Affärsutveckling Närodlade stråbränslen till kraftvärmeverk

Affärsutveckling Närodlade stråbränslen till kraftvärmeverk Jan Erik Mattsson Slutrapport SLU Alnarp Rapport 2006:8 Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik Report Swedish University of Agricultural Sciences Dept of Landscape Management and Horticultural Technology ISSN 1652-1552

I denna serie publiceras rapporter från Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik vid SLU Alnarp. En lista på publicerade rapporter i serien finns på institutionens hemsida med adressen www.lt.slu.se This is a publication from the Department of Landscape Management and Horticultural Technology at the Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp. The issues in this series of publications are listed at the homepage www.lt.slu.se Jan Erik Mattsson är docent vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Hans forskning, sedan 1975, har huvudsakligen handlat om biobränslen, särskilt biobränslens egenskaper. SLU P.O. Box 66 SE-230 53 ALNARP SWEDEN Phone: +46 40 415000 (operator) www.lt.slu.se

Förord Med stigande energipriser har intresset ökat för olika biobränslen. Biobränslen från skogen är redan väl etablerade i det svenska energisystemet. Intresset är stort för att även utveckla användningen av biobränslen från jordbruket. Ett exempel på detta intresse är Jordbruksverkets satsning av medel för landsbygdsutveckling (LBU) på energiprojekt. Det räcker då inte med att endast utveckla tekniken för odling och produktion. Det behövs också en efterfrågan så att marknaden kan utvecklas. I sydvästra Skåne finns förutsättningar för en sådan utveckling. Lunds Energi planerar att bygga ett stort biobränsleeldat kraftvärmeverk där en av pannorna ska kunna elda närodlade stråbränslen. Projekt Affärsutveckling - närodlade stråbränslen till kraftvärmeverk, som redovisas i denna rapport, hade som syfte att ta fram ett koncept för marknadsföring, organisation, produktion och leverans av stora volymer närodlade stråbränslen till regionala kraftvärmeverk. Lunds Energis planerade kraftvärmeverk och de förutsättningar för produktion av stråbränslen som finns i kraftverkets närområde har använts som utgångspunkt och exempel. Projektet har finansierats av Jordbruksverket, Partnerskap Alnarp och LRF Skåne. Dessutom har Lunds Energi bidragit med ett projekt om olika stråbränslens värde som bränsle. Lunds Energis projekt har haft en egen budget, men drivits i nära samarbete och i praktiken fungerat som ett delprojekt. Arbetet har drivits och styrts av en grupp med representanter för Lunds Energi, LRF Skåne, LRF:s kommungrupper i Lund och Eslöv, Agellus Miljökonsulter, HIR Malmöhus, LRF Konsult och SLU, Alnarp. Ett varmt tack riktas till finansiärer och projektmedarbetare. Alnarp i december 2006 Jan Erik Mattsson Projektledare 1

Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Syfte...5 Metoder och material...6 Resultat...7 Stråbränsletillgångar...7 Stråbränslens värde som bränsle...9 Kalkyler för stråbränslen...9 Hanteringssystem...10 Organisation och avtal...11 Företagsform...13 Avtal...13 Lönsamhet för ett leveransbolag...14 Rekrytering av halmleverantörer...15 Referenser...16 Bilagor: 1. Projektmedarbetare och styrgrupp 2. Kartläggning av tillgängliga mängder halm i området kring planerat kraftvärmeverk i Örtofta, mellan Lund och Eslöv 3. Stråbränslenas energiinnehåll och värde som bränsle 4. Kalkyler och hantering 5. Organisation och avtal 2

Sammanfattning och slutsatser Lunds Energi planerar att bygga ett biobränsleeldat kraftvärmeverk mellan Lund och Eslöv med en total effekt på ca 155 MW. Det ska utformas så bränsleflexibelt som möjligt. Preliminär utformning är en anläggning med två pannor, varav en på ca 45 MW som ska kunna eldas med stråbränsle eller skogsbränsle. När kraftvärmeverket tas i drift innebär det att det finns en marknad inom närområdet för 50 000 70 000 ton stråbränslen per år med ett totalt värde på 30-40 miljoner kr per år. Kartläggning av halmtillgångar inom ca 50 km från det planerade kraftvärmeverket visar att det finns 200 000-300 000 ton halm per år som nu plöjs ner. Förväntad ökad efterfrågan på halm som strö till hästar och andra husdjur är liten i förhållande till dessa halmmängder. Även med hänsyn till att en del av halmen kommer att plöjas ner för att bibehålla mullhalten i åkermarken beräknas det finnas tillräckligt med halm till det planerade kraftvärmeverket. Odling av andra stråbränslen som helsäd och hampa kan ge ytterligare tillskott. Enligt beräkningar kan rena stråbränsleväxtföljder inte konkurrera med en traditionell växtföljd med sockerbetor med dagens priser. När sockerreformen är helt genomförd år 2009 är skillnaden obetydlig. En ren stråbränsleväxtföljd, baserad på urban växtnäring i form av slam, kan ge lika eller bättre ekonomi, framförallt om man räknar med att lantbrukaren kan ta ut en mottagningsavgift för slammet. För att kunna förse det planerade kraftvärmeverket med stråbränslen från närområdet krävs att leveranserna organiseras. Lunds Energi ser gärna att det bildas några företag som kan samordna leveranserna från flera små och stora odlare. Olika företagsformer kan tänkas där odlare, maskinstationer och åkare deltar. Närmast till hands ligger aktiebolag och ekonomiska föreningar, var och en med fördelar och nackdelar. För att skapa mervärden i det planerade kraftvärmeverkets omgivning bör bolaget/föreningen svara för så stor del av värdekedjan som möjligt. Det ska teckna kontrakt med kraftvärmeverket om leverans av en viss kvantitet och kvalitet stråbränsle och sedan köpa upp stråbränsle, organisera pressning, lagring och transport. Beräkningar, delvis baserade på erfarenheter från Danmark, tyder på en god lönsamhet för sådana företag. Det är emellertid viktigt att var och en gör sin egen kalkyl utifrån sina förutsättningar. Det är också viktigt med en kvalitetssäkring genom hela kedjan. Därför behövs det avtal mellan parterna som står för olika delar av leveranskedjan, dvs mellan värmeverk, leveransbolag, åkare och stråbränsleproducent. Dessa avtal måste bl a innehålla punkter om vilken typ av stråbränsle som accepteras, leveransbestämmelser, lastplats och lastning av lastbil/vagn, bränslebalarnas storlek och fukthalt, kriterier för avvisning av ett lass, leveransplaner, force majeure samt prissättning och betalningsvillkor. Som ett resultat av projektet har en grupp med ett tiotal odlare och maskinentreprenörer bildats för att fortsätta diskussionerna om bildande av ett leverantörsbolag. Frågor som behöver studeras närmare är system för utomhuslagring av stråbränsle och hur dessa påverkar bränslekvaliteten, samt kostnader och teknik för produktion av stråbränslen, bl a stråbränsleväxtföljder gödslade med urban växtnäring. 3

