3374SOCrådslagIntegrat148x210 03-09-03 11.10 Sida 1 Blågul självbild nya perspektiv på integration, makt och inflytande Ett rådslagsmaterial om integration.
3374SOCrådslagIntegrat148x210 03-09-03 11.10 Sida 2 Förord För oss socialdemokrater är kampen för människors lika värde och lika rätt själva drivkraften och kärnan i politiken. Alla som bor i Sverige ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. På den grunden ska den generella politiken utformas samtidigt som insatser för att stärka den ömsesidiga integrationen ska ske inom alla politikområden. Fördomar, diskriminering och intolerans skapar kränkande situationer som drabbar människor överallt i samhället på jobbet, i skolan, på fotbollsträningen eller i kön på Ikea. Fördomarna verkar i vardagen. Därför måste hela samhället samverka i kampen mot intoleransen. Om intoleransen ska kunna brytas krävs ett personligt ställningstagande och engagemang av var och en av oss. Diskriminering av människor, på grund av till exempel etnisk eller social bakgrund, religiös uppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning är ofta svår att komma åt den är inbyggd i samhällets strukturer. Likafullt är diskriminering fullständigt oacceptabel, den är ovärdig ett demokratiskt samhälle och vi förlorar alla på den. Socialdemokratins viktigaste uppgifter är full sysselsättning, en välfärd av hög kvalitet och kamp för rättvisa. Ingen av dessa arbetsuppgifter kan vi genomföra utan resurser att fördela, utan framväxten av ny kunskap och nya jobb eller utan ansvarstagande för att utvecklingen ska vara hållbar. Vi vill ägna den närmaste tiden fram till vår mellankongress i april 2004 åt att staka ut en politik för fortsatt tillväxt och utveckling. Inte tillväxt för dess egen skull, utan tillväxt för trygghet och rättvisa. Vi har inte råd framför allt inte mänskligt, men heller inte ekonomiskt att ställa stora grupper utanför. Precis som det tidiga industrisamhället misshushållade med sina begåvningsreserver genom att utestänga barn ur arbetarklassen från utbildning och vissa typer av arbeten, leder diskrimineringen till att vi misshushållar med de gemensamma resurserna i dag. Utvecklingen blir starkare om alla får vara med och bidra till den. Därför är jämlikhet också en modern strategi för tillväxt och utveckling. Arbetsgruppen för integrationsfrågor har uppdraget att inför mellankongressen ansvara för arbetet med integrationsfrågor ur ett tillväxtperspektiv men även partiets övriga arbetsgrupper tar upp integrationsfrågorna i sina material. Vi vill starta vårt arbete med ett rådslag bland partiets medlemmar och andra intresserade. I rådslagsmaterialet ställer vi en mängd frågor som vi hoppas att du vill ta dig tid att fundera över, tillsammans med andra partivänner eller som enskild medlem. Skicka oss sedan dina synpunkter vi behöver engagemang, idéer och förslag från så många som möjligt. MONA SAHLIN Ordförande i integrationsgruppen 1
3374SOCrådslagIntegrat148x210 03-09-03 11.10 Sida 4 RÅDSLAGET OM INTEGRATION Detta rådslagsmaterial har utarbetats av partistyrelsens integrationspolitiska arbetsgrupp. Som deltagare i rådslaget kan du fördjupa dig i hela materialet eller välja ut kapitel och frågor som särskilt intresserar dig. Det är angeläget att arbetsgruppen får ta del av dina synpunkter som ett underlag för kommande ställningstaganden. Skicka därför in dina synpunkter och förslag senast den 1 januari 2004. Rådslagsmaterialet finns på hemsidan www.socialdemokraterna.se. Där kommer vi också att genomföra diskussioner och utfrågningar om olika rådslagsfrågor. Mer information hittar du fortlöpande på hemsidan. Fram till den 1 januari 2004 tar vi emot dina synpunkter och förslag. Skicka dem per e-post till: integration@sap.se, per fax till: 08-10 83 51 eller per post till Rådslag om integration, Socialdemokraterna 105 60 Stockholm. Om du vill kontakta arbetsgruppen, veta mera om rådslaget eller har frågor är du välkommen att ringa 08-700 26 00. Integrationspolitiska arbetsgruppen KORT OM BAKGRUND OCH DIREKTIV Det svenska samhället präglas av etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald. Vi som lever i Sverige har i dag lika rättigheter och skyldigheter men inte möjligheter. Människor med utländsk bakgrund har sämre möjligheter på arbetsmarknaden, i boendet och när det gäller utbildning och hälsa. Vi har inte råd, varken mänskligt eller ekonomiskt, att ställa stora grupper utanför. Arbetsgruppens uppdrag är att fördjupa och bredda diskussionen om integrationsfrågor. Inför mellankongressen 2004 ska gruppen genomföra ett rådslag om integration, framför allt om integrationsfrågor ur ett tillväxtperspektiv. Ytterligare en uppgift för arbetsgruppen är att stödja det fortsatta integrationsarbete som görs i arbetarekommuner och partidistrikt. SAMMANSÄTTNING Mona Sahlin, ordförande Stefan Engström, sekreterare Arjun Bakshi, sekreterare Mia Nikali, partiexpeditionen Luciano Astudillo, biträdande ordförande, Skåne Ewelina Tokarczyk, Göteborg Peter Persson, Jönköpings län Tara Twana, Stockholm Eva Hedkvist Petersén, s-gruppen i EU-parlamentet Bo Johansson, Stockholms län Ardalan Shekarabi, Uppsala, SSU Therese Hulthén, Stockholm Maria Paz Acchiardo, LO Raimo Pärssinen, Gävleborg Anita Jönsson, Skåne Integrationspolitik för tillväxt, jämlikhet och rättvisa Arbetet med integration är inget