De nationella psykiatriska kvalitetsregistren

Relevanta dokument
De nationella psykiatriska kvalitetsregistren

Nyttan med kvalitetsregister inom psykiatri - Erfaringer med kvalitetsregistre i Sverige

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

Hur får vi verkstad - psykiatriperspektiv Kvalitetskonferens i Skåne 11 maj 2016

Uppföljning vid psykossjukdom

Antagen av Samverkansnämnden

9/28/17. BUSA Nationellt kvalitetsregister för uppföljning av ADHD-behandling. BUSA=BehandlingsUppföljning av Säkerställd Adhd

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Motivation till att registrera och förbättringsarbete som är på gång Annika Blom

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

RättspsyK. Årsrapport för verksamhetsåret Stora Årsrapporten. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister

Årsrapport RMPG psykiatri

Vård- och insatsprogram Schizofreni (VIP) inom programområde psykisk hälsa

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Rekommendationer i sammanfattning

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Behandling vid samsjuklighet

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Behandling av depression hos äldre

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Mål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Årsrapport RMPG psykiatri

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Värdebaserad vård, bipolär sjukdom ett kvalitetsförbättringsprojekt

KVALITETSREGISTER ECT

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Närsjukvårdsberedningen

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Riktlinje för arbete med BPSD-registret

4 april, Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Underlag för psykiatrisk bedömning

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Ätstörningar Ulf Wallin

Kvalitetsstjärnan frågeformulär

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Kvalitetsbokslut Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Årsrapport Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

VÄLKOMNA. Svenska Intensivvårdsregistret SIR POST IVA SEMINARIE 26 Augusti VÄLKOMNA

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Psykiatriska specialiteter

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer Utvärdering vård vid Depression och ångestsyndrom. Enkäter Bilaga 3

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala

-Stöd för styrning och ledning

Vårdresultat för patienter

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Psykiatrisk vård. 91 Självmord i befolkningen

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Årsrapport för verksamhetsåret 2008

Transkript:

De nationella psykiatriska kvalitetsregistren Kristina Lindwall Sundel Bitrprojektledare Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister

Kvalitetsregistrens övergripande syfte Samla in uppgifter om bakgrundsdata, patientlogistiska data, behandlingsåtgärder och data kring symtom/funktion samt förändring över tid för patienterna Användas i verksamheten för uppföljning och utveckling, säkerställande av jämställd vård samt i klinisk forskning Ha en öppen redovisning av kvalitetsmått

Det här finns i kvalitetsregistren I kvalitetsregistren registreras uppgifter om enskilda patienters problem, patientrapporterade mått, insatta åtgärder och resultat som kan sammanställas för samtliga patienter och analyseras på verksamhetsnivå. Registren ger återkoppling om hur det går för patienten då varje kvalitetsregistergrupp upprättar de mätpunkter och de återrapporteringsfunktioner som man anser vara viktiga för att kunna påvisa goda och mindre goda resultat för respektive patientgrupp. www.kvalitetsregister.se

Kvalitetsregister ett av verktygen

Olika typer av kvalitetsregister Diagnosregister - Akutdiagnos (inkluderar ofta en åtgärd) - Kroniska sjukdomar Åtgärdsregister Preventions- och palliativregister

Nationella kvalitetsregister http://www.kvalitetsregister.se/register

Psykiatriska Kvalitetsregister

Bipolär affektiv sjukdom Växlingar mellan depressioner och perioder med överaktivitet och kraftig upprymdhet Drabbar 1-2 procent av befolkningen Debuterar ofta tidigt Mycket hög översjukligheten och överdödligheten Exempel på mått i BipoläR Subklassifikation Typ av skov Antal veckor i affektivt skov Suicidförsök Samsjuklighet Patient-/närståendeutbildning Systematisk psykologisk behandling Läkemedelsbehandling BMI, BT, blodsocker Symptom-/funktionsskattning, CGI

Kvalitetsregistret BipoläRarbetar för bättre uppföljning och behandling av bipolär affektiv sjukdom genom att tillhandahålla mått för nationella kvalitetsjämförelser ge möjlighet till verksamhetsuppföljningoch ledningsarbetesamt systematiskt förbättringsarbete följa långtidseffekter av medicinska interventioner (t.ex. litiumbehandling) studera effekter vid introduktion av nya behandlingsmetoder möjliggöra forskning kring bipolära syndrom

Kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser Behandling med litium, målnivå 70 % Förbättrad funktionsförmåga efter behandling, GAF funktionsskattning Deltagande i patientutbildning, målnivå t.o.m. 2015 45 %

