Att få våra ungdomar att säga Nej till tobak är bland det mest hälsoförebyggande vi kan göra. Tobak är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, den absolut den största enskilda hälsorisken i västvärlden. De flesta som provar tobak är i åldern 11-16 år. Nästan ingen börjar med tobak efter 20-års ålder och trots att Sverige har en åldersgräns på 18 år inhandlar ca 60% av alla sina ungdomar sin tobak själv. Eftersom det är i skolåldern majoriteten av de som brukar tobak debuterar och skolan når i stort sett alla barn har skolans verksamhet en mycket viktig roll i det tobaksförebyggande arbetet. Vår målsättning att detta material kan vara en hjälp i detta betydelsefulla arbete.
Inledning Att arbeta förebyggande med tobaksfrågan och andra droger är mycket viktigt och får inte ske i form av tomtebloss -aktiviteter. Det är ytterst betydelsefullt att arbetet integreras i den ordinarie verksamheten och arbetet sker kontinuerligt eftersom våra barn ständigt utsätts för olika budskap med anknytning till tobak. ENS 2000 materialet du håller i din hand ska var en hjälp i det tobaksförebyggande arbetet och innehåller både teoretiska och praktiska delar. Materialet består av två delar där den ena delen innehåller en faktadel där det mest grundläggande runt tobak tas upp och avslutas med en övningsdel med ett antal värderings- och praktiska övningar för att få igång diskussioner och tankar kring tobak. Den andra delen består av ett antal förslag på färdiga lektioner att genomföra i klassrummet utifrån några olika inriktningar.
Tobak Tobak är en växt, tobaksplantan, och det finns ca 100 olika arter. Tobaksplantan är släkt med potatisväxten. Tobaksplantan är lite speciell eftersom den har en förmåga att suga upp gifter och tungmetaller ur jorden, som sedan lagras i tobaken och gör den ännu mera ohälsosam. Under en tre månaders period besprutas tobaksodlingarna ungefär 16 gånger med olika bekämpningsmedel, dessa är mycket giftiga för människor, djur och natur. Flertalet av dem som arbetar på tobaksodlingarna har inte heller kunskap eller tillräcklig skyddsutrustning för att arbeta med bekämpningsmedlen. Genom detta skadas många av tobaksarbetarna, flertalet av dessa är barn. En stor del av bekämpningsmedlen förgiftar också grundvattentäkter vilket drabbar människor, djur och vår natur. För att framställa de olika tobaksprodukterna måste tobaksplantan torkas. I torkningen av bladen på tobaksplantan använder man oftast ved från regnskogen. På ett år går det åt ca.11,4 miljoner ton träd vilket motsvarar ett område på 200 000 hektar skog. Detta leder till att regnskogen skövlas och i med detta att många djur också utrotas. Ungefär hälften av allt skräp som slängs i våra städer är tobaksprodukter. Det slängs ca 1225 miljoner fimpar varje år i Sverige, i hela världen slängs det 4500 miljarder. I fimpen finns massor av olika gifter som förorenar vår natur och våra vattendrag. Enligt biologer är nedbrytningstiden för en fimp 15 år.
Nikotin Nikotin kan betraktas som det viktigaste ämnet i tobaken eftersom det är det som framkallar beroendet. Nikotinet sprids snabbt i kroppen, det tas upp av slemhinnorna och sprids vidare genom blodet. Tio sekunder efter att rökaren har dragit sitt bloss finns nikotinet i hjärnan. I nervsystemet är nikotin både stimulerande och dämpande. Nikotin och andra droger som amfetamin, heroin och kokain påverkar samma receptorer i hjärna och frisätter olika signalsubstanser som bland annat påverkar välbefinnandet. Nikotin från snus tar lite längre tid på sig innan det når hjärnan. Däremot har snusaren en hög halt av nikotin i blodet under en betydligt längre tid. I höga doser är nikotin mycket giftigt och orsakar kräkningar, darrningar, krampanfall och i värsta fall döden. Om 60 mg rent nikotin läggs på en människas tunga så dör den personen inom några minuter. Från en svensk genomsnittscigarett får rökaren i sig omkring 1 mg nikotin, fast det räcker med 0,2 mg för att känna nikotinkicken#. Snus innehåller 8 mg nikotin per gram. Det betyder att snusaren får i sig mycket mer nikotin än rökaren. I forskningsförsök har man sett att nikotin är lika beroendeframkallande som kokain. Nikotinkick: Vid regelbundet användande av tobak vänjer sig kroppen vid nikotin och skapar ett beroende. Beroendet hänger främst ihop med att Nikotin ger en signal till ökad produktion av Dopamin samt andra signalsubstanser i hjärnans belöningssystem. Efter hand vänjer sig receptorerna vid nikotin. En tolerans byggs upp och om ämnet inte tillförs regelbundet drabbas rökaren av abstinensbesvär. Genom sin effekt på nervsystemet är nikotin både uppiggande och avslappnande.