nytt. Det vilar på våra grundläggande värderingar. Vilka samhällsstrukturer vi än granskar ser vi en markant brist på mångfald och en generande åtskillnad mellan vi och dom. Segregationen gör sig gällande i boendet, i politiken, i vårt eget parti, i arbetslivet, bland de förtroendevalda, i våra institutioner och bland de verksamma i media. Men värst är kanske att den gnager sig in i medvetandet och förpestar unga människors framtidsdrömmar. Samtal om framtiden, arbetsgruppens rapport om integration 2001 Socialdemokratins viktigaste uppgifter är full sysselsättning, en välfärd av hög kvalitet och kamp för rättvisa. Arbete och möjlighet till egen försörjning på den reguljära arbetsmarknaden ger individen trygghet och möjlighet att själv göra sina livsval. Sveriges välfärd ska byggas på hela den arbetsföra befolkningens och varje individs förmåga att aktivt bidra till den samlade samhällsekonomiska utvecklingen. Men, det finns i dag en stor outnyttjad arbetskraftspotential bland människor som ofrivilligt har hamnat i arbetslöshet eller i yrken som inte motsvarar deras formella utbildningsnivå. Sverige har inte råd framför allt inte mänskligt, men heller inte ekonomiskt att människor blir kvar i utanförskap. Detta är en avgörande drivkraft bakom integrationsarbetet. Vi vill driva en politik för fortsatt tillväxt. Inte tillväxt för dess egen skull, utan tillväxt för rättvisa. Sveriges befolkning har på bara några decennier genomgått stora förändringar och Sverige är i dag ett land med många olika kulturer, språk, religioner och traditioner. Mer än en miljon människor har invandrat och mer än 800000 invånare har en eller två utrikes födda föräldrar. I dag bor människor från över 200 nationer här och det talas mer än 150 språk i Sverige. Men många människor med utländsk bakgrund lever fortfarande i utanförskap. Orsakerna är många; segregation i boendet, diskriminering och brister i utbildningssystemen är några exempel. För oss socialdemokrater är grunden för ett demokratiskt samhälle alla människors lika värde. Vi arbetar för ett samhälle fritt från intolerans där varje individ, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller kön, har rätt och möjlighet att göra egna och fria val. Människovärde handlar om faktiska levnadsvillkor: rätten till arbete, hälsa och utbildning och till bra bostäder. Integrationspolitiken handlar därför i grunden om rättvisa och jämlikhet. Det handlar om att bryta den sociala, ekonomiska och etniska segregationen i samhället. Det handlar om att bryta diskriminerande normer och att verka för en jämlik maktfördelning. Målet är att alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i arbetslivet, privatlivet och i samhället i övrigt. Det ställer krav på en medveten politik som inkluderar och tar tillvara alla människors resurser och möjligheter till självförverkligande. Däri ligger att 2 3
3374SOCrådslagIntegrat148x210 03-09-03 11.10 Sida 6 bekämpa diskrimineringen i alla dess former ett ansvar för oss alla. Det handlar om samhällets skyldighet att tillförsäkra kvinnor och män samma möjligheter och förutsättningar att integreras i det svenska samhället. Det innebär att i integra- omfattar begreppen? Hur ska vårt parti formulera ett perspektivskifte och målsättningarna? Hur identifierar vi orättvisorna i dagens samhälle? Vad skiljer diskriminering på grund av någons sexuella läggning från diskrimine- Människors möten i vardagen är avgörande för kampen mot diskrimineringen. Men politiken är också ett möte. Där sätter vi de gemensamma ramarna för vårt samhälle. Jag granskar arbetarrörelsens förhållande till den diskriminerande normen. Jag finner en vänster som äntligen börjar ompröva sin världsbild: kanske är klassorättvisan inte den Hur ska vi stärka och öka medvetenheten om alla människors lika värde? Vilka normer är det som stänger ute? Hur förändras normer? tionsarbetet utgå från kvinnors och mäns olika livsvillkor och förutsättningar. Det innebär att stärka flickors och pojkars, kvinnors och mäns rätt till frihet. Jämställdhetsperspektivet måste införlivas i alla led av integrationsarbetet. ring på grund av hudfärg? Vilka är de praktiska och organisatoriska redskapen för att synliggöra och nedmontera diskrimineringen? Hur för vi ut de goda resultaten? Vårt arbete måste ske på flera nivåer; internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. enda? Men som ändå har svårt att bryta med normen. Arbetarrörelsen har ju alltid definierat sig som en rörelse underifrån. Den erkänner inte gärna att den har varit med om att skapa, och är en del av, den norm som förtrycker. Åsa Petersen, Bortom normen, 2000 Vem bestämmer över normerna och hur uppkommer de? Har vi alla något som stänger oss ute? Finns det normer som gäller alla? Nya perspektiv Sverige är ett av de länder i världen som har flest människor med rötter i andra länder. Men hur ser kunskapen om vårt eget land ut? Vad innebär det att vara svensk? I stor utsträckning lever fortfarande en blågul självbild kvar. Vi har skärpt lagstiftningen mot diskriminering och även om den generella politiken är grunden för integrationsarbetet så har särskilda åtgärder gjorts för att bryta utanförskap och segregation. Fortfarande har ändå många människor med utländsk bakgrund inte samma möjligheter som svenskfödda. Vi har gått från invandrarpolitik till