Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Per Vedin Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2015:27) om säkerhet i vägtunnlar m.m. Transportstyrelsens förslag: Då våra föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2015:27) om säkerhet i vägtunnlar nu har tillämpats under en tid, har vi följt upp konsekvenserna av dessa. Vi föreslår att två bestämmelser ändras. En bestämmelse, som gäller brandmotstånd för dörrar, behöver omformuleras och bli tydligare vad avser tillämpningen av flera tätt på varandra följande dörrar. I en annan bestämmelse vilken anger bredd för utrymningsvägar behöver kravet sänkas eftersom ett för högt värde anges i förhållande till vad som tillämpas för byggnader och det högre kravet inte kan motiveras. Om ingen ändring sker kommer dörrar i utrymningsvägar att dimensioneras för högre brandmotstånd än nödvändigt och utrymningsvägar kommer att vara bredare än nödvändigt. Sker ingen ändring resulterar detta i högre kostnader för byggande av vägtunnlar utan att säkerheten förbättras. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Transportstyrelsen har 2015 meddelat föreskrifter om säkerhet i vägtunnlar vilken införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 24 april 2004 1. Utöver att införliva direktivet tydliggör våra föreskrifter minimikraven utan att gå utöver direktivet. Då våra föreskrifter nu har tillämpats under en tid har vi följt upp konsekvenserna av föreskrifterna och de allmänna råden. Vi kan konstatera att två bestämmelser bör ändras. En bestämmelse, som gäller brandmotstånd för dörrar, behöver omformuleras och bli tydligare vad avser krav på flera tätt på varandra följande dörrar. En annan bestämmelse vilken anger bredd för utrymningsvägar behöver sänkas eftersom ett för högt värde anges i förhållande till vad som tillämpas för byggnader då det högre värdet inte kan motiveras. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet.
Datum Dnr/Beteckning 2 (7) 2. Vad ska uppnås? Två bestämmelser ska ändras för att erhålla tydligare krav och en bättre anpassad kravnivå. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs Om ingen ändring sker kommer dörrar i utrymningsvägar att dimensioneras för högre brandmotstånd än nödvändigt och utrymningsvägar kommer att vara bredare än nödvändigt. Sker ingen ändring resulterar detta i högre kostnader för byggande av vägtunnlar utan att säkerheten förbättras. 3.2. Alternativ som inte innebär reglering Att ändra bestämmelser som trätt i kraft kan endast ske genom reglering. Att inte reglera är därför inget alternativ. 3.3. Regleringsalternativ Brandteknisk klass för dörrar Vid utformning av utrymningsvägar används idag flera på varandra tätt följande dörrar. I dag anges en brandteknisk klass EI 60-C, ett brandmotstånd på 60 minuter för dörr mot ett trafikutrymme. Det behöver tydliggöras i föreskrifterna att i de fall två eller flera tätt på varandra följande dörrar används är det tillåtet att dörrarna utformas i brandteknisk klass EI 30-C. Detta eftersom två dörrar med ett brandmotstånd på 30 minuter kan anses motsvara en dörr i klass EI 60-C. Förslaget är därför att ange att brandteknisk klass EI 30-C får tillämpas om två eller flera tätt på varandra följande dörrar finns i en utrymningsväg mot ett trafikutrymme. Bredd för utrymningsväg Förslaget är att reducera måttet på utrymningsvägens bredd efter passage av dörr från trafikutrymmet till utrymningsvägen. Mått på 1,3 meter vilket anges idag har felaktigt hämtats från Boverkets byggregler (BFS 2011:6) vad gäller tillgänglighet för andra utrymmen än utrymningsvägar. För utrymningsvägar gäller i Boverkets föreskrifter minimikravet 0,9 meter för utrymmen där mindre eller lika med 150 personer förväntas utrymma, och bredden 1,2 meter för utrymmen där fler än 150 personer förväntas utrymma. Det finns ingen skillnad mellan utrymning till fots ur en byggnad jämfört med utrymning till fots ur en vägtunnel, det högre kravet kan därför inte motiveras. Då förutsättningarna för hur många som förväntas utrymma i en vägtunnel varierar och det faktum att vi ställer minikrav är förslaget att ändra till en minsta bredd av 0,9 meter.