Bakgrund Allt fler inser att vi behöver minska vårt beroende av fossila bränslen. Ett sätt är att använda energin effektivare. Här har vi i Sverige fortfarande mycket att lära oss av andra länder. Ett annat sätt är att ersätta fossila bränslen med förnybara. Där ligger Sverige väl till jämfört med andra länder. Vi har med stor framgång ökat användningen av biobränslen, främst baserade på skogsråvara. Skogsbränslen är nu det dominerande bränslet i fjärrvärmeverk (Energimyndigheten, 2006). Biobränslen från jordbruket har en betydande potential som ännu så länge är långt ifrån utnyttjad (Jordbruksverket, 2006). Förbättring av befintlig teknik och utveckling av ny förutsätter att någon köper produkterna. Utvecklingen av bioenergi från jordbruket behöver ske i ett samspel mellan leverantörer och kunder. Det behövs etablering och utveckling av företag som knyter ihop dessa. Lunds Energi planerar att bygga ett biobränsleeldat kraftvärmeverk med en total effekt på cirka 155 MW, varav ca 100 MW värmeeffekt och ca 50 MW eleffekt. Det ska ersätta fjärrvärmeproduktion i befintliga anläggningar i Lund och Eslöv som nu är fossilbaserad (naturgas och olja). Det nya kraftvärmeverket planeras att ligga i Örtofta, mellan Lund och Eslöv, och ska utformas för en så stor bränsleflexibilitet som möjligt. Preliminär utformning är en anläggning med två pannor, där en panna på 45 MW ska kunna eldas med stråbränsle eller skogsbränsle och en på cirka 115 MW ska eldas med skogsbränsle, returträ och torv. Den mindre pannan ska kunna elda minst 50 000 ton stråbränsle per år. LRF:s kommungrupper i Lund och Eslöv har övertygat Lunds Energi om att i stor utsträckning försöka använda lokala stråbränslen som halm, helsäd och hampa. Av figur 1 framgår bl a att det handlar om stora bränslevolymer. Figur 1. Skiss på planerat kraftvärmeverk i Örtofta, mellan Lund och Eslöv (bild: Lunds Energi). Lunds Energi avser att låta priset för stråbränslen styras av priset för skogsflis, som för närvarande är 14,5 öre/kwh (Energimyndigheten, 2006). Med värmevärde på 3,8-4,1 kwh/kg halm vid 15-20% fukthalt (Biobank, 2006) motsvarar det 55-60 öre/kg halm, en prisnivå som har använts i projektet. 4

I Danmark eldas redan flera stora kraftvärmeverk med halm, vilket delvis kan förklaras av att energiprisnivån länge har varit högre i Danmark än i Sverige. För att kunna leverera stråbränsle till konkurrenskraftiga priser behövs troligen någon form av samordning av leveranserna, från fält via eventuella lager till kraftvärmeverk. Det kan t ex skötas av ett bolag eller en förening som består av odlare och maskinentreprenörer. För att dessa ska våga satsa på ett sådant bolag behöver de veta att det finns tillräckligt med stråbränsle inom rimligt transportavstånd från kraftvärmeverket och att ekonomin ser intressant ut. Syfte Syftet med projektet är att ta fram ett koncept för marknadsföring, organisation, produktion och leverans av stora volymer närodlade stråbränslen till regionala kraftvärmeverk. Frågeställningar: Finns det tillräckligt med stråbränsle inom ett rimligt transportavstånd? Vilka typer av stråbränslen är intressanta förutom halm? Finns det någon ekonomi för odlaren? Hur ska man organisera leveranserna mellan odlare och kraftvärmeverk eller andra stora kunder? Arbetet avgränsas till sydsvenska förhållanden, med en betoning på förhållanden runt det planerade kraftvärmeverket i Örtofta. 5

Metoder och material Med tanke på att projekttiden är mindre än ett år, februari - december 2006, besvarades frågeställningarna i huvudsak genom beräkningar och analyser byggda på befintligt faktaunderlag. När sådant saknades eller var alltför osäkert har nya data tagits fram. Exempel på detta är analyser av värmevärde, askans smältförlopp och kemisk sammansättning för hampa. Mycket arbete har också lagts på att fånga in intresse och attityder bland odlare och maskinentreprenörer i sydvästra Skåne. Detta har underlättats av den breda sammansättningen bland projektmedarbetarna och i projektets styrgrupp, där det ingår representanter för Lunds Energi, LRF Skåne, LRF:s kommungrupper i Lund och Eslöv, rådgivare och konsulter från HIR Malmöhus, LRF Konsult och Agellus Miljökonsulter, samt forskare från SLU i Alnarp (se bilaga 1). Medarbetare i projektet har handlett fem examensarbetare i lantmästarprogrammet vid SLU, Alnarp, som parallellt har studerat några av projektets frågeställningar. Projektet har också aktivt sökt idé- och erfarenhetsutbyte med andra liknade projekt och med lantbrukare och entreprenörer i närområdet. Exempel är seminarier, fältvandringar i odlingsförsök med stråbränsle och medverkan i Borgeby Fältdagar. Metoder, material och delresultat redovisas utförligare i rapporter från delprojekten i bilaga 2-5. 6

Resultat Stråbränsletillgångar Mängden halm har inventerats i 15 kommuner inom cirka 50 km från det planerade kraftvärmeverket i Örtofta (se bilaga 2). Halmmängden har beräknats för höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, korn, havre, höstraps och vårraps, baserat på arealer kommunvis enligt Jordbruksverkets statistik. Skörden har skattats genom normskörden i respektive kommun samt antaget förhållande mellan halm och kärna och andelen bärgningsbar halm. Efter avdrag för förbrukning till husdjur, två halmeldade fjärrvärmeverk (4-5 MW) och 25 mindre värmeverk (> 1 MW) beräknas att drygt 300 000 ton/år kan vara tillgängliga som bränsle till kraftvärmeverk. Om endast höstsädeshalmen räknas minskar mängden till drygt 200 000 ton/år. Till detta kommer eventuell odling av stråbränsle. Hur mycket det blir beror på odlingskostnader och bränslepris. 700000 600000 500000 400000 Ton 300000 200000 100000 0 1 Total halmmängd Bärgningsbar halm Förbrukning djur Halm som används i mindre värmeverk Mängd möjlig halm till energi Varav höstsädeshalm Varav vårsädshalm Varav rapshalm Lunds Energis behov av halm Figur 2. Tillgänglig halmmängd i 15 kommuner runt Örtofta, samt beräknat halmbehov i Lunds Energis planerade kraftvärmeverk (källa: bilaga 2). Mängden halm som blir tillgänglig som bränsle i framtiden påverkas av flera faktorer. Några tydliga påverkansfaktorer är minskad sockerbetsareal, ökad efterfrågan på oljeväxter, ökad efterfrågan på vete till etanol, bebyggelse på åkermark, användning av halm till hästar och andra husdjur, ökad användning av kort- eller långstråiga sorter, egen halmeldning på gården, nedmyllning av halm för bibehållen mullhalt och prisutvecklingen för olika spannmålsslag. Lönsamheten i sockerbetsodlingen förväntas sjunka och därmed kommer sockerbetsarealen med största sannolikhet att minska till förmån för andra grödor, däribland spannmål. Lunds Energis planerade kraftvärmeverk kommer att byggas i Örtofta, där Sveriges enda sockerbruk finns. Därför är det troligt att betarealen minskar mindre här än i områden längre bort från sockerbruket. 7