integrationspolitik, vi har länge talat om mångfald och vi har identifierat diskrimineringen som det största enskilda hindret för integration. Nu vill vi gå vidare. Vi tror att det behövs nya perspektiv. Vad innebär egentligen begrepp som integration och mångfald och vem Vi vill därför fördjupa diskussionen i ett antal olika symbolfrågor utifrån vår grundsyn om alla människors lika värde. BORTOM NORMEN Hur kan en arbetarrörelse som vuxit ur människors frihetslängtan vara så omedveten inför andra orättvisor än de rent ekonomiska? Rättvisa handlar ju inte bara om pengar. Utan också om makt. Väldigt många människor förvägras rätten att vara sig själva. Mät dig själv mot normen. Man eller kvinna? Straight eller gay? Vit eller svart? Funktionshindrad eller inte? Själv har jag två rätt av fyra. Det här är en berättelse om normens diskriminerande kraft. Men du får ingen förteckning över människorna som diskrimineras. Försök att kategorisera människor slutar alltför ofta i fördomar. Istället granskar jag själva diskrimineringen. Hur normen håller inne, stänger ute och förstör. Hur den egentligen tvingar alla människor att vara någon annan. Jag längtar efter folkrörelser och folkvalda som tillsammans arbetar för människors rätt att vara sig själva. Det finns de som säger att politik inte kan förändra människors bilder av varandra. Jag tror de har fel. Alla människors lika värde är grunden Jämlikhet är uttrycket för idén om allas lika värde, värdighet och rätt. Jämlikhet handlar om allas lika rätt att råda över det egna livet och påverka det samhälle som de lever i. Jämlikhet innebär däremot inte att alla ska vara och leva likadant. Tvärtom är kravet på jämlikhet ett krav på mångfald. Människor ska fritt kunna göra sina egna olika val och utveckla sin egen identitet utan att begränsas av föreställningar om hur man bör vara och utan att riskera att hamna i socialt underläge genom sina val. Jämlikhet förutsätter olikhet, men är oförenlig med klyftor. Det är flera olika faktorer som skapar ojämlikhet i samhället men det grundläggande mönstret är gemensamt: Den enskilda individen blir inte sedd och bemött som person och får inte utvecklas i enlighet med egna förutsättningar och val. Valen underordnas individens tillhörighet till en viss grupp, bestämd av klass, kön eller etnicitet, av funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Partiprogrammet Integration och mångfald Alla som bor i Sverige ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. På den grunden ska den generella politiken utformas. Insatser för att stärka den ömsesidiga integrationen ska ske inom alla politikområden. Mångfald är att respektera och bejaka olikheter. Politiska riktlinjer, partikongressen 2001 Arbete för integration handlar inte om att göra alla lika. Vi vänder oss mot den trångsynta logik som i alla lägen klassificerar människor i två motsatta fack svenskar och invandrare. Det viktiga är att vi alla blir behandlade och respekterade som fullvärdiga medlemmar av det samhälle som vi lever i. Det är sedan upp till individen att definiera sig i förhållande till ett eller flera kollektiv: alban, grekisk-svensk eller turkisk-grek, norrlänning eller skåning. Det är vår inställning till mångfalden. Samtal om framtiden, arbetsgruppens rapport om integration 2001 4 5
3374SOCrådslagIntegrat148x210 03-09-03 11.10 Sida 8 Arbete och egen försörjning särskilt i storstäderna. Trots denna utveckling och de utmaningar viders behov snarare än grupptillhörighet. Efter beviljat uppehållstillstånd ska det Vad är egentligen integration? Är det en inlärningsprocess som sker med hjälp av information? Handlar det om anpassning, Människor hamnar i dag ofrivilligt i arbetslöshet eller i yrken som inte motsvarar deras formella utbildnings- och kompetensnivå, och vi ställdes inför har vi kommit en bra bit på väg. Ekonomin är i balans, vi har en god tillväxt och arbetslösheten sjunker. Fler männi- tillsammans med den nyanlände flyktingen upprättas en individuell plan med ett innehåll som ska utgå ifrån individens möjligheter och i så fall, vem ska anpassa sig? en tydlig könsfördelning finns till kvinnornas skor kan försörja sig själva och kommunernas och kompetenser. Grunden för detta kan Anpassning till vad? Vad menar vi med mångfald? Är det ett tydligt begrepp? Konserverar mångfaldsbegreppet olikheter? Utgår mångfald från människors olikheter eller lika människovärde? Vad är majoritetssamhället, finns det? Vem har rätt att bestämma någons nackdel. Bakgrunden är komplex och förklaringarna måste sökas inom många områden. En alltför långdragen asylprocess, en introduktion som inte tillräckligt utgår från den enskilda människans yrkesbakgrund och identitet, en språkutbildning som inte tillräckligt tar hänsyn till individens förutsättningar, brister när socialbidragskostnader har minskat. Vi har sett ett trendbrott på arbetsmarknaden. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker i snabbare takt bland utrikes födda än genomsnittet. I närmare tre decennier har sysselsättningsgraden för utrikes födda invånare sjunkit i läggas redan under tiden som en asylansökan behandlas genom att individens kompetens uppmärksammas och utvecklas i den organiserade verksamheten. Ett omfattande förnyelsearbete av mottagning, introduktion och Sfi (Svenska för invandrare) sker i syfte att utveckla en mer individanpassad och identitet? det gäller validering och erkännande av kom- förhållande till hela befolkningen. Under flexibel introduktion och språkundervisning. Vad är svensk och svenskhet? Vem är petens och yrkeskunnande, brist på kompetens- slutet av 1990-talet inträffade ett trendbrott, Inom ramen för introduktionen och sfi- stockholmare, skåning, jämtlänning? Hur länge är man invandrare? Första, andra, tredje, fjärde generationen? Vad är tolerans till skillnad från respekt? utveckling, brister när det gäller individuell handläggning i arbetsmarknadssystemet, diskriminering i arbetslivet, ekonomisk, social och etnisk segregering i boendet, brister i allt fler invandrade nådde arbetsmarknaden. Arbetslösheten minskade från 23 procent 1997 till 11 procent 2001. Den utvecklingen bröts genom den allmänna försvagningen på kurserna bör de nyanlända ges möjlighet att utveckla ett andra språk, som ska vara ett verktyg i samhällsliv, arbetsliv och studier. Därför behöver språkundervisningen i stor barns och ungdomars utbildningssituation. arbetsmarknaden. Mellan andra halvåret utsträckning utgå ifrån individens erfarenheter Målen för integrationspolitiken: lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund Under den borgerliga regeringen i början av 1990-talet upplevde Sverige den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Sverige gick från låg arbetslöshet till massarbetslöshet. Inströmningen av flyktingar från krigets 2001 och andra halvåret 2002 försvagades sysselsättningsgraden något och arbetslösheten blev i det närmaste oförändrad. Även övergångarna till arbete från arbetsförmedlingen har dämpats. Tendensen mot en och yrkeskompetens, vara integrerad med praktik och arbetslivsintroduktion, både yrkesoch språkinriktad. Modersmålsbaserad undervisning har prövats framgångsrikt i ett antal kommuner som ett komplement till en samhällsutveckling som kännetecknas av Balkan skedde när Sverige för första gången försvagad arbetsmarknad gäller alla och i syn- ordinarie sfi-undervisning och kan vara ett sätt ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga och medansvariga för. Regeringens skrivelse 2001 02:129, Integrationspolitik för 2000-talet på länge hade hög arbetslöshet. Bara under 1994 beviljades nästan 80 000 personer uppehållstillstånd. Under tiden mellan 1990 och 1995 beviljades nästan 300 000 personer uppehållstillstånd. De nyanlända invandrarna nerhet personer med en utsatt position på arbetsmarknaden. Vi vill att de generella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ska vara grunden. Anställningsstöden, aktivitetsgarantin och att underlätta och utveckla språkinlärningen. Många personer som invandrar till Sverige har gymnasie- eller högre utbildning från sitt hemland. De kan också ha arbetseller yrkeserfarenheter från verksamhetsom- drabbades särskilt hårt av nedgången och övriga program har stor betydelse för olika råden som är relevanta i Sverige och där efter- förändringarna på arbetsmarknaden. Detta grupper av människor med utländsk bakgrund. frågan är stor. Av vikt för en tidig etablering ledde även till att den ekonomiska, sociala Riktade insatser och särskilda prioriteringar på arbetsmarknaden är att betyg från hem- och etniska segregationen i samhället ökade, är dock nödvändiga, men bör utgå ifrån indi- landet översätts och värderas så tidigt som 6 7
3374SOCrådslagIntegrat148x210 03-09-03 11.10 Sida 10 möjligt i introduktionsfasen. Kunskaper och utbildningar som införskaffats utanför hem- Diskriminering offentliga medel inte ska gå till verksamhet inom ramen för vilken grundläggande mänsk- landets utbildningssystem, eller för vilka betyg och intyg från tidigare arbetsgivare och utbildningar saknas, måste också gå att värdera. Avgörande många gånger för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden är att individen så tidigt som möjligt själv kan marknadsföra sina yrkeskunskaper relaterade till motsvarande svenskt yrke. Arbetet med att utveckla metoder att värdera och jämföra kunskaper sker i dag genom så kallad validering, dock fortfarande i en liten omfattning och med vissa brister när det gäller metoder att validera Beror bristerna i systemen på att vi i själva verket ser invandrarna först när vi behöver dem i tider av arbetskraftsbrist? Vad är det i systemen som stänger ute? Kan vi bättre utnyttja fördelen av att så många talar fler språk än svenska? Hur underlättar vi för att nyanlända tidigt ska komma i kontakt med arbetsgivare och fack? Hur tycker du att en bra introduktion till arbetslivet ska se ut? Är arbete och egenförsörjning svaret på hela problemet med integrationen? Diskriminering skadar inte bara den drabbade, den förstärker maktrelationer och orättvisor grupper emellan. Diskrimineringen hämmar samhällets utveckling och vår förmåga att ta vara på alla människors kompetens, kunskaper och erfarenheter samt mångfaldens möjligheter. Samtal om framtiden, arbetsgruppens rapport om integration 2001 Socialdemokratins grundvärderingar utgår från människors lika värde. Därför är diskriminering oförenlig med vår människosyn. Trots att det är förbjudet att behandla någon bättre eller sämre på grund av etnisk bakgrund, liga rättigheter kränks. Diskriminering på grund av etnicitet, religion, kön, sexuell läggning och funktionshinder är en sådan kränkning. Diskriminering i arbetslivet innebär