Miljökonsekvensbeskrivning för en ny kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet, Täby kommun

1 BILAGA B Handläggare: Anna-Karin Hjalmarsson Miljökonsekvensbeskrivning för en ny kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet, Täby kommun

2

Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund och syfte E.ON Sverige AB producerar och levererar energi till den svenska marknaden i form av el, biogas, naturgas, gasol, värme och kyla samt energi ur avfall. E.ON Värme Sverige AB är dotterbolag till E.ON Sverige AB. E.ON Värme Sverige AB är en av Sveriges största privata leverantörer av värme, med verksamhet i ett 40-tal fjärrvärmenät och 600 värmeanläggningar, från Malmö i söder till Vilhelmina i norr. E.ON bedriver fjärrvärmeverksamhet i såväl de nordöstra som nordvästra delarna av Storstockholmsregionen. I nordöstra regionen driver E.ON fjärrvärmeverksamheten i Täby, Vallentuna, Vaxholm och Åkersberga, där det finns behov av att modernisera och effektivisera energiförsörjningen. Stora delar av Stockholms energiproduktion är idag i behov av förnyelse och regionen använder sig av en relativt hög andel fossila bränslen. Täby är inget undantag och kommunen har, som en av de sista i Sverige, saknat ett utbyggt fjärrvärmenät. E.ON har därför fått i uppdrag av Täby kommun att bygga upp ett fjärrvärmenät i Täby och att bygga en anläggning för att producera värme till det nya nätet. E.ON Värme Sverige AB planerar att bygga en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av värme och el inom Hagbyområdet i Täby kommun. Syftet med den planerade kraftvärmeanläggningen är att i en första etapp förse Täby, Vallentuna och Åkersberga med fjärrvärme och samtidigt producera el. För detta krävs en sammankoppling av fjärrvärmenäten. I andra etappen, som innebär fullt utbyggd anläggning, ska en anläggning förse ett större område med fjärrvärme genom ytterligare sammankoppling med befintliga fjärrvärmenät och samtidigt producera el. Placeringen av kraftvärmeanläggningen nära avfallsanläggningen är med avsikt att ta tillvara på energin från SÖRABs utsorterade och ej återvinningsbara verksamhetsavfall genom förbränning. På så vis minskar behovet av extern hantering och transportbehovet ut från området samtidigt som återvunnen energi tas tillvara för produktion av el och fjärrvärme. Anläggningen kommer att eldas med biobränslen. Utvecklingen av Hagbyområdet medför samordningsvinster och hållbara lösningar för transporter och energiutvinning. Den planerade anläggningen Den planerade verksamheten är en kraftvärmeanläggning, dvs fjärrvärme och el produceras samtidigt. Anläggningen planeras att bestå av två enheter, en som använder olika typer av sorterade verksamhetsavfall bland annat av den typ som idag hanteras vid SÖRABs avfallsanläggning på Hagby, och en som enbart eldas med olika typer av fasta biobränslen. Anläggningen kommer i huvudsak att bestå av ångpannor, turbiner, rökgasreningssystem, rökgaskondensering och en ackumulator för att jämna ut värmeproduktionen. Anläggningen kommer även att ha system för beredning, hantering och lagring av bränslen. Lagring kommer att ske såväl på öppna ytor som i inbyggda mellanlager. Det planeras en inbyggd kross för biobränsle. Avfall som lämpar sig för att lagras utomhus kommer att kunna göra det. Övrigt avfall hanteras endast i slutna system. 3