Arealen höstraps kommer med största sannolikhet att öka eftersom efterfrågan på RME förväntas stiga. Det skulle minska spannmålsarealen, en effekt som dock troligen tas ut av minskad sockerbetsodling. Efterfrågan på etanolvete förväntas öka. Det får positiva effekter på tillgången på halm. Ett ökat pris på vete kan emellertid minska intresset för att odla helsäd till förbränning. Produktiv åkermark bebyggs och används till ny infrastruktur, vilket kommer att minska spannmålsarealen och därmed halmmängderna i området. Djurproduktionen bedöms kunna betala ett högre pris för halm än vad en värmeleverantör kan. Ökar priset på spån, så ökar efterfrågan på halm som strömedel till hästar. Ändrade inhysningsformer i annan djurproduktion kan också påverka tillgången på halm. Andelen halm som idag används i djurproduktionen är dock relativt liten, jämfört med den totala mängden i området (se figur 2). Den kommer troligtvis inte nämnvärt att påverka kraftvärmeverkets möjligheter att få tag på halm. De senaste 10 åren har man gått över till att använda spannmålssorter med ett kortare strå, vilket tagits hänsyn till i beräkningarna. Skulle man gå tillbaka till sorter med ett längre strå, så skulle mängden tillänglig halm för energi inom det undersökta området öka med ca 35 000 ton. Intresset är stort bland lantbruksföretagen att hitta egna lösningar på sitt energibehov. En ökad halmeldning på gårdsnivå minskar dessa gårdars möjlighet att leverera halm till de större värmeverken. För de flesta lantbrukare är det viktigt att bibehålla mullhalten i åkermarken. Den påverkas av en rad faktorer, t ex grödval, växtföljd och gödslingsintensitet. Stallgödsel, ökad gödslingsintensitet och vallgrödor i växtföljden ger en positiv effekt på mullhalten och kan gott och väl kompensera för bortförsel av halm. (Tham & Pålsson, 2006) Vidare konstaterar Tham och Pålsson (2006) att Försök som pågått i 20 år visar att där halmen konsekvent har brukats ner får man en liten men mätbar effekt på mullhalten. Effekten är bara någon tiondels procentenhet jämfört med då halm konsekvent har förts bort. Bortförsel av halm från fältet något enstaka år anses därför inte ha så stor betydelse för mullhaltsutvecklingen. Den bästa halmen för energiändamål är höstsädeshalm. Ett högt pris på t ex maltkorn får som konsekvens att andelen vårsäd ökar, vilket skulle minska tillgången på höstsädeshalm. I ett examensarbete vid lantmästarprogrammet, SLU, Alnarp, gjordes under våren 2006 djupintervjuer med lantbrukare för att undersöka intresset att leverera halm och annat stråbränsle till det planerade kraftvärmeverket i Örtofta (Kjell, 2006). Priset på stråbränslet är en viktig faktor. Med tanke på risken för minskad mullhalt vill flertalet leverera halm från max en fjärdedel av arealen. Det är också viktigt att halmen pressas och förs bort när det är uppgjort så att vidare arbete på fältet inte hindras eller fördröjs. Organisation av pressning och hantering är därför viktig. Vid de seminarier och fältvandringar som arrangerats har intresset från lantbrukare varit stort. De har förstått att Lunds Energi har ambitionen att köpa stråbränsle i närområdet för 35-40 miljoner kr per år. Avgörande är priset för bränslet och kostnaderna för hantering, lagring och leverans. 8

Stråbränslens värde som bränsle Lunds Energi har själva bekostat ett projekt om olika stråbränslens värde som bränsle i kraftvärmeverk. Det har varit ett stöd åt Projekt Affärsutveckling - närodlade stråbränslen till kraftvärmeverk och har fungerat som ett delprojekt. I projektet har olika stråbränslens värde som bränsle bedömts med hjälp av litteraturstudier och riktade bränsleanalyser för bränslen där det fanns få litteraturuppgifter (bilaga 3). Potential, pris, begränsningar, egenskaper och erfarenheter har sammanställts för halm, rörflen, hampa, raps, spannmål och spannmålsavrens. Dessutom har värmevärde och askans mältförlopp analyserats för hampa som skördats hösten 2005 och våren 2006. Gemensamt för stråbränslena är att de har högre askhalt än skogsbränslen och att de innehåller kalium, klor och svavel i halter som kan ge korrosiva rökgaser och även orsaka problem med slagg och påslag på pannväggar. De är dessutom skrymmande, vilket medför att det behövs stora lagringsvolymer. Lunds Energi har kontakt med stora kraftvärmeverk i Danmark där det finns goda erfarenheter av att använda halm som bränsle i stor skala. Storskaliga proveldningsförsök med hampa är planerade, men har inte kunnat göras ännu. Ett skäl är den blöta hösten 2006 som gjort att de 10 ha hampa som odlats för att proveldas ännu inte har kunnat skördas och balas till storbalar av Hesston-typ, vilket krävs för proveldning i befintliga danska kraftvärmeverk. De bränsleanalyser som gjorts av hampa tyder på att det är ett bra bränsle. Hampan har en relativt låg askhalt (1,5-3 %), bra värmevärde (5,3 MWh/ton TS), och har en förvånansvärt hög asksmältstemperatur (> 1500 C), trots höga kaliumhalter. Fler prover ska analyseras vintern 2006/2007. Det stora problemet med hampa är att få ekonomi på odlingen om den enbart används som bränsle. Ekonomin skulle kunna förbättras om det utvecklas billiga metoder att avskilja de cirka 25 % av hampans torrsubstans som är en utmärkt fiberråvara. Den vedrest som återstår när fibern avskiljts är i stort sett jämförbar med skogsbränsle. Kalkyler för stråbränslen Kalkyler för kostnader och intäkter har gjorts för tre fyraåriga växtföljder som bedöms vara lämpliga i området runt Lund-Eslöv (bilaga 4): Traditionell med sockerbetor, maltkorn, höstraps och höstvete. Halmen används som bränsle. Energianpassad med sockerbetor, havre, rågvete och rågvete. Halmen används som bränsle. Slamgödslad stråbränsleväxtföljd med hampa, havre, höstraps och rågvete. Allt skördas som helsäd och används som bränsle. Täckningsbidraget (TB 2) för de tre växtföljderna framgår av tabell 1. 9

