WONDERFUL MALMÖ MOTIV ATTITYDER PROBLEM STADSKONTORET DECEMBER 2007 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL DANSKAR SOM FLYTTAT TILL MALMÖ UNDER 2006

WONDERFUL MALMÖ ENKÄTUNDERSÖKNING TILL DANSKAR SOM FLYTTAT TILL MALMÖ UNDER 2006 STADSKONTORET DECEMBER 2007 MOTIV ATTITYDER PROBLEM

Förord Sedan Öresundsbrons tillkomst år 2000 har den danska inflyttningen till Malmö ökat markant. Den danska befolkningen uppgår i november 2007 till 9 000 personer, vilket är mer än en fördubbling sedan sekelskiftet. Danskarna är nu den största utländska befolkningsgruppen i Malmö räknat efter födelseland. Det har också skett en stark förändring av åldersfördelningen. Det tidigare befolkningsinslaget av danskar hade hög medelålder, vilket radikalt förändrats genom inflyttning av danskar i yngre åldrar. De danska inflyttarna är mycket välkomna till vår stad. De utgör ett gott exempel på den alltmer tilltagande integrationen över Öresund. Ett annat sådant exempel är de allt fler svenskar som arbetar i Köpenhamnsområdet. Detta samspel över sundet avseende boende och arbetsmarknad är en viktig förutsättning för en gynnsam framtida utveckling i regionen. Den danska inflyttningen till Malmö ger en ny och angelägen dimension i stadens utveckling. Vi känner en del av orsakerna till att man flyttar hit. Det kan t ex vara prisvärt boende kombinerat med bibehållet arbete på den danska sidan. Det finns dock fortfarande frågetecken kring den danska inflyttningen. Finns det andra flyttningsorsaker än boendet? Hur är det att vara dansk invandrare i Sverige? Hur upplevs kontakter med Malmö stad och dess utbud av kommunal service? Hur fungerar den dagliga tillvaron, och tänker man stanna kvar? Det är angeläget att vi vidgar vår kunskap kring den danska inflyttningen. Av denna anledning genomfördes under försommaren 2007 en enkät till samtliga danska medborgare som flyttat till Malmö under 2006. Undersökningen genomfördes vid avdelningen för Strategisk Utveckling vid Malmö Stadskontor. Ansvarig för undersökningens genomförande och analys har varit planeringssekreterare Anders Ardmar och Hajimorad Maghsoodi. Malmö i december 2007 Magnus Hultgren Utvecklingsdirektör

Wonderful Malmö Enkätundersökning till danskar som flyttat till Malmö under 2006 Motiv Attityder Problem

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 Generella slutsatser... 3 1.2 Slutsatser och konsekvenser för den kommunala planeringen... 3 2. INLEDNING... 4 2.1 Vad tycker de nya danska Malmöborna... 4 2.2 Allt fler danska flyttar till Malmö... 4 2.3 Kraftigt ändrad ålderstruktur... 5 3. BAKGRUNDSFRÅGOR... 6 3.1 Man flyttar både till centrum och till förorten... 6 3.2 Två vuxna den vanligaste hushållstypen... 6 3.3 Vart 4:e hushåll är ett barnhushåll... 7 3.4 Inflyttade danskar är högutbildade... 7 3.5 Man har goda inkomster... 8 3.6 Inflyttarna kommer från Köpenhamns huvudstadsområde... 8 4. BOENDE... 9 4.1 Boende i lägenhet vanligast före och efter flyttning... 9 4.2 Man skaffar sig större bostad... 10 4.3 Bostadsrätten dominerar som upplåtelseform... 10 4.4 Förväntningarna blev väl uppfyllda.... 11 5. ORSAKER TILL FLYTTNING... 11 5.1 Danskarna räknar ekonomiskt på flytten... 11 6. ATT BO I SVERIGE... 13 6.1 Man har besvär med skillnader i regelverk... 13 6.2 Man vill inte bli svensk medborgare... 14 6.3 Tveksamt om var skatten bör betalas... 14 6.4 Danskar som grannar behövs inte... 15 7. SYSSELSÄTTNING-RESOR-VARDAGSLIVET... 15 7.1 Man har jobbet kvar i Danmark... 15 7.2 Dagliga arbetsresor på ca 1 timme med bil eller tåg... 16 7.3 Konsumtion och aktiviteter både på svensk och dansk sida... 17 8. KONTAKTER MED MALMÖ KOMMUN... 17 8.1 De danska inflyttarna gillar Malmö... 17 8.2 Informationen till nyinflyttade kunde vara bättre... 18 8.3 Tveksamt om behov av undervisning på danska... 19 8.4 Om man får barn så stannar man i Malmö... 20 8.5 Få flyttar vidare till annan svensk kommun... 20 8.6 Hemlandet finns kvar... 20 8.7 Flytten till Malmö är inte för evigt... 21 9. DE DANSKA INFLYTTARNAS EGNA KOMMENTARER... 21 9.1 Vad är bäst och sämst med Malmö?... 21 10. UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING... 22 10.1 Samtliga inflyttade danskar tillfrågade... 22 10.2 Inkomna svar ger en representativ bild... 23 Bilaga 1: Frågeformulär Bilaga 2: Tabellbilaga 2

1. SAMMANFATTNING 1.1 Generella slutsatser Danskar flyttar till Malmö i allt större omfattning. Den danska befolkningen i Malmö har fördubblats sedan Öresundsbrons tillkomst Ensamstående och unga par är de vanligaste inflyttarna. Barnfamiljer är i minoritet. Man kommer från Köpenhamnsområdet. De danska inflyttarna är välutbildade med goda inkomster. De har högre utbildnings- och inkomstnivå än Malmös genomsnitt. Man köper sin bostad särskilt lägenhet med bostadsrätt. Vanligt med flyttning från hyresrätt till bostadsrätt. Man skaffar sig större bostad. Man flyttar på grund av tillgång på bostad, prisnivån, bra miljö, nära till Köpenhamn och att man vill bo i Sverige. Man har kvar jobbet i Köpenhamn och pendlar dagligen över bron. Bilen dominerar för arbetsresan med ca 1 timme till jobbet. Man avser stanna i Malmö åtskilliga år. Bildar man familj blir man kvar. Man vill dock inte bli svensk medborgare. Man trivs utmärkt och tycker att förväntningarna blivit uppfyllda. Man gör sig förstådd och har inga större svårigheter med svenska språket Man uppfattar Malmö som en trygg och trevlig stad att bo i. Viss tveksamhet råder, men de flesta vill betala skatt där man bor, dvs i Malmö. Man har bekymmer med skillnader i regelverk, bankärenden/transaktioner, kostnader för arbetsresor, ingen rösträtt och ibland med att träffa svenskar privat. Kommunens info till nyanlända danskar behöver förbättras. Man vet inte var man skall vända sig. 1.2 Slutsatser och konsekvenser för den kommunala planeringen Den ökande inflyttningen av danskar skall ses som positiv i perspektivet av en önskad integration över Öresund. Den ökande arbetspendlingen av svenskar till Köpenhamn, däribland många unga människor, är också en välkommen utveckling. Utvecklingen att kunna bo och arbeta på bägge sidor av Öresund bör stödjas och regelverket anpassas. Av enkäten till inflyttade danskar framgår att man trivs bra i Malmö och finner sig väl tillrätta. Man har generellt god utbildning och arbete med goda inkomster. Enkäten ger en del signaler som kommunen bör ta till vara. En del handlar om information. Man vet inte alltid var man skall vända sig och språkförbistring kan uppstå. Det kan vara svårt att hitta rätt i det svenska regelverket. Kurser i svenska efterlystes i flera enkätsvar. Det finns anledning till att undersöka hur önskemålen från de danska inflyttarna kan tillgodoses på de här punkterna. Det finns fortfarande stora bekymmer för de inflyttade med en bristande harmonisering vad gäller regelverk. Det handlar både om den privata och offentliga sektorn. Kontakter med banker som upplevs som besvärliga. Den offentliga sektorn har olika 3