Avfallspannan planeras för en tillförd bränsleeffekt av i storleksordningen 50-75 MW och biobränslepannan 100-150 MW. Det kommer även att behövas oljeeldade pannor för spets- och reservproduktion, cirka 40-70 MW. Den totala produktionen bedöms kunna bli upp till i storleksordningen 880 GWh värme och 280 GWh el vid fullt utbyggd anläggning. Anläggningen planeras att byggas i två etapper. I den första etappen, som planeras färdigställas under 2018 byggs avfallspannan för verksamhetsavfall och de oljeeldade spets- och reservpannorna. Därefter byggs den biobränsleeldade pannan, vilket innebär fullt utbyggd anläggning. För att få en optimal placering av kraftvärmeanläggningen krävs att SÖRABs kompostanläggning flyttas. Etapp 1 Planerad verksamhet innebär att det byggs en ny kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet och att fjärrvärmenäten i Täby kopplas samman med dem i Vallentuna och Åkersberga. Den planerade verksamheten innebär vidare att flera mindre anläggningar avvecklas. Den nya kraftvärmeanläggningen och sammankopplingen av fjärrvärmenäten innebär också att det blir möjlighet att ansluta fler fjärrvärmekunder jämfört med nollalternativet. Därtill kommer den nya anläggningen även innebära tillskott av lokalt producerad el. Vid SÖRABs flyttade kompostanläggning hanteras komposterbart material. Fullt utbyggd anläggning Fullt utbyggd anläggning innebär även en biobränsleeldad kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet. I detta steg blir det även en sammankoppling till andra fjärrvärmenät i omgivningen. Den tillkommande kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta annan fjärrvärmeproduktion i närliggande fjärrvärmenät. Det medför ytterligare ökade möjligheter till fri konkurrens på längre sikt mellan olika värmeproducenter. Den tillkommande anläggningen innebär ytterligare tillskott av lokalt producerad el. Nollalternativ Nollalternativet är att fortsätta med befintliga anläggningar, som har tillstånd idag. Det blir inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten, vilket gör att möjligheten att ansluta ny fjärrvärmekunder blir mindre. Det blir heller inte möjligt att lokalt producera el. Beräkningsår för båda alternativen är 2020. Lokalisering För att utreda bästa plats för den planerade kraftvärmeanläggningen har en lokaliseringsutredning genomförts. Flera lokaliseringsalternativ har studerats i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner. Hagby är det område som bedöms mest fördelaktigt miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Övriga alternativ bedöms vara mindre lämpliga, detta trots det planerade anläggningsområdet är angivet som riksintresse för kulturmiljö. Hagby anges dessutom som möjlig plats för en ny regional kraftvärmeanläggning enligt den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen (RUFS-2010). 4

Transporter Transporter till och från kraftvärmeanläggningen kommer att ske med bil. Mest transportkrävande är bränslen till anläggningen följt av transporter av restprodukter från anläggningen. Beräkningarna visar att antal transporter med tunga fordon för etapp 1 av kraftvärmeanläggningen kommer att medföra att det totala antalet tunga transporter till och från Hagbyområdet minska jämfört med dagens nivåer. Detta beror på att det bränsle som SÖRAB i dagsläget transporterar ut från området med lastbilar istället kommer att användas som bränsle i kraftvärmeanläggningen lokalt på området. Vid en framtida utbyggnad av kraftvärmeanläggningen beräknas en ökning av transporterna för den planerade verksamheten som mest bli cirka 210 bilar per dygn (veckovardagsmedel dubbel väg) vid fullt utbyggd anläggning, varav cirka 110 är tunga transporter. Beräkningarna är baserade på att det inte sker något utbyte med SÖRAB, utan att alla transporter av bränsle kommer utifrån. Detta kan jämföras med dagens trafik på Norrortsleden som uppgår till cirka 22 000 fordon per dygn och till och från dagens avfallsanläggning är cirka 4 000 fordon per dygn (veckovardagsmedel). Utsläpp till luft och restprodukter Förbränning av olika former av avfallsbränslen är noga reglerat genom lagstiftning där utformning av anläggningar och utsläpp till luft och vatten regleras. I den anläggning som planeras på Hagby förstörs många av föroreningarna i bränslet genom upphettningen till hög temperatur i pannan. Övriga föroreningar exempelvis tungmetaller, tas om hand genom långtgående rökgasrening i flera steg. Utsläpp av dioxiner, dioxiner som kan bildas vid förbränning av olika bränslen under ogynsamma förhållanden, är i moderna förbränningsanläggningar mycket små. Föroreningarna samlas upp i restprodukterna och askan. All askhantering och lagring inom anläggningen samt asktransporter från anläggningen kommer att ske helt slutet, utan att komma i kontakt med omgivningen. Askan tas askan omhand av företag som har särskilt tillstånd för detta. Utsläpp till vatten Processavloppsvatten från kraftvärmeanläggningen såsom renat rökgaskondensat kommer att återanvändas i så stor omfattning som möjligt i anläggningen. Överskott av renat rökgaskondensat och dagvatten kommer att ledas till en utjämnings- och reningsdamm innan det leds via kommunens dagvattensystem till Stora Värtan. Miljöeffekter Luftkvalitet Luftföroreningar kan skada människors hälsa, påverka mark, växter, luft och vatten samt skada kulturminnen. Regeringen har därför utfärdat förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Spridningsberäkningar för utsläpp till luft från den planerade verksamheten har genomförts och de visar att marginalerna till miljökvalitetsnormerna för luft är betryggande. Övriga utsläpp, för vilka det saknas luftkvalitetsnormer, bedöms också 5