Tabell 1. Beräknat täckningsbidrag, TB2, för tre växtföljder (bilaga 4). Traditionell Energi (sockerbetor) Energi (slam, fritt åkern) Gröda kr/ha Gröda kr/ha Gröda kr/ha sockerbetor 3224 sockerbetor 3012 hampa 1117 maltkorn 9 havre -1223 havre -578 höstraps 468 rågvete 661 höstraps 846 höstvete 1801 rågvete 270 rågvete 1257 Summa, år 2006 1375 680 660 Summa, år 2009* 679 ca 0 660 * då sockerreformen är genomförd (uppskattning av HIR Malmöhus) Traditionell växtföljd med sockerbetor är för närvarande det ekonomiskt bästa valet för den lantbrukare som har den möjligheten. Sockerbetsodlingens framtida konkurrensförmåga gentemot andra grödor är emellertid osäker. Täckningsbidraget för den traditionella växtföljden beräknas ha sjunkit till 679 kr/ha när sockerbetsreformen är genomförd år 2009. Med tanke på försämrade förutsättningar för sockerbetsodling kan energiväxtföljder komma att bli intressanta framöver, framförallt med slam i växtföljden, men det blir möjligt endast i en ren energiväxtföljd. Rötrest baserad på rena restprodukter och odlade biogasgrödor är mycket intressant om den inte kostar odlaren något. Den kan då ersätta mineralgödsel och samtidigt bidra till mullhalten i jorden. Om lantbruket dessutom kan ta ut en mottagningsavgift för att ta hand om urban växtnäring förbättras ekonomin för en energiväxtföljd. Täckningsbidraget (TB2 medel) för stråbränsleväxtföljden ovan, som beräknas vara 660 kr/ha om slam fås fritt åkern, förbättras till 885 kr/ha med en mottagningsavgift på 100 kr/ton slam men försämras till 270 kr/ha utan slam. Hanteringssystem Tänkbara hanteringssystem har analyserats för halm, helsäd och hampa (bilaga 4). De flesta stora danska kraftvärmeverk som eldar halm har satsat på hanteringssystem som endast kan ta emot stora fyrkantsbalar, s.k. Hesstonbalar. Det innebär pressning på fält efter att stråbränslet torkat. De danska värmeverken har dessutom höga kvalitetskrav på halmen som tas emot (bilaga 5). Halmbalar med en genomsnittlig fukthalt över 23% avvisas. Enstaka fläckar med fukthalt upp till 30% accepteras. Stråbränslen är generellt skrymmande, även som balar. Därför är lagring och transport kritiska led i kedjan från fält till värmeverk. System baserade på Hesstonbalar verkar passa bra både i värmeverken och i hanteringskedjan före värmeverkets port. De ger hög kapacitet på fältmaskinerna, hög baldensitet som ger lägre transport- och lagringskostnader och ett enkelt system som är användarvänligt för de flesta. Beräknade kostnader för olika moment i hanteringskedjan för halm framgår av tabell 2. Antaget pris för halm levererat till kraftvärmeverket är 55-60 öre/kg. Kostnaden varierar i olika beräkningar 10

beroende på antagna förutsättningar. Det är viktigt att den som funderar på att satsa på leverans av halm själv beräknar efter sina egna förutsättningar. Tabell 2. Kostnader för hantering av Hesstonbalar i Sydsverige (beräknat av HIR Malmöhus) och i Danmark (uppgifter från Østlige Øers Maskinrådgivning) (bilaga 4). Delmoment Beräknad kostnad (svenska öre/kg halm) Kostnader i Danmark (danska öre/kg halm) a Halm på mark (näringsvärde) (7-15) (6 12) Pressning (inkl vändning) 9-12 17-22 Hopsamling + transport till lager 11-14 4-17 Lagring 2-19 7-17 Transport till värmeverk 9-12 (betalas av värmeverket) Övrigt - 4-6 Summa (exkl näringsvärdet av halm) 31-57 38-74 Summa (inkl näringsvärdet av halm) 38-72 44-86 a 1 DKK = 1,22 SEK (dec 2006) Den beräknade kostnaden för halm ligger i samma nivå som det antagna värdet vid kraftvärmeverket, 55-60 öre/kg. Det framgår tydligt att kostnaden för lagringen har en nyckelroll för ekonomin. Den lägre kostnaden gäller för lagring av balar utomhus utan täckmaterial, vilket är betydligt billigare än lagring under tak. Utomhuslagring innebär att man riskerar att balar pga hög fukthalt måste kasseras, vilket bör ske redan i samband med lastning för transport till värmeverket. De kommer annars troligen att avvisas vid värmeverket och har då kostat dyr transport till och från värmeverket. För en lantbrukare som har outnyttjade byggnader finns möjlighet att använda dessa för lagringen. Det håller ner lagringskostnaden. Utomhuslagring kräver noggrannhet och ett stort kunnande vid inlagringen. Ett system helt baserat på utomhuslagring är inte tillrådigt för att vara säker på att behålla god halmkvaliteten fram till efterföljande halmbärgningssäsong. Utomhuslagring och kvalitetssamband behöver studeras vidare för att bättre bedöma vilka mängder som kan vara möjliga att lagra i system med utomhuslagring. För biobränslesystem baserade på halm kommer det vissa år att bli besvärligt att bärga halm med tillräckligt hög bränslekvalitet då väderleken kan förhindra normal tillgänglighet till fälten. Ett sätt att sänka kostnader kan vara att direktleverera bränsle som produceras nära värmeverket under skördeperioden. Direktleverans utan lagring sänker avsevärt kostnaden i systemet och är intressant om det finns tillgänglig arbetskraft och maskiner. Det förutsätter också att något annat bränsle kan användas mellan kampanjerna. Organisation och avtal Organisations- och avtalsformer har analyserats i ett av delprojekten (bilaga 5). En viktig förutsättning är att det handlar om att organisera leveranser från flera små och stora odlare till en eller flera stora kunder. 11

Delprojektet har undersökt på vilka olika sätt leverantörerna kan organisera sig för att utgöra en trovärdig part gentemot Lunds Energi eller andra stora kunder. De frågor som studerats gäller teknisk organisation, företagsform och avtal. Frågorna har besvarats genom att studera liknande verksamheter i andra länder, studera befintliga svenska företag inom lantbrukssektorn som också har många leverantörer och/eller kunder, analysera för- och nackdelar med olika tänkbara företagsformer, träffa personer som arbetar med motsvarande i Danmark och stämma av vår bild med en representant för Lunds Energi. Två principiellt olika modeller har jämförts. Den första innebär att värmeverket direkt kontrakterar de enskilda producenterna av stråbränsle, t ex genom att annonsera efter halm. I denna form blir den enskilde lantbrukaren liten och svag i förhållande till värmeverket. I den andra modellen går leverantörer samman och agerar som en säljare. De kan då själva organisera lagring, hantering och transport på ett effektivt sätt som passar dem själva. De blir dessutom en mer jämbördig part i förhandlingar med värmeverket. Ett led i att finna uppslag till organisationsform var att intervjua tre företag som antingen är en sammanslutning av många delägare/medlemmar eller som har många lantbrukare som kunder. De tre är Söderslätts SpannmålsGrupp (SSG) som är en sammanslutning mellan många lantbrukare, en maskinstation som har flera lantbrukare som kunder och Akka Frakt som är en sammanslutning mellan flera fraktföretag. Avstämningen med Lunds Energi visade att de är positiva till att använda lokalt producerad bränsleråvara och på så sätt stödja det lokala näringslivet. De har inget intresse av att själva ansvara för logistiken utanför kraftvärmeverkets grindar. Vidare så önskar de mer än en motpart, dvs att det bildas flera leveransbolag eller -föreningar. Priset på stråbränsle bör vara i nivå med priset per energienhet på skogsflis. Tredje kvartalet 2006 låg detta på 145 kr/mwh, dvs 14,5 öre/kwh (Energimyndigheten, 2006). En utgångspunkt för projektet är att skapa mervärden i den omgivande landsbygden, särskilt inom lantbruket. Därför har arbetet koncentrerats på organisationsformer där lantbruket svarar för så stor del av värdekedjan som möjligt. Ett eller flera bolag eller en förening (i fortsättningen används ordet bolag) kan bildas med den huvudsakliga uppgiften att teckna kontrakt med ett kraftvärmeverk om leverans av ett visst antal ton stråbränsle (se figur 3). Bolaget har sedan att köpa upp halm, organisera pressning, lagring och transport. Kärnan i bolaget är handel med halm. Till detta kommer verksamheter som pressning, lagring och transport, vilket bolaget kan göra, eller kontraktera lantbrukare eller andra att utföra. Exakt utformning av bolaget måste bestämmas av intressenterna själva. Det gäller t ex hur mycket av maskin- och lagringskapacitet som bolaget själv ska äga. Delägarna ska också ha möjlighet att själva erbjuda bolaget en del av de erforderliga tjänsterna. Avtal med underleverantörer om att utföra pressning, lagring och transport av stråbränslet ska kunna tecknas med delägare i bolaget i konkurrens med andra aktörer på marknaden. 12

