Rapport från utvärdering av Lernia Utbildning AB november 2011

TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (21) 2012-01-23XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE INGA-LILL ASKELÖF STUDIE - OCH YRKESVÄGLE DARE, SOLLENTUNA Rapport från utvärdering av Lernia Utbildning AB 21 25 november 2011 Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Besöksadress Hantverkargatan 3 A www.stockholm.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN... 4 BESKRIVNING AV ENHETEN... 5 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 8 Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 8 Styrkor... 8 Svagheter... 9 Kunskaper, utveckling och lärande... 11 Styrkor... 11 Svagheter... 12 Bedömning och betygssättning... 14 Styrkor... 14 Svagheter... 15 Övrigt... 16 Områden att utveckla... 17 SAMMANFATTANDE ANALYS... 19 BILAGA: ORGANISATIONSSKISS.. 21

3 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Nedan beskrivs den metod som uppföljningsenheten i Stockholms stad tillämpar vid utvärderingsuppdrag 2011/12 i ett projekt rörande vuxenutbildning i samarbete med KSL för följande kommuner: Botkyrka, Nacka, Upplands Väsby, Tyresö, Sollentuna och KCNO (Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm). Uppföljningsenheten vid Stockholms stads utbildningsförvaltning utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella riktlinjer granska hur skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever, personal och skolledning. Vid distansutbildning genomförs intervjuerna i regel per telefon. observera verksamheten och göra lektionsbesök. Vid distansutbildning granskas även lärportalen i viss utsträckning. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen och andra nationella styrdokument. Förutom detta granskar vi skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets verktyg BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

4 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV UTVÄRDERINGEN Stockholms stads uppföljningsenhet granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Utvärderingen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men även andra områden kan kommenteras om det finns starka skäl till det. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Detta område granskas utifrån läroplanen (Lpf 94), men även utifrån skollagen och förordning om kommunal vuxenutbildning samt utifrån forskningsresultat inom området. Beträffande ledarskap granskas inom detta område främst skolledningens arbete medan övrig personals, främst lärares, ledarskap granskas under Kunskaper, utveckling och lärande. Kunskaper, utveckling och lärande Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94). Dessutom utgår utvärderingen från tydligt bekräftade forskningsresultat med relevans för dessa mål och riktlinjer. Bedömning och betygssättning Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpf 94), Skolverkets Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygssättning och Handlingsplan för rättssäker och likvärdig betygssättning. Granskningen av bedömning och betygssättning sker på ett sådant sätt att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området Kunskaper, utveckling och lärande. I detta avseende utgår granskningen också från vissa allmänt accepterade forskningsresultat.

5 BESKRIVNING AV ENHETEN Företag /skola Planerat antal poäng innevarande halvår/antal studerande 2 Utbildningsinriktning Lokaler Personal inom skolan/företaget Lernia Utbildning AB 39 200 poäng/ 97 studerande Gymnasial vuxenutbildning: El, Ekonomiassistent, Handel och butik, Örnsberg och Liljeholmen Cirka 24 lärare, 1 studie- och yrkesvägledare 3 administratörer VVS, Fastighetsskötare Företag/skola Denna utvärdering omfattar Lernia Utbildning AB, Marknadsområde Öst, gymnasial vuxenutbildning i Örnsberg och Liljeholmen. Utbildning Lernia Utbildning AB bedriver yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning med olika utbildningspaket på heltid i Örnsberg och Liljeholmen. Örnsberg: El, Ekonomiassistent, Handel och butik Liljeholmen: VVS, Fastighetsskötare Studerande Örnsberg: cirka 260 elever Liljeholmen: cirka 280 elever Personal Inom Lernia benämns lärarna utbildningskonsulter. Skolan har cirka 12 lärare/utbildningskonsulter i Örnsberg och ungefär lika många, 12 lärare/utbildningskonsulter, i Liljeholmen. I Örnsberg är ungefär hälften av 2 Antal poäng avser planerat antal verksamhetspoäng innevarande halvår och antal studerande avser antal personer som studerar den tiden från projektkommunerna, oavsett i vilken omfattning dessa personer studerar (deltid/heltid).