att arbetsgivare inte tar tillvara den potential av arbetskraft och kompetens som finns i Sverige. Arbetsgivarna måste öppna arbetsmarknaden för alla oavsett ursprung och bakgrund. Diskrimineringen är ett av de största hindren för integrationen. Men det är också viktigt att fundera på vilka strukturer det är som stänger ute människor från att vara delaktiga just yrkeskunskaper. Dessa brister måste åtgärdas för att få en fungerande validering och erkännande av annan kompetens än svensk. Regeringen har föreslagit en kraftfull satsning på specialutbildade arbetsförmedlare som ska ge flyktingar och andra invandrare stöd för att komma ut på arbetsmarknaden. Den nya arbetsmarknadspolitiska propositionen ger Ams möjlighet att använda 300 miljoner kronor för dessa coacher redan i år. Propositionen innehåller också viktiga regelförändringar som gör det möjligt för invandrade som har jobb de är överkvalificerade för att ta del av arbetsmarknadspolitiska utbildningar inom bristyrken. Det görs en hel del insatser och förbättringar som syftar till att alla människor ska ha möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Men vi vill att ni funderar på några frågor för att komma vidare. Lägg gärna till sådant som vi har glömt. Hur kan vi lokalt verka för att fler kommer in på arbetsmarknaden? Hur skiljer sig förutsättningarna åt mellan äldre och yngre? Vilka normer råder på din arbetsplats? Vad är en bra arbetsplats? Skillnaderna på arbetsmarknaden mellan inrikes födda och utrikes födda kan inte förklaras av skillnader i utbildningsnivå eller av att de utrikes födda skulle söka jobb mindre aktivt än infödda. Rapport Integration 2002, Integrationsverket De huvudsakliga förklaringarna till de utrikes föddas svårigheter på arbetsmarknaden ligger i arbetsgivares och fackföreningars uppfattningar och värderingar av personer från andra länder och deras kompetens. Det finns inget empiriskt stöd för att det kulturella avståndet till personer som är födda utanför Europa skulle innebära att de är mindre produktiva på dagens arbetsmarknad. Rapport Integration 2002, Integrationsverket religiös övertygelse, funktionshinder, kön eller sexuell läggning diskrimineras dagligen människor av myndigheter, företag och privatpersoner i Sverige. Diskriminering behöver inte grunda sig på rasism eller främlingsfientlighet. Visst kan det finnas ett samband, men ofta handlar det om fördomar och förutfattade meningar. För den som drabbas är resultatet lika illa. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har fått en dramatiskt ökande andel ärenden om anmälningar om etnisk diskriminering i arbetslivet och undersökningar visar att kunskapen i arbetslivet om lagen är låg. Antalet anmälningar inom arbetslivet till DO har femdubblats på fem år. Bara omkring fyra procent av alla dem som utsatts för diskriminering har någon gång anmält detta till polisen. Få förövare har dömts för diskriminering. För att skyddet mot diskriminering ska vara effektivt måste vi också öka kunskapen om lagen. Socialdemokraternas uppfattning är att samhällslivet, strukturer som vi ofta är helt omedvetna om. De så kallade glastaken kanske känns igen som beskrivning? Hur bekämpar vi diskrimineringen? Hur synliggör vi den diskriminering som finns inbyggd i våra samhällstrukturer? När vet man att man har blivit diskriminerad? Har du upplevt dig som diskriminerad eller har du någon vän eller arbetskamrat som har blivit det? Vet du hur du anmäler? Hur synliggör vi olika erfarenheter av förtryck och diskriminering? Hur kan vårt parti ta ansvar för att motverka och förhindra diskriminering? Vilket ansvar tar vi som fötroendevalda när vi är arbetsgivare i partiet och i kommuner och landsting? Hur kan fackens roll för att motverka diskriminering i arbetslivet ytterligare förstärkas? Är du själv med och diskriminerar? 8 9
3374SOCrådslagIntegrat148x210 03-09-03 11.10 Sida 12 Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet är en del av vår arbetsrätt och ställer krav på arbetsgivare att bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika behandling på arbetsplatsen. Ett syfte med kravet på aktiva åtgärder är att förebygga diskriminering. Arbetsgivaren ska bland annat verka för att personer av olika etnisk tillhörighet ges möjlighet att söka lediga anställningar. En handlingsplan kan vara ett verktyg för en målmedveten planmässig rekrytering utan diskriminering och ett systematiskt arbete för att leva upp till lagens krav på aktiva åtgärder. En handlingsplan är också ett verktyg för att bygga upp kunskap och en organisation som har förmågan att kunna rekrytera de allra bästa begåvningarna oavsett bakgrund och ursprung och ett sätt att bredda basen for rekrytering. Av de 400 arbetsgivare som fått redovisa hur de lever upp till lagens krav på aktiva åtgärder bedriver majoriteten av företagen inte något aktivt åtgärdsarbete. Bara sju av dem har godkänts av DO. I en stor undersökning som gjorts av DO, visar det sig att var tredje tillfrågad upplever sig ha diskriminerats vid en anställning och blivit nekad ett arbete på grund av sin bakgrund. På arbetsmarknaden gäller lagen mot etnisk diskriminering. I och med att denna lag är en del av arbetsrätten har de fackliga organisationerna ett stort ansvar. Hur många fall som lösts genom vanliga traditionella förhandlingar på arbetsplatsen är inte