Lunds Energi X antal Lantbrukets Stråbränslebolag AB (LSAB) Ägare: 5-10 personer med personligt och ekonomiskt intresse i verksamheten. Kan vara enskilda lantbrukare, maskinstationer, åkare Bolaget kontrakterar: Lantbrukare för halm Befraktare Maskinstationer Halmproducenter Befraktare Pressar Lagring Kontrakt: Lunds Energi LSAB: 2-3 år bas energi + index Kontrakt LSAB Underentreprenörer: 2-3 år bas ton Figur 3. Exempel på uppbyggnaden av ett bolag för leverans av stråbränslen (källa: bilaga 5). Företagsform Olika företagsformer kan tänkas, ekonomisk förening, aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag. De två senare innebär ett alltför stort risktagande med den stora omfattningen det blir frågan om. Ekonomisk förening och aktiebolag har flera likheter men också avgörande skillnader. Den ekonomiska föreningens yttersta syfte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det ger ett annat fokus än i aktiebolaget som ska sätta bolagets verksamhet i första rummet. Aktiebolagets konstruktion med klara regler för överlåtelse av aktierna underlättar handel. I näringslivet är aktiebolag den dominerande formen, vilket kan vara en fördel i kontakter med finansiärer och andra bolag. Den ekonomiska föreningen kan enklare ta in nya medlemmar. Vilken form man väljer påverkas också av den ideologiska inställningen hos de enskilda aktörerna. Avtal I Danmark var det tidigare särskilda leverantörsföreningar som organiserade kontraktsteckningen med värmeverken och leveransen av halm. Detta har den danska konkurrensmyndigheten förbjudit med motiveringen att de innebar en konkurrensbegränsning. Därför annonserar de danska värmeverken numera efter halm, tecknar kontrakt med de enskilda lantbrukarna och organiserar själva hämtning av halmen. Avtalen innehåller punkter om vilken halm som accepteras, leveransbestämmelser, lastplats och lastning av lastbil/vagn, balarnas storlek och vattenhalt, kriterier för avvisning av lass, leveransplaner, force majeure samt prissättning och betalningsvillkor. I de danska avtalen svarar lantbrukaren endast för att varan kan hämtas på avtalad plats och tid. I den modell som föreslås här, ansvarar leveransbolaget för hela kedjan fram till avlastning vid värme- 13

verket. Därför måste avtalet täcka in även dessa delar och ha villkor som gäller leveranser under hela eldningssäsongen. Dit hör också frågor om hur man kan spåra halmbalar eller hela lass som avvisas pga felaktig kvalitet. Däremot behöver avtalet med värmeverket inte reglera hur lastplatsen ser ut och hur lastningen sker. Leveransbolaget behöver även avtal med åkare, halmproducenter och andra som står för delar av kedjan från åker till värmeverk. Avtalsparter Värmeverket Leveransbolag Åkare Halmproducent Avtalspunkter (exempel) Antal ton halm eller eventuellt energimängd Tidpunkt för leverans Tidpunkter för leverans, lassvikter Lastning av transporten Leveransplaner Halmslag Tidpunkt för avhämtning av halm Lastningsförhållande Balstorlek och fukthalt I Danmark sluts nya avtal inför varje säsong. För planeringens skull kan det vara en fördel om man åtminstone har en viss grundmängd i form av längre kontrakt. De som behöver investera i ny maskinpark vill troligen ha flerårskontrakt. Treåriga avtal kan ge en viss framförhållning utan att innebära en alltför lång bindning. Med fleråriga kontrakt kan det behövas någon form av index för prisförändringar. Lönsamhet för ett leveransbolag I delprojektet har också ingått att göra en kalkyl för lönsamheten för ett leveransbolag. Kalkylerna bygger på leverans av 65 000 ton halm per år och en intäkt på 33 miljoner kr per år. Arbetskostnader räknas som timmar och inte kr eftersom här finns en möjlighet för aktörerna att själv sätta in arbetstid och därmed få en arbetsinkomst. Frakten har beräknats på lastbilar som utnyttjas optimalt och att frakterna sker med i genomsnitt 25 km till värmeverket. Uppskattad kostnad för pressning är cirka 5 miljoner och för transporter cirka 5 miljoner (exkl. arbetskostnad). Lagring beräknas kosta cirka en miljon kronor. Det ger ett netto om cirka 22 miljoner kronor till halmråvaran samt till ersättning för arbete. Om halmen värderas utifrån sitt näringsinnehåll representerar den en kostnad på 6 miljoner kr, vilket skulle ge 16 miljoner kr kvar för att täcka arbetsinsatsen. Arbetsbehovet bedöms vara cirka 15 000 timmar för alla led, dvs pressning, lastning och transport samt administration i bolaget. Det innebör drygt 1 000 kr/tim, vilket också med en stor felräkningsmarginal innebär en god förtjänst. 14

Rekrytering av halmleverantörer En av delprojektets uppgifter var att försöka rekrytera en grupp personer som efter projektets slut skulle ta över stafettpinnen och driva arbetet vidare mot stråbränslebolag som tecknar kontrakt med kraftvärmeverket. Det har skett dels genom aktiv medverkan under Borgeby Fältdagar i juni 2006, dels vid ett seminarium i november på SLU i Alnarp. Borgeby Fältdagar är Nordens största lantbruksmässa i fält, ligger i samma område som det planerade kraftvärmeverket och hade mer än 8 000 besökare. Projektet hade en monter med posters och informationsblad och var representerat alla dagar som mässan pågick. Det gav många kontakter och diskussioner, men endast några intresseanmälningar. Vid seminariet i november presenterades projektet, särskilt förutsättningarna för affärsverksamhet knuten till leveranser av stråbränslen. Dessutom redovisade Hans Henning Sørensen, Østlige Øers Maskinrådgivning, Danmark, hur halmleveranser och avtal utformats i Danmark. Resultatet av seminariet blev att det bildades en arbetsgrupp på 10 personer från lantbruk och maskinstationer i området, med Bertil Göransson, LRF Lund, som sammankallande. Efter seminariet har ytterligare några personer anslutit sig till arbetsgruppen. Det finns därmed gott hopp om att en organisation ska komma till stånd som är beredd att teckna kontrakt med Lunds Energi för hela eller delar av dess behov av stråbränsle. 15

