KURSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen KURS AE1300 Arkeologi A 1-30 högskolepoäng Archaeology 1-30 higher education credits Utbildningsnivå: Grundnivå Huvudområde: Arkeologi Nivå: A Fastställd av Humanvetenskapliga Institutionen 2007-03-01. Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen 2007. Utbildningsområde: Humaniora 60%, Naturvetenskap 40% FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Kunskap och förståelse/insikter Kunskap kring kultur och samhälle i Skandinavien under förhistorisk tid. Insikt om arkeologins historia, källmaterial och verksamhetsområden. Tillämpning av kunskap och förståelse Studenten ska kunna datera arkeologiska föremål, placera dem i rätt kulturellt kontext och kunna förklara hur dessa föremål tillverkats. Studenten ska också kunna redogöra för kulturmiljölagstiftningen och för arkeologins centrala begrepp. Förmåga att kunna göra bedömningar Studenten skall kunna göra elementära bedömningar av fornsaker och fornlämningars ålder. Förmåga att kommunicera Studenten ska i samband med seminarieövningar kunna kommunicera resultat och data samt egna slutsatser. KURSENS INNEHÅLL DELKURS 1 Arkeologihistoria, 6 hp Kursen ger en orientering och insikter i arkeologins historia. Centrala begrepp behandlas. DELKURS 2 Arkeologi och samhälle, 6 hp Kursen ger en introduktion till arkeologins fält, samhälleliga förutsättningar och lagstiftning. DELKURS 3 Nordens arkeologi. Sten-, brons- och järnålder, 15 hp Kursen ger kunskap om kultur och samhälle i nordens arkeologi. Tyngdpunkten ligger på Sverige men Danmark, Finland och Norge berörs översiktligt.. Arkeologins långa tidsperspektiv betonas där
samhälleliga förändringar är centrala. DELKURS 4Fornsakskännedom, 3 hp Kursen ger grundläggande kunskap om det arkeologiska källmaterialet och tillverkningsprocesser. I kursen ingår en exkursion till Lund och Köpenhamn. UNDERVISNING OCH EXAMINATION Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och exkursioner. På seminarierna förväntas studenten aktivt deltaga i diskussionerna. Exkursionerna och seminarierna är obligatoriska. Examinationen sker huvudsakligen i form av salstentor och hemtentor men även inlämningsuppgifter i form av PM eller direkta uppgifter förekommer. Som betyg utfärdas Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. För att bli godkänd ska de förväntade studieresultaten vara uppfyllda. Krav för betyg VG anges i studiehandledningen. Omtentamen erbjuds inom sex veckor (inom ramen för ordinarie terminstider). Antalet tentamenstillfällen är begränsat till fem gånger. Undervisning bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt. Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. BEHÖRIGHETSVILLKOR Grundläggande behörighet. KURSVÄRDERING Högskoleförordningen föreskriver att studenter ges en möjlighet att framföra erfarenheter och synpunkter på kursen och att detta sammanställs och återkopplas till studenterna. Detta sker i form av fortlöpande kursvärderingar. Dessa genomförs i samband med sista undervisningstillfället på varje kurs. Kursvärderingen är skriftlig och ska utgå från kursens mål och hur dessa har förverkligats. Återkoppling av utvärderingen äger rum i samband med sista undervisningstillfället under kursen. I samband härmed behandlas samtliga av kursens utvärderingar. Av sammanställningen ska också framgå eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursutvärderingen. Sammanställningen av utvärderingen finns att tillgå på institutionens kansli. KURSLITTERATUR Delkurs 1. Arkeologihistoria, 6 hp Arwill-Nordbladh, Elisabeth. 2003. Genusforskninginom arkeologin. Högskoleverket. Stockholm. (71 s.)* Badou, Evert. 2004. Den nordiska arkeologin - historia och tolkningar. KVHAA. Stockholm. (438 s.) Gräslund, Bo. 1996. Arkeologisk datering. Studentlitteratur. Lund. (77 s.) Renfrew, Colin & Bahn, Paul. Archaeology. Theories, methods and practice. Thames and Hudson. London. (543 s.) Trigger, Bruce G. 1993. Arkeologins idéhistoria. Brutus Östlings bokförslag Symposion. Stockholm/Stenhag. (574 s.) Klindt-Jensen, Ole. 1975. A history of Scandinavian archaeology. Thames and Hudson. London. (114 s.) Hagen, Anders. 2000. Gåten om kong Raknes grav Hovedtrekk i norsk arkeologi. J. W. Cappelens Forlag. A.