känt, däremot har få fall drivits till Arbetsdomstolen. Från den 1 juli 2003 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering. Den nya lagen innebär att ett effektivt skydd införs även på andra samhällsområden utanför arbetslivet och högskolan. Lagen förbjuder både direkt och indirekt diskriminering. Trakasserier och instruktioner att diskriminera en person omfattas av diskrimineringsförbudet. En ny bevisregel har också införts. Den innebär att den som antas ha diskriminerat måste bevisa att så inte var fallet. Segregation Sverige är i dag ett multietniskt samhälle, men med tydliga ojämlikheter som hör samman med människors etniska bakgrund. I många invandrartäta förorter växer utanförskapet bland de vuxna som inte släpps in på arbetsmarknaden, och bland barnen som inte känner sig ha någon framtid i det omgivande svenska samhället. Detta utanförskap och de begränsade livschanser som alltför många invandrare tvingas uppleva är totalt oförenliga med socialdemokratins frihets- och jämlikhetsideal. Boendesegregationen slår allra tydligast mot invånare med utländsk bakgrund. Partiprogrammet Boendesegregationen måste brytas. De ideologiskt motiverade utförsäljningarna av allmännyttan kan inte accepteras. Klassmässig, social, etnisk och ekonomisk boendesegregation måste motverkas. Särskilda satsningar ska förbättra boendemiljöerna i eftersatta bostadsområden, inte minst i storstädernas ytterområden. Politiska riktlinjer, partikongressen 2001 I media har platser som Tensta, Angered och Rosengård fått bli bostadssegregationens ansikte. Integration handlar då om en förändring i första hand för dem som bor i dessa eller liknade områden. Men det är städerna Stockholm, Malmö och Göteborg som i sig är segregerade. Bostadssegregation innebär ju att olika grupper av människor bor i olika delar av en stad. Dessutom finns samma mönster i stort sett i alla svenska städer och samhällen, om än inte alltid lika tydligt. Om målet är en integrering, en ökad social blandning i boendet så gäller det självklart alla inblandade. Det finns inga de som är segregerade. Hyresrätterna, miljonprogrammen och invandringen har vid olika tillfällen fått skulden för bostadssegregationen. Men segregation är inte något som uppstått i modern tid. Segregerade städer har varit kända genom historien från de kristna kvarteren i Rom till de fattiga arbetarkvarteren i de tidiga europeiska industristäderna. Skillnaderna i boendet är fortfarande stora, trots Sveriges relativt sett höga bostadsstandard. Över hälften av barnen i Herrgården, ett av delområdena i Rosengård, är trångbodda i en tid då trångboddheten statistiskt sett nästan är utrotad. Även dagens bostadssegregation är en tydlig klassegregation. När fattigdomen breder ut sig och de sociala problemen blir för stora är risken också stor att de som kan lämnar de utsatta områdena. Föräldrar som vill ge sina barn en bra start och gamla som vill ha ett tryggare boende flyttar om de har råd. Många områden har därför fått karaktären av genomgångsboende. Förutsättningarna blir då sämre för arbetsro i skolor och på daghem. Hur ska vi bryta den diskriminerande bostadssegregationen? Kan bostadspolitiken bryta segregationen? Vad är det som gör att människor känner sig trygga och stannar i ett bostadsområde? Vilket ansvar tar vårt parti för att verka och finnas i segregerade bostadsområden? Hur kan vi underlätta för den som vill flytta från ett segregerat storstadsområde till en annan del av landet där förutsättningarna är bättre? I segregerade bostadsområden i storstadsregionerna pågår inom ramen för storstadspolitiken långsiktiga satsningar för att åstadkomma en mer positiv utveckling. Satsningarna inriktas på tillväxt, sysselsättning och språkutveckling. Vi vill ta tillvara och utveckla de metoder och erfarenheter som vuxit fram inom storstadsarbetet. Asylsökande och nyanlända invandrare söker sig ofta till bostadsområden i storstäderna, som redan är segregerade. Detta är en bidragande orsak till att den socioekonomiska och etniska segregationen i storstadsregionerna inte bryts. Bostadssituationen för nyanlända flyktingar i storstäderna påverkar ofta negativt deras möjligheter att lära sig svenska, komma in på arbetsmarknaden och i övrigt integreras i samhället. Detta trots att arbetsmarknadssituationen generellt är bättre i storstäderna än på de flesta andra håll i landet. Samtidigt finns det kommuner utanför storstadsregionerna med goda möjligheter till boende, skola och barnomsorg. Även möjligheter till arbete kan vara gynnsamma, åtminstone om de inte begränsas till den kommun där bostad kan erbjudas utan ses i ett vidare regionalt perspektiv. Att underlätta för den som vill flytta från de mest segregerade områdena i storstäderna till delar av 10 11