som låga och ge liten påverkan på luftkvaliteten i kraftvärmeanläggningens omgivning. Buller Beräkningar har genomfört av bullerpåverkan på närmast bostäder. från den planerade kraftvärmeanläggningen inklusive flytt av SÖRABs kompostanläggning. Beräkningarna visar att den planerade kraftvärmeanläggningen uppfyller det dimensionerande värdet nattetid, 40 dba i ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostäder. Skyddsåtgärder kommer även att vidtas så att gällande begränsningsvärden för SÖRABs verksamhet kommer att innehållas vid närmaste bostäder vid flytt av kompostanläggningen. Föroreningar i mark och grundvatten En undersökning av föroreningssituationen i mark och grundvatten av det planerade verksamhetsområdet har genomförts. Undersökningen påvisar ingen föroreningssituation i mark som föranleder efterbehandlingsåtgärder. Det finns dock en förekomst av ytligt avfall söder om befintlig kompostanläggning, som SÖRAB kommer att schakta bort. Grundvattnets strömningsriktning i området och markens hydrauliska egenskaper har utretts. Dessa visar på att spridningshastigheten för föroreningar är långsam och att strömningsriktningen är från syd-sydöst mot nordnorväst. Undersökningarna påvisar en föroreningssituation i grundvattnet. Halterna är dock låga och i sådana nivåer att de inte bedöms innebära risker för människors hälsa och miljön. Påverkan på grundvatten Den största inverkan på grundvattenförhållandena inom planområdet sker under byggtiden av anläggningen till följd av länshållning av de djupare schakten vid grundläggning av planerade byggnader. En hydrogeologisk utredning baserad på mätningar och modellering har genomfört för att bedöma påverkan på grundvattnet från den planerade verksamheten. För att motverka eventuella risker för påverkan på grundvattennivån i omgivningen under byggskede, kommer erforderliga kompensationsåtgärder att genomföras såsom spontning och återinfiltration av pumpvatten. Därmed undviks sättningsrisker under byggtiden. Det utpumpade vattnet kommer att renas. Risken för skadlig påverkan på brunnar inom påverkansområdet bedöms som liten, men kan inte helt uteslutas. Därför kommer ett kontrollprogram att upprättas som omfattar tidsperioder före, under och efter exploateringen. Påverkan på grundvatten när väl anläggningen är färdigbyggd blir marginell. Påverkan på ytvatten För att bedöma påverkan av utsläpp från den planerade kraftvärmeanläggningen på Stora Värtan har en modellering av recipienten gjorts. Allt processavloppsvatten och dagvatten kommer att renas. Samtliga föroreningshalter ligger under föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp gällande för verksamhetsutövare (RTK, 2009). Den planerade kraftvärmeanläggningen innebär en ökad belastning på Stora Värtan, främst av kvicksilver följt av kväve. Ökningen är dock liten i förhållande till den totala belastningen och samtliga halter ligger fortfarande långt under gällande miljökvalitetsnormer. 6