bestämmelser för A-kassa, sjukförsäkringar mm. I den mån kommunen kan påverka och har direkt inflytande bör man förstås agera. Man är i stort positivt inställd till det kommunala serviceutbudet. Allt eftersom fler danskar flyttar hit, och med koncentration till vissa stadsdelar, så uppkommer frågan om service t ex inom förskola och skola skall anpassas till de danska brukarna. I enkäten framkom inga större önskemål i den riktningen, men situationen kan ändras med en större dansk befolkningsgrupp. Skall undervisning ske på danska? På sikt kommer den danska befolkningsgruppen att eftersöka arbete även i Malmö. Det ständiga resandet kan medföra ett större intresse för Malmö inte bara som bostadsort. Ett ökat intresse för lokaliseringar av danska företag till Malmö kan förväntas. Ett utvidgat samarbete mellan Köpenhamns och Malmös näringslivskontor borde därför vara fruktbart. 2. INLEDNING 2.1 Vad tycker de nya danska Malmöborna Efter Öresundsbrons tillkomst har intresset för Malmö från den danska sidan ökat markant. Det handlar inte bara om att tillfälligt besöka Malmö för shopping och att allmänt vara turist. Malmö har i hög grad blivit ett alternativ till bosättning för danskar. Den danska befolkningen har fördubblats i Malmö sedan sekelskiftet. Vi känner en del av orsakerna till att man flyttar hit. Det kan t ex vara möjligheterna till ett, i relation till Köpenhamn, mer prisvärt boende med bibehållet arbete på den danska sidan. Den danska inflyttningen till Malmö, tillsammans med allt fler Malmöbor som arbetar i Köpenhamn, är nog de mest påtagliga exemplen på en tilltagande integration över sundet. Det finns dock fortfarande frågetecken kring den danska inflyttningen. Finns det andra flyttningsorsaker än boendet? Hur är det att vara dansk invandrare i Sverige? Hur upplevs kontakter med Malmö stad och dess utbud av kommunal service? Hur fungerar den dagliga tillvaron, och tänker man stanna kvar? De nya danska Malmöborna är förstås mycket välkomna till staden och det är angeläget att få kunskap om deras motiv, attityder och problem i samband med flyttningen. För att få svar på den typen av frågor skickades en enkät ut till samtliga danskar som flyttat till Malmö under 2006. Undersökningen gjordes under försommaren 2007. Avsikten har varit att ge kommunen en förbättrad kunskap för att underlätta för de danska inflyttarna och deras nya tillvaro i Malmö. 2.2 Allt fler danskar flyttar till Malmö I alla tider har det sannolikt bott danskar i Malmö. Under 1990-talet bodde här ca 3000 personer. Den nivån var ganska konstant och t o m minskade något fram till sekelskiftet. Före brons tillkomst uppgick den danska befolkningen år 1999 till 3400 personer. Efter öppningen av Öresundsbron har utvecklingen tagit en helt annan inriktning. Inflyttningen har ökat avsevärt. År 2006 hade antalet mer än fördubblats till 7800 personer. Ingen annan befolkningsgrupp med utländsk bakgrund visar en så stark ökning. Rangordnat efter länder så låg den danska befolkningsgruppen på en 4

antalsmässig 8:e plats år 2000, men är nu den största utländska befolkningsgruppen och har passerat antal personer från f d Jugoslavien, som tidigare var störst. Dubbelt så många danskar Antal boende i Malmö år 2000-2006 födda i Danmark. 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2.3 Kraftigt ändrad ålderstruktur Åldersstrukturen på danskar som bor i Malmö har kraftigt förändrats sedan sekelskiftet. År 2000 var den enskilt största åldersgruppen personer 70-79 år. De äldre dominerade bland danskarna i Malmö. Den situationen har markant förändrats. Åldersgrupperna 20-29 år och 30-39 år är numera klart störst i antal. Det gäller särskilt yngre män som i stor utsträckning verkar ha sökt sig till Malmö. Utvecklingen sedan sekelskiftet har förutom en ökning av antalet danskar även inneburit en markant föryngring av befolkningsgruppen. Unga danskar dominerar stort Antal personer med Danmark som födelseland efter ålder år 2000 och 2006. 2500 2000 1500 1000 År 2000 År 2006 500 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-5

3. BAKGRUNDSFRÅGOR 3.1 Man flyttar både till centrum och till förorten Tre stadsdelar dominerar inflyttningen nämligen Centrum och Fosie följt av Limhamn- Bunkeflo. Drygt hälften av flyttningarna gick till de tre stadsdelarna. Det enskilt mest populära bostadsområdet är Bunkeflostrand med över 200 inflyttade vuxna personer och därefter Almvik och Oxievång med vardera drygt 100 inflyttade. Västra Hamnen hamnar på 13:e plats efter flera bostadsområden i innerstaden. Man finner också mönster i den geografiska inflyttningen, när man jämför med enkätens bakgrundsfrågor avseende inkomst, utbildning, hushållets storlek och födelseland. Då kan man notera att inflyttare med högre inkomster och utbildning återfinns i särskilt Centrum och Limhamn-Bunkeflo. Barnfamiljer, särskilt med fler barn, flyttar mest frekvent till Oxie och Fosie. Danskar med utländsk bakgrund flyttar ofta till Fosie och Hyllie följt av Centrum och Rosengård. De flesta flyttar till Centrum och Fosie Antal inflyttade danskar efter stadsdel 2006. Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg 0 50 100 150 200 250 300 350 400 3.2 Två vuxna den vanligaste hushållstypen Den vanligaste situationen är att två sammanboende flyttar till Malmö. Nästan hälften av hushållen består av två vuxna. Den därefter vanligaste hushållstypen är enpersonshushåll. Barnhushållen är inte så ofta förekommande. En stor del av de inflyttade är unga. 30% är yngre än 30 år, 77% är yngre än 40 år. Den övervägande delen av de inflyttade har dansk bakgrund, 80%. Det är vanligare att danska män flyttar till Malmö än att danska kvinnor gör det. Den generella bilden är att männen till stor del flyttar till Malmö som ensamstående medan kvinnorna flyttar hit som gifta eller sambo. 6