6 yrkeslärarna/utbildningskonsulterna behöriga yrkeslärare och i Liljeholmen har skolan endast en behörig yrkeslärare. Skolan har dessutom en studievägledartjänst och tre administratörer till sitt förfogande för dessa utbildningar. Lokaler Lernia har lokaler i Örnsberg och Liljeholmen, båda lokalerna relativt centralt belägna i förhållande till tunnelbanestationerna. Ledningsorganisation Lernia Utbildning AB leds av en vd och är indelad i sju marknadsområden. Marknadsområde Öst 3 leds av en marknadsområdeschef som sitter i Västerås. I sin stab har han en controller, en marknadsområdeskoordinator som arbetar med kvalitetsfrågor och administrativa frågor samt två konsultchefer i Uppsala som sköter personalfrågor och har allt arbetsmiljöansvar för hela marknadsområdet. Alla som ingår i staben arbetar över hela marknadsområdet. Örnsberg och Liljeholmen har var sin utbildningschef som har det pedagogiska ansvaret för verksamheten inom respektive enhet. De har budgetansvar för sina respektive verksamheter, men de har inte personal- och arbetsmiljöansvar utan miljöfrågor, anställningar, utvecklingssamtal och lönesamtal för lärarna sköts av de två konsultcheferna i staben för Marknadsområde Öst. Den rektor som finns i Sverige inom Lernia Utbildning AB för att kunna utnyttja betygsrätten är placerad centralt i företaget inom enheten Forskning och Utveckling. I denna centralt placerade enhet återfinns dessutom Lernias utvecklingsansvariga ledare samt ansvariga för metod- och verksamhetsutveckling. Personalgrupperingar och mötesstruktur Inom koncernen Lernia Utbildning AB träffas marknadsområdescheferna en gång per månad och har telefonmöten en gång per vecka tillsammans med Lernia Utbildnings VD. Marknadsområde Öst har gemensamma möten en gång per månad med sina 12 utbildningschefer och har däremellan telefonmöten med utbildningscheferna varje vecka, vilket i praktiken innebär var tredje vecka för varje enskild utbildningschef. Marknadsområdeschefen åker runt till sina olika enheter några gånger per termin och följer upp varje enhet i genomsnitt en gång per månad. I månadsmötena deltar även marknadsområdeskoordinatorn, controllern och de två konsultcheferna. 3 Se Bilaga: Organisationsskiss Lernia, Marknadsområde Öst

7 Liljeholmen: Utbildningschefen träffar sina utbildningskonsulter/lärare en förmiddag varje vecka. Örnsberg: Utbildningschefen träffar sina utbildningskonsulter/lärare i samband med frukost varje fredag för arbetslaget inom El, och utbildningskonsulterna/lärarna inom Ekonomiassistent samt Butik och handel träffar sin utbildningschef en gång per månad. Övrigt Lernia Utbildning AB har nyligen fått betygsrätt, men tillämpar denna rätt endast när det gäller utbildning som bedrivs för annan kunds räkning än en kommun. Det kan handla om uppdrag för exempelvis Arbetsförmedlingen. Lernia har en rektor för betygsrätten som är anställd centralt för hela Sverige. Än så länge är det ingen kommunal uppdragsgivare som slutit avtal med Lernia Utbildning AB om att överlåta betygsrätten till företaget, utan det är respektive kommuns kommunalt ansvarige rektor som har ansvaret för varje kommuns entreprenad.