S. Oslo. (341 s.) Schnapp, Alain. 1996. The discovery of the past. Brithish Museum Press. London. (375 s.) Goldhahn, Joakim. (red) 2005. Från Worm till Welinder. Åtta essäer om arkeologins disciplinhistoriska praxis. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter 60. Göteborg. (218 s.)* Delkurs 2. Arkeologi och samhälle, 6 hp Agenda kulturarv. Programförklaring. Människan i centrum samt Slutrapport.* (http:/ /ux-ra-kmsap2.raa.se/agenda). (12 ss. resp. 24 ss.). Baudou, Evert 2004. Den nordiska arkeologin historia och tolkningar. Stockholm: Vitterhetsakademin. (Samma bok som i delkurs 1, läsanvisning) Fabech, Charlotte. 2006. Materialitet, människa och muséer. Stockholm. SHM.* (http:/ /www.shmm.se/documents/forskning/fou_03_05/fou_200605_ Materialitet_människor%20och%20museer.pdf). (46 ss.) Grundberg, Jonas. 2000. Kulturarvsförvaltningens samhällsuppdrag. Göteborg.*(http:/ /hum.gu.se/institutioner/arkeologi/publikationer/download). (107 ss.) Grundberg, Jonas. 2004. Historiebruk, globalisering och kulturarvsförvaltning. Göteborg (= Gotarc ser. B 28). (100 ss.). Myhre, Lise Nordenborg. 2001. Arkeologi och Nazism. I: Chatarina Raudvere, Anders Andrén & Kristina Jennbert (red.) Myter om det nordiska. Lund. Nordic Academic Press. ss. 59-87. (31 ss.). Kopia finns på institutionen. Synnestvedt, Anita & Maria Persson. 2007. Mångkulturella möten kring en forntida lämning. Lindome. Bricoleur Press. Welinder, Stig. 2003. Min svenska arkeologihistoria. Lund. Studentlitteratur. (180 ss.) Dessutom kan man läsa om publik arkeologi på Statens Historiska Museers hemsida http:/ /www.shmm.se/ och om Statens Historiska Museums projekt att gräva ut muséets gård och projektet ingrävning av framtidsfynd på http:/ /www.historiska.se/. Delkurs 3. Nordens arkeologi. Sten- brons och järnålder, 15 hp Översiktsarbeten, gäller samtliga perioder Burenhult, G. 1999/2000. Nordens förhistoria. Band 1-2. Natur och Kultur. Stockholm. (495+540 s.) Welinder, Stig, Pedersen, Ellen Anne & Widegren, Mats. Det svenska jordbrukets historia. Del 1. Jordbrukets första femtusen år. Natur och Kultur. Stockholm. (500 s.) Anglert, Mats, Artursson, Magnus & Svanberg, Fredrik. (red) 2006. Kulthus & dödshus: det ritualiserade rummets teori och praktik. Riksantikvarieämbetet. Lund. (180 s.) Badou, Evert. 1992. Norrlands forntid - ett historiskt perspektiv. Wiken. Höganäs. Magnus, Bente & Myhre, Björn. Norges historie. Forhistorien indtill ca 800. J. W. Cappelens Forlag. Oslo. (446 s) Norrback, Märtha, Edgren, Torsten & Törnblom, Leda (red). 1992. Finlads historia 1. Schildts Förlag AB. Esbo. (437 s.) Jenen, Jörgen. 1982. The Prehistory of Denmark. Methuen. London. (340 s. ) Magnusson, Gert (red). 1998. Möre. Historien om ett småland. Kalmar Läns Museum. Kalmar. (672 s.)