De flesta är sambo Flyttningar efter hushållstyp. Procent en person två vuxna fler än två vuxna en vuxen med barn under 18 år två vuxna med barn under 18 år 0 10 20 30 40 50 3.3 Vart 4:e hushåll är ett barnhushåll Drygt 70% av de inflyttade hushållen uppger att det inte finns några barn. Den resterande andelen, mest barnfamiljer, är sannolikt något överskattad, då de vuxna i familjen kan ha lämnat var sitt enkätsvar. Ca en fjärdedel kan bedömas vara barnfamiljer. Barnfamiljen är i minoritet Barn i hushållet. Procent 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 0 10 20 30 40 50 60 70 80 De vanligaste typen av barnhushåll är med 1 barn motsvarande 16% av enkätsvaren. Hushåll med 2 barn markeras av 9%, medan barnfamiljer med 3 eller fler barn är sällan förekommande. 3.4 Inflyttade danskar är högutbildade Utbildningsnivån för de inflyttade är hög, och även om utbildningens innehåll inte är direkt jämförbar, så är utbildningsnivån högre än vad som gäller för Malmöborna i genomsnitt. Över hälften av de inflyttade danskarna har eftergymnasial utbildning. Drygt en tredjedel har gymnasieutbildning och endast 13% enbart lägre utbildning. 7

Över hälften har videregående uddannelse Utbildningsnivå. Procent - förgymnasial utbildning, folkeskolen - gymnasial utbildning, erhvervsfaglig uddannelse - eftergymnasial utbildning, videregående uddannelse 0 10 20 30 40 50 60 3.5 Man har goda inkomster Inkomstnivån för inflyttade danskar är hög. I enkäten har den samlade inkomsten för hushållet efterfrågats. Man kan konstatera att nära hälften av de danska nyinflyttade hushållen har en årsinkomst på 500 000 svenska kr eller mer. Av betydelse för analysen är förstås det allmänt högre löneläget i Danmark och en förmånlig växelkurs. Bilden är ändå tydlig. De som flyttar till Malmö har före eller får efter flytten en stabil ekonomisk situation. Inkomstnivån ligger högre än för Malmöborna i genomsnitt. I mer än vart 5:e svar anges en samlad årsinkomst på över 800 000 svenska kr. Mindre än 10% uppger inkomster understigande 200 000 svenska kr. De höga inkomstnivåerna kan vara något överskattade i enkäten eftersom flera vuxna i samma hushåll kan ha lämnat separata enkätsvar. Höginkomsttagare dominerar Hushållets samlade årsinkomst i svenska kr. Procent - Mindre än 200 000-200 000 299 000-300 000 399 000-400 000 499 000-500 000 799 000-800 000 och mer 0 5 10 15 20 25 30 3.6 Inflyttarna kommer från Köpenhamns huvudstadsområde Varifrån flyttade du, löd frågan i enkäten. Upptagningsområdet för inflyttning till Malmö domineras i enkäten helt av Köpenhamns huvudstadsområde. Nästan tre fjärdedelar kommer därifrån. 15% kommer från övriga Själland och mindre än 10 % från 8

övriga Danmark. Det danska närområdet till Malmö är således helt dominerande. Endast en mycket liten del av danskarna kommer till Malmö från någon annan svensk kommun. Man flyttar direkt till Malmö och har sitt ursprung på den danska öresundssidan. Flyttlassen startar i Köpenhamn Varifrån man flyttade. Procent - Köpenhamns huvudstadsområde - övriga Själland - övriga Danmark - svensk kommun - annat 0 10 20 30 40 50 60 70 80 4. BOENDE 4.1 Boende i lägenhet vanligast före och efter flyttning Frågor ställdes om boendet. Det handlade om boendetyp i form av lägenhet och småhus; storlek på bostaden samt upplåtelseform dvs om man ägde eller hyrde bostaden. Både före och efter flyttningen så är lägenhet den dominerande boendeformen. Det finns dock en klar tendens att flyttningen innebär att man förbättrar sitt boende på så sätt att andelen boende i småhus ökar. Före flyttningen bodde 18% i småhus mot 25% efter flyttningen. För lägenheter gäller motsvarande minskning från 78% till 73%. Det förekommer både flyttningar från lägenhet till småhus och det omvända. Det finns en tendens till att småhusboende på den danska sidan också resulterar i småhusboende på den svenska sidan. Det finns också en klar skillnad mellan barnhushåll och andra hushåll. En övervägande del av barnhushållen bor efter flyttningen i småhus, medan 80% av barnlösa hushåll bor i lägenhet. 9

Från lägenhet till småhus Typ av boende före och efter flyttningen, Procent - i småhus (villa. radhus, kedjehus) - i lägenhet Nu Tidigare - annat 0 20 40 60 80 100 4.2 Man skaffar sig större bostad Flyttningen innebär en markant ökning av utrymmesstandarden. I de minsta lägenheterna om 1 rum o kök bodde 12% före mot 3% efter flyttningen. Kombinerat med det faktum att många par flyttar till Malmö kan det tyda på att man skaffar sig en första gemensam lägenhet i Malmö. För svarsalternativen om de största lägenheterna på 4 rum o kök och däröver markerar 25% att man bodde i de lägenhetsstorlekarna före flyttning mot 35% efter flyttning. Från koja till slott Bostadens storlek före och efter flyttningen. Procent - 1 rum och kök - 2 rum och kök - 3 rum och kök Nu Tidigare - 4 rum och kök - 5+ rum och kök 0 10 20 30 40 4.3 Bostadsrätten dominerar som upplåtelseform Att inneha sin lägenhet med bostadsrätt är mycket vanligt bland de danska inflyttarna. Begreppen är inte riktigt motsvarande på den danska och svenska sidan och en viss oklarhet bland de inflyttade kan råda om skillnader mellan äganderätt och bostadsrätt. I Danmark kan även lägenheter innehas med äganderätt, vilket kan förklara att andelen med äganderätt sjunker efter flyttningen. Dominansen av bostadsrätt är dock så markant efter bosättningen i Malmö, att man kan påstå den vara den i särklass vanligaste upplåtelseformen efter flyttningen. De danska inflyttarna köper i stor utsträckning sin bostad på den öppna marknaden. Det illustreras också av den kraftiga nedgången av boende i hyresrätt som sjunker från 55% före flyttning till 16% efter. Man kan också notera att det förekommer att man flyttar från studentboende till kanske sin första lägenhet i Malmö. 10

