Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör
|
|
- Ulrika Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör Pannenheterna på Sandviksverken. FOTO: André Piechowicz Anton Johansson André Piechowicz Omfattning: 6hp Kurskod: 1SJ21E
2 Linne universitetet Sjö fartshö gskölan i Kalmar Utbildningsprogram: Arbetets omfattning: Titel: Författare: Handledare: Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete om 6hp Hur fuktigt bränsle påverkar en panna Anton Johansson André Piechowicz Per Styrlin ii
3 Abstract Detta arbete handlar om hur pannanläggningar påverkas på olika sätt när man eldar med ett fuktigare biobränsle. Även syftet är att få en djupare kunskap hur olika typer av anläggningar reagerar av ett torrare respektive fuktigare bränsle vid förbränning, men likaså vilka kostnader och problematik det medför att använda ett fuktigare träbränsle. Och man kan dra slutsatsen att pannor samt systemen runt om pannorna påverkas av att elda med fuktigare bränsle, t.ex. om man ökar fukthalten från 10 % till 50 % kommer verkningsgraden sänkas med 2.3%, detta finns som exempel under i arbetet. Hade man däremot haft en rökgaskondensor på ovannämnda panna hade man kunnat ta till vara på energin i avgaserna och då ökat verkningsgraden istället. Arbete är utfört genom att fakta har blivit insamlat genom intervjuer med personer som besitter kunskap om ämnet i fråga. This report deals with how some types of boilers are affected during combustion of moist biofuel. The aim is to gain a deeper knowledge of how district heating plants react on the humidity of the fuel, but also to see what costs and problems that occur due to increased humidity level. The conclusion is that the boilers and peripheral systems are affected, both in positive but also in negative ways. This report is based on interviews with technicians and engineers operating district heating plants in the vicinity of Kalmar. Nyckelord: Biobränsle, Fukthalt, Rökgaskondensering, Panneffekt, Sandviksverken, Moskogen, Lammhult, Trädbränslen, Värmeinnehåll. iii
4 Förord Arbetet bygger på intervjuer med kunnigt folk inom branschen som har lång erfarenhet av kraftvärmeverk. Utan dem skulle det varit väldigt svårt att genomföra detta. Eftersom vi har undersökt olika anläggningar finns det inte direkt något facit då varje anläggning är unik för sig fast att vissa är samma panntyper. Vi vill rikta ett stort tack till personer som har tagit sig tid att svara på våra frågor samt visat oss runt i anläggningarna. De vi vill tacka är Hans Svensson på DU-teknik som har delat med sig av sin kunskap inom ämnet. Han har tidigare jobbat som konsult och har erfarenhet av många anläggningar runt om i Sverige. Niklas Sandh på VEAB (Växjö Energi AB) som är driftchef på Sandviksverken, även han har en mångårig erfarenhet av olika typer av pannor. Kent Johansson, före detta anläggningsansvarig på bland annat Lammhults värmeverk, han har jobbat på diverse anläggningar och har en mycket lång erfarenhet inom ämnet. Joakim Andersson på Kalmar Energi AB som är driftchef på Moskogen. Och till sist vår handledare Per Styrlin som är universitetsadjunkt på sjöfartshögskolan och har arbetserfarenhet inom ämnet. iv
5 Definitioner och förkortningar Med bränsle i denna rapport menas biobränslen. Pannbädd Sandbädd längst ner i botten på en CFB eller BFB. Medan bränslet på en rostpanna utgör pannbädden. CFB Cirkulerande fluidiserad bädd. BFB Bubblande fluidiserande bädd. Värmevärde den värmemängd som ett bränsle ger ifrån sig vid förbränning (MJ/kg). GROT Toppar, grenar och rötter av träd. Salix Snabbväxande flerårigt trädslag. Sintring - Process där fasta partiklar sammanfogas till ett större objekt vid höga temperaturer, t.ex. sanden som utgör bädden. Kvantitativ metod Metod för genomförandet av arbetet. Bygger på analys av dokument, intervjuer, gruppdiskussioner och observationer. v
6 Innehåll 1 INTRODUKTION 7 2 BAKGRUND Trädbränslen Moskogen Sandviksverken Lammhult 9 3 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH SYFTE Hur påverkar ökad fukthalt i bränslet pannor? Hur påverkar fukthalten i bräsnlet anläggningar kostnadsmässigt? Avgräsningar Error! Bookmark not defined. 4 METOD 11 5 RESULTAT Hur påverkar ökad fukthalt i bräsnlet en panna? Hur fuktigt bränsle påverkar en panna slitagemässigt Hur en ökad fukthalt påverkar panneffekten Hur påverkar fukthalten i bräsnlet anläggningen kostandsmässigt? Hur underhållskostnader påverkas Eventuella ombyggnationer 14 6 RESULTATDISKUSSION 16 REFERENSLISTA 20 vi