8 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag är att granska och utvärdera enhetens resultat. Med resultat menar vi enhetens förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Sammanställningen av styrkor, svagheter och utvecklingsområden som vi gör i detta avsnitt är avsedd att ge en översiktlig bild av vår bedömning av verksamheternas kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte är möjligt att på ett kvantitativt sätt genom att jämföra sammanställningar i olika rapporter med varandra avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra. Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna som avgör det. Jämförelser måste baseras på noggrann läsning av texten vid punkterna. Styrning, ledning och kvalitetsarbete (Organisation, dokumentation, skolledningens pedagogiska ledarskap etc) Styrkor Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Företaget har stärkt det nära pedagogiska ledarskapet på enheterna sedan omorganisationen i höstas, vilket uppskattas av både elever och lärare. De två enheterna har nu fått var sin ansvarig utbildningschef. De nyanställda ledarna i Örnsberg och Liljeholmen är välkända hos elever och lärare och uppfattas som mycket tillgängliga och lyhörda för elevernas och lärarnas synpunkter och önskemål. Företaget har påbörjat en internutbildning med föreläsningar 2-3 gånger per termin om styrdokument för vuxenutbildningen som genomförs av Lernias centralt anställde rektor; föreläsningarna behandlar både nuvarande regelverk och information om Vux2012. Mellan föreläsningarna arbetar enheten i Liljeholmen med diskussioner av olika case med sin utbildningschef på arbetslagsträffarna. Enheterna har lagt lite olika tyngd på behovet av kompetensutveckling inom detta område. Fortbildningsverksamhet och uppföljning av föreläsningarna äger rum en halv dag per vecka i Liljeholmen. I Örnsberg sker uppföljning av föreläsningarna inte med samma systematik och tidsvolym som i Liljeholmen, utan här sker uppföljning någon timme någon gång ibland när behov finns.

9 Lernia har tagit fram ett särskilt material för lärarna på lärplattformen som behandlar bland annat regelverk och allmän systemkunskap om vuxenutbildningen. Det är meningen att lärarna på egen hand ska läsa in detta material. Uppföljning av detta sker systematiskt av utbildningschefen i Liljeholmen. Frågor om bedömning och betygssättning ägnas särskild uppmärksamhet i internutbildningen. I samarbete med en av de beställande kommunerna har Lernia tagit fram en konkret handlingsplan för att förbättra utbildningen för Örnsberg och Liljeholmen. Företaget har utvecklat en ny version av sin lärplattform som snart ska tas i bruk där utvärdering och uppföljning kommer att få en tydligare plats än idag och där såväl lärare som elever kan gå in och titta. Företaget har en tydlig mötesstruktur och bemödar sig om att hitta samverkansfora för de olika utbildningscheferna. Företaget har nyligen anställt en ny marknadsområdeskoordinator som ska arbeta särskilt med kvalitetsfrågor och styra upp utbildningsadministrationen inom Marknadsområde Öst. De nyanställda ledarna i Örnsberg och Liljeholmen har påbörjat ett arbete med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och Lernia har centralt även påbörjat ett arbete att ta fram olika typer av resultat. Svagheter Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal svagheter, bland annat dessa: Utbildningscheferna har det fulla pedagogiska ansvaret, men inte arbetsmiljöansvar och personalansvar och har därför inte förfogande över personalens behov av utvecklingsinsatser eller behovet av arbetsmiljöinsatser på den enhet de har det fulla pedagogiska ansvaret för. Lärare och elever känner inte till att det är en kommunal rektor som är ansvarig rektor för utbildning på entreprenad de flesta tror istället att det är Lernias centralt anställde rektor som har ansvaret och känner inte till de kommunalt ansvariga rektorerna. Lernia använder oftast helt andra yrkesbenämningar än de som gäller enligt styrdokument för formell utbildning, vilket inte harmonierar med skollagen och dessutom kan bli förvirrande för de studerande som inte riktigt förstår vilken roll de olika befattningshavarna har inom Lernia.

