PROJEKT. Panncentraler

Transkript

1 PROJEKT Panncentraler BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON FAX E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS

2 Inledning Panncentraler 2011 Miljöskyddsgruppen i Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) har besökt 10 C-klassade1 panncentraler. Inspektionerna handlade huvudsakligen om verksamheternas egenkontroll kring driften och skötseln av pannorna, vilken rökgasrening pannorna var utrustade med samt hur hanteringen av askan såg ut. Syfte En väl fungerande egenkontroll av pannornas drift och utsläpp minskar risken för miljöpåverkan från pannorna. Vi har i denna sprint främst valt att titta närmare på val av bränsle och bränslehanteringen, vilken övervakning verksamheterna har av pannornas driftsdata och rening av rökgasen samt omhändertagande av askan. Utifrån de uppgifter vi inhämtat under sprinten har vi kunnat peka på förbättringsåtgärder vilka kommer att följas upp under nästkommande år. Bakgrund Energi- och transportsektorn är i Sverige den största källan till utsläpp av partiklar. Det finns studier som visar på ett samband mellan exponering av luftföroreningar och dödlighet hos människor vid höga koncentrationer av partiklar i storstäder (Naturvårdsverket, 2011). Valet av bränsle och hantering av den aska som bildas är av betydelse ur miljösynpunkt då det påverkar vilket utsläpp samt vilken restprodukt som genereras. Många verksamheter med fastbränslepannor använder sig av rent biobränsle från skogen och blir därigenom också askproducenter. Genom att återföra askan till skogsmarken där uttaget av bränslet skett, kan försurning av mark och vattendrag minskas (Skogsstyrelsen, 2011). Det är viktigt att verksamheterna har rutiner för att pannorna och dess reningsutrustning hålls i gott skick och att man för ett systematiskt arbete med att bedöma miljö- och hälsoriskerna. Metod Inom ramen för projektet togs en checklista fram vilken behandlade frågeställningar kring pannornas förbränning, övervakning av driftsdata, reningsutrustning, bränsle- och kemikalieförvaring samt hantering av restprodukter och avfall. Kontrollerna genomfördes i form av inspektioner ute på anläggningarna. Resultat En sammanfattning av de viktigaste inspektionsresultaten visas i figuren nedan: 1 Med en C-klassad verksamhet menar vi en verksamhet som omfattas av anmälningsplikt enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Sida 1 (4)

3 Panncentraler Resultat De tio verksamheter som inspekterats använder sig av fast bränsle till sina pannor i form av spån, flis, briketter eller liknande. En av de tio anläggningarna använder sädesavrens som sitt primära fasbränsle. Olja används i huvudsak som bränsle i verksamheternas spets- /reservpannor. Tre av anläggningarna har manuell styrning av sina pannor medan övriga har automatisk styrning. Rökgasprover tar fyra av de besökta anläggningarna regelbundet. Övriga verksamheter kan ha tagit rökgasprover vid något enstaka tillfälle. Tre verksamheter har tagit askprover vid något tillfälle, men regelbundna askprover är det ingen som tar. Två verksamheter har aska som skulle kunna askåterföras medan två inte kan det. Sex av verksamheterna saknar kommunal hämtning av hushållsavfall. Vid inspektion på en av verksamheterna upptäcktes en markförorening. Marken vid cisternpåfyllningen till en oljepanna hade förorenats av vad som troligtvis var eldningsolja. Diskussion och slutsatser De flesta anläggningar tar inga rökgasprover regelbundet och dessa har därmed dålig koll på vilka ämnen och mängder av dessa som släpps ut från pannorna. Man vet därmed inte heller om pannornas reningsutrustning kan anses vara tillräcklig. En analys av rökgasens innehåll ger även en indikation på hur förbränningsbetingelserna i pannan varit, vilket är en betydande information för att kunna optimera pannans förbränningsförhållanden. Pannornas inställningar kan behöva justeras något beroende på vilket bränsle som används. Sida 2 (4)

4 Panncentraler 2011 Av de tre anläggningarna som har tagit askprover vid något tillfälle har två visat sig ha aska med värden som fallit inom ramen för de innehållsvillkor av näringsämnen och tungmetaller som Skogsstyrelsen ställer vid askåterföring till skogsmark. Av de två anläggningar där askåterföring inte kan ske, beror det på att verksamheten eldar med både fast bränsle och olja i samma panna. Askan från förbränningen tas i de flesta fall omhand av något externt avfallsföretag. I något fall tar den sotare som verksamheten anlitat hand om askan. På flertalet av de besökta anläggningarna vet man dock inte var askan slutgiltigt hamnar. På de anläggningar man anger sig känna till var askan slutgiltigt hamnar, har man som exempel angivit att askan tagits omhand av en lantbrukare vilken använder den till spridning på åkermark. I ett annat fall har askan spridits på den egna skogsmarken. Hämtning av hushållsavfall anger flertalet av anläggningarna att de inte har, då de uppger sig knappt få något hushållsavfall. Miljösamverkans uppföljning/efterarbete Utifrån det informationsunderlag vi under denna sprint inhämtat kommer vi vid års sprint koncentrera oss på verksamheternas egenkontroll, behov av kontrollprogram och regelbunden provtagning av rökgasen. I de fall som askan klarar gällande krav för askåterföring i skogsmark, kommer vi att undersöka om krav kan ställas på att askåterföring ska ske. För den upptäckta markföroreningen har ett nytt ärende startats för att säkerställa att marken saneras. Information om vilka verksamheter som saknar hämtning av hushållsavfall kommer att vidarebefordras till Avfallshantering östra Skaraborg (AÖS). Referenser Naturvårdsverkets hemsida, Skogsstyrelsens hemsida, /Skogsbransle/Askaterforing/ Bilaga Anläggningar som kontrollerats Sida 3 (4)

5 Bilaga Panncentraler 2011 Anläggningar som kontrollerats Panncentral Sågen Hjo Energi Bordet 1 (Tibro) Fonus Träindustri Gyllensvaans Möbler AB Panna Billingehus Panncentral Skultorp Silot Tidan Naturbruksgymnasiet Sparresäter Tengberts sovrumsmöbler AB SA Möbler AB Sida 4 (4)

6 Hertig Johans torg 2, Skövde