VÄXTNÄRINGSUTNYTTJANDE I EKOLOGISK TOMATODLING

LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Lantbruk -och fiskeenheten VÄXTNÄRINGSUTNYTTJANDE I EKOLOGISK TOMATODLING ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2002 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland, Västmanland och Södermanland samt sammanfattning av projektperioden 2000-2002 Elisabeth Ögren, Länsstyrelsen i Västmanlands län Kristina Homman, Länsstyrelsen i Dalarna samt övriga medlemmar i gruppen Deltagardriven forskning - växthus: Olof Andersson, Erik och Ingela Adhe, Karl-Gunnar Berglund, Karin Eksvärd, Ulf Engström och Adim Mizban, Bengt Eriksson, Lena Gäredal, Ann-Marie Johansson, Anders Y Larsson och Lennart Bartoft, Britt-Inger Nilsson och Dan Johansson, Hans Nilsson och Johanna Björklund, Göran Pellas, Karin och Mats Sjöstedt, Lisbeth och Sven-Erik Wilhelmson samt Trygve Wålstedt. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-mail

LÄNSSTYRELSEN 1 Västmanlands län Lantbruks- och fiskeenheten VÄXTNÄRINGSUTNYTTJANDE I EKOLOGISK TOMATODLING ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2002 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland, Västmanland och Södermanland samt sammanfattning av projektperioden 2000-2002. Elisabeth Ögren, Länsstyrelsen, Västerås. Kristina Homman, Länsstyrelsen, Falun. Gruppen deltagardriven forskning växthus. INLEDNING Dokumentationsprojektet Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling startade år 2000. Projektet har genomförts inom gruppen Deltagardriven forskning växthus som bildades 1999 på initiativ av CUL, Centrum för uthålligt landbruk, inom SLU. Deltagardriven forskning drivs som aktörssamverkan mellan i det här fallet tomatodlare, rådgivare och forskare och bygger på allas delaktighet i idégenerering, prioritering, formulering av frågeställningar, analys och resultat ( se www.cul.slu.se). Under de tre åren som projektet genomförts har följande personer varit engagerade i arbetet: Tomatodlare Olof Andersson, Järvsö Erik och Ingela Adhe, Sala Karl-Gunnar Berglund, Hamrångefjärden Ulf Engström och Adim Mizban, Södertälje Bengt Eriksson, Borlänge Ann-Marie Johansson, Arboga Anders Y Larsson och Lennart Bartoft, Fellingsbro Britt-Inger Nilsson och Dan Johansson, Väddö Hans Nilsson och Johanna Björklund, Fjärdhundra Göran Pellas, Vikmanshyttan Karin och Mats Sjöstedt, Strängnäs Lisbeth och Sven-Erik Wilhelmson, Storvik Trygve Wålstedt, Dala-Floda Rådgivare Kristina Homman, Falun Elisabeth Ögren, Västerås Forskare Lena Gäredal, Uppsala Processledare Karin Eksvärd, Uppsala 1

Elva gårdar ingår i årets projektet - tre i Dalarna, två i vardera Gästrikland, Uppland och Södermanland samt en gård i Närke och i Hälsingland. Projektet finansieras inom det svenska miljöstödsprogrammet och bekostas av EU och svenska staten gemensamt. Syftet med dokumentationsprojektet är att synliggöra vikten av att anpassa gödslingen efter kulturens utvecklingsstadium, avkastningsnivå och lokala förutsättningar. Vi vill inspirera till att upprätta en gödslingsplan efter förväntad utveckling och avkastningsnivå samt växtnäringsbalans efter säsongens slut för att kontrollera om gödslingsnivåerna stämt överens med det verkliga skörderesultatet. I projektet, som nu löper för tredje året i rad, har vi dokumenterat odlingsfakta om gårdarnas växthusodling, avkastningsnivåer, gödslingsstrategier, markanalyser samt upprättat växtnäringsbalanser baserade på årets odlingsresultat och den verkliga gödslingen som gjorts under säsongen samt kommentarer till dessa. Vissa gårdar har kompletterat provtagningarna med markanalys av alven i och utanför växthuset samt analys av bevattningsvattnet. Några gårdar har också genomfört jämförelser som jordbyte och odling i säckar. Odlarna som deltagit i årets projekt har besvarat frågan hur de fattade beslut om sin gödslingsstrategi före projektets start och nu efter de tre projektåren, detta för att belysa eventuella förändringar som skett genom gruppens arbete och de resultat som framkommit i projektet. Sist i rapporten finns en sammanfattning över det tre årens resultat. PROVTAGNINGAR OCH BERÄKNINGAR Vid planering av projektet gjorde vi tillsammans upp en plan för vilka analyser som skulle göras och en tidsplan för detta. Vi beslutade att Spurwayanalyser, som ger svar på den för plantan direkt tillgängliga växtnäringen, skulle tas vid nio tillfällen - 1 a analysen i februari, 2 a under planteringsveckan, 3 e tre veckor senare, 4 e efter ytterligare tre veckor, 5 e fyra veckor därefter, 6 e fem veckor därefter, 7 e i juli, 8 e tre veckor efter toppning och 9 e provet vid utrivning. Alla gårdar har dock inte följt det uppgjorda schemat. Resultaten från Spurwayanalyserna har tolkats i texten efter de börvärden som idag är framtagna för tomatodling. Dessa baseras på erfarenheter från konventionella odlingar. I bilaga 1 presenteras de börvärden vi använt oss av. Vi beslutade också att jordens förråd av växtnäring skulle kontrolleras genom markkarteringsanalyser - före plantering för de som inte tagit ett sådant prov efter avslutad säsong under hösten 2001 - samt efter utrivning år 2002. Genom att årligen ta markkarteringsanalyser kan vi utläsa om gödslingen stått i relation till plantornas behov beroende av plantutveckling och avkastning, eller om gödslingen varit för riklig eller för knapp. Markkarteringsanalyserna blir därmed ett bra redskap för att fatta beslut om grundgödsling och ett komplement till växtnäringsbalanserna. I bilaga 1 redovisas klassindelningen för markkarteringsanalyserna. 2