7 1 INTRODUKTION I dagsläget använder man till största delen biobränslen vid produktion av värme och el där icke-nukleär, termisk kraftproduktion används i Sverige. Efter den internationella oljekrisen under 70-talet började man elda med kol istället. Då Sverige inte hade några kolresurser fick man importera kol vilket inte var ekonomiskt försvarbart då det beskattades kraftigt eftersom det inte var ett förnyelsebart bränsle. På grund av detta började man använda sig av närliggande förnyelsebara energikällor. Sverige har god tillgång till skog så träbränsle var ett naturligt val och det har använts sen dess och användningen kommer förmodligen inte att minska inom de närmsta åren då statistiken visar att den har ökat med 95 % sedan 1920, det motsvarar m3 skog (Den svenska skogen, 2015). Hur en varierande fukthalt i ett träbränsle påverkar en förbränningsanläggning är intressant att studera eftersom det finns många faktorer som påverkar om resultatet av en varierande fukthalt blir positivt eller inte. Några faktorer som påverkar resultatet är om anläggningen har en rökgaskondensor och vilka bränslen som finns tillgängliga i närområdet, då man vill minska transportsträckor. För att samla in relevant information har intervjuer gjorts med kunnig och erfaren personal på tre olika anläggningar. Anläggningarna som har besökts är belägna i Växjö, Lammhult och utanför Kalmar. 7
8 2 BAKGRUND När man eldar med olika typer av biobränslen med olika fukthalter påverkar det pannorna på olika sätt. Panntypen har också en avgörande roll hur fuktigheten i bränslet påverkar den. Här nedan följer kortfattat information om olika trädbränslen och olika typer av anläggningar. Anläggningarna som nämns eldar idag med biobränslen och är byggda för den typen av förbränning. 2.1 Trädbränslen Trädbränslen är så kallade biobränsle. Biobränsle är bränsle som utgörs av biologiskt material. Trädbränsle kan vara olika delar av ett träd. De olika träddelarna som man kan elda i pannor kan vara ved, bark, grenar, barr, toppar, stubbar och rötter (Lehtikangas, 1999, s. 10). Men det kan även vara bearbetat såsom pellets och briketter. Dessa är biprodukter från sågverk och är sågspån som har blivit komprimerat under höga tryck. Andra biprodukter man kan elda är sågspån och flis. Bearbetat bränsle är dyrare men innehåller lägre fukthalt och det medför att man har ett högre värmevärde (Lehtikangas, 1999, s. 17). Tvärtom när det gäller sågspån och flis, i regel innehåller dessa ca 50 % fukthalt men det beror på årstiderna och hur fuktigt klimatet är (Lehtikangas, 1999, s. 10). P.g.a. den ökade efterfrågan på biobränsle har man börjat elda med energiskog. Trädsorten man odlar är snabbväxande pilträd (Salix) och omloppstiden är ca 3-5 år (Lehtikangas, 1999, s. 31). Däremot har det blivit problem med att elda med Salix på vissa panntyper då materialet sintrar ihop sig och bildar klumpar. Detta kan få konsekvenser genom att sätta sig på pannväggar och i eventuella cykloner mm (Svensson, 2015). Den vanligaste typen av trädbränsle är flis. Träflis tillverkas genom att man flisar t.ex. avverkningsrester, röjningsvirke eller massaved. Även rester från sågverk och returträ kan flisas i en flismaskin. Torkar man flis ökar värmevärdet och lagringsbarheten ökar. Normal fukthalt för flis beror på vad den kommer ifrån, men den ligger mellan 25-50% (Flis som värmekälla, 2013). 8
9 2.2 Moskogen Moskogen är en kraftvärmeanläggning som är belägen väster om Kalmar. Man producerar el och fjärrvärme genom att man utnyttjar ångans energi till att driva turbiner och värmen på ångan till fjärrvärmen. Anläggning består endast av en pannenhet. Bränslet man eldar i pannan är all typ av biobränsle. Elproduktionen uppfyller en tredjedel av Kalmars energibehov. Fjärrvärmenätet leds till Smedby, Lindsdal och Kalmar. Fjärrvärmen är förbundet med Draken som är en fjärrvärmecentral i centrala Kalmar (Andersson, 2015) (kalmarenergi.se, 2015). 