Viktiga fynd i BipoläR Trots rekommendationer i nationella riktlinjer sjunker andelen litiumförskrivningar över tid medan förskrivningen av lamotrigin ökar Systematisk psykologisk behandling tycks minska över tid bland män Patientutbildning ges hög prioritet i nationella riktlinjer men enligt registerdata är patientutbildning ovanlig och varierar regionalt

Psykossjukdomar Förändrad verklighetsuppfattning och/eller vanföreställningar Debuterar ofta tidigt Mycket hög översjuklighet och överdödlighet Ofta kraftigt nedsatt funktionsförmåga och behov av stöd och hjälp med försörjning Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Exempel på mått i PsykosR Tid från första symtom till behandling för nyinsjuknade Symptom- och funktionsskattning Patientens subjektiva bedömning av livssituation och livskvalitet, arbetsförmåga Vikt och kroppslig sjukdom Patient-/närståendeutbildning Systematisk psykologisk behandling Läkemedelsbehandling Biverkningar

Kvalitetsregistret PsykosRhar utvecklats för att ge nationella resultatjämförelser vara ett verktyg i det lokala förbättringsarbetet genom öppna och lättillgängliga jämförelser av resultat förbättra behandling och omhändertagandet vid psykos genom uppföljning av behandlingsresultat och patient och närståendes upplevelser ge de yrkesverksamma användbart underlag för sitt lokala förbättringsarbete

PsykosRhar bidragit till att diskussioner initierats om samsyn och strategier för att säkerställa god utredning och säker diagnos vikten av tidiga insatser till nyinsjuknade -kort tid från första symtom till behandling rutiner för genomgång av läkemedelslistor, dvs patientens samtliga läkemedel inklusive läkemedel för somatiska tillstånd vikten av motion, god kost, motivation till användning av evidensbaserade metoder för att påverka levnadsvanor strategier för rehabilitering, ambitionshöjning kring förväntningarna på patientens möjlighet till delaktighet i samhället och möjlighet till arbete

ADHD BUSA Uppmärksamhetsstörning/ hyperaktivitet Drabbar cirka 3-5 procent av barn och ungdomar upp till 18 års ålder Innebär ökad risk för psykiska och sociala störningar Medicinering har blivit alltmer accepterad som en del av behandlingsutbudet Kunskaperna om de aktuella läkemedlens effekter på lång sikt är begränsade Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Exempel på mått i BUSA Subklassifikation av ADHD Samsjuklighet Kognitiv nivå Socioekonomiska faktorer Patient-/närståendeutbildning Systematisk psykologisk behandling Läkemedelsbehandling Slutenvård Sjukdagar Självmordshandlingar Symptom-/funktionsskattningar Föräldra-/egenskattningar

BUSA Syftet med kvalitetsregistret BUSA är att följa upp hur det gårför de patienter med ADHD som medicinerar under uppväxtåren hur olika mottagningar behandlar patienter med ADHD och hur stor andel av befolkningsunderlaget som kommer till behandling om riktlinjer följs avseende att mäta kognitiva svårigheter, genomföra patient- och närståendeutbildning och skatta läkemedelsbiverkningar behandling hos vuxna läkemedelsbehandling för att ge mer kunskap om konsekvenser och långtidseffekter

RIKSÄT Ätstörningar Självsvält, överdriven motion, hetsätning, kompensatoriskt beteende Drabbar framför allt flickor och unga kvinnor Vanliga, allvarliga Mycket hög översjukligheten och överdödligheten Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Exempel på mått i RIKSÄT Strukturerad diagnostik (SEDIintervjun) Bedömning av ätstörningsdiagnos och skattning av diagnosspecifik sjukdomsgrad Väntetid från anmälan/remiss till första besök, behandlingsstart Noggrann registrering av åtgärder, inkl personalens utbildningsnivå Orsaker till behandlingsavslut Funktionsförmåga/symptomnivå BMI

RIKSÄT Kvalitetsregistret RIKSÄT syftar till att beskriva de patienter som behandlas för ätstörningar dokumentera patienternas väg genom vårdsystemet, inklusive väntetider dokumentera typ och omfattning av behandlingsinsatser dokumentera utfall av behandlingen och behandlingsavbrott och relatera dessa till patient- och behandlingskaraktäristika beskriva de av patienterna upplevda behandlingseffekterna och relatera dessa till de "objektiva" effekterna

RIKSÄT Kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser Fri från ätstörningsdiagnos ett år efter behandlingsstart, målnivå: barn 38 %, vuxna 34 % Förbättrad funktionsförmåga ett år efter behandlingsstart, målnivå: barn 18 GAF-poäng, vuxna 15 GAF-poäng

RIKSÄT Viktiga effekter av RIKSÄT Ätstörningsdiagnostiken har förbättrats En mer gemensam variabelregistrering uppfattas som värdefull Viktiga saker som framkommit i RIKSÄT är regionala skillnader vad gäller t.ex. diagnossättning, behandling, sjukdomsduration innan man kommer till vård.