Bedömningen för Stora Värtan är måttlig ekologisk status. Den kemiska statusen (med undantag för kvicksilver) är klassad som god. För att Stora Värtan ska uppnå god ekologisk status till 2021 behöver även åtgärder vidtas av andra verksamhetsutövare i avrinningsområdet. Utsläpp från E.ONs planerade kraftvärmeanläggning bedöms inte inverka möjligheten att uppnå God ekologisk status 2021 eller God kemisk status 2015. Påverkan på landskapsbilden En landskapsanalys har genomförts. Landskapsanalysen visar på landskapets höga rekreations-, kultur- och naturvärden som har bedömts på både regional och nationell nivå. Trots landskapsanpassad utformning av den planerade anläggningen och förebyggande åtgärder medför den en måttlig-hög påverkan på landskapet. Några utsiktspunkter nära projektområdet kommer att få hög visuell påverkan. Kompenserande planteringar kommer att begränsa den visuella påverkan men den planerade anläggningen kommer att innebära ett dominerande landmärke i landskapet. Men på längre avstånd, cirka 3 km från området, blir påverkan av lågobetydlig betydelse. Kulturmiljö och fornlämningar Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att placeras inom riksintresse för kulturmiljö, Skålhamravägen. En kulturmiljöanalys har genomförts som visar på betydande negativ påverkan på kulturmiljön. Anläggningen anpassas därför så att påverkan blir så liten som möjligt, till exempel genom väl genomtänkt placering av byggnader, så att den skyms av vissa träd och åkerholmar. Kompensationsåtgärder kommer även att genomföras i form av bland annat plantering av träd. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer dock inte att påverka några fasta fornlämningar. Naturmiljö Anläggningen har utformats för att begränsa påverkan på ekmiljöer och åkerholmar, men både ekmiljöer och åkerholmar kommer att påverkas. Kompensationsåtgärder kommer att ske genom plantering av nya träd. Åtgärder har vidtagits för att minimera risken att påverka skogsområden i planens närhet som Skogsstyrelsen angivit som naturvärdesobjekt. Hagbyområdet ligger inom den regionalt viktiga gröna kilen Rösjökilen som är en av flera gröna kilar som utgör en sammanhållen grönstruktur i Stockholmsområdet. Riksintressen Hela området för den planerade verksamheten ingår i riksintresset för kulturmiljö. Delar av området utnyttjas redan idag för verksamhet. Riksintresset kommer att påverkas negativt. Utformningen av anläggningen kommer att utformas för att minska påverkan och kompensationsåtgärder kommer att vidtas genom bland annat plantering av träd. Den planerade kraftvärmeanläggningen bedöms inte påverka Norrortsleden som är utpekat som riksintresse för kommunikation och primär transportled för farligt gods. 7

Miljörisker En miljöriskanalys har genomförts i syfte att identifiera potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på miljö, hälsa och egendom i omgivningen kring kraftvärmeanläggningen och kompostverksamheten. Slutsatsen av miljöriskanalysen är att den planerade kraftvärmeanläggningen inte kommer att innebära några risker som inte är acceptabla. Det finns händelser som innebär att omgivningen kan påverkas men med planerade skyddsåtgärder är sannolikheten för att dessa händelser inträffar mycket låg. De händelser som kan påverka omgivningen på ett negativt sätt är utsläpp av ammoniak, antingen vid lossning från tankbil eller under lagring. Brand i bränslestackarna och komposthögar kan orsaka brandrök, men effekterna bedöms som övergående för omgivningen. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer inte att omfattas av kraven i lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (s.k. Sevesolagen). Bedömningen i miljöriskanalysen är att den planerade kraftvärmeanläggningen inte kommer att ge upphov till dominoeffekter med hänsyn tagen till Norrortsleden och kringliggande verksamheter. Påverkan på växthuseffekten och hushållning med naturresurser Mark som idag används som jordbruksmark kommer att tas i anspråk. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att möjliggöra effektiv produktion av fjärrvärme och el. Den kommer också att möjliggöra att fler får möjlighet att använda fjärrvärme i bland annat Täby. På så sätt kan lokala uppvärmningsformer ersättas, som elvärme och oljepannor. Kraftvärmeanläggningen kommer ur ett globalt perspektiv innebära minskad påverkan på växthuseffekten. Vidare innebär den planerade anläggningen hushållning med naturresurser genom att avfall kan återanvändas som bränsle i en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el. Inom Hagbyområdet hanterar SÖRAB stora mängder avfall som idag transporteras utanför kommunen för vidare hantering. Genom att placera kraftvärmeanläggningen nära avfallsanläggningen, med avsikten att använda det lokala verksamhetsavfallet som bränsle, undviks extern hantering och transportbehovet för verksamhetsavfall minskar. Överensstämmelse med miljömål Den planerade verksamheten bedöms övergipande inte försvåra att de nationella, regionala eller lokala miljömålen uppfylls. Övrigt Den nya kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta vissa mindre centralt belägna produktionsanläggningar vilket innebär minskad belastning när det gäller bränsletransporter och utsläpp inne i tätorterna samt minskar risk för andra störningar. 8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 13 2 INLEDNING... 14 2.1 Fjärrvärmesystemen i nordöstra Storstockholmsregionen... 14 2.1.1 Täby kommun... 15 2.1.2 Vallentuna kommun... 15 2.1.3 Åkersberga, Österåkers kommun... 16 2.2 Planerad förändring med sammankopplat fjärrvärmenät... 17 2.3 Nollalternativ och planerad verksamhet... 18 2.3.1 Planerad verksamhet... 18 2.3.2 Nollalternativ... 18 2.3.3 Vad är en kraftvärmeanläggning?... 18 2.4 Systemgränser och avgränsningar... 19 2.5 Planerad produktion... 19 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 21 4 OMRÅDESBESKRIVNING... 25 4.1 Den planerade kraftvärmeanläggningen med omgivningar... 25 4.2 Planförhållanden... 25 4.2.1 Översiktliga planer... 25 4.2.2 Planområde för ny detaljplan... 26 4.2.3 Övriga planer... 27 4.3 SÖRABs verksamhet... 27 4.4 Närmaste bostäder... 28 4.5 Geotekniska förhållanden... 29 4.6 Grundvatten... 30 4.7 Ytvatten... 31 4.8 Föroreningar i mark och grundvatten... 32 4.9 Naturmiljö och friluftsliv... 33 4.10 Landskapsbild... 34 4.11 Kulturmiljö... 35