2.3 Sandviksverken Sandviksverket är ett kraftvärmeverk som ligger beläget utanför Växjö där man producerar både värme och el till Växjöstad. Anläggningen består av tre pannenheter som alla eldas med biobränslen. Produktionen är fördelad på en tredjedel el och två tredjedelar fjärrvärme. Den tredje enheten är i dag under inkörning och när den kommer vara helt i drift kommer elproduktionen vara 50 % av Växjös elförsörjning (veab.se, 2015). 2.4 Lammhult Lammhults fjärrvärmeverk är en hetvattencentral I Lammhult som är ett samhälle några mil norr om Växjö. Där eldar man flis, med en fukthalt runt 30 %, för att producera fjärrvärme i två stycken rosterpannor på tre respektive fyra MW. Man har en oljepanna på fyra MW som reservpanna om de andra skulle haverera eller inte räcka till. Det finns även en silo med pellets som antingen kan blandas in i flisen för högre effekt eller ersätta flisen helt om bränsletransporten skulle fela. Fjärrvärmen som produceras går ut till större delen av samhället samt till ett par närliggande industrier (Johansson, 2015). 9
10 3 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH SYFTE Syftet med detta arbete är att skaffa en djupare kunskap om hur fukthalten i bränslet påverkar anläggningen. Arbetet handlar mer specifikt om hur ökad fuktighet på ett träbränsle påverkar en anläggning där icke-nukleär termisk kraftproduktion används samt vilka kostnader det medför. 3.1 Hur påverkar ökad fukthalt i bränslet pannor? Hur påverkar fukten i bränslet en panna slitagemässigt samt effekten pannan ger. 3.2 Hur påverkar fukthalten i bränslet anläggningar kostnadsmässigt? Hur påverkas underhållskostnader vid byte till ett fuktigare bränsle. Samt eventuella ombyggnationskostnader. 3.3 Avgränsningar Frågor som inte kommer behandlas men kan kopplas till frågeställningarna är hur hantering av bränsle på anläggningarna, och hur miljön påverkas när man eldar med ett fuktigare bränsle. Varför man har valt att inte ta upp hanteringen av bränslet är p.g.a. att det skiljer sig avsevärt mellan anläggningarnas hantering och är på så sätt inte jämförbart. Hur miljön påverkas är för brett ämne att ta upp då det finns så många andra faktorer som man måste ta hänsyn till utöver fukten som bränslet innehåller. 10
11 4 METOD Som undersökningsmetod valdes kvalitativ metod att genom intervjuer samla in data och fakta om ämnet i fråga för att kunna granska och dra slutsatser. Fyra personer med stor erfarenhet inom kraftvärmedrift har intervjuats. Denna metod är vald pga. att det finns för lite data och dokument om hur fukthalten påverkar driften av pannenheter och för att det inte går att mäta genom en kvantitativ metodlösning. Det har även delgivits dokument med olika data på effekter och relevanta flöden från anläggningarna som har kunnat analyseras vid svar av frågeställningarna. Källorna som har använts i denna rapport har bedömts som trovärdiga. Genom intervjuerna med de olika personerna har frågeställningarna besvarats mycket lika. Man har bedömt att tillräckligt information och fakta har samlats in från dessa personer, därför har man avstått att intervjua ytterligare källor. Då bara ett fåtal personer har intervjuats kan det betyda att viktig information om alternativa tillvägagångsätt på andra anläggningar har missats. 11
12 5 RESULTAT 5.1 Hur påverkar ökad fukthalt i bränslet en panna? Hur fuktigt bränsle påverkar en panna slitagemässigt Med en ökad fuktighet och ett minskat värmeinnehåll i bränslet behövs ett större luftflöde, primär och sekundär, vilket leder till ett direkt ökat slitage på rökgasfläkten samt övriga luftfläktar (Svensson, 2015). Ett sämre värmevärde leder även till att mer bränsle måste användas för att få samma effekt, vilket leder till mer avgaser och mer sot. Det bildas även avlagringar på pannväggar som i sin tur ger sämre värmeåterföring som kan leda till en förhöjd temperatur i pannan, med en högre temperatur ökar risken för sintring av sanden i pannbädden (FB-panna) (Sandh, 2015), (Svensson, 2015) Hur en ökad fukthalt påverkar panneffekten Om anläggningen enbart producerar el kommer effekten att minska då det sämre bränslet kommer att leda till mindre ångproduktion. Har anläggningen däremot även värmeproduktion samt en rökgaskondensor kommer effekten öka då du kan utvinna mer effekt ur kondensorn. I vilket fall som helst så ger pannan en lägre effekt än om man skulle elda med ett torrare bränsle, även om anläggningens totala effekt ökar (Svensson, 2015). 12