Referenser (Se även referenser i rapporter från delprojekten, bilaga 2-5) Biobank. (2006). Biomass Database. IEA Bioenergy Task 32. (http://www.ieabcc.nl/, 2006-12-14) Energimyndigheten. (2005). Energiläget 2005. ET2005:23. Statens energimyndighet. Eskilstuna. Energimyndigheten. (2006). Prisblad för biobränslen, torv mm. Nr 4/2006. Statens energimyndighet. Eskilstuna. Kjell, O. (2006). Kartläggning av tillgängliga mängder stråbränslen runt Örtofta. Examensarbete inom lantmästarprogrammet. SLU, Alnarp. Jordbruksverket. (2006). Bioenergi - Ny energi för jordbruket. Rapport 2006:1. Jönköping. Sveriges Officiella Statistik. (2006). JO 16 SM 0601, skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter, potatis och slåttervall 2005 kommundata. Slutlig statistik.(www.sjv.se) Tham, M. och Påhlsson, L. (2006) Halmens värde näring och mull. Jordbruksaktuellt, 2006-02-27 (http://www.ja.se/nyheter/visanyhet.asp?nyhetid=6241&highlight=halm) 16

Bilaga 1 Projektmedarbetare och styrgrupp Projektledare: Jan Erik Mattsson, SLU, Alnarp. Projektmedarbetare/styrgrupp: Per-Anders Algerbo Hans Andersson Viveka Berger Pålsson Thomas Björklund Anette Bramstorp Kjell Christensson Arne Gustavsson Bertil Göransson Anna Hansson Jan Larsson Peter Ottosson Gunnar Svensson Sven-Erik Svensson HIR Malmöhus LRF Eslöv LRF Konsult SLU, Alnarp HIR Malmöhus Agellus Miljökonsulter LRF Skåne LRF Lund Agellus Miljökonsulter SLU, Alnarp Lunds Energi SLU, Alnarp SLU, Alnarp

Bilaga 2 Kartläggning av tillgängliga mängder halm i området kring planerat kraftvärmeverk i Örtofta, mellan Lund och Eslöv. Forfattare: Anna Hansson, Agellus Miljökonsulter, Kjell Christensson, Agellus Miljökonsulter, Per-Anders Algerbo HIR Malmöhus. 1

Inledning Lunds Energi planerar att bygga ett biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Örtofta. Det planeras för två bioenergipannor på totalt ca 100 MW, varav den ena på ca 45 MW skall kunna eldas med stråbränsle. Meningen är att man ska utnyttja lokalt odlade stråbränsle såsom halm, helsäd och hampa parallellt med flis i en av de två pannorna. Mängderna halm som kommer att behövas är 60 000-80 000 ton per år. Denna del av studien har i uppgift att kartlägga tillgängliga mängder halm i närområdet runt det planerade kraftvärmeverket samt att föreslå lämplig hanteringsteknik för stråbränslet. Uppgiften omfattar även en undersökning av intresset hos lantbrukare i området att odla ettåriga stråbränslen såsom helsäd och hampa. Uppdraget har genomförts av Agellus Miljökonsulter i samarbete med HIR Malmöhus. I denna studie redovisas följande: Inventering av vilken mängd halm som, i området, finns tillgänglig för energiändamål. Bedömning av vilka faktorer som i framtiden kan påverka halmmängden i området. Förslag på lämplig hanteringsteknik. Undersökning av intresset för att leverera halm och annat stråbränsle 2

Inventering av tillgängliga mängder halm för energiändamål Denna inventering är gjord för att undersöka vilka mängder som är kan tänkas vara tillgängliga för användning i värmeverket i Örtofta i dagsläget med underlag från 2005 års arealer och skördar av spannmål och raps. Metod för beräkning av halmmängder Halmtillgången är beräknad i ett område kring Örtofta och är gjord kommunvis. Följande kommuner ingår i inventeringen: Lund, Eslöv, Landskrona, Svalöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Malmö, Svedala, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Sjöbo, Höör, Hörby. Halmmängder har beräknats för varje gröda, höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, korn, havre, höstraps och vårraps. Som underlag för arealer har Jordbruksverkets statistik för arealer kommunvis 2005 används (JO10 SM 0601). Skörden har skattats genom normskörden (JO16 SM 0601) i respektive kommun. Oftast finns det mer än ett normskördeområde i varje kommun och då har normskördarna överslagsmässigt viktas i förhållande till skördeskadeområdes andel av den totala ytan av kommunen. Halmproduktionen har antagits vara proportionell mot kärn/fröskörd enligt ett visst förhållande, specifikt för varje gröda (se tabell 1). Den beräknade halmmängden är nettohalmmängd, d v s inkluderar inte stubb, agnar, boss och spill vid bärgningen. Sedan 1991 har framförallt höstvete och vårvetesorterna blivit kortare och halmmängden minskat för dessa grödor. Enligt Gunnar Svensson, SLU är det rimligt att räkna med att förhållandet halm/kärna har minskat med ca 10 % för höstvete och 5 % för vårvete. I en halminventering 1991 (Henriksson A, Stridsberg, S) tog man fram en s.k. bärgningskoefficient för att få mängden bärgningsbar halm (tabell 1). Det är inte rimligt att räkna med att all halm bärgas från alla fält varje år. Klimat, väderleksvariationer, tidsbrist pga. skördearbete i jordbruket är viktiga orsaker till detta. Bärgningskoeffcientern bestämdes genom diskussioner med Hushållningssällskapets dåvarande växtodlingsrådgivare. Tabell 1. Faktorer för beräkning av halmmängd för energiändamål Gröda Förhållande halm/kärna Bärgnings koefficient Höstvete 0,75 0,75 Höstråg 0,95 0,75 Rågvete 0,9 0,75 Vårvete 0,75 0,65 Korn 0,65 0,5 Havre 0,7 0,65 Vårraps 1,3 0,65 Höstraps 1,3 0,85 (Källa: Henriksson A och personligt meddelande Svensson G) Husdjurens halmförbrukning (strö + foder) ska dras från den bärgningsbara halmmängden. Användning av halm varierar kraftigt mellan olika djurhållningssytem. Med hjälp av Jordbruksverkets rapporter 1995:10 och 2001:13 och i samråd med HS husdjursrådgivare är en rimlig halmängd per djur och år framräknad (tabell 2). Vilken typ av halm som används till de olika djurslagen beror på flera faktorer som tillgång på halm, fysikisk kvalité, eget tyckande m m. I denna sammanställning ha vi gjort en grov uppskattning att man använder 100 % höstsädeshalm till svinproduktionen och 80 % vårsädeshalm och 20 % höstsädeshalm i nöt-, mjölk- och fårproduktion. Undantag är Höör och Hörby kommun där det är ett 3