SÖK Att bli utsatt för sexuella övergrepp leder ofta till psykiska och fysiska funktionsstörningar samt ökad risk för suicid för barn/ungdom och vuxna. Risken att bli utsatt för övergrepp är hög. 26-64 procent av alla patienter inom vuxenpsykiatrin uppger att de i barndomen varit utsatta för sexuella övergrepp. Kunskaperna om den vård som erbjuds barn och ungdomar som konstaterats/misstänks blivit utsatta för sexuella övergrepp är idag ytterst bristfällig. Nationellt kvalitetsregister för barn och vi ungdomar vore helt som konstaterats/misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp Exempel på mått i SÖK Ledtider i behandling Samverkan andra myndigheter Skyddsbedömning (att patienten och dennes familj är skyddad från nya övergrepp/trauman eller andra hot) Familjens deltagande i behandling Bedömningsinstrument/intervjuer Behandlingsåtgärder inklkrisinsatser för patient och närstående Handledning till behandlare Funktionsnivå

SÖK Syftet med det nationella kvalitetsregistret SÖK är att ge grundläggande kunskap om barn och ungdomar som behandlas för sexuellt övergrepp kvalitetssäkra samverkan och behandling, för att på så sätt öka kunskapen om förlopp, utfall, prognos och behandling utgöra en grund för systematisk uppföljning av vården, dess metoder och resultat

SÖK Förväntade effekter av SÖK SÖK-registreringen skapar i sig en struktur i behandlingssituationen av dessa komplicerade ärenden Utveckling mot mer evidensbaserade arbetsmetoder genom att uppmuntra till mer strukturerade sätt att samla in data uppmuntra till evidensbaserade behandlingsinsatser skapa underlag för nationella riktlinjer och driva fram kostnadsanalyser

Rättspsykiatri Sluten och öppen vård för patienter som av domstol överlämnats till rättspsykiatrisk vård på grund av en allvarlig psykisk störning och särskilda vårdbehov Innebär frihetsberövande och att vården utövas enligt tvångslag Vårdinsatser går ut på att patienten ska klara ett liv ute i samhället utan att återinsjukna i psykisk ohälsa, missbruk och/eller brottslighet Exempel på mått i RättspsyK Riskanalys Behandling utifrån riskbeteende Brottsbearbetning Funktion- och behovsskattning Missbruksbehandling Läkemedelsbehandling BMI Symptom- och funktionsskattning Patientskattad livskvalitet, hälsa Återfall i brott under pågående vård Ekonomisk skuldsituation

Syftet med kvalitetsregistret RättspsyK är att följa de vårdinsatser som ges inom rättspsykiatrisk vård över tid skapa förutsättningar för utveckling av vårdens kvalitet och verksamhet bidra till utökad kvalitetsutveckling för enskilda verksamheter ge de enskilda verksamheterna möjlighet till nationell jämförelse

Kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser Patientens självrapporterade hälsa (visuell VAS-skala) Förbättrad symptombild Förbättrad skuldsituation

RättspsyK har bidragit till att brister tydliggjorts i vad som borde erbjudits patienter gemensam begreppsutveckling kring vilka metoder som används att de indikatorer som följs i RättspsyK implementeras i verksamheten att stärka arbetsglädjen hos medarbetare att stärka samarbetet mellan klinik och forskningsenhet respektive universitet

SBR Beroendeproblematik utgör ett av våra mest spridda folkhälsoproblem Årligen kostar alkoholen cirka 6000 människoliv i Sverige Inom den specialiserade beroendevården behandlas patienter med beroendeproblematik som har särskilda vårdbehov Patientgruppen har ofta komplexa vårdbehov med såväl psykiatrisk som somatisk samsjuklighet Nationellt kvalitetsregister för den specialiserade missbruks- och beroendevården Exempel på mått i SBR Diagnoser Data till KiM-registret (bland annat vårdhistorik, alkohol-och drogkonsumtion samt social situation) Typ av missbruksbehandling GAF Mortalitet

SBR Beroendeproblematik utgör ett av våra mest spridda folkhälsoproblem Årligen kostar alkoholen cirka 6000 människoliv i Sverige Inom den specialiserade beroendevården behandlas patienter med beroendeproblematik som har särskilda vårdbehov Patientgruppen har ofta komplexa vårdbehov med såväl psykiatrisk som somatisk samsjuklighet Exempel på mått i SBR Diagnoser Data till KiM-registret (bland annat vårdhistorik, alkohol-och drogkonsumtion samt social situation) Typ av missbruksbehandling GAF Mortalitet