13 5.2 Hur påverkar fukthalten i bränslet anläggningen kostandsmässigt? Hur underhållskostnader påverkas Vid användning av ett fuktigare bränsle är det flera underhållsaspekter som påverkas: Fläktar Ökat luftflöde medför att fläktarna får en ökad belastning, framförallt rökgasfläkten eftersom all luft som kommer in i pannan expanderar samt att vattenångorna från bränslet bidrar till en större volym som måste pumpas ut (Svensson, 2015). Murning I FB pannor påverkar inte fukthalten slitaget på murbruket. Däremot rosterpannor kan behöva muras om med ett murbruk med en hög kiselhalt, som ger bättre värmeåterföring till eldstaden. Även om inte slitaget ökar, är bruket i sig dyrare (Johansson, 2015). Sandbädden Vid förbränning av fuktiga bränslen krävs en finkornigare sand pga. bättre värmeöverföring mellan bränslet och sandbädden (Sandh, 2015). Filter Med en ökad rökgasmängd blir alla filter utsatta för ökad belastning, vilket medför mer underhåll. I en CFB panna ökar även risken att sand följer med till filtren. Ökad rökgasmängd ger även mer sot och flygaska som kan bilda avlagringar i rör och tuber. Aska Mer bränsle ger mer aska som leder till ökad påfrestning för askskruvarna (Svensson, 2015). Bränslesystem Mer bränsle som behöver transporteras leder till att bränsleskruvar och övriga komponenter som hör till det systemet får en ökad belastning. Det är fukthalten som avgör hur mycket bränsle som behövs för att hålla samma effekt (Johansson, 2015). 13
14 5.2.2 Eventuella ombyggnationer Ibland räcker det inte med att bara reglera luftlödet och uppehållstiderna. Uppehållstiderna på en rosterpanna regleras genom att reglera hur mycket bränsle man matar in och hur snabbt rosterna matar bränslet genom pannan. På en mindre anläggning kan man behöva bygga om pannan för att klara av att köra anläggningen. Detta var fallet på Lammhults värmeverk då man anpassade sin 3MW PB2 Osby Parca, som man tidigare eldade med briketter och pellets, för att kunna elda med fuktigare flis. Det man behövde göra förutom det som tidigare nämnts angående luftflöde var att man var tvungen att mura om hela ugnen, samt ändra på konstruktionen i själva eldstaden. Kostnaderna som påverkades av detta var ombyggnationen i sig, byte till ett dyrare murbruk samt att man gjorde sekundärluftsdysorna reglerbara (Johansson, 2015). Illustration: Anton Johansson Bilden ovan är en skiss av hur pannan såg ut innan ombyggnationen. Eldstaden är anpassad för torrt träbränsle, d.v.s. briketter/ pellets. De mörkgråa områdena är murade. 14
15 Illustration: Anton Johansson Här är pannan efter man byggt om den. Eldstaden är anpassad så att de varma rökgaserna leds längs ett murat valv som värms upp. I toppen leds den största delen av sek. luften in och slutförbränningen sker i den röda cirkeln på bilden. Sek. luftsdysorna har gjorts reglerbara så man kan anpassa luftflödet för att få en bättre förbränning (Johansson, 2015). 15
16 6 RESULTATDISKUSSION Hur fuktigheten påverkar panneffekten Ett fuktigt bränsle medför uteslutande att panneffekten kommer att sänkas, det får man väga upp genom att mata in mera bränsle. Har man valt att använda sig av ett fuktigare bränsle för att det är mest lättillgängligt, samt att anläggningen i fråga till största delen producerar värme borde man fundera på att bygga dit en rökgaskondensor för att ta vara på all spillvärme i de fuktiga avgaserna. Ett bra exempel är Moskogen där man har en FB Metsopanna på 90MW. Där har man valt att justera fukthalten på bränslet man matar in beroende på årstid och utetemperaturen. Under det varma sommarhalvåret väljer man att köra med torrt träbränsle för att få ut så mycket ånga som möjligt för elproduktion och under vinterhalvåret väljer man att använda sig av t.ex. bark som har en hög fukthalt för att få ut upp till 25MW värme bara genom rökgaskondensorn. Moskogen och Sandviksverket påverkas rätt lika av fuktigt bränsle; mer fukt ger mer värme, mindre fukt ger mer el, detta tack vare rökgaskondenseringen. En mindre anläggning som Lammhult påverkas desto mer då man inte producerar ånga utan all energi går åt för att värma fjärrvärmevattnet, då medför ett lägre värmevärde på bränslet en minskad panneffekt. En aspekt man måste ta hänsyn till är att en RG-kondensor är relativt dyr att installera, och då även om man verkligen behöver en för att klara av behovet på nätet. Om man ändå klarar av att köra anläggningen på t.ex. skogsflis eller GROT utan några större modifikationer borde man använda sig av det bränsle som är närmast att införskaffa, då man minskar transportsträckorna för bränslet och är därmed mer skonsam mot miljön. 16