10 Lärarna kallas alltid för utbildningskonsulter och den som har ansvaret för den dagliga verksamheten kallas utbildningschef, medan den som har ett pedagogiskt ansvar nationellt inom hela koncernen kallas för rektor. Denna nomenklatur harmonierar inte med det nationella regelverket för formell utbildning där den som undervisar benämns lärare. Kvalitetsarbetet är inte ännu systematiskt genomfört och årshjul eller liknande översikt saknas över det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Lärare och elever är inte delaktiga i kvalitetsarbetet. Dokumentation: Redovisningen av kvalitetsarbetet sker mestadels på en nivå ovanför enheterna, på marknadsområdesnivå. Detta innebär att utbildningscheferna på de olika enheterna inte alltid kan känna igen sin egen enhets resultat och agenda i den sammanlagda kvalitetssammanställningen. Kvalitetsredovisningen blir därför inte ett verksamt verktyg för förändring och utveckling lokalt inom varje enhet. Utvärderingar görs inte alltid med de intervall som fastställts för företaget och redovisas inte tillbaka till elevgruppen och lärargruppen som underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Elever som startade i augusti har enligt egen uppgift ännu inte alltid gjort utvärderingar i slutet av november. Arbetsplan för varje enhet som är baserad på enhetens olika typer av resultat och framtagen i samarbete med lärare och elever saknas. Den handlingsplan som en beställande kommun har gjort och som av utbildningscheferna och av marknadsområdeschefen uppfattas som huvuddokument för kommande utvecklingsarbete är huvudsakligen baserad på en elevenkät som inte alltid har särskilt hög svarsfrekvens, och den planen är inte heller framtagen i samarbete med lärare och elever. Kvalitetsredovisning i någon form på marknadsområdesnivå eller koncernnivå saknas. Obehöriga lärare som anställs på uppdrag på deltid och som har egen firma omfattas inte av fortbildningsinsatser. De exempel vi stötte på gällde Liljeholmen. De nyanställda utbildningscheferna har ännu inte hunnit göra lektionsbesök hos alla lärare. Någon annan systematisk form av utvärdering av lärarnas arbete i klassrummet, till exempel kollegieutvärdering, förekommer inte.

11 Kunskaper, utveckling och lärande (Betygsbaserade kunskapsresultat, lärande, distansundervisning, informations- och kommunikationsteknik, studerande i behov av särskilt stöd, validering, arbetsplatsförlagd utbildning etc) Andel studerande från projektkommunerna som uppnått minst betyget Godkänd inom Lernia läsåret 2010/11 Skola/företag Lernia Utbildning AB Gymnasial vux 82,7% 87% 4 Riket, totalt Andel studerande som uppnått minst betyget Godkänd är något lägre hos Lernia än för riksgenomsnittet, men med tanke på att nästan alla elever går kvar på utbildningen bara två procent har avbrutit studierna i höst så får det betraktas som ett gott resultat ändå. Styrkor Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna tycker att de har mycket kunniga och engagerade lärare överlag. En del lärare har färsk och mångårig erfarenhet från sin bransch och har således stor aktuell yrkeserfarenhet och kunskap. Eleverna tycker att de får mycket stöd och hjälp av lärarna. Eleverna tycker att de lär sig mycket under utbildningen. Introduktionsveckan i Liljeholmen är uppskattad av eleverna. Dock menar en del elever att den är för lång; det borde räcka med några dagar. Skolan har bra kontakt med branschen inom VVS i Liljeholmen. Skolan har en särskild praktikanskaffare inom VVS och skolan följer också upp den arbetsplatsförlagda utbildningen med personligt lärarbesök en gång per praktikperiod. Skolan har bra verkstäder enligt eleverna både på VVS och El. Eleverna på El erbjuds stöd kl 8-9 varje dag. Denna möjlighet utnyttjas dock sällan enligt eleverna. I Liljeholmen finns ett särskilt stödpass utlagt i matematik, vilket uppskattas av de elever som kommer dit. I övrigt ber man den lärare om hjälp som finns på plats i Liljeholmen. 4 Skolverkets statistik för kalenderåret 2010, Komvux-Studieresultat-Riksnivå, Tabell 2