4.12 Fornlämningar... 35 4.13 Riksintressen... 36 4.14 Vindförhållanden... 36 10 5 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR... 38 5.1 Principiella utgångspunkter... 38 5.2 Alternativa lokaliseringar som studerats... 38 5.3 Slutsatser från jämförelse av lokaliseringsalternativ... 40 6 UTSLÄPP FRÅN ANLÄGGNINGEN... 41 6.1 Utsläpp till luft... 41 6.2 Utsläpp till vatten... 42 6.3 Restprodukter... 43 7 TRANSPORTER... 44 7.1 Transportvägar... 44 7.2 Transportfrekvenser... 45 7.3 Utsläpp från transporter... 47 8 JÄMFÖRELSE UR ETT FJÄRRVÄRMENÄTPERSPEKTIV... 49 9 SUMMERING AV EMISSIONER TILL LUFT FRÅN ANLÄGGNINGEN OCH TRANSPORTER... 51 10 EFFEKTER AV ÖKAD PRODUKTION AV EL OCH MINSKAD ANVÄNDNING AV EL... 52 11 LOKALA MILJÖKONSEKVENSER OCH MILJÖRISKER... 54 11.1 Effekter under byggtid... 54 11.1.1 Påverkan på grundvattenförhållanden... 54 11.1.2 Övrigt... 55 11.2 Luftkvalitet... 56 11.2.1 Nuläget... 56 11.2.2 Hur kommer den planerade verksamheten att påverka luftkvaliteten? 57 11.3 Lukt och damning... 63 11.4 Grundvatten... 63

11.4.1 Nuläge... 63 11.4.2 Hur kommer den planerade verksamheten att påverka grundvattnet?. 63 11.5 Ytvatten... 63 11.5.1 Nuläge... 63 11.5.2 Hur kommer den planerade verksamheten att påverka vattenkvaliteten? 64 11.6 Buller... 64 11.6.1 Nuläge... 64 11.6.2 Hur kommer den planerade verksamheten att påverka bullernivån?... 65 11.7 Landskapsbild... 66 11.7.1 Nuläge... 66 11.7.2 Hur kommer den planerade verksamheten att påverka landskapsbilden? 66 11.8 Kulturmiljö och fornlämningar... 69 11.8.1 Nuläge... 69 11.8.2 Hur kommer den planerade verksamheten att kulturmiljön och fornlämningar?... 69 11.9 Miljörisker... 69 11.9.1 Nuläge... 69 11.9.2 Hur kommer den planerade verksamheten att påverka miljörisker?... 70 11.10 Naturvärden och friluftsliv... 71 11.11 Riksintressen... 71 11.12 Påverkan på flyget... 71 11 12 REGIONAL MILJÖPÅVERKAN... 72 12.1 Deposition av luftföroreningar... 72 12.2 Marknära ozon... 73 13 GLOBALA MILJÖKONSEKVENSER... 74 13.1 Påverkan på växthuseffekten... 74 13.2 Resurshushållning... 77 14 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL (NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA)... 78 14.1 Nationella miljömål... 78 14.1.1 Allmänt... 78