Populärt med bostadsrätt Upplåtelseform för bostaden före och efter flyttningen. Procent äganderätt bostadsrätt hyresrätt Nu Tidigare studentboende 0 10 20 30 40 50 60 70 4.4 Förväntningarna blev väl uppfyllda. Vad blev resultatet? Var man nöjd med sin bostad? Frågan ställdes med lydelsen: Blev dina förväntningar på bostaden och bostadsmiljön uppfyllda? De nya danska Malmöborna är helt tydligt mycket nöjda med sitt beslut at flytta över sundet. Nära två tredjedelar tycker att förväntningarna blev helt uppfyllda och 30% att de delvis blev uppfyllda. Endast 3% är direkt missnöjda och 2% tycker det är för tidigt att avgöra. Det verkar som om Wonderful Copenhagen har fått konkurrens av ett even more Wonderful Malmö. De nya Malmöborna blev inte besvikna Blev förväntningarna på bostaden och bostadsmiljön uppfyllda? Procent - ja, helt - ja, delvis - nej - för tidigt att avgöra 0 10 20 30 40 50 60 70 5. ORSAKER TILL FLYTTNING 5.1 Danskarna räknar ekonomiskt på flytten. De inflyttade fick ta ställning till en rad olika tänkbara orsaker till att man flyttat till Malmö. Det handlar om boende, levnadskostnader, bilpriser, boendemiljö, arbetsförhållanden, studier, mm. Man uppmanades att gradera varje orsak på en skala 1 till 5, där 1 betyder att orsaken inte har någon betydelse och 5 betyder att den har stor betydelse. Nivåerna 4 och 5 har tolkats som att den rubricerade orsaken har ganska 11

eller stor betydelse och markerats med röd färg i diagrammet. Nivåerna 1 och 2 har tolkats som liten eller ingen betydelse och har markerats med grön färg. Bostaden och bostadskostnaden väger tungt Orsaker till att man flyttade till Malmö. Procent Boendekostnad Tillgång till önskad typ ab bostad Levnadskostnader allmänt Bilpriser Trygg miljö Bra uppväxtmiljö för barnen Vill bo i stadsmiljö Tillgång till kollektiv trafik Ändrade familjeförhållanden Kommer närmre svensk familj och vänner Möjlighet till uppehållstillstånd för familjemedlem Det mångkulturella Malmö Kommunal service Studier Ändrade arbetsförhållanden Kommer närmre arbetsplats i Danmark Kommer närmre arbetsplats i Sverige Spännande att flytta till annat land Nära till Köpenhamn Vill bo i Sverige 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 hade ingen betydelse 2 3 4 5 hade stor betydelse Den dominerande orsaken är boendet vad gäller tillgång på önskad bostad, men också kostnaden för bostaden. Därefter betyder närheten till Köpenhamn mycket. Man vill ha kvar sina kopplingar till Köpenhamn, särskilt vad gäller arbete. Markant är också att man faktiskt vill bo i Sverige, och att man tycker det är spännande att flytta till ett annat land. De omdiskuterade bilpriserna har också sin betydelse, men i ännu lite högre grad att man uppfattar Malmö som en trygg miljö att bo i. Tillgång till kollektivtrafik framhålles liksom att Malmö har en god uppväxtmiljö för barnen och att man vill bo i stadsmiljö. Däremot så verkar den kommunala servicen i Malmö ha mindre betydelse, eller att man möjligen betraktar den som självklar. Det mångkulturella Malmö är inte heller någon avgörande orsak liksom eventuella problem för familjemedlem att få uppehållstillstånd i Danmark. Den minst viktiga orsaken är att komma närmare sin arbetsplats i Sverige av den anledningen att man efter flyttningen oftast behåller sin arbetsplats i Danmark. 12

6. ATT BO I SVERIGE 6.1 Man har besvär med skillnader i regelverk Hur är det att bo i Sverige? Vad upplever man som problem med att bo i Malmö? I enkäten lyfts fram exempel på en rad områden som det bedömdes intressant att få prövade av de danska inflyttarna. På en skala 1 till 5 fick man markera problemets storlek, där 1 betyder inga problem och 5 betyder stora problem. Nivåerna 4 och 5 har markerats som problematiska och med rött i diagrammet. De grönfärgade nivåerna 1 och 2 har tolkats som att de innebär mindre problem. Irriterande att inte få rösta i sitt hemland Problem med att bo i Malmö. Procent Kontakter med svenska myndigheter Kontakter med barnomsorg och skola i Malmö Kontakter med sjukvård i Malmö Skillnader i regler på skatteområdet Svårt att få överblick över svenskt regelverk Kostnader för resor mellan bostad och arbete Hur transporter fungerar mellan bostad och arbete Bankärenden och transaktioner med inkomst i Danmark och bostad i Sverige Komma in i det svenska samhället Träffa svenskar privat Bli förstådd i Sverige Trivas i Sverige Kulturkrockar Fördomar mot danskar Förstå svenska språket Hålla kontakt med släkt och vänner i danmark Kostnader för att ringa till Danmark Ingen rösträtt i Danmark 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 inga problem 2 3 4 5 stora problem Det mest markerade problemet sammanhänger inte direkt med Malmö utan med den danska lagstiftningen som inte gör det möjligt för de danska inflyttarna att få rösta i hemlandet. Därefter handlar det mycket om regelverk och skillnader mellan Danmark och Sverige. Det kan avse skattelagstiftning men också svårigheter för de nyanlända att få överblick i det svenska regelverket. Även transaktioner med banker mm markeras som problematiska. Kostnaderna för arbetsresor anses betungande, och i högre grad än hur transporterna faktiskt fungerar. Däremot har man inga problem med att trivas i Sverige, och man möter inte heller problem med kulturkrockar eller eventuella fördomar mot danskar. Man tycker inte det svenska språket är något större problem, vilket man i något högre utsträckning tycker det är att träffa svenskar privat. Man håller kontakt med släkt och vänner i Danmark utan större problem, även om kostnaden för att ringa till Danmark markeras. 13

Kontakter med barnomsorg och skola upplevs inte som särskilt problematiska. Inte heller med sjukvården även om det är en klart markerad skillnad, där kontakter med barnomsorg och skola upplevs som enklare. 6.2 Man vill inte bli svensk medborgare Den fråga som ställdes löd: Avser du att bli svensk medborgare? Intresset för det är uppenbarligen inte särskilt stort. 84% vill inte ändra sitt medborgarskap. 14% har för avsikt att bli svenska medborgare. In liten del, 2%, är redan svenska medborgare. Det är tydligt att även om man finner sig väl tillrätta i Malmö, så vill man ha kvar sitt registrerade ursprung. De nyinflyttade vill fortsätta att vara röda och vita En gång dansk alltid dansk Förändring av medborgarskap. Procent avser inte ändra mitt medborgarskap avser bli svensk medborgare är redan svensk medborgare 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 6.3 Tveksamt om var skatten bör betalas Frågan ställdes om var man bör betala skatt när man bor i Sverige och arbetar i Danmark. Lite mer än hälften ansåg att skatten skall kopplas till bostaden. 25% ville ha kvar det nuvarande systemet med skatt kopplat till arbetsplatsen, medan 22% inte ville ta ställning. Drygt hälften vill alltså betala skatt där man bor i Sverige, medan knappt hälften är tveksamma till eller vill inte betala skatt i Sverige. Skatten betalas där man bor tycker de flesta Var tycker du att man bör betala skatt när man bor i Sverige och arbetar i Danmark? Procent - där man arbetar - där man bor - vet ej 0 10 20 30 40 50 60 14