underskott på stråsädeshalm, där har all halm används (en högre andel höstsädeshalm). Halmåtgången per häst och dag har uppskattats till 6 kg/dag. Uppskattningsvis används ca 50 % höstsäd och 50 % vårsäd till hästarna. Uppgifterna om djurantal kommunvis har hämtas ur Jordbruksverkets statistik över husdjur 2005 (JO20 SM 0601). För hästar finns det inga kommunvisa siffror för antalet hästar i respektive kommun. Det totala antalet hästar är uppskattat till 35 500 stycken i Skåne 2004 (SJV: s hemsida). Ca 80 % av hästarna står på halm och resten på andra ströslag (pers med). (Andersson M). Det finns ingen inventering gjord på hur många hästar som finns i respektive kommun. I denna sammanställning har vi fördelat antalet hästar i Skåne på Skånes 33 kommuner. Det är ingen bra fördelning men ger en grov uppskattning vika mängder halm som används till hästarna i de olika kommunerna. Tabell 2. Halmförbrukning per djurslag och år, kg/djur och år. Kg/dag Stallperiod dagar Kg/djur och år Häst 6 300 1800 Mjölko 1,5 270 405 Diko 5,5 180 990 Nöt > 1 år 3,5 240 840 Nöt < 1 år* 5 210 525 Får (inkl lamm) 100 Avelsvin 1,5 365 548 Slaktsvin 0,07 365 26 *uppskattnings vis ca 50 % av nöt < 1 år på spalt ingen halmåtgång, därför halva mängden Källa: SJV rapport 2001:13, SJV rapport 1995:10 och pers medd. I Löfquist. I området finns två större halmvärmeverk, ett i Svalövs kommun (5 MW) och ett i Skurups kommun (4 MW). I Svalöv sköter Norrvidinge maskinstation all insamling och transport i halmen. De mängder som man behöver är ca 8000 ton per år. 2006 kommer halmen att samlas in i Svalöv, Eslöv, Ekeby, Kågeröd och Landskrona (pers med Magnus Nilsson). Området man samlar halm från 2006 beräknas bli närmare Svalöv än tidigare år och de har inga svårigheter att få tag på halm. En orsak till att intresset att leverera halm i närområdet har ökat är att maskinstationen alltid strävar efter att hämta halmen vid avtalad tid. 90 % av den insamlade halmen är höstvete halm och de resterande 10 % är råg och rågvetehalm. I Skurup är det maskinstationen Bal och Bobcat som ägs av Magnus Eriksson som sköter insamling och transport av halmen till Skurups Halmvärmeverk (Bernesson S). Ca 6000 ton halm används i Skurups halmvärmeverk. Även här är i första hand höstsädeshalm som används till förbränning. Förutom de större halmvärmeverken finns det 25 värmeverk som är större än 1 MW (Jordbruksverket rapport 2006:1). Den sammanlagda effekten från dessa verk är ungefär 100 GW/år (Hirsmark J), det motsvarar ca 25 000 ton halm. Exempel på dessa är Björnstorp, Barsebäck, Svenstorp och Skabersjö. Det finns 14 gårdspannor för halm i det undersökta området (Kjell O). Det kan vara rimligt att räkna med att ca hälften av denna mängd används i det område som vår kartläggning baseras på, alltså ca 26 000 ton. Tabell 3. Halmförbrukning till Svalöv och Skurups halmvärmeverk samt till övriga mindre halmvärmeverk i Skåne, ton/år. *I hela Skåne Värmeverk Totalt ton halm/år Svalöv 8000 Skurup 6000 Övriga mindre värmeverk* 25000 4

Tillgång på energihalm I tabell 4 redovisas kommunvis möjlig bärgningsbar halmmängd, husdjurens förbrukning och hur stor mängd som kan bli aktuell för energiändamål. Det har även gjorts en indelning av höstsädehalm, vårsädeshalm och rapshalm eftersom de olika halmslagen är fungerar olika bra till förbränning. Från dessa mängder ska den halmen som används till de olika halmvärmeverken tas bort. Tabell 4. Sammanställning över mängder halm i området som är bärgningsbar, förbrukning djur och möjlig halmmängder till energiändamål samt denna mängd upp delad på höstsädeshalm, vårsädsädeshalm och rapshalm. Total halmmängd ton/år Möjlig bärgningsbar halmskörd ton/år Förbrukning djur ton/år Möjlig halm till energi ton/år Varav höstsädeshalm ton/år Varav vårsädeshalm ton/år Varav rapshalm, ton/år Eslöv 84676 57572 8015 49557 30893 12894 5770 Hörby 22756 14505 16643-2138 -2225-1249 1336 Höör 10563 6845 12336-5491 -888-5146 543 Kävlinge 29213 20143 2323 17820 11644 4223 1952 Landskrona 32140 22570 2672 19898 11788 4401 3708 Lomma 11271 7625 1976 5648 4046 1370 232 Lund 55934 38454 7267 31187 23007 4940 3240 Malmö 15739 10770 1628 9142 6638 1777 727 Sjöbo 58179 39215 21165 18050 15194-750 3606 Skurup 48639 33166 3990 29176 22421 5474 1282 Staffanstorp 30396 20856 2051 18805 13426 4360 1020 Svalöv 52511 36262 7575 28687 18773 5412 4502 Svedala 37911 26926 4284 22643 18625 1824 2194 Trelleborg 102 949 70823 4496 66327 47730 13845 4753 Vellinge 28508 19352 2175 17178 11588 3663 1926 Summa 621 383 425 085 98596 326 489 232 660 57038 36791 Totalt i hela området finns det ca 326 000 ton halm minus de 26 000 ton halm som redan idag eldas d v s ca 300 000 ton totalt/år kan vara möjlig till energiändamål. Av denna halm är det i första hand höstsädeshalm som är aktuell till förbränning. Mängden möjlig höstsädeshalm till energi var 2005 ca 233 000 ton minus de 26 000 ton som redan förbränns d v s ca 207 000 ton/år. Även rapshalmen kan vara aktuell för förbränning och tillgänglig mängd rapshalm var 2005 ca 36 800 ton i det aktuella området. 5

700000 600000 500000 400000 Ton 300000 200000 100000 0 1 Total halmmängd Bärgningsbar halm Förbrukning djur Halm som används i mindre värmeverk Mängd möjlig halm till energi Varav höstsädeshalm Varav vårsädshalm Varav rapshalm Lunds Energis behov av halm Diagram 1. Tillgänglig mängd halm i det undersökta området till olika ändamål samt Lunds behov av halm, ton. Hur stor mängd av den halm som i dagsläget plöjs ner som kan bli aktuell för förbränning i Lunds Energi planerade värmeverk i Örtofta beror på en rad faktorer. Några av dem är priset på halmen, avståndet till halmvärmeverket, hur insamlingen kommer att fungera m m. 6