17 Hur underhållskostnader påverkas. Merkostnaderna som uppstår är mer kopplade till det ökade bränsleflödet, snarare än fukthalten i sig. Ökat bränsleflöde ställer högre krav på alla system som har med förbränningen att göra då belastningen ökar. Till att börja med kommer bränslesystemet få arbeta mycket hårdare, här nedan är ett räkneexempel som teoretiskt visar hur bränsleflödet ökar när man ökar fukthalten i bränslet. Antag att vi har en panna med en bränsleeffekt på 90MW och eldar med flis med en fukthalt på 30 %.(Hi=12.71MJ/kg) Man får då ett bränsleflöde på 26.2 ton/h (7.08kg/s) [Formeln för bränsleeffekt är P=ṁb*Hi (Effekt=massflöde * värmevärde bränsle)][formeln för värmevärde är Hi=19.22-(0.217*f) (där f är fukthalten)] (Fagergren, 2012). Byter man då till flis med en fukthalt på 50 % (Hi=8.37MJ/kg) och vill bibehålla en bränsleeffekt på 90 MW måste man öka bränsleflödet till 38.7 ton/h (10.75kg/s) Det är en teoretisk ökning på 51.8%. Detta leder till en ökad belastning på alla komponenter som har med bränslematning att göra, även askutmatningen kommer att få motsvarande ökning. Luftsidan kommer att få en ännu större ökning då man behöver ett större luftöverskott, och störst ökning av belastningen kommer att ske på rökgassidan, eftersom det ökade luftflödet kommer att resultera till en kraftig ökning av mängden rökgaser. Vi har fått höra att rökgasfläkten är den största boven när det kommer till ändring av fukthalt då det är den som kommer få den största belastningen. Själva kostnaderna som kommer att påverkas p.g.a. ökat slitage är diverse lager, remmar och elmotorer till största del. Något som är värt att fundera på är även hur kraven och förväntningarna på nya pannor hela tiden ökar, de byggs hela tiden bättre och med bättre material, material som ofta är mycket dyra och svårbearbetade, vilket gör att det blir svårare att underhålla, vilket i sin tur leder till större krav på personalen som servar pannan. 17
18 Eventuella ombyggnationer När man pratar om förbränning finns det tre T:n man behöver ta hänsyn till: Tid- tiden bränslet behöver för att fullständigt förbrännas. Temperatur- man behöver en tillräcklig temperatur för att förbränningen ska ske på ett bra sätt. Turbulens- Ett tillräckligt luftflöde måste vara tillgängligt för att förse förbränningen med syre. I Lammhult var man tvungen att göra ändringar på pannan för alla tre punkterna. Uppehållstiderna reglerades, d.v.s. tiden man ger bränslet inne i eldstaden, då man behöver längre tid för att få ut fukten ur bränslet var man tvungen att förlänga uppehållstiden. Temperaturen var man tvungen att försöka höja då värmevärdet på flis är sämre än det hos briketter. Detta löste man till viss del med att ändra eldstadsinteriören, och till viss del att man bytte ut murbruket i eldstaden mot ett med en bättre förmåga att reflektera värme, vilket ger en högre temperatur i bränslebädden. Turbulensen förbättrades genom att man gjorde sekundärluftsdysorna i pannväggarna reglerbara, detta för att man ska kunna reglera luftflödet för att nå en optimal förbränning. Kent gav oss lite siffror på vad detta kostade, Det nya murbruket är ungefär 30-40% dyrare än det man använde innan, en ökning från 60kkr till ca 90kkr för att mura om hela pannan. kostnaderna för sekundärluftsdysorna var ungefär 90kkr. 18