Stenålder Larsson, M. & Olsson, E. (red). 1997. Regionalt och interregionalt. Stenåldersundersökningar i Syd- och Mellansverige. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar skrifter och No 23. (300 s.) Finns på institutionen Karsten, P & Knarrström, B (red). 2001. Tågerup. Specialstudier. Riksantikvarieämbetet. Skånska spårarkeologin längs Västkustbanan. (325 s.) Svensson, M (red). 2003. I det neolitiska rummet. Riksantikvariämbetet.Skånska spårarkeologin längs Västkustbanan. (295 s.) Jensen, J. 2001. Danmarks Oldtid. Stenalder 13.000-2.000 f.kr. Köpenhamn. (619 s.) Malmer, M.P. 2002. The Neolithic of South Sweden. TRB, GRK and STR. KVHAA. (284 s.) Bronsålder Obligatorisk artikelsamling* Apel, Jan. 2005. Flinthantverk och samhälle i södra Skandinavien under senneolitikum och tidig bronsålder. I: Goldhahn, J. (red) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Skrifter 59. Göteborg. pp. 1-12. Artursson, Magnus. 2005. Byggnadstradition, bebyggelse och samhällsstruktur i Sydskandinavien under senneolitikum och äldre bronsålder. I: Goldhahn, J. (red) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Skrifter 59. Göteborg. pp 39-66 Bolin, Hans. 2005. Ockuperad förhistoria - om östligt inflytande i den nordiska bronsålderskretsen. I: Goldhahn, J. (red) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Skrifter 59. Göteborg.pp. 217-228 Fyllingen, Hilde. 2005. Massegraver i Nord-Euroopa fra eldre bronsealder - osteologiske analyser og sosiale implikasjoner. Goldhahn, J. (red) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Skrifter 59. Göteborg. pp. 627-636. Kristiansen, Kristian. 2002. The tale of the sword. Swords and swordfighters in Bronze Age Europe. Oxford Journal of Archaeology 21 (4): 319-332 Ragnesten, Ulf. 2005. En rösemiljö i Arendal på Hisingen i Göteborg - ett komplext rituellt område. I: Goldhahn, J. (red) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Skrifter 59. Göteborg. pp. 353-368 Sjögren, Lena. 2005. Minoiskt i norr? I: Goldhahn, J. (red) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Skrifter 59. Göteborg. pp. 151-166. Skoglund, Peter. 2005. Ideal och praktik - skeppssättningar i yngre bronsålder. I: Goldhahn, J. (red) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Skrifter 59. Göteborg. pp 343-352. Thedéen, Susanne. 2005. Till frågan om hövdingadömet under bronsåldern. I: Goldhahn, J. (red) Mellan sten och järn. Gotarc Serie C. Skrifter 59. Göteborg. pp. 385-401. Björhem, Nils & Säfvestad, Ulf. 1993 Fosie IV. Byggnadstradition och bosättningsmönter under brons- och järnålder. Malmöfynd 6. Malmö. Borna, Ahlkvist, Hélène. 2002. Hällristningarnas hem. Gårdsbebyggelse och struktur på Pryssgården under bronsåldern. Riksantikvarieämbetet. Lund. Goldhahn, Joakim. 1999. Sagaholm - hällristningar och gravritual. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 11. Umeå. Janson, Sverker, Lundberg, Bengt & Bertilsson, Ulf. 1999. Hällristningar och hällmålningar i Sverige. Forum. Stockholm. Jensen, Jörgen. 2002. Danmarks Oldtid. Bronzealder 2000-500 f.kr. Gyldendal. Köpenhamn. Kaliff, Anders (red). 1996. Skenet från det förflutna. Riksantikvarieämbetet. Linköping. Kaliff, Anders. 1997. Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar under yngre bronsålder och äldre järnålder. AUN 24. Uppsala. Kaul, Flemming. 2004. Bronzealderens religion. Nordiske Fortidsminder Serie B 22. Köpenhamn.
