Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten
|
|
- Gun Larsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Projekt på uppdrag av Värmeforsk Grödor från åker till energi Projektgrupp Åse Myringer, Monika Bubholz, Martin Petersen Vattenfall Research and Development Johanna Olsson, Maya Forsberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 1
2 Frågeställningar Vad kostar det vid värmeverket att elda ett åkerbränsle istället för skogsflis? Hur fördelar kostnaden sig på olika poster? Finns det parametrar i bränslet som skulle kunna användas vid prissättning, med syfte att förbättra bränslenas kvalitet till godo för både bränsleproducenter och anläggningsägare? Monika Bubholz 3 Åkerbränslen i detta projekt Salix - flerårig energiskog på åkermark Halm restprodukt från odling av spannmål Rörflen flerårigt gräs Avrens restprodukt vid malning av spannmål Svårt att hitta energiverk med dokumenterad erfarenhet! Monika Bubholz 4 2
3 Anläggningsspecifika faktorer som påverkar merkostnaden Merkostnad varierar med typ av bränsle, grad av inblandning i bränslemixen och typ av anläggning Bränsleleverantörens och driftpersonalens kunskap är viktig Merkostnaden beror på hur systemet ser ut: Finns det en ackumulator Vilka andra pannor och bränslen är tillgängliga Kan bränslet användas under låglast Monika Bubholz 5 Kvänums siloanläggning avrens rostpanna 2,5 MW Varierande bulkdensitet ger ojämn bränsleeffekt (ingen kostnad beräknad) Ökat slitage av stoftfilter (dominerande kostnad) Filterstrumpor byts 2-3 ggr/år jämfört med 1 gång vart 3:e år Extra stopp för sotning varannan månad Vid stillestånd används oljepannor Ökad mängd aska att hantera Beräknad merkostnad: 3-13 SEK/MWh Monika Bubholz 6 3
4 Jordbro pulverpanna avrens träpulverpanna 80 MW Effektbegränsning till 40 MW v (normalt 80 MW v ) sintrade askklumpar stör bottenaskautmatningen vid högre last Kapacitetsgräns i stoftfilter pga ökade stoftmängder med avrens Ökade NO x -utsläpp Ökat slitage på bränsletransportsystemet och ökat behov av sotning Försiktig uppskattning från Jordbro: 20 SEK/MWh, där underhållet utgör största posten Monika Bubholz 7 Såtenäs halm rostpanna 4 MW Investering i bränslehantering balrivare och travers (dominerande kostnad) Kostnaden baserad på energiproduktion Stillestånd då bränsleinmatningen fallerar (ingen kostnad beräknad) Mer aska Beräknad merkostnad: SEK/MWh Monika Bubholz 8 4
5 Grästorp salix rostpanna 4 MW Salix sommarhalvåret pannan kan ej gå på full effekt pga lägre densitet hos salix Ingen skillnad i sotningsfrekvens eller övrig skötsel Beräknad merkostnad pga ökad askhalt: 0 1 SEK/MWh Monika Bubholz 9 Salix i kraftverkspanna Salix i BFB < 15 % - Eskilstuna Energi och Miljö 72 MW v, 38 MW el Metso Power Huvudsakligt bränsle: grot, bark och spån Salix på årsbasis ca 2 % beroende på tillgång Policybeslut: max 20 % salix pga rädsla för beläggningar och andra störningar Inga merkostnader Salix på vibrationsrost < 10 % - ENA Energi, Enköping 55 MW v, 24 MW el Burmeister & Wain Huvudsakligt bränsle: grot, bark och spån Salix på årsbasis 2-5 % beroende på tillgång Policybeslut: max 20 % salix pga rädsla för beläggningar och andra störningar Inga merkostnader Monika Bubholz 10 5
6 Rörflen sammanställning från Finland År 2007 eldades 60 GWh rörflen vid ca 25 anläggningar Typisk rörflens-användare är en stor kraftvärme-anläggning på MW v, men små anläggningar på 5 MW förekommer Genomsnittlig bränslemix: 68 % torv, 30 % träbränslen Idag: typiskt 1-2 % inblandning, upp till 15 % momentant Problem: kapacitet på transportsystem, valvningstendenser, bäddagglomerering Vanligen märks inga merkostnader Monika Bubholz 11 Beräknade merkostnader i detta projekt Totala merkostnaden för avrens, halm och salix SEK/MWh Indikerad merkostnad Aska Stillestånd Underhåll Investering 5 0 Avrens rosteldning max Avrens rosteldning min Avrens pulvereldning Halm max Halm min Salix max Salix min Monika Bubholz 12 6
7 Informationsbehov hos jordbrukare - Var finns köparna? - Finns behov av energigrödor? Initiativ från energiverken efterlyses - Kunskap om hela kedjan från skörd, hantering, lagringstider, logistik mm - Schysta avtal, t.ex. avseende avtalstider Dialog kring kvalitetsspecifikationer, ex bärgning, lagring, transport samt prissättning för styrning av kvalitet Monika Bubholz 13 Tack för uppmärksamheten! 7
Förbränning av energigrödor
Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem
Energigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå
Vi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.