12 Lärportalen uppskattas mycket av de studerande. Det varierar dock bland lärarna i vilken grad den används, enligt de studerande. De studerande har god kännedom om kursplaner och betygskriterier, och lärarna har gått igenom dessa noga med de studerande. Skolan har en god uppföljning av elevernas frånvaro, dels genom administratörerna och dels genom studie- och yrkesvägledaren. Skolan erbjuder trepartssamtal (studie- och yrkesvägledare, elev, lärare) som stöd för elever som har problem. De flesta elever som började sin utbildning från och med hösten 2011 har en individuell studieplan som diskuterats igenom med ansvarig lärare vid starten av utbildningen. Lärarna tror oftast på elevernas förmåga att lära sig. Arbetsplatsförlagd utbildning ingår inom såväl Ekonomiassistent som Butik och handel, El och VVS. Den arbetsplatsförlagda utbildningen följs oftast upp av ett personligt besök av ansvarig lärare. Personligt uppföljningsbesök sker alltid inom VVS, Ekonomiassistent och Butik och handel och ofta inom El. Elevrådsarbete är väl organiserat på båda enheterna och fungerar som en god samverkanskanal mellan studerande och ledning. Inom el-området finns en kursutvecklingsgrupp centralt som jobbar med utvecklingsfrågor på nationell nivå och där Örnsberg har en representant med. Lernia förhandlar med olika högskolor för att ta fram fortbildning för obehöriga yrkeslärare. Tidigare köpte Lernia sådan utbildning av Malmö högskola, men man vill byta och nu undersöker man möjligheten att anlita en lärarutbildning på annan ort. Diskussioner mellan lärare inom respektive utbildningspaket har påbörjats med syfte att stärka helhetssynen inom varje utbildningspaket. Svagheter Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal svagheter, bland annat dessa: Många yrkeslärare saknar formell lärarutbildning. Till exempel finns bara en behörig lärare på VVS i Liljeholmen och bara 50% är behöriga lärare i Örnsberg.

13 Nära coachning av obehöriga lärare finns inte alltid, till exempel i Liljeholmen. Ett problem för Liljeholmen är att den nye utbildningschefen inte har pedagogisk utbildning. En nyanställd lärare i Liljeholmen följde inte kursplanen och visste inget om betygskriterier, enligt de studerande. Det råder mycket ojämn arbetsbelastning för eleverna på VVS över terminen. Detta gäller även delvis för Ekonomiassistenterna. Eleverna har väldigt hög arbetsbelastning under första delen av terminen och under terminens 6 sista veckor har de endast en halv dags undervisning/vecka. Vissa elever skulle gärna vilja ha mer undervisningstid i verkstäderna. Även Ekonomiassistenterna skulle vilja ha bättre och jämnare arbetsbelastning. Eleverna på VVS får betala stora summor pengar för verktyg, skyddskläder och litteratur (närmare 8-10 000,-/elev). Enligt regelverket får huvudmannen bestämma att sådant material som varje elev har för eget bruk och behåller som sin egendom ska anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad. Detta är dock ett beslut som ska fattas av respektive huvudman, d.v.s. varje kommun. Materialanskaffning är extra dyrt för kvinnor som behöver köpa specialverktyg som passar för små händer, enligt intervju med en kvinnlig studerande. Ibland har det tidigare saknats material för att fullgöra vissa praktiska examinationsuppgifter enligt eleverna på VVS, utan examination har fått skjutas upp tills material finns på plats. Validering saknas överlag. Även om Lernia i sitt manifest kallat Lernia Utbildningspedagogiska koncept, lång version beskriver inriktningen Ett validerande arbetssätt, så har det synsättet ännu inte trängt in i den lärande vardagen ute på de enheter som vi har besökt. Individualisering av undervisningen är inte alltid optimal, utan den centralt strukturerade undervisningen ligger fast för alla; även tidsomfattningen är densamma för alla elever på alla kurser. Den kommande lärplattformen kommer att innebära bättre möjligheter att ge individuella, kompletterande uppgifter och feedback. Vissa lärare betonar provens roll i undervisningen väldigt mycket och använder proven som motivationsfaktor, vilket leder till att undervisningen tenderar att läggas upp huvudsakligen för att eleverna ska klara proven än att individualiseras efter varje elevs och branschens behov. Den nya utförliga individuella studieplanen följs inte upp kontinuerligt. Stödmöjligheterna är inte tillräckliga, bland annat inom matematik.