6.4 Danskar som grannar behövs inte Söker man sig till andra danskar som redan flyttat till Sverige? Frågan ställdes om man gärna ville bo i närheten av andra danskar. Den omständigheten har inte någon större betydelse för de inflyttade. 72% säger att det saknar betydelse. 13% svarar direkt nej på frågan. 15% svarar att man gärna vill ha danskar i sin omgivning när man bor i Sverige. Det är förstås ganska naturligt att man vid flytting söker sig till sina landsmän, vilket märks för andra invandrargrupper i Malmö. För de nyinflyttade danskarna verkar dock frågan vara av tämligen ringa betydelse. Man saknar inte sina landsmän Vill du gärna bo i närheten av andra danskar? Procent Ja Nej har ingen betydelse 0 10 20 30 40 50 60 70 80 7. SYSSELSÄTTNING-RESOR-VARDAGSLIVET 7.1 Man har jobbet kvar i Danmark Hur blir det med arbetet när man flyttar till Malmö? Byter man förutom bostadsort även arbetsplats, eller har man kvar sitt arbete på den danska sidan? Svaret blir att man i väldigt stor utsträckning behåller sitt arbete, och följaktligen pendlar till sitt arbete. 85% av de inflyttade arbetar i Danmark mot endast 4% i Sverige. Det finns också en liten grupp som arbetar både i Danmark och i Sverige. Det förekommer också att man bor i Malmö och studerar i Danmark. 5% uppger det. En mindre del av de inflyttade är pensionärer. Nästan alla jobbar i Danmark Var man har sin huvudsakliga sysselsättning. Procent arbetar i Sverige arbetar i Danmark arbetar både i Sverige och Danmark studerar i Sverige studerar i Danmark studerar både i Sverige och Danmark -arbetslös - pensionär annat 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 15

7.2 Dagliga arbetsresor på ca 1 timme med bil eller tåg Eftersom så många behåller sina arbeten i Danmark förutsätter det att man arbetspendlar till sina arbeten. Hur ser mönstret ut för arbetsresorna? Reser man dagligen till sina arbeten? Hur lång tid lägger man på arbetsresorna? Åker man med bil eller tar man tåget? Frågor ställdes om hur ofta man reser över Öresund, och vilket färdmedel man väljer. Frågorna avser även resor utöver arbetsresor. Specifikt för arbetsresor ställdes frågan om hur lång tid resan tar till arbetsplatsen. Kontakterna över Öresund är mycket frekventa. 83% uppger att man dagligen färdas över sundet. Resor till och från arbetet är sannolikt helt dominerande. Svarsalternativet en eller flera gånger i veckan som ändå får betraktas som ganska ofta sjunker till enbart 11%. De inflyttade danskarna får anses vara mycket flitiga broresenärer. Man använder företrädesvis bilen, det uppger 59%. Tågalternativet får mindre andel svar 40%. En mycket liten andel väljer bussen. Dagliga turer med bil Hur ofta och med vilket färdmedel man reser över Öresund. Procent dagligen en eller flera gånger i veckan några gånger per månad några gånger per år sällan eller aldrig med bil med tåg med buss med färja 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 Hur lång tid tar de dagliga resorna till arbetet om man räknar enkel väg? 58% svarar att de använder mellan 30 min till en timme för att komma till jobbet. 15% säger sig klara resan på mindre än 30 min. Detta är förmodligen attraktiva och mycket rimliga pendlingstider i relation till vad som gäller i Köpenhamnsområdet. 22% svarar att resan kan ta upp till två timmar för att komma till arbetet. Pendling ca två timmar om dagen Tid för resa till arbetsplats. Enkel väg. Procent mindre än 30 min mellan 30 min till 1 timme mellan 1 till 2 timmar mellan 2 till 3 timmar mer än 3 timmar arbetar ej 0 10 20 30 40 50 60 70 16

7.3 Konsumtion och aktiviteter både på svensk och dansk sida Hur ser inflyttarnas konsumtionsmönster ut? Har man kvar sina kontakter och uträttar sina ärenden i Danmark? Tar Sverige över rollen i att tillhandahålla service mm? Det skiljer mellan olika typer av service och aktiviteter. De dagliga inköpen flyttas snabbt över till Sverige. Över hälften gör huvudsakligen sina inköp i Sverige och 37% uppger att det är jämt fördelat. Bilden är den omvända beträffande kontakter med sjukvård och omsorg där man i stor utsträckning behåller sina kontakter i Danmark. Beträffande skola och förskola används denna service med klar dominans för Sverige. Nöjesaktiviteter och även fritidsaktiviteter verkar ha en ganska jämn fördelning mellan båda sidorna av sundet. Nästan hälften uppger att nöjesaktiviteterna är jämt fördelade medan ca 25% för vardera har tyngdpunkten i Danmark resp Sverige. För fritidsaktiviteterna kan noteras en liten tendens till att dessa domineras av bostadsorten dvs i Sverige. Kontakter med banker och försäkringsbolag är till största delen jämt fördelad. De som huvudsakligen har dessa kontakter i Sverige överstiger dem med huvudsakliga kontakter i Danmark. Man gör inköp i Sverige och går till doktorn i Danmark Var man huvudsakligen har sina kontakter. Procent Var gör du huvudsakligen dina inköp? Var har du huvudsakligen dina fritidsaktiviteter? Var har du huvudsakligen dina nöjesaktiviteter? Var har du huvudsakligen dina kontakter med banker, försäkringsbolag i Danmark i Sverige Jämt fördelat Om du har barn, var använder du huvudsakl offent service med förskola/skola? Var använder du huvudsakl offentlig service med sjukvård o annan omsorg? 0 10 20 30 40 50 60 70 80 8. KONTAKTER MED MALMÖ KOMMUN 8.1 De danska inflyttarna gillar Malmö En rad påståenden gjordes i enkäten som man ombads ta ställning till. På en skala från 1 till 5 fick man bedöma om man instämde med gjorda påståenden eller ej. 1 betyder att man instämmer inte alls och 5 betyder att man instämmer helt. De flesta instämmer i varierande grad med gjorda påståenden. Framförallt tycker man att Malmö är en trevlig och även trygg stad att bo i. Endast 6% ville inte instämma alls i dessa påståenden. Trevligheten hade fler anhängare än vad som gäller tryggheten. Över hälften av de inflyttade höll helt med om att Malmö är en trevlig stad att bo i, men andelen som helt höll med sjönk till en tredjedel beträffande tryggheten. 17

Det man inte riktigt höll med om var påståenden om barnomsorg och äldreomsorg. Var femte svarande instämde inte alls i påståendet om att man snabbt fått barnomsorgsplats. När man väl fått plats fungerar det dock bra. Kritik fanns även om påståendet att service för äldre fungerade bra liksom beträffande socialtjänstens funktion. Man uppfattar det som ganska lätt att kontakta kommunen, men det är inte alltid lätt att veta var man skulle vända sig. Språkförståelsen markerades som besvärlig av ca var femte inflyttare. Det är tryggt och trevligt att bo i Malmö Påståenden om kontakter med Malmö kommun Procent mitt barn blev snabbt erbjuden förskoleplats mitt barn fungerar bra i förskolan mitt barn blev snabbt erbjuden plats i skolan mitt barn fungerar bra i skolan mitt behov av service för äldre fungerar bra mitt behov av service från socialtjänsten fungerar bra det är lätt att kontakta Malmö kommun det är lätt att veta var man skall vända sig det är lätt att förstå språket vid kontakt med kommunen i kommunen förstår man det danska språket Malmö är en trevlig stad att bo i Malmö är en trygg stad att bo i 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 instämmer inte alls 2 3 4 5 instämmer helt 8.2 Informationen till nyinflyttade kunde vara bättre Vad tyckte man om den information man fick från kommunen som nyinflyttad? Var den tillräcklig? En majoritet, 57%, tyckte att informationen man fick som nyinflyttad var tillräcklig. 43% tyckte å andra sidan inte det, så här finns utrymme för att höja kommunens ambitionsnivå beträffande informationsinsatser riktade till de nyanlända danskarna. Bara drygt hälften var nöjda med informationen Erhållit tillräcklig information från Malmö kommun. Procent ja nej 0 10 20 30 40 50 60 70 18