Larsson, Thomas B. 1986. The Bronze Age Metalwork in Southern Sweden. Archaeology and Environment 6. Umeå. Nordenborg Myhre, Lise. 2004. A trialectic archaeology. Monuments and space in southewest Norway 1700-500 BC. AmS-Skrifter 18. Stavanger. Vandkilde, Helle. 1996. From stone to bronze. The metalwork of the Late neolithic and Earlietst Bronze Age in Denmark. Jutland Archaeological Societies XXXII. Aarhus. Wahlgren, Katty. 2002. Bilder av betydelse. Stockholm Studies in Archaeology 23. Stockholm. Widholm, Dag. 2006. Sacred sites: burial customs in south Scandinavian Bronze and Iron Age. Högskolan i Kalmar. Kalmar. Järnålder Obligatorisk artikelsamling Andersson, Kent. 1991. Skandinaviens guldfynd från romersk tid som indikationer på politiska och/eller ekonomiska centra. I: Fabech, C. & Ringtved, J. (red) 1991. Samfundsorganistion og Regional Variation. Norden i romersk jernalder og folkevandringstid. Århus/Höjbjerg. s. 213-231 Bennett, Agneta. 1991. Kan gravseden spegla social och plitisk utveckling? I: Fabech, C. & Ringtved, J. (red) 1991. Samfundsorganistion og Regional Variation. Norden i romersk jernalder og folkevandringstid. Århus/Höjbjerg. s. 133-139 Hedeager, Lotte. 1991. Gulddepoterne fra aeldre germanertid. I: Fabech, C. & Ringtved, J. (red) 1991. Samfundsorganistion og Regional Variation. Norden i romersk jernalder og folkevandringstid. Århus/Höjbjerg. s. 203-212 Magnusson, Gert. 1991. Järnproduktion och järndistribution i Östersjöområdet. I: Fabech, C. & Ringtved, J. (red) 1991. Samfundsorganistion og Regional Variation. Norden i romersk jernalder og folkevandringstid. Århus/Höjbjerg. s. 153-161 Ramqvist, Per H. 1991. Perspektiv på reginoal variation och samhälle i Nordens folkvandringstid. I: Fabech, C. & Ringtved, J. (red) 1991. Samfundsorganistion og Regional Variation. Norden i romersk jernalder og folkevandringstid. Århus/Höjbjerg. s. 305-318 Andrén, Anders. 2006. A world of stone. Warrior culture, hybridity and Old Norse cosmology. I: Anders Andrén, Kristina Jennbert & Catharina Ruadvere (red) Old Norse religion in longterm perspectives. An international conference in Lund 2004. Lund: 33-38 Burström, Mats. 1995. Gårdstankar. I: H. Göthberg, O. Kyhlberg & A. Vinberg (red) Hus & gård. Stockholm: 163-177 Fabech, Charlotte. 1997. Slöinge i perspektiv. I: J. Callmer & E. Rosengren (red) '...gick Grendel att söka det höga huset...' Arkeologiska källor till aristokratiska miljöer i Skandinavien under yngre järnålder. Halmstad: 145-160 Göthberg, Hans. 1998. En översikt av bebyggelseutvecklingen i Mölarområdet under brons- och järnålder. I: Ola Kyhlberg (red) Hus och tomt i Norden under förhistorisk tid. Stockholm. Bebyggelsehistorisk tidsskrift 33:117-132 Fabech, Charlotte. 1999. Centrality in Sites and Landscapes. I: C. Fabech & J. Ringtved (red) Settlement and Landscape. Århus: 455-473 Näsman,Ulf. 1988. Analogislutning i nordisk jernalderarkaeologi. I: P. Mortensen & B. Rasmussen (red) Fra Stamme til Stat i Danmark. 1 Jernalderens stammesamfund. Höjbjerg/Århus: 123-140. Summary. Delkurs 4. Fornsakskännedom, 3 hp Wyzormirska, B. 1999. Bildkompendium, stenåldern. (Arkeologiska Institutionen, Lund)* Håkansson, I; Thörn,R; Linde,P (1999) Bildkompendium, bronsåldern (Arkeologiska Institutionen, Lund)* Petre,R & Räf, E 1998 Bildkompendium, järnåldern (Arkeologiska Institutionen, Lund)* *Artikelsamlingar säljs på institutionen