Datum Dnr/Beteckning 3 (7) 4. Vilka är berörda? De som berörs av regleringen är stat, kommun och medborgare. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( x ) för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Regelrådet har i den tidigare remissen av grundförfattningen gjort bedömningen att förslaget bedöms ge begränsade effekter för företag och har därför avstått från att yttra sig. 5.2. Medborgare Förslaget innebär en oförändrad säkerhet för medborgare. 5.3. Staten, regioner eller landsting och kommuner Tunnelhållare som bygger tunnlar kommer att få tydligare och begripligare regler. Förenkling av regler och justering av minimikrav kommer att ge en besparing vid projektering och byggande. Förslaget innebär vidare besparingar vad gäller drift, underhåll och reinvesteringar för vägtunnlar. Detta på grund av att ändringen innebär billigare anläggningsdelar än de som nu är föreskrivna. 5.4. Externa effekter Förslaget innebär inga konsekvenser för samhället i stort som t.ex. i form av minskat antal olyckor. Detta på grund av att de föreslagna ändringarna berör konsekvensreducerande åtgärder och inte olycksförebyggande åtgärder. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Brandteknisk klass för dörrar Två eller flera tätt på varandra följande dörrar i brandteknisk klass EI 30-C kan anses motsvara en dörr i klass EI 60-C. Förändringen innebär ingen reducering av säkerheten. Kostnaden för de olika dörrarna beroende på brandteknisk klass är i stort sett lika enligt leverantörerna så länge inga glaspartier finns i dörrarna. Forskning visar dock att trafikanters vilja att
Datum Dnr/Beteckning 4 (7) utrymma ökar om man ser vad som finns på andra sidan av en dörr. På grund av det används idag större eller mindre glaspartier i dörrar i utrymningsvägar. Glaspartier för en dörr i klass EI 60-C blir ofta dyrare men även tyngre än en dörr i klass EI 30-C. En ökad tyngd kan innebära att det blir svårare att uppfylla kraven på öppningskrafter vilket i sin tur kan leda till ytterligare tekniska installationer för att minska öppningskraften. Sammanfattningsvis ger en brandteknisk klass EI 30-C för två eller flera tätt på varandra följande dörrar större möjlighet till val av teknisk lösning. Bredd för utrymningsväg En gällande felaktig kravnivå justeras. Ändringen innebär en besparing vid utformning av utrymningsvägar. I många projekt kommer troligtvis utrymningsvägen att utformas bredare än 0,9 meter, speciellt i bergtunnlar där utrymmen ofta blir större på grund av att det är svårt att bygga så litet när man spränger i berg. Däremot betyder minimikravet för bredden mer när utrymningsvägar konstrueras i platsgjuten betong. I dess fall kan besparingar bli ett antal miljoner per utrymningsväg beroende på utformning. Vid en försiktig bedömning kan antas att fem utrymningsvägar av större omfattning byggs under kommande 10-årsperiod som innebär en platsgjuten konstruktion. Om det antas att besparingen är 2 miljoner per utrymningsväg så ger detta en besparing på ca 10 miljoner kronor. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Myndighetens beslutanderätt grundar sig på 3 förordningen (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar samt 10 kap. 6 plan- och byggförordningen (2011:338). 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Den föreslagna regleringen överenstämmer med EU-rättslig reglering och går inte utöver denna. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Det är i praktiken enbart Trafikverket och kommunerna som använder föreskrifterna och därför ska vi rikta speciella informationsinsatser mot dem, till exempel i form av utskick.
Datum Dnr/Beteckning 5 (7) B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Tydligare förutsättningar för byggande och transporter underlättar byggande och kan därför till viss del påverka funktionsmålet positivt. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Alla tunnlar måste uppfylla grundläggande säkerhetskrav. Tydligare förutsättningar för alla vägtunnlar bidrar till fler anläggningar och därför indirekt till en bättre miljö för boende i närheten av trafikleder. C. Företag 12. Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? 13. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader?
Datum Dnr/Beteckning 6 (7) 14. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? 15. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? 16. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? 17. Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag ---- ----- ----- ----- Medborgare - - - Oförändrad säkerhetsnivå för medborgare. Staten m.fl. Större flexibilitet vid val av teknisk lösning. Reducerade kostnader för drift, underhåll och reinvesteringar. - 10 000 Förslaget innebär justerade minimikrav utan påverkan på säkerheten. Externa effekter - - - Totalt Större flexibilitet och reducerade kostnader. - 10 000 Justerade minimikrav utan påverkan på säkerheten.
Datum Dnr/Beteckning 7 (7) E. Samråd Innan remissen har samråd skett med Trafikverket. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Per Vedin Utredare anläggningskonstruktion och tunnelsäkerhet E-post. per.vedin@transportstyrelsen.se Tel. 010-495 57 19 Jonas Malmstig Verksjurist E-post. jonas.malmstig@transportstyrelsen.se Tel. 010-495 56 85