19 Hur underhållskostnader påverkas För att kunna sänka slitaget på en panna och dess delar så som olika fläktar och annat skulle det optimala vara att sänka fuktigheten på bränslet och samtidigt höja värmevärdet. Som det ser ut i dag så ligger bränslet ute vid anläggningarna och drar åt sig fukt för att sedan tillföra det till pannan vid förbränning, medan det ligger där skulle man kunna torka det för att sänka fuktigheten. I dagsläget finns det så kallad biomassa-tork. Det går ut på att man återför spillvärmen till en värmeväxlare, mediet man värmer upp är luft som man pumpar in via en fläkt. Därefter flödar den uppvärmda luften till en typ av container där även bränslet som skall torkas förs in. På så sätt kan man höja värmevärdet. Problemet i dag är att det nog skulle ta för lång tid att värme upp så mycket bränsle. Som t.ex. på Sandviksverken i Växjö matas pannan med 60 ton bränsle i timmen. Vi tror att biomassa-torken inte kan hantera sådana stora mängder då de är byggda för mindre anläggningar. Ett annat fall är det för pannan i Lammhult, då den är mycket mindre. Där skulle man kanske kunnat investera i en tork istället för att behövt bygga om hela pannan för att kunna elda med ett fuktigare bränsle. Dock kanske det lönar sig i längden med underhåll och dylikt genom ombyggnation. Det enklaste sättet i dag är att ställa krav på bränsleleverantören, att bränslet inte får vara för fuktigt. På de flesta anläggningarna mäter man fuktigheten innan man lagrar bränslet. Det gör man direkt när transporten kommer in genom att man bland annat väger lastbilen och mäter med en dosa som man sänker ner i t.ex. flishögen för att göra en mätning vilken fukthalt bränslet innehåller. På så sätt har man bra kontroll vilken kvalité man får på bränslet. I Växjö blandar man olika delar av ett träd för att få så jämnt snitt på värmevärdet som möjligt. Varje transport kommer med specifikt last exempelvis kommer ett last med flis och ett annat med GROT osv. Olika delar har varierade värmevärden på grund av att vissa delar är mer benägna att absorbera fukt än andra. Det utför man genom att lagra de olika biomassorna i silos där man genom en stor skruv blandar bränslet. Ett bra sätt kan man tycka, men vill man få ut en högre effekt på rökgaskondensorn så vill man ha så fuktigt bränsle som det går för att få ut högre värme på fjärrvärmenätet. Men det beror helt på om man prioriterar elproduktion eller värmeproduktion. Angående sintring av sandbädden så verkar det skilja sig beroende på vilken panntyp man har eftersom sandkornen är mindre i vissa pannor och det är lättare för sanden att sintra. T.ex. på Sandviksverken så hade man problem med sintring av sandbädden. Detta förklarade Niklas på VEAB att det berodde på avlagringar som bildas på pannväggarna för att man eldar med mer bränsle pga. fuktigheten. Detta leder till sämre värmeåterföring med förhöjd temperatur som följ kan sandbädden sintra. Men Moskogen som helst eldar med ett fuktigare bränsle på vintern hade inga problem med sintring av sin sandbädd. Detta kan bero på att man har en panna av BFB-typ, de har större sandkornsstorlek pga. att sanden inte behöver cirkulera som i en CFB-panna. 19
20 REFERENSLISTA biobränsle. (den ). Hämtat från ne.se: den Biobränslen. (den ). Hämtat från biobränslen.se: den Den svenska skogen. (den ). Hämtat från skogssverige.se: skogssverige.se/skog/fakta-om/den-svenska-skogen den Fagergren, S. (2012). Teknisk Formelsamling. Kalmar: Kalmar Maritime Academy. Flis som värmekälla. (den ). Hämtat från Bioenergiportalen: den kalmarenergi.se. (den ). Hämtat från moskogen: den Lehtikangas, P. (1999). Lagringshandbok för trädbränslen, 2:a upplagan. Kista: Kista Snabbtryck AB. veab.se. (den ). Hämtat från Sandviksverket: den Intervjuade personer Andersson, J. (den ). Om Moskogen. (A. P. Anton Johansson, Intervjuare) Johansson, K. (den ). Om Lammhult. (A. Johansson, Intervjuare) Sandh, N. (den ). Om Sandviksverket. (A. J. André Piechowicz, Intervjuare) Svensson, H. (den ). Allmänt om fukt i biobränslen. (A. J. André Piechowicz, Intervjuare) 20
21 Kalmar Tel Lnu.se 21
Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Läs merFÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG
FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i
Läs merEffektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.
2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merKRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK
PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk
Läs merUtvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna
Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning
Läs merVälkommen till REKO information Fjärrvärme
Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är
Läs merAriterm Flisfakta 2007
Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merFältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
Läs merFJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.