3374SOCrådslagIntegrat148x210 03-09-03 11.10 Sida 14 landet där förutsättningarna för integration är bättre är angeläget inte bara ur ett individperspektiv utan det kan också vara av betydelse för den regionala utvecklingen och tillväxten. Språk och utbildning Skolan ska hävda, utveckla och tillämpa de grundläggande demokratiska värdena i vårt samhälle och aktivt bidra till integration och jämställdhet mellan könen. Segregation måste aktivt motverkas. Den gemensamma skolan där barn från olika sociala, etniska och ekonomiska miljöer möts är oerhört viktig för sammanhållningen i samhället. Politiska riktlinjer, partikongressen 2001 Det bästa sättet att förhindra klyftor och öka människors möjligheter är utbildning. Utbildning gör det möjligt för alla att göra sina egna livsval. Skolan ska spegla morgondagens samhälle. Skolan ska ge alla elever kunskap och trygghet oavsett kön, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller sexuell läggning. Skolan ska vara en trygg plats i det långa kunskapslärandet där barn från olika miljöer möts och segregation motverkas. Alla ska ha lika rätt till en bra utbildning och känna sig trygga i förskola, grundskola och gymnasieskola och ha samma möjligheter att gå vidare till högskolan. Skolan har också ansvaret för att utveckla och lära ut de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna och ska aktivt bidra till integration och jämställdhet mellan könen. Alla elever är olika. Skolan ska möta deras skiftande förutsättningar och behov. Den elev som har lätt för sig under skolans första år kan behöva mycket stöd i en annan fas. Områden där många elever har lågutbildade föräldrar eller med hög arbetslöshet och många människor som inte har svenska som modersmål behöver satsa betydligt mer på skolan för att kunna ge eleverna där bättre förutsättningar. Ett tydligt exempel på hur starkt segregationen i samhället påverkar förutsättningarna för skolan inom en och samma kommun är att 97 procent av eleverna i Östermalm i Stockholm når behörighet till gymnasieskolan medan under 60 procent når behörighet i Rinkeby. Skolor i glesbygden är dyrare att driva eftersom elevgrupperna är mindre och eleverna behöver skolskjuts. Vi socialdemokrater menar att lika chans kräver olika resurser. Forskning om hur skolan möter barn med invandrarbakgrund pekar på skolans tröghet att utvecklas och förändras. Barn och ungdomar upplever sig som främlingar. De beskriver en osynlig och svårttolkbar inställning från skola och lärare och kallar den osynlig rasism. En sluten och inåtvänd skola påverkar barns hälsa negativt. Framför allt försämras barnens psykiska hälsa. Vuxenutbildningen är minst lika viktig och har fått nya uppgifter. Allt ifrån att utbilda vuxna analfabeter till att översätta utländska akademiska examina, har fogats till de tidigare. Att bättre kunna ta tillvara på den utbildning och kompetens människor har med sig från ett annat land handlar ytterst om att ta tillvara all den kompetens och kunskap som Sverige ropar efter. Språket är avgörande för att komma in i arbetslivet och kunna stå stark i föräldrarollen. Förutsättningarna för att lära sig ett språk varierar från person till person. Samhället kan stimulera språkinlärningen, men motivationen och kunskaperna kan inte tvingas fram. Ett språkkrav för medborgarskap är att börja i fel ände. Varje individs förutsättningar för språkinlärning ökar om vi river de hinder som stänger ute människor från arbetsmarknaden och samhället i övrigt. Tryggheten att bli medborgare i ett land får inte vara avhängig en individs studieförmåga, hälsotillstånd, ålder eller utsatthet för diskriminering. Vad innebär tvåspråkig undervisning och friskolor? Hur påverkar det människors möjlighet till delaktighet i samhället? Hur lär man sig bäst svenska? Vad är tillräckligt bra svenska? Finns det diskriminerande strukturer i skolan, vilka normer sätter skolan upp? Vilka normer finns det på din skola? Hur kan vi bäst ta tillvara att det talas 150 olika språk i Sverige? Hur kan man ta tillvara människors olika förutsättningar att lära sig ett språk? Ett av resultaten av den socialdemokratiska storstadspolitiken är att flera skolor har hittat nya metoder för att engagera och hjälpa eleverna till bra prestationer. Antalet barn som inte klarar godkänt i basämnena minskar kraftigt i dessa skolor. Vi kan se att många barn som tidigare har stått utanför den ordinarie barnomsorgen nu har fått plats i förskolor med särskild inriktning på barns språkutveckling. Därmed har dessa barn fått mer likvärdiga förutsättningar för skolstarten. Svenska för invandrare (sfi) har förändrats. Utbildningsmålen och utbildningen ska anpassas till varje studerandes bakgrund, förutsättningar och planer för sin vistelse i Sverige. Syftet är att var och en ska få ett fungerande språk, som svarar mot behoven och kraven i den verksamhet som han eller hon avser att söka sig till i Sverige. Skolverket har fått medel för sfi-lärarnas kompetensutveckling. Det handlar om att öka sfi-lärarnas kunskaper när det gäller vuxnas andraspråksinlärning. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk, som bland annat anordnar fortbildningskurser för lärare, har permanentats. Även under tiden som en asylansökan prövas ska kvaliteten i svenskundervisningen höjas genom att de nya metoderna och synsätten tillämpas. Skolverket har tagit fram en ny kursplan gällande svenska för invandrare. Den nya kursplanen ger möjlighet till tydligare nivågrupperingar och för individuella lösningar genom att utbildningen genomförs i tre olika nivåer och med sex olika kursalternativ. En omfattande kompetensutveckling av Sfi-lärare har inletts. Allt fler insatser görs för att koppla språkundervisning till arbetsmarknaden under introduktionen. Utbildning lönar sig alltid på arbetsmarknaden, men ger lägre avkastning för utrikes födda än för inrikes födda. En tidigare undersökning har visat att det finns en begåvningsreserv på cirka 10 000 högutbildade utrikes födda som är arbetslösa eller sysselsatta långt under sin kompetensnivå. Denna beräkning avsåg endast personer som varit i Sverige i tre till nio år. I denna rapport har vi kunnat visa att 12 13