14.1.2 Hur påverkan den planerade anläggningen miljömålen?... 79 14.2 Regionala miljömål... 80 14.3 Lokala miljömål... 81 12 15 SAMRÅD... 83 16 REFERENSER... 85 BILAGOR Bilaga B1 Avfall som bränsle och energiutnyttjande av bränsle Bilaga B2 Hydrogeologisk utredning, Geosigma, 2014-03-20 Bilaga B3 Undersökning av föroreningar i mark- och grundvatten. Statusrapport, Structor, 2014-02-25 Bilaga B4 Lokaliseringsutredning, Miljökraft Bilaga B5 Spridningsberäkningar utsläpp till luft, SLB-Analys, mars 2014 Bilaga B6 Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet Bilaga B7 Bedömning av påverkan på vattenrecipient, Sweco, 2014-02-25 Bilaga B8 Bullerutredning, WSP, 2014-03-20 Bilaga B9 Miljöriskanalys, ÅF-Infrastructure, 2014-03-21 Bilaga B10 Samrådsredogörelse

1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare/sökande E.ON Värme Sverige AB MKB BILAGA B 13 Adress Anläggning: 205 09 Malmö Hagby kraftvärmeanläggning Besöksadress anläggningen Frestavägen 10 Täby Organisationsnummer 556146-1814 Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Prövningskoder, huvudbransch Kontaktperson Hagby 8:16 m fl Täby kommun A 90.200 Förbränning av avfall, samförbränningsanläggning (>100 000 ton per år) B 40.50 Förbränningsanläggning 50-300 MW tillfört Vattenverksamhet Carl-Uno Lindin, miljösamordnare Telefon/mobil 0705-25 92 55 E-post Kommun Län Tillståndsgivande myndighet Tillsynsmyndighet carl-uno.lindin@eon.se Täby kommun Stockholms län Mark- och miljödomstolen i Nacka Länsstyrelsen i Stockholms län

2 Inledning E.ON Sverige AB producerar och levererar energi till den svenska marknaden i form av el, biogas, naturgas, gasol, värme och kyla samt energi ur avfall. E.ON Värme Sverige AB är dotterbolag till E.ON Sverige AB. E.ON Värme Sverige AB är en av Sveriges största privata leverantörer av värme, med verksamhet i ett 40-tal fjärrvärmenät och 600 värmeanläggningar, från Malmö i söder till Vilhelmina i norr. E.ON bedriver fjärrvärmeverksamhet i såväl de nordöstra som nordvästra delarna av Storstockholmsregionen. I nordöstra regionen driver E.ON fjärrvärmeverksamheten i Täby, Vallentuna, Vaxholm och Åkersberga, där det finns behov av att modernisera och effektivisera energiförsörjningen. Stora delar av Stockholms energiproduktion är idag i behov av förnyelse och regionen använder sig av en relativt hög andel fossila bränslen. Täby är inget undantag och kommunen har, som en av de sista i Sverige, saknat ett utbyggt fjärrvärmenät. E.ON har därför fått i uppdrag av Täby kommun att bygga upp ett fjärrvärmenät i Täby och att bygga en anläggning för att producera värme till det nya nätet. E.ON Värme Sverige AB planerar att bygga en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av värme och el inom Hagbyområdet i Täby kommun. Syftet med den planerade kraftvärmeanläggningen är att i en första etapp förse Täby, Vallentuna och Åkersberga med fjärrvärme och samtidigt producera el. För detta krävs en sammankoppling av fjärrvärmenäten. I andra etappen, som innebär fullt utbyggd anläggning, ska en anläggning förse ett större område med fjärrvärme genom ytterligare sammankoppling med befintliga fjärrvärmenät och samtidigt producera el. 14 2.1 Fjärrvärmesystemen i nordöstra Storstockholmsregionen De olika fjärrvärmenäten och E.ONs produktionsanläggningar i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner visas schematiskt i Figur 1.