Vad påverkar mängden halm till energiproduktion i framtiden? Den samlade bedömningen i det följande är gjord av gruppen som genomfört kartläggningen. Bedömningen beskriver endast sådana tendenser som tydligt framgått i samband med kartläggningen. Ändrad sockerbetsareal Lönsamheten i sockerbruksodlingen förväntas sjunka och därmed kommer sockerbetsarealen med största sannolikhet att minska till förmån för andra grödor däribland spannmål. Eftersom Lunds Energis planerade värmeverk kommer att byggas i Örtofta, samma ort där det enda sockerbruket finns är det dock troligt att arealen minskar mindre än i områden längre bort från sockerbruket. Ökad efterfrågan på oljeväxter Arealen höstraps kommer med största sannolikhet att öka eftersom efterfrågan på RME förväntas stiga. Det kan få konsekvenser att höstrapsarealen ökar på bekostnad av spannmålsarealen men det är också tänkbart att den minskade sockerbetsodlingen tar ut denna effekt. Vete till etanol Efterfrågan på etanolvete förväntas öka och ett flertal etanolfabriker på olika ställen i Sverige är planerade. Det får positiva effekter på tillgången på halm. Ett ökat pris på vete kan minska intresset för att odla helsäd till förbränning. Bebyggelse på produktiv åkermark Det sker hela tiden en exploatering av åkermark. Produktiv åkermark bebyggs och används till ny infrastruktur. Det sker hela tiden en minskning av åkermark och detta kommer att minska spannmålsarealen och därmed halmmängderna i området. Pris på olika spannmålsslag Den bästa halmen för energiändamål är höstsädeshalm. Ett högt pris på t ex maltkorn får som konsekvens att andel vårsäd ökar jämfört med dagsläget och det skulle minska tillgången på höstsädeshalm. Halm till hästar och andra husdjur Djurproduktionen kommer alltid att kunna betala ett högre pris för halmen än vad en värmeleverantör kan. Minskar t ex tillgången/ökar priset på spån ökar efterfrågan på halm som strömedel i hästskötseln. Även ändrade inhyseformer i andra djurproduktioner kan påverka tillgången på halm. Andelen halm som idag används i djurproduktionen är dock relativt liten om man tittat på de totala mängderna i området så det kommer troligtvis inte påverka Lund Energis möjligheter att få tag på halm. Långstråiga sorter De senaste 10 åren har man gått över till att använda sorter med ett kortare strå. I våra beräkningar har vi räknat att förhållandet mellan kärna och halm har minskat med ca 10 % för höstvete och 5 % för vårvete. Skulle man gå tillbaka att använda sorter med ett längre strå skulle mängden tillänglig halm för energi öka med ca 35 000 ton. 7

Egen förbränning av halm Intresset är stort bland lantbruksföretagen att hitta egna lösningar på sitt energibehov. En ökad utbyggnad av gårdsbaserade halmvärmeverk minskar dessas gårdars möjlighet att leverera halm till de större värmeverken. Mullhalten För det flesta lantbrukare är det viktigt att bibehålla mullhalten. En gammal tumregel är att man inte ska föra bort halm från mer än en fjärdedel av gårdens areal om inte den kommer tillbaka i form av gödsel. Mullhalten påverkas av en rad faktorer. Grödval är t ex viktigt. En vallgröda i växtföljden, eller användning av stallgödsel, ger en mycket positiv effekt på mullhalten och kan gott och väl kompensera för bortförsel av halm från mer än en gröda. En ökad vallodling till andra energiändamål kan öka villigheten att leverera halm till större halmvärmeverk. 8

Lämplig hanteringsteknik. Arbetet med att föreslå lämplig hanteringsteknik har genomförts på följande sätt: Diskussion med Peter Ottosson, Lunds Energi, som själv gjort studier vid olika värmeanläggningar, samt personligt möte med Jörgen Hinge, Dansk Landbruksforskning. Litteraturstudier. Resultat från genomfört seminarium den 16/11 2006. Hesstonbalar Pressning och transport till lager Nettokapaciteten för en modern Hesston storbalspress är hög och kan i gynnsamma fall uppgå till över 20 ton/timma. Nyare pressar har olika elektroniska hjälpmedel, såsom fukthaltsmätare, indikator för pressningsgrad, fel vid knytning, ballängd. Balarnas tvärsnitt är 1,2x1,2m och har normalt en längd om 2,4 m.densiteten på balarna är på cirka 130 kg/m3, och en normal balvikt är strax över 500 kg. Normalt släpper pressen balarna en och en på fältet.en balsamlingsvagn kan kopplas till pressen. Vagnen släpper av balarna på önskad plats, oftast vid fältkant. En vanlig balsamlingsvagn hanterar tre balar. Hopsamling på fältet, eller av de vid fältkant hopsamlade balarna, sker oftast med lastmaskin och medföljande traktorvagn. Eventuellt kan lastartraktor med vagn användas. I det senare fallet utförs arbetet av en man.på marknaden finns olika typer av stackningsvagnar, som, i princip, kör efter pressen och samlar balarna. Stackningsvagnarna kan hantera upp till 10 balar åt gången och staplar dem 5 balar högt. Vid transport av balarna är det viktigt att ha lämpliga mått på fordonen. Vid transport från fält till lager, där lastmaskiner används vid både lastning och lossning, är den viktigaste aspekten att få med så stor last som möjligt. Maximalt tillåten lasthöjd är 4,5 m. Detta innebär att man på en normal vagn eller släp endast kan lasta två balar högt. På en specialbyggd släp med en flakhöjd om max 0,9 m. kan man lasta tre balar i höjd. Lagring Inomhuslagring den metod som ger minst kvalitetsnedsättning. Golvet i lagret bör vara fuktspärrat. Vid nybyggnation av halmlager bör man eftersträva en lagringshöjd på minst 6 balar (7,2 meter). Inplastning av balar är en metod som prövats med framgång. Metoden innebär att man plastar in två eller flera hesstonbalar lagda ovanpå varandra, med en tube liner. Resultatet blir en lång korv med inplastade balar. Vissa danska erfarenheter menar att man vid längre tids lagring (fram till efterföljande vår/försommar) kan få kondens i lagret med åtföljande kvalitetsförsämring. Viktigt här är att vid inläggningen ha en låg vattenhalt i halmen, max 14%. Fåglar kan ibland hacka hål i plasten, varför metoden kräver viss uppmärksamhet på skador på plasten. Transport från lager till värmeverk Transport från lager till värmeverk kommer sannolikt att behöva ske med fordon som är anpassade till värmeverkets system för hantering av balar. Det system som används vid de större värmeverken i Danmark, består av en travers som hanterar 12 balar per lyft. Detta innebär att det krävs fordon som lastar 12 plus 12 balar. Detta system och kommer sannolikt även att användas vid kraftvärmeverket i Örtofta. Troligen kommer denna transport att behöva göras av särskild transportör, som redan vid gården har möjlighet att sortera bort sådana balar som ej fyller värmeverkets kvalitetskrav. 9