14 Som exempel angav lärarna att de önskade så kallad mattestuga på förmiddagstid, både i Liljeholmen och i Örnsberg. Den stödtid som erbjuds kl 08-09 inom El-utbildningen nyttjas inte av eleverna varför man skulle behöva se över den nuvarande stödmodellen. På Liljeholmen finns en mattestuga kl 15-17 två dagar i veckan men inte heller den är så välbesökt som lärarna menar att den borde vara. Branschråd inom El, Ekonomiassistent och Butik och handel saknas, liksom information till eleverna från branschrepresentanter inom vissa av dessa områden. Utbyte av erfarenheter mellan elever från olika terminsgrupper är inte organiserat. Information om centralt utvecklingsarbete och kommande kompetensutvecklingsinsatser för lärarna ämnesvis och gruppvis är inte tydligt kommunicerad. Till exempel är lärarna oroliga för hur de ska få tid till att sätta sig in i och utveckla de nya kursplanerna inför Vux2012 och de känner inte till att ett utvecklingsarbete pågår centralt. Eleverna på El tycker att lärportalen inte är tillräckligt utbyggd utan skulle vilja ha alla kursplaner, betygskriterier, arbetsuppgifter, enskild feedback och samtliga enskilda studieresultat där. Bedömning och betygssättning (Information och återkoppling till de studerande, arbetet för likvärdighet i bedömning och betygssättning etc) Styrkor Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Fortbildning om bedömning och betygssättning pågår för tills vidareanställda lärare. Vissa obehöriga lärare har blivit utlovade att få stöd av utbildningschefen i samband med bedömning och betygssättning. På båda enheterna genomförs betygskonferenser, där lärarna diskuterar betygssättningen för enskilda elever tillsammans med kollegor och berörd utbildningschef. Eleverna menar att de oftast får god och kontinuerlig feedback av de flesta lärare på sina arbetsinsatser. Det finns dock ingen samlad policy för respektive enhet om hur detta ska ske, utan varje lärare gör på sitt sätt.

15 De flesta elever tycker att de flesta lärarna har haft en bra genomgång av kursplaner och betygskriterier. Svagheter Vår utvärdering har visat att enheten har ett antal svagheter, bland annat dessa: Likvärdighetsarbetet inom bedömning och betygssättning är inte utvecklat. Lärarna diskuterar och reflekterar inte systematiskt över betygsresultat inom sina kurser och det görs ingen jämförelse vare sig mellan betyg på nationella prov och satta betyg, där sådana resultat finns, eller mellan satta betyg över tid. De lärare som anställs på uppdrag (konsulter som har egen firma på VVS) är obehöriga och omfattas inte av fortbildningsinsatser om styrdokument och bedömning och betygssättning och de får därmed inte del av den kompetensutveckling som behövs för att klara alla delar av läraruppdraget. Formativ (framåtsyftande) bedömning genomsyrar inte arbetet med bedömning och betygssättning hos alla lärare. Det råder inte samsyn om möjligheterna att få komplettera redan inlämnade uppgifter, och alla lärare låter inte eleverna få förbättra eller komplettera redan inlämnade uppgifter. Alla lärare låter inte eleverna få titta på och behålla sina prov för att lära sig av dem, enligt uppgifter från eleverna, och alla lärare har inte alltid lyckats förklara för sina elever hur de har bedömt vissa inlämnade uppgifter. Vissa lärare ger inte fullödig feedback utan rättar enligt eleverna bara enligt manual rätt/fel, vilket inte stämmer med nuvarande betygssystem där olika kvaliteter ska uppnås. En utbildningschef som ska stötta obehöriga lärare i samband med bedömning och betygssättning är inte själv utbildad lärare eller rektor. Butik och handel: En lärare kräver närvaro hela tiden och sätter betyg bara på aktiv närvaro, det vill säga varierade examinationsformer förekommer inte alltid. Läraren har inte lyckats kommunicera sitt bedömningstänkande till alla elever.