SBR Syftet med det nationella kvalitetsregistret SBR är att möjliggöra jämförelser i utfall mellan vårdenheter möjliggöra jämförelser inom vårdenheter över tid utgöra dataunderlag för viss behandlingsforskning och epidemiologisk forskning

LAROS Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende Heroinmissbruket har ökat stadigt Behandlingsmöjligheterna har tidigare varit få, vilket medfört en snabb medicinsk, psykologisk och social utslagning samt accelererad kriminalitet och i förhållande till normalpopulationen extremt hög mortalitet Under senare år har metoder utvecklats som uppvisat goda behandlingsresultat och som efterfrågats av missbrukarna och deras anhöriga Tillgängligheten till behandling har förenklats men utredningar visar skillnader i kötid till behandling från tre månader till två år mellan olika delar av landet

LAROS Syfte Skapa en nationell kunskapsbasoch ett forum för fortlöpande kunskapsutveckling inom området Bidra till att ge behandlingsverksamheterna i landet de redskapsom fordras för att erbjuda en kvalitetssäkrad behandlingsmetod enligt de krav och förutsättningar som anges i de nationella riktlinjerna för behandling av opiatberoende personer Mål Säker och utvecklad metod för insättning av läkemedel i slutenvård/öppenvård Fortsatt utveckling av vårdprogrammen Bättre diagnostik för samsjuklighet Åtgärder för att förbättra vården för "terapiresistenta

LAROS Exempel på mått i LAROS Missbrukets svårighetsgrad Droganalyser, mått på återfall och missbruksmönster Uppgifter om kriminalitet Läkemedelsbehandling Mortalitet

Kvalitetsregister ECT ECT (elektrokonvulsivbehandling) har använts i cirka 80 år I Kvalitetsregister ECT insamlas uppgifter om bland annat God effekt framför allt vid behandling av depressioner Verkningsmekanismen är inte helt känd diagnoser symptom behandlingen biverkningar läkemedelsbehandling

Kvalitetsregister ECT Rapport från Socialstyrelsen april 2010 Det finns sannolikt skillnader i utförandet av ECT mellan landsting Det saknas nationella uppgifter om i vilken omfattning ECT ges Det saknas uppgifter om hur ECT används i de olika landstingen Det saknas uppgifter lka tekniker som är de optimala för maximal effektivitet och minimala biverkningar

Kvalitetsregister ECT Kvalitetsregister ECTs syfte är att kartlägga och utvärdera behandlingsmetoden med avseende på användningen i de olika landstingen och val av metod i förhållande till effekten av behandlingen bidra till ökad kunskap om behandlingsmetoden så att ECT ges på rätt indikation och på rätt sätt för bästa effekt och minimerade biverkningar bidra till att tillgången till ECT blir mer likvärdig underlätta forskning om behandlingens kortsiktiga och långsikta effekter

Kvalitetsregister ECT Exempel på kvalitetsindikatorer Andel personer med svår till mycket svår slutenvårdad egentlig depressionsepisod som fått ECT under de senaste 12 månaderna Andel som blivit uppföljda vad gäller symptomkontroll med MADRS-S Andel som blivit uppföljda vad gäller förekomst av biverkningar/komplikationer

Kvalitetsstjärnan Nationellt kvalitetsregister vi vore för helt uppföljning av psykiatrisk vård Uppföljningsverktyg för att följa behandlingsresultat och vårdkvalitet Ett antal enkla mätinstrument Stöd för dialog kring situation, mål och uppföljning

Kvalitetsstjärnan Basuppgifter Brukartillfredsställelse Livskvalitet Symtom och psykosocial funktion Närståendes situation UKU-Biverkningsskala Patientupplevda besvär

Kvalitetsstjärnan BASUPPGIFTER OMR 1 BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredsställelse (självskattning) OMR 2:1 PAT.UPPLEVDA BESVÄR LIVSKVALITET Självskattningsskala OMR 8:1 Självskattningsskala OMR 3:1 PSYKO SOCIAL SYMTOM FUNKTION GAF-1 OMR 4:1 GAF-2 OMR 4:1 SPECIALAXEL NÄRSTÅENDES UKU-Biverkningsskala OMR 6:1 SITUATION -Inventering av besvär/symtom enl. Anhörigbörda (självskattn, anh) OMR 5:1 Första momentet i UKU-SERS-Clin

Mer information Inklusionskriterierför de olika psykiatriska kvalitetsregistren www.kcp.se Information om kvalitetsregister www.kvalitetsregister.se www.skl.se Patientinformation www.kvalitetsregister.se under Är du patient? www.kcp.se under Patient/anhörig och Våra kvalitetsregister