Läs merTOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!
TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med
Läs merFjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme
Läs merBiobränslen från skogen
Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare
Läs merVedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden
Vedeldningspolicy Policy Diarienummer: KS2016/0270 Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2016-06-16 Giltighetstid:
Läs merVärmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15
Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank
Läs merOptimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat
Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie
Läs merS Kapitel 9
S. 152-155 Kapitel 9 Fjärrvärmeverk Här värms vatten, ingen elproduktion Leds ut via fjärrvärmenätet Kondenskraftverk Ex kärnkraftverk, kolkraftverk, oljekraftverk Vatten värms under högt tryck så ånga
Läs merIdentifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten
Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Projekt på uppdrag av Värmeforsk Grödor från åker till energi Projektgrupp
Läs merBeräkning av rökgasflöde
Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:
Läs merFjärrvärme #Enkelt #Hållbart #Pålitligt
Fjärrvärme #Enkelt #Hållbart #Pålitligt Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme går som ett blodomlopp under stadens gator och förser hem, företag och lokaler med energi i form av hetvatten. Fjärrvärmen distribueras
Läs merBioenergi. En hållbar kraftkälla.
Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.
Läs merKraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319
Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men
Läs merEnhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis
Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Per wennerberg TecnoFarm 2013-07-17 Vi erbjuder: Ett komplett containerbaserat modulsystem för hantering och torkning av
Läs merINFO från projektet 45
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett
Läs merHörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme
Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla
Läs merKraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Läs merSkellefteå Kraft på kartan
Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700
Läs merViktigt att minska utsläppen
Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar
Läs merEnergibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt
Läs merOceanen - Kraftvärmeverk
Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning
Läs merLIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.
BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,
Läs merBränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter
Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion
Läs merFjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag
Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme är en effektiv och hållbar energilösning som ger dig en enkel och pålitlig vardag. Det är den vanligaste uppvärmningsformen i
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merKörschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
Läs merSalix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Läs merÖrtoftaverket Lars Hammar
Örtoftaverket Lars Hammar ENERGI för framtida generationer Vår vision Vision, affärsidé och värdegrund ENERGI för framtida generationer TILLSAMMANS med medvetna kunder och samarbetspartners skapar vi energi
Läs merProduktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Läs merInverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar
Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar Värme- och kraftföreningen Panndagarna 2018 Örebro Steve Andersson Valmet AB 4412 MW th Nytt från Valmet 2017 2020 120 MW, Borås, bio, 2018 194 MW, Oulu,
Läs merEtt kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se
Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas
Läs merNCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.
NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. 10 cramo contact #2/2013 Cramo Contact 2013.indd 10 framtidens värmeteknik Sverige är världsledande
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merEassist Combustion Light
MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5
Läs merBio2G Biogas genom förgasning
Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med
Läs merBiobränslebaserad kraftproduktion.
Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk
Läs merÅngdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning
Ångdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning Sysav ansvarar för den regionala återvinningen och avfallshanteringen i södra Skåne. Som en del av återvinningen produceras el och värme genom
Läs merBiomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral
Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera
Läs merOsby PB2 350 till 3000 kw
Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning
Läs merUNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.
UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de
Läs merVattenfall Värme Uppsala
Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson
Läs merKraftvärme. - Powered by Swebo.
Kraftvärme - Powered by Swebo. Kraftvärme UNICONFORT har arbetat i 60 år inom tekniksektorn av energiomvandling med hjälp av fast bio- massa. Främst från skogen, träindustrin, jordbruk, livsmedelsindustrin,
Läs merDaniel Widman. Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik. Organisation fjärrvärme
Daniel Widman Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik Organisation fjärrvärme 1 400 Total fjv produktion 1984 2010 GWh E n e r g i 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 Deponigas
Läs mer20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1
20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder
Läs merERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.
2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM
Läs merFör en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige
För en renare värld Fortum HorsePower Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige 2017-01-31 Fortum i korthet VÅRT MÅL Vara en förbild inom energiteknik och applikationsutveckling VISION För
Läs merGoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016
GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas
Läs merUppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Läs merFrån GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?
Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.
Läs merENERGIPROCESSER, 15 Hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,
Läs merBiofuel Analyser
Biofuel Analyser 2017-2018 Produkten Mantex BioFuel Analyzer Mäter energivärde, fukthalt och askhalt Mätvärden tillgängligt för alla behöriga via Mantex Cloud Provstorlek 3 liter Mättid 1 min Plug-and-play
Läs merIcke-teknisk sammanfattning
BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra
Läs merVäxjö Energi AB Björn Wolgast
Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.