3374SOCrådslagIntegrat148x210 03-09-03 11.10 Sida 16 bland utrikes födda som varit mer än tio år i Sverige finns ytterligare en begåvningsreserv på mer än 5 000 icke sysselsatta individer. Rapport Integration 2002, Integrationsverket Uttalade och outtalade normer i skolan har betydelse för resultaten. Skolverkets undersökningar visar till exempel att elever med utländsk bakgrund är mer utsatta för kränkande handlingar och känner sig mer negativt behandlade i skolan. Forskare har pekat på hur olika föreställningar om normalitet hos skolpersonalen tenderar att stämpla elever med utländsk bakgrund som avvikare och därmed uppfattas som problem. Detta riskerar inte bara att innebära en kränkande särbehandling av elever med utländsk bakgrund. Det riskerar också att skapa en negativ självuppfattning hos eleverna själva om sin kapacitet och förmåga. Rapport Integration 2002, Integrationsverket Jämställdhet De klassmönster som skapas i det ekonomiska livet är centrala för förståelsen av ojämlikhetens problem. All jämlikhetspolitik måste innefatta kamp mot klassklyftor. Men jämställdhetsdebatten har tydligt visat att över- och underordning inte endast skapas av faktorer inom produktionslivet, utan också av faktorer utanför denna. Åtgärder enbart mot klassorättvisor räcker därför inte för verklig jämlikhet. Det kräver kamp också mot dessa andra ojämlikhetsmönster. Partiprogrammet En förutsättning för att nå en jämställd arbetsmarknad och ett jämställt samhälle är att vi aktivt arbetar med jämställdhetsfrågor på alla nivåer och på alla samhällsområden, från förskolan till arbetsplatsen, i sjuk- och hälsofrågor, i facken och i familjen. Strävandet efter ett jämlikt samhälle måste gå hand i hand med strävandet efter ett jämställt samhälle. I Sverige har vi kommit långt vad gäller jämställdheten mellan män och kvinnor. Vi har världens mest jämställda regering och riksdag. I UNDP:s rapport från 1999 toppar Sverige som världens mest jämställda land. Trots en lång historia av aktivt jämställdhetsarbete präglas vårt samhälle fortfarande av en könsmaktsordning. Arbetet måste fortsatt ges en mer feministisk inriktning. Det innebär att vi måste vara medvetna om att kvinnor är underordnade och män är överordnade. Vi behöver en vilja att förändra detta. Vi behöver se manligt och kvinnligt som sociala konstruktioner, det vill säga könsmönster som skapas utifrån uppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk ideologi. Könsmönstren skapas och upprätthålls både på det personliga planet och på det samhälleliga planet. I Sverige har invandrade kvinnors sysselsättning ökat under de senaste fem åren. Däremot råder stora skillnader i sysselsättning mellan svenska kvinnor och invandrarkvinnor, mellan invandrarkvinnor och invandrarmän och mellan invandrarkvinnor från EU/EES länder och invandrarkvinnor från utomeuropeiska länder. Graden av integration på arbetsmarknaden bland invandrarkvinnor varierar beroende på var de är födda. Utomeuropeiska invandrarkvinnor har relativt sämre ställning på arbetsmarknaden jämfört med andra grupper. Förutom skillnader i sysselsättning beroende på födelseland har invandrarkvinnor sämre ställning på arbetsmarknaden än invandrarmän från samma land trots jämförbar utbildningsbakgrund. Skillnaderna mellan invandrarmän och -kvinnor gäller inte bara i sysselsättningsgrad utan också inkomster. Enligt en rapport från OECD har lågutbildade invandrarmän genomgående högre inkomster än högutbildade invandrarkvinnor. Jämställdhetskampen handlar i stor utsträckning om makt, att förändra könsmaktsordningen i samhället. Integration har kommit att handla om kultur. Mångfald har handlat om olikheter. Vad kan vi lära av jämställdhetskampen? Hur kan vi aktivt arbeta för ökad integration/jämlikhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Arbetarrörelsens och vårt partis ansvar Socialdemokratin växte fram som en folkrörelse och folkrörelsearbetet är alltjämt grunden för vårt politiska arbete. Därför måste vi också ta till oss kraften i det engagemang, som uttrycks av de nya folkrörelser, som växer fram som en reaktion på orättvisor och problem i dagens samhälle. Tilltron till demokratin beror både av medborgarnas möjlighet till delaktighet i den och av dess handlingskraft, av politikens möjligheter att göra verklighet av fattade beslut. Partiprogrammet Hur når vi socialdemokrater de som inte är organiserade i föreningslivet? Hur arbetar vårt parti mot diskriminering, främlingsfientlighet, rasism och homofobi? Har vi själva diskriminerande strukturer? Är varvade listor och mångfaldsplaner en framkomlig väg för en jämlik fördelning av makten? Hur kan vi arbeta tillsammans i hela arbetarrörelsen, med idrottsrörelsen, facken, ABF, hela folkrörelsesverige? Hur såg valdeltagandet ut hos olika grupper i din kommun? Hur skapar vi förutsättningar för att öka valdeltagandet bland personer med invandrarbakgrund? Vilka normer och värderingar bestämmer och stänger ute i vårt parti? 14 15
3374SOCrådslagIntegrat148x210 03-09-03 11.10 Sida 18
3374SOCrådslagIntegrat148x210 03-09-03 11.10 Sida 20 www.socialdemokraterna.se