16 Övrigt Andel studieavbrott per den 15/10 2011: Andel studieavbrott Skola/företag Genomsnitt Stockholms län 2% 17% 5 18 % 6 Genomsnitt riket Två studerande av 97 har avbrutit studierna per den 15/10. Kommentar: Andelen studieavbrott avser studerande inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning från samtliga projektkommuner. Lernia har en mycket låg avbrottsfrekvens, vilket troligen är ett resultat av deras mycket goda arbete med uppföljning av de studerande. Som alltid bör man dock beakta att olika utbildningsanordnare definierar studieavbrott på olika sätt, varför det kan vara svårt att jämföra avbrottssiffrorna direkt mellan olika skolor. En annan synpunkt som framkom under vårt besök var att vissa kvinnliga elever i Örnsberg tycker att vissa manliga elever har för tuff jargong gentemot kvinnor, vilket vi menar att skolan bör arbeta mer aktivt med att motverka. 5 Skolverkets statistik för kalenderåret 2010, Komvux-Studieresultat-Länsnivå, Tabell 1 6 Skolverkets statistik för kalenderåret 2010, Komvux-Studieresultat-Länsnivå, Tabell 1

17 Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, men även från sådant som varken är att betrakta som styrkor eller svagheter, bör prioriteras: Pedagogiskt ledarskap Lernia Utbildning AB har det senaste året stärkt det nära pedagogiska ledarskapet på de utvärderade enheterna så att det numera finns en ansvarig utbildningschef på varje enhet. Det är nu viktigt att de nya utbildningscheferna fortsätter på den inslagna vägen och tar vara på möjligheten att ta ett större pedagogiskt ansvar för verksamheten på respektive enhet och fortsätter att utveckla det nära pedagogiska ledarskapet så att de verkligen blir pedagogiska ledare. Här ingår bland annat det systematiska kvalitetsarbetet och genomförandet av systematiska lektionsbesök hos alla lärare för att utmana lärarna i deras ledarskap i klassrummet. Som utbildningsanordnare inom det formella utbildningsväsendet är det viktigt för Lernia att nyttja det regelverk och den nomenklatur som finns där, till exempel benämningen lärare för dem som undervisar eleverna. Det är också viktigt att klargöra ansvaret för de kommunala rektorerna och hur deras roll ska se ut när det gäller komvux på entreprenad. Obehöriga lärare Lernia har tagit olika initiativ för att försöka öka andelen behöriga lärare, framför allt inom yrkessidan, vilket är positivt. Rekryteringsinsatser, fortbildningsinsatser på arbetstid, förhandling med olika lärosäten för att finna lämpliga distansutbildningar är goda initiativ. Vi tror dock att Lernia även måste arbeta ännu mer med att konkret och nära stötta de obehöriga lärarna, besöka lektioner, ge pedagogiska tips, klargöra styrdokument och diskutera hur man gör när man bedömer elevprestationer och sätter betyg. Detta stöd bör ges av en pedagogiskt utbildad och erfaren ledare. Systematiskt kvalitetsarbete Lernia bör satsa på att utveckla ett kvalitetsarbete nära varje enhet och i det involvera medarbetare och studerande på ett bättre sätt. När studerande och lärare får bättre återkoppling på olika typer av resultat som är giltiga för den egna enheten kan kvalitetsarbetet bli ett reellt verktyg för ett pedagogiskt förändringsarbete, som engagerar alla parter. Även på aggregerade nivåer, till exempel marknadsområdesnivå och koncernnivå, borde det vara av intresse för företaget att följa upp olika typer av utbildningsresultat på ett tydligare sätt över tid för att se hur den pedagogiska verksamheten utvecklas över tid på en övergripande nivå.