8.3 Malmo.se mer läst än Vårt Malmö Hur tog man till sig tillgänglig information? Beträffande Malmös hemsida och informationstidningen Vårt Malmö ställdes frågan om man använde de informationskällorna. Inte endast om man kände till dem utan även om man läst och använt sig av dem. De hade man i varierande grad. Det kan noteras att hemsidan är mer utnyttjad än hushållstidningen. 40% av de inflyttade kände inte till Vårt Malmö jämfört med 18% för hemsidan. 50% hade använt hemsidan jämfört med 39 % som hade läst tidningen. Information via internet är tydligen mer vanligt än att informera sig via Vårt Malmö. Till skillnad från den periodiskt utkommande tidningen så finns ju informationen via nätet alltid tillgänglig och vid den nyinflyttades behov. Man informerar sig via nätet Om man använder malmo.se. Procent Om man använder Vårt Malmö. Procent ja ja nej nej känner ej till känner ej till 0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 50 8.4 Tveksamt om behov av undervisning på danska Upplever de danska inflyttarna att det finns behov av att undervisning sker på danska i skolan? Frågan ställdes enbart till dem som bodde i barnfamilj efter flytten till Malmö. Man får inget entydigt svar på frågan. Ca en tredjedel säger sig vilja ha sådan undervisning. 42% vill inte ta ställning, medan 23% säger direkt nej. De flesta vet inte, vilket kan sammanhänga med att barnen ännu inte kommit i skolåldern. En möjlig tolkning är också att det finns olika uppfattningar om i vilken utsträckning man vill integreras i i det svenska samhället. Svårt att bedöma inställning till undervisning på danska Behov av undervisning på danska i skolan. Procent ja nej vet ej 0 10 20 30 40 50 19

8.5 Om man får barn så stannar man i Malmö Till inflyttade som inte bor i barnfamilj ställdes frågan, om man kan tänka sig att stanna kvar i Malmö om man skaffar barn. Det har man en positiv inställning till. 70% svarar att man kan tänka sig bo kvar. Nästan var fjärde vet inte hur man skulle göra. Endast 7% svarar att i den situationen vill man inte bo i Malmö. Vi stannar om vi får barn Bo kvar i Malmö om man får barn. Procent ja nej vet ej 0 10 20 30 40 50 60 70 80 8.6 Få flyttar vidare till annan svensk kommun Blir man kvar i Malmö, eller har man planer på att flytta vidare till annan kommun i Skåne eller Sverige i övrigt? Tidsperspektivet i frågan var eventuell flyttning inom fem år. En tredjedel säger att man inte kommer att flytta, och 27% uppger att man kan tänka sig flytta till annan bostad i Malmö. Nära 60% avser alltså att bli kvar i Malmö. En stor del av de inflyttade uttrycker dock osäkerhet. Endast en mycket liten del kan tänka sig att flytta vidare i Skåne och ännu mindre till övriga landet. Har man en gång kommit till Malmö, så verkar man vara nöjd med det, åtminstone inom de närmsta fem åren. Man bor kvar eller skaffar ny bostad i Malmö Flyttning till annan bostad i Sverige inom de närmsta fem åren. Procent ja, till annan bostad i Malmö ja, till annan kommun i Skåne ja, till annan kommun i Sverige nej vet ej 0 5 10 15 20 25 30 35 8.7 Hemlandet finns kvar Att flytta tillbaka till Danmark, kan det bli aktuellt inom de närmsta fem åren? Här finns förstås en stor tveksamhet när man är nyinflyttad, 36% svarar att man inte vet. En majoritet är emellertid säkra på att man inte flyttar tillbaka. Endast var tionde markerar att man avser att flytta tillbaka inom de närmsta fem åren. 20

Stannar i Malmö minst fem år till Flyttning tillbaka till Danmark inom de närmsta fem åren. Procent ja nej vet ej 0 10 20 30 40 50 60 8.8 Flytten till Malmö är inte för evigt Hur länge avser man stanna i Malmö? Har man flyttat till Malmö för gott eller kommer man att flytta vidare eller tillbaka till Danmark? Malmö är inget evighetsperspektiv för danskar som flyttat hit, även om en så stor andel som 26% säger sig vilja stanna kvar resten av livet. Tidsperspektiven är ändå ganska långa. 21% stannar i Malmö minst 10 år och lika stor andel mellan 5-9 år. Var man därefter tänker flytta framgår inte, men sannolikt blir det tillbaka till Danmark. Malmö betraktas som ett gott alternativ för en period i livet, varefter man troligen har för avsikt att återvända till Danmark. Tiden i Malmö är begränsad Tid man tror sig bo kvar i Malmö. Procent mindre än 1 år mellan 1-4 år mellan 5-9 år minst 10 år resten av livet 0 5 10 15 20 25 30 9. DE DANSKA INFLYTTARNAS EGNA KOMMENTARER 9.1 Vad är bäst och sämst med Malmö? Enkäten gav även möjlighet att svara på öppna frågor och lämna synpunkter i allmänhet. Frågor ställdes om vad man tyckte var bäst respektive sämst med Malmö. Här följer några exempel på svar som har översatts till svenska, med som i övrigt redovisas ordagrant. Bäst med Malmö kan citeras med följande: - Vi har som familj större ekonomisk rådighet, eftersom bostad, bil, försäkring och förskola är mycket billigt. Folk är vänliga och öppna, Vi har snabbt fått nya svenska vänner. 21

- Malmö är en mindre stad med dejligt stadsliv på många sätt. Det är en otroligt grön och ren stad, och det är ju skönt. Affärerna är öppna längre. - Mycket trevliga parker, och trevliga caféer. Spännande arkitektur. Bättre integration än i Köpenhamn. Verkar fungera särskilt bra kring Möllevångstorget. - God stadsdel, vi bor i Oxie, stille og roligt. Här är mycket rent och många vänliga människor. Väl fungerande barn- och förskolesystem. Sämst i Malmö kan citeras med följande: - Det är väldigt krångligt att få id-kort osv. Banken vill inte ge lån då de inte kan se ens inkomst, så det tar längre tid. Krångligt med A-kasseregler när man arbetar i Danmark - Broavgiften, den är för dyr. Dåliga transportmöjligheter från Annestad till Svågertorp. För få tåg, de är överfyllda. - Svenskarna blir sura över att man brukar det svenska systemet men betalar skatt i Danmark. Den skånska dialekten är svår att förstå. - Bekymrad över den stora kriminaliteten som finns i Malmö. Som kvinna är jag absolut inte trygg på gatan om kvällen. Övriga kommentarer kan citeras med följande: - Jag vill gärna ha en presentation av Sverige och av Malmö, även om Danmark inte ligger långt bort och skillnaderna kanske inte är så stora, vill jag känna till staden och landet jag bor i för att känna ansvar och lojalitet för det ställe jag lever. - Jag tycker det hade varit fint om kommunen tog fram en liten bok till nya medborgare som handlade om skola, utbildning, skatt, vård och omsorg, mm. - Servicenivån på restauranter och i affärer är bättre och vänligare. Sopsortering verkar funka bättre i Sverige än i Danmark. Gör mera för de hemlösa i Malmö, det finns alldeles för många. - Jag får lära mig språket så jag inte känner mig så främmande, så att jag kan skoja med mina grannar. 10. UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING 10.1 Samtliga inflyttade danskar tillfrågade Utskicket till målgruppen bygger på utdrag ur befolkningsregistret, där det varit möjligt att särskilja de inflyttade till Malmö med danskt medborgarskap. Under juni 2007 sändes en enkät till samtliga vuxna danska medborgare som flyttat till Malmö under 2006. Målgruppen omfattade 2000 personer. Undersökningen gjordes som en totalundersökning dvs något statistiskt urval har inte gjorts. En påminnelse skickades ut 22