Rökning Det finns idag mycket forskning på rökning och alla dess hälsorisker. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är konsumtion av tobak den absolut största orsaken till cancer, hjärt- och kärlsjukdomar i västvärlden. Rökningen anses kunna orsaka över 40 olika sjukdomar och i varje rökpuff från en brinnande cigarett finns omkring 4 700 olika ämnen och kemiska föreningar. Ungefär fem procent av utsläppet är synlig rök. Några av de ämnen som finns i cigaretten är: Ammoniak: Mycket irriterande på slemhinnor Arsenik: Nervskador och är cancerframkallande. Formaldehyd: Cancerframkallande. Nitrosaminer: Cancerframkallande Nikotin:Starkt beroendeframkallande, mycket giftigt i stora doser Glykol: Skadligt för nervsystemet och njurarna. Kolmonoxid: En osynlig och luktfri gas. Vid höga koncentrationer blockeras de röda blodkropparna så att syret inte kan transporteras runt i kroppen. Tjära: Fastnar i lungorna. Röker man ett paket cigaretter om dagen i ett år får man i sig mer än 1dl tjära. Vätecyanid: Ett färglöst, mandelluktande gift som använts för att avrätta människor i gaskammare.
Risker med rökning Vi vet att rökning är den enskilt största orsaken till sjukdom och för tidig död. Hälften av dem som röker kommer att dö en allt för tidig död. Det finns också ett samband mellan rökning och: Cancer Alkoholmissbruk Försämrat immunförsvar Sämre muskeltillväxt Försämrad sår- och skadeläkning Sämre kondition Skador på kotor, leder, ledband, muskler och senor Benskörhet Tandlossning Matt och glanslöst hår Dålig andedräkt Gula tänder Grå och glåmig hud Rynkor kring ögon och mun Försämrat lukt- och smaksinne Ökad risk för astma Försämrad potens Försämrad blodcirkulation
Vattenpipa Att röka vattenpipa har blivit allt vanligare bland ungdomar men även vuxna i Sverige. Många lever i tron att vattenpipa är relativt ofarligt men tester visar motsatsen. Röken innehåller stora mängder toxiner (gifter) som kan orsaka lungcancer, hjärt- och andra sjukdomar samt herpes, hepatit m.m om man dessutom delar munstycke. Nikotinmängden motsvarar mellan 1-6 cigaretter men i många fall används även nikotinfri tobak. Men vattenpipan blir skadlig med eller utan nikotin med tanke på mängden kolmonoxid, tjära och andra toxiner som man andas in genom röken. I en studie som genomfördes av ett laboratorium i Frankrike tittade man på hur mycket kolmonoxid och tjära en vattenpipa motsvarande 70 cigarettbloss innehöll. Det visade sig att röken från vattenpipan producerade lika mycket kolmonoxid motsvarande rökning av 15-52 cigaretter och tjära motsvarande 27-102 cigaretter. Att röka vattenpipa kan också vara en inkörsport till cigarettrökning och narkotika. Snus Snus jämförs ofta med cigaretter för att påvisa att snus är ett hälsosammare alternativ till rökning. Detta ger en väldigt skev bild eftersom få saker är så hälsofarliga som rökning. Istället bör vi ställa snus i relation till att inte använda någon form av tobak alls. Det behövs fortfarande mer forskning kring snus och dess hälsorisker men det vi vet är att en prilla snus ger ungefär 2500 olika ämnen och ett av dem är nikotin. En snusare får ofta i sig höga mängder nikotin genom att snus har ett högt nikotininnehåll samt används på ett sådant sätt så snusaren får en längre nikotintillförsel kontra cigaretter. Några av de skadliga ämnen som finns i snus är: Arsenik: Nervskador och är cancerframkallande Bly: Skadar njurarna och ger nervskador Kadmium: Skadar njurarna Kvicksilver: Skadar nervsystemet Nikotin: Beroendeframkallande och mycket giftigt i stora mängder Nitrosaminer: Olika cancerframkallande ämnen Radioaktivt Polonium: Cancerframkallande ämne Risker med snus: skapar ett kraftigt nikotinberoende ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar är cancerframkallande ökar risken för det metabola syndromet som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar och diabetes orsakar skador i munnen, slemhinnor och frilagda tandhalsar fördubblar risken med att skada sig under träning