MKB 15 BILAGAA B Figur 1 Schematisk bild av fjärrvärmenät och produktionsanläggningar i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner 2..1.1 Täby kommun Täby kommunen har, som en av de sista i Sverige, saknat ett utbyggt fjärrvärmenät. Under 2012 har man påbörjat detta arbete samt byggt en lokal mindre produktionsanläggning för att försörja nätet med fjärrvärme tills en kraftvärmeanläggning är uppförd. E.ON har tre produktionsanläggningar för fjärrvärme i Täby; Arninge panncentral, Hägernäs och ÅVA panncentral Arninge panncentral togs i drift i slutet av 2012. Anläggningen består av två pelletspannor, 3,3 MW vardera, och två oljepannor på cirka 3 MW respektive 4 MW som eldas med eldningsolja 1. Hägernäs panncentral består av tre oljepannor med en sammanlagd effekt på cirka 8 MW för reservdrift. ÅVA panncentral övertogs av E.ON under början av 2012. Anläggningen består idag av en pelletspanna på cirka 3 MW och två oljepannor (Eo1) på cirka 3 MW vardera. Anläggningen planeras för ytterligare två oljeeldade pannor på 3 MW vardera senare under 2014. 2..1.2 Vallentuna kommun Okvista värmeverk producerar fjärrvärme till fjärrvärmenä ätet i Vallentuna tätort. Kopplade tilll samma fjärrvärmenät är även två andra fjärrvärmeanläggningar;

Centrumanläggningen och Bällstaberg. Centrumanläggningen består av en värmepump och tre oljepannor. Anläggningen i Bällstaberg består av en oljepanna. Den totala årliga leveransen av fjärrvärme till Vallentuna är vanligen cirka 70 GWh. 16 Figur 2 Befintliga produktionsanläggningar i Vallentuna Den befintliga anläggningen vid Okvista värmeverk består av två fliseldade rosterpannor. Pannorna kan även eldas med Eo1. Till flispannorna är en gemensam rökgaskondensering kopplad. Pannorna har totalt en effekt på 9 MW tillfört bränsle. Pannorna togs i drift 2001. Två oljepannor som kan eldas med bioolja eller Eo1 och med en total effekt på 23 MW tillfört bränsle, har tagits i drift 2013. Pannorna används för reserv- och spetsdrift. 2.1.3 Åkersberga, Österåkers kommun Idag finns flera anläggningar som producerar värme till fjärrvärmesystemet i Åkersberga. Huvudanläggningen är Åkersberga värmeanläggning (Sandkilsvägen) som idag består av fyra pannor med en sammanlagd installerad tillförd effekt på cirka 21 MW. Två pannor eldas med träpellets och två med bioolja eller som reserv med eldningsolja. Den årliga produktionen har som medelvärde över de fem senaste åren varit 29 GWh värme. Den totala produktionen av fjärrvärme till nätet har under

samma period varit 57 GWh värme. Övrig produktion sker i andra panncentraler, Solskiftet och Hacksta samt i Åkerstorp, som är en värmepumpanläggning. Åkersberga fjärrvärmeanläggning ska kompletteras med en ny panna på cirka 16 MW tillförd energi för fuktiga, fasta biobränslen. Befintliga biooljepannor kommer att ersättas med en ny större biooljepanna. Den planerade anläggningen kommer att ha en sammanlagd installerad effekt på cirka 49 MW. Med den planerade anläggningen kommer all fjärrvärme i Österåker att produceras i Åkersberga värmeanläggning, cirka 73 GWh per år. 17 2.2 Planerad förändring med sammankopplat fjärrvärmenät Den planerade kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av fjärrvärmenäten i Täby, Vallentuna och Åkersberga. Figur 3 visar schematiskt det sammankopplade fjärrvärmenätet med en kraftvärmeanläggning vid Hagby. Figur 3 Schematisk bild av sammankopplat fjärrvärmenät med ny kraftvärmeanläggning vid Hagby Med sammankopplingen av de olika fjärrvärmenäten möjliggörs avveckling av ett antal mindre panncentraler, Flera av produktionsanläggningarna ligger olämpligt till genom att de är centralt belägna nära bostadsområden och centrumbildningar, något som medför tung trafik på olämpliga platser. Sammankopplingen möjliggör att ett antal av dessa anläggningar kan avvecklas, såsom Hägernäs panncentral i Täby, Hacksta och Åkerstorp i Åkersberga samt Bällstaberg och Centrumanläggningen i Vallentuna.