Bränslehantering ur ett processperspektiv Rolf Njurell Maskinleverantörer CJ Wennberg AB Mekantransport AB Consilium Bulk AB BMH Wood Technology AB Pannleverantörer Götaverken Energy AB Energus AB Energiproducenter
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15
Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank
SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar
SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar Lantmännen Energi AB 1 Tillgänglighet >14.200 ha Salix odlas i Sverige idag Lönsamt, Mångsidigt, Hållbart, Klimatsmart och Effektivt biobränsle Känd odlingsteknik
Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter
Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion
Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion
Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning 2011-2014 Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll
Förstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion G
GRÖDOR FRÅN ÅKER TILL ENERGI 1009 Förstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion G Magnus Berg, Monika Bubholz, Maya Forsberg, Åse Myringer,
Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.
Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se
En utlokaliserad energiproduktion
1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola
Biofuel Analyser
Biofuel Analyser 2017-2018 Produkten Mantex BioFuel Analyzer Mäter energivärde, fukthalt och askhalt Mätvärden tillgängligt för alla behöriga via Mantex Cloud Provstorlek 3 liter Mättid 1 min Plug-and-play
Förnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar
Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar Värme- och kraftföreningen Panndagarna 2018 Örebro Steve Andersson Valmet AB 4412 MW th Nytt från Valmet 2017 2020 120 MW, Borås, bio, 2018 194 MW, Oulu,
Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning
Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi
Förstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion
GRÖDOR FRÅN ÅKER TILL ENERGI 1009 Förstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion Magnus Berg, Monika Bubholz, Maya Forsberg, Åse Myringer,
Basprogram 2008-2011 Systemteknik
Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Energigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering
Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Konkurrensfördelar och kommunikation kring småskalig biovärme Eva Andersson, Lantmännen Agrovärme
Konkurrensfördelar och kommunikation kring småskalig biovärme Eva Andersson, Lantmännen Agrovärme Lantbrukskooperativ Lantmännen är inget vanligt företag. Vi ägs av 25 000 svenska bönder med uppdraget
Vattenfall Värme Uppsala
Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson
Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen
Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns
Biogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning
Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning Susanne Paulrud, SP Marcus Öhman, LTU SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Arbetsrapport :2014:46
Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.
Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.
PROJEKT. Panncentraler
PROJEKT Panncentraler 2011 2011-11-16 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Inledning Panncentraler
Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Så kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna
Så kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna eller Så här gjorde vi för att komma fram till de projekt som fick stöd initialt KanEnergi Sweden AB Mål 1. Ge pengarna till rätt projekt effektiv
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,
Energieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
JTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Rökgaskondensering för värmeverket i Knivsta
Rökgaskondensering för värmeverket i Knivsta Samrådsunderlag inför tillståndsprövning enligt miljöbalken Vattenfall AB Värme Uppsala 2016-05-25 Innehåll 1 INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 2 TILLSTÅNDSPRÖVNING
Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi
Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag
Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.