under augusti månad. Drygt 800 personer svarade på enkäten. Svarsfrekvensen uppgår, med hänsyn tagen till postreturer, till 48%. Undersökningen medförde förhållandevis många postreturer, 320 st. Dessa har närmare studerats för att se om någon skenskrivning kunde finnas på enskilda adresser eller bostadsområden. Något sådant mönster har inte kunnat finnas, även om skenskrivningar kan förekomma i enskilda fall. Förklaringen ligger snarare i att de danska inflyttarna är unga och därmed rörliga. De flyttar ofta och kanske utan adressändringar. 10.2 Inkomna svar ger en representativ bild De inkomna svaren har vid statistiska tester visat sig vara tillräckligt många för att utgöra ett bra underlag för analyser. De inkomna svaren kan för vissa bakgrundsvariabler jämföras med motsvarande värden för hela målgruppen. Det visar sig, att det inte finns några större skevheter mellan de inkomna svaren och värden för de inflyttade danskarna som helhet. Kvinnor och danskfödda har något högre svarsfrekvens Utskick och svar efter kön. Utskick och svar efter födelseland. Procent Procent Kvinnor Utskick Svar Danmark Män Utanf ör Danmark Utskick Svar 0 20 40 60 80 0 20 40 60 80 100 liksom äldre och boende i Centrum och Limhamn-Bunkeflo. Utskick och svar efter ålder. Utskick och svar efter stadsdel. Procent Procent - 29 år Centrum S Innerstaden 30-39 år V Innerstaden Limhamn-Bunkeflo 40-49 år Hyllie 50-59 år Utskick Svar Fosie Oxie Rosengård Utskick 60- år Husie Kirseberg Svar 0 10 20 30 40 50 60 0 5 10 15 20 25 23

I diagrammen jämförs den procentuella fördelningen för utskick respektive svar. Med vissa undantag så är bilden ganska överensstämmande mellan utskick och svar. Kvinnor är något överrepresenterade liksom boende i Centrum och Limhamn- Bunkeflo. Personer med utländsk bakgrund och yngre inflyttare är något underrepresenterade. Skillnaderna har inte bedömts som så stora att de på ett avgörande sätt påverkar analysen. Någon kompenserande viktning av enkätsvaren har inte gjorts. 24

Enkät till danskar som flyttat till Malmö under 2006 Enkäten läses med scanner. Markera därför tydligt med X inom respektive ruta. Svara med ett alternativ om inte annat anges. BAKGRUNDSFRÅGOR 1 I bostaden bor. - en person - två vuxna - fler än två vuxna - en vuxen med barn under 18 år - två vuxna med barn under 18 år 2 Barn i hushållet. - 0 barn - 1 barn - 2 barn - 3 barn - 4 barn - mer än 4 barn 3 Vilken utbildningsnivå har du? - förgymnasial utbildning, folkeskolen - gymnasial utbildning, erhvervsfaglig uddannelse - eftergymnasial utbildning, videregående uddannelse 4 Vilken inkomst före skatt har ditt hushåll per år? Om fler personer i hushållet avses den sammanlagda inkomsten i svenska kronor. - Mindre än 200 000-200 000 299 000-300 000 399 000-400 000 499 000-500 000 799 000-800 000 och mer 5 Varifrån flyttade du? - Köpenhamns huvudstadsområde - övriga Själland - övriga Danmark - svensk kommun - annat

BOENDE 6 Hur bor du nu? Hur bodde du tidigare? - i småhus (villa. radhus, kedjehus) - i småhus (villa. radhus, kedjehus) - i lägenhet - i lägenhet - annat - annat 7 Hur stor är bostaden du bor i nu? Hur stor var bostaden du bodde i tidigare? - 1 rum och kök - 1 rum och kök - 2 rum och kök - 2 rum och kök - 3 rum och kök - 3 rum och kök - 4 rum och kök - 4 rum och kök - 5+ rum och kök - 5+ rum och kök 8 Äger du din bostad du bor i nu? Ägde du din bostad du bodde i tidigare? - ja, med äganderätt - ja, med äganderätt - ja, med bostadsrätt - ja, med bostadsrätt - nej, med hyresrätt - nej, med hyresrätt - nej, studentboende - nej, studentboende 9 Blev dina förväntningar på bostaden och bostadsmiljön uppfyllda? - ja, helt - ja, delvis - nej - för tidigt att avgöra ORSAKER TILL FLYTTNING 10 Av vilka orsaker flyttade du till Malmö? Markera på en skala 1-5 där 1 betyder hade ingen betydelse och 5 betyder hade stor betydelse 1 2 3 4 5 - boendekostnad - tillgång till önskad typ av bostad - levnadskostnader allmänt - bilpriser - trygg miljö - bra uppväxtmiljö för barnen - vill bo i stadsmiljö - tillgång till kollektiv trafik - ändrade familjeförhållanden - kommer närmre svensk familj och vänner

- möjlighet till uppehållstillstånd för 1 2 3 4 5 familjemedlem - det mångkulturella Malmö - kommunal service - studier - ändrade arbetsförhållanden - kommer närmre arbetsplats i Danmark - kommer närmre arbetsplats i Sverige - spännande att flytta till annat land - nära till Köpenhamn - vill bo i Sverige Andra orsaker: ATT BO I SVERIGE 11 Vad upplever du som problem med att bo i Sverige? Markera på en skala 1-5 där 1 betyder inga problem och 5 betyder stora problem - kontakter med svenska myndigheter - kontakter med barnomsorg och skola i Malmö - kontakter med sjukvård i Malmö - skillnader i regler på skatteområdet - svårt att få överblick över svenskt regelverk - kostnader för resor mellan bostad och arbete - hur transporter fungerar mellan bostad och arbete - klara bankärenden och transaktioner med inkomst i Danmark och bostad i Sverige - komma in i det svenska samhället - träffa svenskar privat - bli förstådd i Sverige - trivas i Sverige - kulturkrockar - fördomar mot danskar - förstå svenska språket - hålla kontakt med släkt och vänner i Danmark - kostnader för att ringa till Danmark - ingen rösträtt i Danmark 1 2 3 4 5