Läs merBiobränslen. s. 118-125
Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras
Läs merFörbränning av energigrödor
Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem
Läs merBiobränslehantering från ris till flis
Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är
Läs merFossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda
Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.
Läs mer2015 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB
2015 DoA Fjärrvärme Kalmar Energi Värme AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Kalmar Ort/orter FVD20012 Kalmar, Smedby och Lindsdal Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Läs merSammanställning av bränsledata
Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal RAPPORT DECEMBER 38 3 3 3 3,8,,,,8,,, Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal NATURVÅRDSVERKET BESTÄLLNINGAR Ordertelefon:
Läs merÅtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering
Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera
Läs merÖrtoftaverket. Lars Hammar Projektledare, specialist
Örtoftaverket Lars Hammar Projektledare, specialist ENERGI för framtida generationer Vår vision Kraftringen Vision Kommunalägt bolag(lund, Hörby, Eslöv och Lomma) Etablering på 16 orter, verksamhet i ca
Läs merFalu Energi & Vatten
Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15
Läs mer2. företaget under 2016 använd egenproducerad flis, bark, spån eller brännved för energiändamål
Instruktioner Vem ska redovisa produktion, import och export? Produktionsuppgifter ska redovisas i tabell 1 om: 1. företaget under 2016 köpt eller sålt flis, kross, bark spån eller brännved och samtidigt
Läs merFJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT
FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för
Läs merHar ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014?
Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt Energymyndighetens föreskrift STEMFS 2014:1. Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets-
Läs mer2013-05-21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg SAMRÅDSUNDERLAG
Datum: Adress: 2013-05-21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg Samrådsunderlag inför kommande tillståndsprövning avseende uppförande av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk
Läs merProjekt SWX-Energi. Rapport nr 7
Projekt SWX-Energi Rapport nr 7 Undersökning av efterfrågan på grön GROT Jan-Erik Liss FÖRORD Det har i olika sammanhang framkommit att värmeverken i många fall inte är intresserade av att ta emot grön
Läs merSWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.
SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar
Läs merVi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.
Bränslehantering ur ett processperspektiv Rolf Njurell Maskinleverantörer CJ Wennberg AB Mekantransport AB Consilium Bulk AB BMH Wood Technology AB Pannleverantörer Götaverken Energy AB Energus AB Energiproducenter
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merÄnnu mera kraftvärme!
E.ON Värme Ännu mera kraftvärme! 2 Sedan några år satsar E.ON stort på en genomgripande utbyggnad av biokraftvärme på flera platser i Sverige. Vi har tidigare lovat att bygga kraftvärmeverk i Kalmar, Norrköping
Läs merTopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion
TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW
Läs merVägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften
VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift
Läs merAvfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala
Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter
Läs merProduktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg
Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs mer1. Identifikation Baxi Bonus Light
2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var
Läs merRiktlinjer för småskalig fastbränsleeldning
Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,
Läs merInstuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5
Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer
Läs merProjektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.
Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik
Läs merSvåra bränslen sänk temperaturen!
Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast
Läs mer2017 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB
2017 DoA Fjärrvärme Kalmar Energi Värme AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Kalmar Ort/orter FVD20012 Kalmar, Smedby, Lindsdal Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Läs merskogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB
skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:
Läs merBiobränslepanna 130-2000kW
Februari 2014 Biobränslepanna 130-2000kW Rörlig roster Automatisk askutmatning Träflis eller liknande bränsle Keramisk brännkammare Sotblåsning Steglös effektreglering PLC med webserver D Alessandro CSA
Läs mer1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi
10 fakta om Lövsta Stockholm Exergi planerar ett kraftvärmeverk i Lövsta. Vad innebär det? Här presenteras 10 fakta om Lövsta och vill du läsa mer, besök gärna vår webbsida, stockholmexergi.se/lovsta 1.
Läs merTENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik och Elektronik Robert Eklund Umeå den 20/1 2005 TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL Tid: TORSDAGEN DEN 20/1-2005 kl 9-15 Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur Pärm: Thermal
Läs merEnklare vardag Hållbar framtid
Enklare vardag Hållbar framtid Hållbarhet Sol, vind och vatten Forskning om framtidens biobränslen Elbilar och laddstolpar Hållbara Ålidhem Elnät Koncernen ägs av Umeå kommun och har fyra affärsområden
Läs merMobil Pelletsvärme Janfire System JET
(1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets
Läs mer