18 Någon typ av årshjul eller liknande borde underlätta för alla att få en god överblick över kvalitetsarbetets olika komponenter. Validering Skolan har en bra och detaljerad modell för den individuella studieplanen. Den används dock inte särskilt aktivt efter ifyllandet, men den skulle kunna ligga till grund för ett validerande arbetssätt som innebär att skolan arbetar med ett mer individuellt studieupplägg för varje elev och tillvaratar förkunskaper och inriktning bättre än vad som sker idag. Det skulle kunna betyda att en del elever kunde bli klara tidigare med sina studier och komma ut i yrkeslivet snabbare. Formativ (framåtsyftande) bedömning Vissa lärare arbetar med formativ (framåtsyftande bedömning), men flera lärare känner inte till den eller har ännu inte förstått tankegångarna bakom denna modell. Enligt eleverna förekommer det ibland lärare som inte vill att de behåller proven för att lära sig mer (det gällde inte nationella prov), lärare som inte kan förklara riktigt hur de har bedömt olika provsvar, lärare som bara bedömer med rätt eller fel utan vidare kommentarer eller lärare som bara bedömer prestationer som utförs vid så kallad aktiv närvaro och inte har lyckats kommunicera till eleverna hur bedömningen går till. Likvärdighet i bedömning och betygssättning Företaget bör arbeta mer med att stärka likvärdigheten i bedömning och betygssättning. Den fortbildning som påbörjats, liksom de betygskonferenser som också har initierats, är bra byggstenar i det arbetet. Lernia bör dock vidareutveckla samarbetet med andra lärare inom samma ämnen, både inom koncernen och inom gymnasieskolan, för att säkerställa en god likvärdighet i bedömning. Idag är det mest el-lärarna som har samverkan inom sina ämnen, både lokalt och nationellt, på de enheter som vi besökte. Jämförelse av satta betyg över tid och mellan ämnen och bedömning då lärarna bedömer varandras elever är exempel på metoder som kan stärka likvärdigheten.

19 Sammanfattande analys Lernia Utbildning AB har det senaste året förstärkt ledningen av enheterna i Örnsberg och Liljeholmen så att varje enhet numera leds av en egen utbildningschef. Det betyder att möjligheterna till ett nära pedagogiskt ledarskap har stärkts väsentligt och ett gott utvecklingsarbete i den riktningen har också inletts, vilket uppskattas av både lärare och studerande. Det är dock viktigt att detta arbete fortsätter med stor intensitet så att utbildningscheferna blir de pedagogiska ledare som verkligen kan både stötta och utmana lärarna i deras ledarskap. I likhet med andra utbildningsanordnare råder här en viss osäkerhet om den kommunala rektorns ansvar och roll beträffande utbildningarna, vilket de beställande kommunerna bör reda ut om inte tidigare så i samband med införandet av nya nationella styrdokument 2012. Lernia har fortfarande problem med att finna behöriga lärare, främst yrkeslärare, men har vidtagit flera åtgärder för att försöka råda bot på detta, vilket vi tycker är positivt. De nya ledarna har här en mycket stor uppgift att ge dessa lärare extra stöd i sin yrkesutövning, både vad gäller upplägg av utbildningen och bedömning och betygssättning. Som utbildningsanordnare inom det formella utbildningsväsendet är det viktigt för Lernia att nyttja det regelverket och den nomenklatur som finns där, till exempel benämningen lärare för dem som undervisar eleverna. Området bedömning och betygssättning, där Lernia i år bedriver fortbildning för samtliga lärare, bör stärkas ytterligare. Likvärdigheten i bedömning och betygssättning liksom formativ bedömning är områden som vi menar att Lernia bör arbeta mer med. Ökad individualisering och validering är ytterligare utvecklingsområden som skulle kunna förbättra yrkesutbildningen i Örnsberg och Liljeholmen, gärna baserat på den relativt detaljerade individuella studieplan som alla studerande fyller i vid studiernas början, men som sedan inte används så mycket i utbildningen. Lernia arbetar mycket bra med uppföljning av de studerandes närvaro, vilket också ger mycket bra resultat i form av låg avbrottsfrekvens. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett område som fortfarande bör utvecklas och då helst på enhetsnivå i samarbete med lärare och elever så att detta arbete kan bli ett verksamt verktyg för konkret utvecklingsarbete på lokal nivå. Även på högre nivå inom företaget borde det systematiska kvalitetsarbetet kunna göra stor nytta för att ge företaget en god bild av hur man lyckas med sitt lärande ur olika aspekter och även göra jämförelser över tid.

20 Stockholm 2012-01-13 Lena Kaev Utbildningsinspektör Stockholms stad Inga-Lill Askelöf Medbedömare Studie- och yrkesvägledare, Sollentuna

21 Bilaga Organisationsskiss Lernia, Marknadsområde Öst