Andra problem: 12 Avser du bli svensk medborgare? - avser inte ändra mitt medborgarskap - avser bli svensk medborgare - är redan svensk medborgare 13 Var tycker du att man bör betala skatt när man bor i Sverige och arbetar i Danmark? - där man arbetar - där man bor - vet ej 14 Vill du gärna bo i närheten av andra danskar? - ja - nej - har ingen betydelse SYSSELSÄTTNING-RESOR-VARDAGSLIVET 15 Var har du din huvudsakliga sysselsättning? - arbetar i Sverige - arbetar i Danmark - arbetar både i Sverige och Danmark - studerar i Sverige - studerar i Danmark - studerar både i Sverige och Danmark - arbetslös - pensionär - annat 16 Hur ofta reser du över Öresund? - dagligen - en eller flera gånger i veckan - några gånger per månad - några gånger per år - sällan eller aldrig

17 Hur reser du oftast över Öresund? - med bil - med tåg - med buss - med färja 18 Hur lång tid tar resan till din arbetsplats? - mindre än 30 min - mellan 30 min till 1 timme - mellan 1 till 2 timmar - mellan 2 till 3 timmar - mer än 3 timmar - arbetar ej 19 Var gör du huvudsakligen dina inköp? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat 20 Var har du huvudsakligen dina fritidsaktiviteter? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat 21 Var har du huvudsakligen dina nöjesaktiviteter? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat 22 Var har du huvudsakligen dina kontakter med banker, försäkringsbolag etc? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat 23 Om du har barn, var använder du huvudsakligen offentlig service med förskola och skola? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat

24 Var använder du huvudsakligen offentlig service med sjukvård och annan omsorg? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat KONTAKTER MED MALMÖ KOMMUN 25 Vad tycker du om Malmö och kommunens utbud av service? Bedöm följande påståenden efter en skala där 1 betyder instämmer inte alls och där 5 betyder instämmer helt. OBS! alternativ 6 betyder använder ej denna service - mitt barn blev snabbt erbjuden förskoleplats - mitt barn fungerar bra i förskolan - mitt barn blev snabbt erbjuden plats i skolan - mitt barn fungerar bra i skolan - mitt behov av service för äldre fungerar bra - mitt behov av service från socialtjänsten fungerar bra - det är lätt att kontakta Malmö kommun - det är lätt att veta var man skall vända sig - det är lätt att förstå språket när man kontaktar kommunen - i kommunen förstår man det danska språket - Malmö är en trevlig stad att bo i - Malmö är en trygg stad att bo i 1 2 3 4 5 6 26 Som nyinflyttad till Malmö, har du fått tillräcklig information från Malmö kommun? - ja - nej Vilken typ av information efterfrågar du?.... 27 Läser du Malmö kommuns informationstidning Vårt Malmö? - ja - nej - känner ej till 28 Använder du Malmö kommuns webbsida malmo.se? - ja - nej - känner ej till

29 Om du bor i barnfamilj i Malmö, anser du att det finns behov av undervisning på danska i skolan? - ja - nej - vet ej 30 Om du inte bor i barnfamilj i Malmö, kan du tänka dig att bo kvar i Malmö om du får barn? - ja - nej - vet ej 31 Avser du flytta vidare till annan bostad i Sverige inom de närmsta fem åren? - ja, till annan bostad i Malmö - ja, till annan kommun i Skåne - ja, till annan kommun i Sverige - nej - vet ej 32 Avser du flytta tillbaka till Danmark inom de närmsta fem åren? - ja - nej - vet ej 33 Hur lång tid tror du att du bor i Malmö? - mindre än 1 år - mellan 1-4 år - mellan 5-9 år - minst 10 år - resten av livet Vill du skriva egna kommentarer? Använd nästa sida.

Vad är det bästa med Malmö? Vad är det sämsta med Malmö? Övriga kommentarer om att flytta till Malmö och att bo i Malmö.

Danskar i Malmö. Enkät till danskar som flyttat till Malmö 2006. Tabellbilaga. Malmö Stadskontor Strategisk utveckling BAKGRUNDSFRÅGOR 1 I bostaden bor 2 Barn i hushållet Antal Procent Antal Procent en person 230 28,4 0 barn 575 72,6 två vuxna 372 45,9 1 barn 128 16,2 fler än två vuxna 47 5,8 2 barn 67 8,5 en vuxen med barn under 18 år 13 1,6 3 barn 18 2,3 två vuxna med barn under 18 år 148 18,3 4 barn 4 0,5 Total 810 100,0 Total 792 100,0 Ej svar 3 Ej svar 21 Samtliga 813 Samtliga 813 3 Vilken utbildningsnivå har du? Antal Procent förgymnasial utbildning, folkeskolen" 108 13,4 gymnasial utbildning, erhvervsfaglig uddannelse 283 35,1 eftergymnasial utbildning, videregående uddannelse 416 51,5 Total 807 100,0 Ej svar 6 Samtliga 813

4 Vilken inkomst före skatt har ditt hushåll per år? 5 Varifrån flyttade du? Om fler personer i hushållet avses den sammanlagda inkomsten i svenska kronor Antal Procent Antal Procent Köpenhamns huvudstadsområde 595 73,5 Mindre än 200 000 57 7,3 övriga Själland 124 15,3 200 000 299 000 100 12,7 övriga Danmark 65 8,0 300 000 399 000 141 18,0 svensk kommun 3 0,4 400 000 499 000 104 13,2 annat 23 2,8 500 000 799 000 221 28,2 Total 810 100,0 800 000 och mer 162 20,6 Ej svar 3 Total 785 100,0 Samtliga 813 Ej svar 28 Samtliga 813 BOENDE 7 Hur stor är bostaden du bor i? 6 Hur bor du? Antal Procent Antal Procent Nu Tidigare Nu Tidigare Nu Tidigare Nu Tidigare 1 rum och kök 26 98 3,2 12,4 i småhus (villa. radhus, kedjehus) 201 143 24,9 18,1 2 rum och kök 213 266 26,4 33,7 i lägenhet 593 614 73,4 77,6 3 rum och kök 274 221 34,0 28,0 annat 14 34 1,7 4,3 4 rum och kök 166 133 20,6 16,9 Total 808 791 100,0 100,0 5+ rum och kök 128 71 15,9 9,0 Ej svar 5 22 Total 807 789 100,0 100,0 Samtliga 813 813 Ej svar 6 24 Samtliga 813 813 8 Äger du din bostad du bor i? Antal Procent 9 Blev dina förväntningar på bostaden och bostadsmiljön uppfyllda? Nu Tidigare Nu Tidigare Antal Procent ja, med äganderätt 138 170 17,3 21,9 ja, helt 524 65,3 ja, med bostadsrätt 529 130 66,4 16,7 ja, delvis 237 29,5 nej, med hyresrätt 124 426 15,6 54,8 nej 23 2,9 nej, studentboende 6 51 0,8 6,6 för tidigt att avgöra 19 2,4 Total 797 777 100,0 100,0 Total 803 100,0 Ej svar 16 36 Ej svar 10 Samtliga 813 813 Samtliga 813