18 2.3 Nollalternativ och planerad verksamhet I en miljökonsekvensbeskrivning ska verksamheten som ansökan avser jämföras med ett nollalternativ. Den verksamhet som ansökan avser kallas planerad verksamhet. Nollalternativet beskriver hur framtiden kommer att se ut om inte den planerade förändringen med en ny kraftvärmeanläggning kommer till stånd. I den tekniska beskrivningen görs därför jämförelser mellan dessa två alternativ. 2.3.1 Planerad verksamhet Etapp 1 Planerad verksamhet innebär att det byggs en ny kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet och att fjärrvärmenäten i Täby kopplas samman med de i Vallentuna och Åkersberga. Den planerade verksamheten innebär vidare att flera mindre anläggningar avvecklas. Okvista Värmeverk och Åkersberga värmeanläggning används endast för spets- och reservdrift inklusive sommartid. Den nya kraftvärmeanläggningen och sammankopplingen av fjärrvärmenäten innebär också att det bli möjlighet att ansluta fler fjärrvärmekunder jämfört med nollalternativet. Därtill kommer den nya anläggningen även innebära tillskott av lokalt producerad el. Fullt utbyggd anläggning Fullt utbyggd anläggning innebär även en biobränsleeldad kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet. I detta steg blir det även en sammankoppling till andra fjärrvärmenät i omgivningen. Den tillkommande kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta annan fjärrvärmeproduktion i närliggande fjärrvärmenät. Det medför ytterligare möjligheter till fri konkurrens på längre sikt mellan olika värmeproducenter. Den tillkommande anläggningen innebär ytterligare tillskott av lokalt producerad el. 2.3.2 Nollalternativ Nollalternativet är att fortsätta med befintliga anläggningar, som har tillstånd idag. Det blir inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten, vilket gör att möjligheten att ansluta ny fjärrvärmekunder blir mindre. Det blir heller inte möjligt att lokalt producera el. Beräkningsår för båda alternativen är 2020. 2.3.3 Vad är en kraftvärmeanläggning? I en kraftvärmeanläggning sker samtidig produktion av el och värme. Figur 4 visar en principiell skiss på en kraftvärmeanläggning.

19 Figur 4 Principiell skiss på en kraftvärmeanläggning 2.4 Systemgränser och avgränsningar Miljökonsekvenserna från den planerade verksamheten analyseras ur olika perspektiv med olika systemgränser. Lokalt, konsekvenserna av driften av den planerade kraftvärmeanläggningen. Nollalternativet innebär ingen verksamhet vid den planerade kraftvärmeanläggningen. Regionalt, konsekvenserna av hur den nya planerade kraftvärmeanläggningen påverkar driften i anläggningar i det sammankopplade fjärrvärmenätet. Utsläppen ifrån produktionskällorna i fjärrvärmenätet i nollalternativet jämförs med utsläppen med den planerade kraftvärmeanläggningen. Globalt, ur ett mer övergripande perspektiv, där miljöeffekterna av skillnader i nettoelproduktion mellan nollalternativ och planerade verksamhet bedöms. Även miljöeffekterna av transporterna till och från den planerade kraftvärmeanläggningen bedöms. 2.5 Planerad produktion Beräkningsfallet i Tabell 1 är baserad på det sammankopplade fjärrvärmenätet i Täby, Vallentuna och Åkersberga. Kraftvärmeanläggningen planeras att byggas i två etapper. I den första etappen byggs en kraftvärmeanläggning som eldas med avfallsbränslen i huvudsak verksamhetsavfall. I den andra etappen, som innebär fullt utbyggd anläggning, byggs även en biobränsleeldad kraftvärmeanläggning. Tabell visar den planerade produktionen i de två etapperna.

Tabell 1 MKB BILAGA B Planerad produktion i kraftvärmeanläggningen i Hagby år 2020, GWh per år Produktion Etapp 1 Fullt utbyggd anläggning Fjärrvärme 252 880 El,brutto 1) 77 280 1) utan hänsyn till egen elförbrukning i kraftvärmeanläggningen 20 Avfall i form av verksamhetsavfall kommer att utgöra största delen av bränslet i den första etappen. Det kommer även att finnas en oljeeldad anläggning som reserv och för produktion om det blir mycket kallt. Fasta biobränsle kommer att vara huvudbränsle till den andra etappen, se Tabell 2. Tabell 2 Planerad bränsleanvändning i kraftvärmeanläggningen i Hagby år 2020, GWh per år Produktion Etapp 1 Fullt utbyggd anläggning Avfallsbränslen 340 443 Fasta biobränslen 0 670 Oljor, eldningsolja och /eller biooljor 14 13 Summa 354 1 126