Tobakshistoria Redan 400 år f.kr. lär indianerna ha använt tobak. Tobaken användes på många olika sätt, oftast i samband med riter, sluta förbund, svära trohet inför strid etc. För t.ex. Cherokeeindianerna ingick tobaken i nästan varje skede av livet. I Europa började man inte använda tobak förrän Christoffer Columbus återvände från Amerika. Tobaken och dess olika användningsområden beskrevs regelbundet då amerikafararna återvände hem. Till Frankrike fördes tobaken av Jean Nicot, som var en fransk diplomat, det är efter honom som tobaken har fått sitt latinska namn, Nicotina Tabacum. När tobaken kom till Europa användes den främst till medicinskt bruk, med skiftande resultat. Tobak som njutningsmedel spreds framförallt av soldater under de stora krigen. I Sverige nämns tobak för första gången i tullräkenskaper år 1601 varefter det blev en viktig importvara. I Sverige blev handeln med tobak monopol redan 1641. Under 1700-talet skulle alla städer i Sverige avsätta jord för tobaksodling. Den sista Svenska odlingen upphörde så sent som 1964. Kampen mot tobaksbruket har gamla anor i Sverige. 1886 bildades i Stockholm en förening vid namn Tobakskämpen. Namnet ändrades sedan till Bort med tobaken. Under första hälften av 1900-talet försökte man bekämpa tobaksbruket utifrån moraliska värderingar och i nära anknytning till nykterhetsrörelsen. Under andra hälften av 1900-talet bedrevs arbetet mot tobaksbruket utifrån hälsomässiga skäl och de första tunga vetenskapliga rapporterna om sambandet mellan rökning och lungcancer kom ut. 1973 (Socialstyrelsen) kom den första statliga tobaksutredningen. 1981 (Socialdepartementet) kom den andra, vilken fick det tobaksförebyggande arbetet i Sverige att få en större statlig finansiering. Den tredje tobaksutredningen (Socialstyrelsen) kom 1990 och blev grunden för de riksdagsbeslut vilka under åren 1993-1997 till skapade vår svenska tobakslag. Idag ingår tobaken i de 11 folkhälsopolitiska målområdena som är utgångspunkten för Sveriges folkhälsoarbete.
Tobak och träning Tobak och träning är en dålig kombination. I både cigaretterna och snuset återfinns nikotinet som drar samman blodkärlen hindrar nervkommunikationen till musklerna, reducerar blodflödet till muskelvävnaderna och påverkar ämnesomsättningen. Stresshormoner frisätts och ökar puls och blodtryck. Denna konstgjorda ansträngning på hjärtat leder till minskad syreupptagnings -förmåga och genom det sänker man sin prestationsförmåga. I röken finns det också kolmonoxid som minskar de röda blodkropparnas kapacitet att ta upp syre, en rökare får i genomsnitt 10-15 % sämre kondition. Man får också sämre muskeltillväxt och nikotinet minskar också de vita blodkropparnas effektivitet. Detta ger sämre immunförsvar, större risk för sjukdomar och skador. I en forskningsstudie såg man att snusare som idrottade löpte dubbelt så stor risk att skadas under idrottsutövandet jämfört med de som inte snusade, det tog också längre tid för snusarna att komma tillbaks efter skada.