Mårten Haraldsson Delägare i forsknings och utredningsföretaget. (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi
BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad
Bränsleutredning Valet av bränsle är avgörande för om anläggningen ska fungera bra i framtiden. Detta avsnitt ger en kort beskrivning av olika biobränslen med tonvikt på bränslekvalitet. Avsnittet innehåller
Energigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Syfte Att medverka till regional utveckling & tillväxt inom lantbruk och livsmedelsindustri i ett nationellt och internationellt perspektiv Målet: Klimatstrategi för Västra
Fjärrkyla. Ansökan 2009. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval
Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Fjärrkyla Ansökan 2009 Denna handling är en Ansökan om Licens att få använda Bra Miljöval i enlighet med Licensvillkoren för nedan angiven produkt. Skickas till: Naturskyddsföreningen
Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin
ÅFs Industrikonferens 2011 16 november 2011 Stockholm Waterfront Congress Centre Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin Solvie Herstad Svärd WSP Process
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör
Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör Pannenheterna på Sandviksverken. FOTO: André Piechowicz Anton Johansson André Piechowicz 2015-05-01 Omfattning: 6hp Kurskod:
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader
Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande
Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!
Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Anders Agebro Projektledare 1 Vattenfall Värme Drefviken Tre fjärrvärmeområden: Haninge, Tyresö och Älta Gustavsberg Fisksätra/Saltsjöbaden 470 GWh (såld
Kommentar till prisexempel
Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika
ÅFs Industrikonferens november 2011 Stockholm Waterfront Congress Centre
ÅFs Industrikonferens 2011 16 november 2011 Stockholm Waterfront Congress Centre Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin Solvie Herstad Svärd WSP Process
Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme
Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla
Värderingsmodell för efterfrågeflexibilitet. Johan Kensby Linnea Johansson
Värderingsmodell för efterfrågeflexibilitet Johan Kensby Linnea Johansson Vad är efterfrågeflexibilitet i fjärrvärmenät? All värmelast som har en frihetsgrad i tid, kvantitet eller källa Flexibilitet som
Positiva och negativa erfarenheter från befintlig närvärme/farmarenergi Utfört av:
RAPPORT 2014-09-30 Positiva och negativa erfarenheter från befintlig närvärme/farmarenergi Utfört av: Förord Tack till alla närvärme/farmarenergi anläggningar som har tagit sig tid att svara på enkäten
En bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw - 300 kw
tema: BIOENERGI FÖR FASTIGHET OCH INDUSTRI Extra exemplar av "Fastighetsvärme" beställer du på: bioenergitidningen.se Bioenergi för FASTIGHET och industri den kompletta översikten av företag som levererar
SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.
SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar
Göteborg Energi på Gasdagarna 2019
Göteborg Energi på Gasdagarna 2019 Gasnätet i Göteborg 5 inmatningar från Swedegas 1 inmatning från Arendal 21 st reglerstationer 2 mätstationer 4 bar 100 mbar 30 mbar Kunder Företagskunder: 575 st. Privatkunder:
Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall
Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall VoK - Skadegruppens Temadag 2014 Henry Persson SP Fire Research BRANDFORSK projekt 701-121 Vad vi har gjort: Analyserat MSBs insatsstatistik
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och
Värmeenergi. Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval
Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Värmeenergi Ansökan 2013 Denna handling är en Ansökan om Licens att få använda Bra Miljöval i enlighet med Licensvillkoren för nedan angiven produkt. Skickas till: Naturskyddsföreningen
Välkommen på fjärrvärmemöte GEAB 2017
Välkommen på fjärrvärmemöte GEAB 2017 Kvällens agenda Presentation av oss GEAB:s fjärrvärme Priser och prisvärdhet Miljön Din fjärrvärmecentral Närvarande från GEAB var Anna Ekman, fjärrvärmesäljare Kalle
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan
Värmeenergi. Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval
Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Värmeenergi Ansökan 2013 Denna handling är en Ansökan om Licens att få använda Bra Miljöval i enlighet med Licensvillkoren för nedan angiven produkt. Skickas till: Naturskyddsföreningen
Välkommen till REKO information Fjärrvärme
Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är
Borås en stad som växer
Borås en stad som växer Mindre orter 8% Landsbygd 10% Service orterna 17% 110 000 invånare (2016) Borås tätort 65% Borås Stad imorgon 30 000 fler invånare 2035 Kraftigast tillväxt i staden och i serviceorterna.
Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik
Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som
Energiutbyte från åkergrödor
OBS: Rättelse införd på sid 4 nr 117 Energiutbyte från åkergrödor några exempel från odling till användning Mats Edström Maya Forsberg Carina Johansson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar
Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor
Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som
Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik
Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet
Fortum Heat Scandinavia
Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE
Sammanställning av bränsledata
Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal RAPPORT DECEMBER 38 3 3 3 3,8,,,,8,,, Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal NATURVÅRDSVERKET BESTÄLLNINGAR Ordertelefon:
Daniel Widman. Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik. Organisation fjärrvärme
Daniel Widman Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik Organisation fjärrvärme 1 400 Total fjv produktion 1984 2010 GWh E n e r g i 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 Deponigas
Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar
Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman
SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.
SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. Ett komplett SWEBO BioTherm-system. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus
LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.
BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB En regional satsning på bioenergi för värme och el. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden har varit Christer Langner, Sören Romberg,
Lönsam salixodling. Tre goda exempel
Lönsam salixodling Tre goda exempel Innehåll Salix och lönsamhet 3 Tre exempel på lönsam salixodling 4 Nynäs Gård 6 Åby Västergård 10 Puckgården Salsta 14 Så kan salix bli lönsamt 18 2 Salix och lönsamhet
Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna
Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning
Förbrukning av oförädlat fastbränsle i Västernorrlands och Jämtlands län
Förbrukning av oförädlat fastbränsle i Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sollefteå, november 2006
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång
Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Köparens krav på bränsleflis?
Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade
Jordbruket som leverantör av åkerbränsle till storskaliga kraftvärmeverk Fallstudie Värtan
JTI-rapport Lantbruk & Industri 361 Jordbruket som leverantör av åkerbränsle till storskaliga kraftvärmeverk Fallstudie Värtan Maya Forsberg, Andras Baky, Hugo Westlin, David Ljungberg och Per Ytterberg
Örtoftaverket Lars Hammar
Örtoftaverket Lars Hammar ENERGI för framtida generationer Vår vision Vision, affärsidé och värdegrund ENERGI för framtida generationer TILLSAMMANS med medvetna kunder och samarbetspartners skapar vi energi
Icke-teknisk sammanfattning
BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra
Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar
Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar Fredrik Axby Grontmij Martin Båfält, Karin Ifwer, Niclas Svensson, Anna Öhrström, Inge Johansson 1 Agenda Inledning Analysmetodik - Weighted Sum Method
70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB
b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan
Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder
Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:
Teknikbevakning och utredningar. Björn Kjellström Exergetics AB
Teknikbevakning och utredningar Björn Kjellström Exergetics AB Teknikbevakning och utredningar Syfte: Bevaka utvecklingen och undersöka konkurrenskraften främst av småskalig kraftvärme men även flytande
Kraftproduktion med Biobränsle
Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Falu Energi & Vatten
Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15
Säkerhet, hälsa och miljö
Säkerhet, hälsa och miljö Vattenfall Värme Kalix fjärrvärme Redovisning av verksamheten 2010 Värme för miljömedvetna Vilka är de främsta fördelarna med fjärr värme tycker du? Det är bekvämt och förhållandevis
Inspecta/Skog Sundsvall 20-21 mars 2014 Alternativa bränslen i mesaugnar
Biobränslehantering presented by H Sundström Andritz LimeLine White Liquor Plant 2 Chemical Systems Andritz Pulp Mill Machinery and Systems Chemical Systems Division recausticizing overheads show a.ppt
FUELCONTROL System för mätning av fast bränslekvalitet i realtid
FUELCONTROL System för mätning av fast bränslekvalitet i realtid Panndagarna 2019, Borås Mika Muinonen mika.muinonen@inray.fi +358 50 350 9071 Inray Oy Ltd Inray utvecklar system för realtidsmätning och
Säkerhet, hälsa och miljö 2014. Haparanda värmeverk
Haparanda värmeverk Det händer mycket i Haparanda 100 Nyckeltal Bränsle 74 % Värmeinköp Torneå (48,9 GWh) 100 Levererad energi Fjärrvärme (54,6 GWh) Nyckeltal, egenproducerad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh
Svåra bränslen sänk temperaturen!
Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast