematikt kvalitetarbete Förkolan bör ta fram årliga mål för itt arbete och kriterier för när målen kan ane uppfyllda. De utvecklingområden om identifiera vid utvärdering bör ta med om mål i kommande verkamhetplan. Kompetenutvecklingen bör tydligare koppla till detta. Förutättningarna för kontinuerlig gemenam planering och för individuell planering bör få en tydligare truktur. Dokumentationen bör utveckla å att den blir ett användbart verktyg för utvärdering och å att barn och föräldrar ynpunkter kan använda på ett mer ytematikt ätt. Flerpråkighet och interkulturellt uppdrag Arbetlaget bör fördjupa dikuionen och formulera arbetätt för att även tillgodoe pråkutvecklingen ho flerpråkiga barn. I detta ammanhang bör även arbetätt för att arbeta med förkolan interkulturella uppdrag utforma. Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning Plan mot dikriminering och kränkande behandling Förkolan måte upprätta en ny plan mot dikriminering och kränkande behandling i vilken årliga mål utifrån en genomförd kartläggning formulera. Arbetet med de identifierade rikfaktorerna ka årligen utvärdera. Barnen deltagande ka anpaa efter dera ålder och mognad och planen ka göra känd ho alla föräldrar.
SID 28 (81) Martingården, enkilt driven Sammanfattande analy Martingården åberopar om tyrdokument för in verkamhet åväl den nationella läroplanen för förkolan Lpfö 98 om Waldorfkolefederationen läroplan En väg till frihet 2, vilket är givet utifrån den waldorfpedagogika inriktning man valt. Inom ramen för denna inpektion granka dock enbart hur väl Martingården följer nationella tyrdokument amt Stockholm tad riktlinjer om gäller för enkilt drivna förkolor. Merparten av de bedömningar vi gör i rapporten och de utvecklingområden vi förelår ka därför relatera till den nationella läroplanen för förkolan. Efterom Martingården waldorfpedagogika inriktning ätter en tydlig och genomgående prägel på all verkamhet i de tre förkolorna utgör dock även waldorfpedagogiken å om den uttryck i En väg till frihet till vi del en referenram till våra bedömningar. Att värdera i vad mån och med vilken kvalitet Martingården uppfyller läroplanen för förkolan handlar för inpektionen del därmed egentligen om att granka hur pedagogerna tolkat den nationella läroplanen intentioner och grundläggande ynätt och omatt dea i den av waldorfpedagogik präglade dagliga verkamheten. Vid tidpunkten för vår inpektion återpeglar Martingården verkamhetplan och verkamhetberättele amt andra interna tyr- och måldokument i väentliga delar hur förkolorna arbetar enligt waldorfpedagogika grundprinciper utan att klarlägganden gör hur dea ka relatera till läroplanen grundläggande ynätt. Inpektionen viar att Martingården waldorfpedagogika inriktning tillamman med pedagogerna tarka engagemang kapar en välkomnande och trygg miljö. God omorg, en fyik miljö om ka timulera barnen lek och utveckling av in fantai framtår om väentliga delar i verkamheten. Det framgår emellertid att ockå waldorfpedagogika grundprinciper i vi mån tolka och omätt på olika ätt av pedagogerna. Inpektionen påviar likväl även utvecklingbehov inom flera av den nationella läroplanen målområden. Enligt vår bedömning kan dock utvecklingbehov inom enkilda målområden till tor del härleda till att de båda läroplaner om Martingården efterträvar att följa utgår från kilda ynätt i fråga om ynen på barn utveckling och lärande. Dea grundläggande killnader läroplanerna emellan och de konekvener de får för arbet- och förhållningätt i verkamheten bör enligt vår mening ytterligare analyera av Martingården pedagoger. Av våra olika intervjuer framgick att fördjupade dikuioner om förkolan läroplan Lpfö 98 ka genomföra inför att den reviderade läroplanen träder i kraft vid halvårkiftet 2011. Vi er denna inat om en god väg mot den amyn om 2 Målbekrivning och läroplan för waldorfpedagogiken förkola, grundkola, gymnaium och fritidhem. Åldern 1-19 år. Utgiven i amarbete med Waldorfkolefederationen och Rikföreningen Waldorfförkolorna amråd.