För att få en viss uppfattning om det föreligger någon nedtransport av växtnäring från matjordslagren i växthusen beslutade vi att ta markkarteringsanalys även på alven i växthusen. Genom att årligen analysera även alven kan vi följa förändringar och sätta in nödvändiga åtgärder om det visar sig att värdena stiger p.g.a. utlakning. Vissa gårdar har även analyserat alven utanför huset för att ha en jämförelse till alvproven inne i husen. Flertalet av odlingarna som ingick i projektet 2001 analyserade då bevattningsvattnets växtnäringsinnehåll. Detta gjordes i år på nytillkomna gårdar eller där detta prov inte blev taget året innan. Vid uträkningarna av växtnäringsbalanserna har uppgifter om tomatgrödans näringsbehov hämtats från Lena Gäredals och Bengt Lundegårds nyligen avslutade forskningsprojekt om växtnäringstillförsel i ekologisk tomatodling vid SLU, Ultuna. Siffrorna vi använt oss av i beräkningarna är ett behov på 22,1 g N, 2,9 g P och 37,4 g K per 10 kg skördad frukt och innefattar också behovet för plantans tillväxt. De uppgifter om växtnäringsinnehållet i gödselmedlen, som använts i växtnäringsbalanserna, är hämtade från växtnäringsbalansprogrammet STANK s schablonvärden på innehållet i stallgödsel av olika slag eller från produktblad för de inköpta gödselmedlen som använts i odlingarna. ODLINGSSÄSONGEN ÅR 2002 Odlingssäsongen startade med en tidig och ovanligt varm vår och försommar, medeltemperaturen var ca 2 C varmare än normalt. Runt midsommar kom en regnperiod på 1-2 veckor varefter värmen återvände. Medeltemperaturen var över det normala under hela odlingssäsongen med perioder av närmast tropisk värme i juli och augusti. Under augusti och september var nederbördsnivån långt under det normala. Hösten kom tidigt i oktober med kyla och snö. 3

BESKRIVNING AV GÅRDARNA SAMT RESULTAT GÅRD 1. Växthuset är ett båghus på 352 m 2 med dubbelfolie, byggt 1989. Odlingen har skett i den befintliga jorden ända sedan start. Grundgödsling med stallgödsel har gjorts fram till år 2000. Därefter har stallgödsel uteslutits p.g.a. att Spurwayanalysen visat bra värden innan plantering. Under säsong har kompletterande gödsling gjorts efter jordanalys, plantutveckling och avkastning. Något år har marktäckning med grönmassa spridits över odlingsbäddarna. I år har växthusjorden grundgödslats med Kiserit och Bortrac och övergödslingen gjorts med blodmjöl, BioVinass och Kiserit. Under 2002 har odling i säck provats på en halv rad. Odlingssäsongen år 2002 Sorter: Voyager ympade på grundstammen Beaufort. Plantor: Inköpta ympade plantor med två toppar. Grundstam och ädelsort såddes den 2 januari. Ympningen genomfördes den 18 januari. I odlingssäckarna planterades oympade plantor. Plantering: Direktplantering 7 mars. Planttäthet: 2,3 toppar/m 2. Gödsling: Gödsling innan plantering med Bortrac och Kiserit, i övrigt ingen grundgödsling p.g.a. bra analysvärden. Övergödsling under säsong har gjorts med blodmjöl, BioVinass och Kiserit. Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs 8/2, 11/3, 27/3, 16/4, 15/5, 18/6, 25/7, 22/8 samt 12/11. Markkarteringsanalyser på matjorden samt på alven i och utanför växthuset gjordes 9/10. Toppning: Plantorna toppades den 23 augusti. Kulturen avslutades: Plantorna revs ut den 3 november. Avkastning: 29,4 kg/m 2 Kommentarer: Både de ympade plantorna som stod direkt i bädd och de oympade plantorna i säck upplevdes vara i bra balans vad gäller vegetativ tillväxt och fruktutveckling. Trots att de oympade plantorna i säck såg bra ut för ögat var skörden endast 15,7 kg/m 2. Skörden på de ympade plantorna i bädd var 29,4 kg/ m 2. 4

Beskrivning av hur odlaren förändrat sin gödslingsstrategi under projektets gång, vad som låg till grund för besluten om gödsling före projektets start och vad som ligger till grund för dessa beslut idag. Gård 1. Förr Grundgödslade för att täcka hela årsbehovet av näring. Övergödslade under säsong efter konstaterad brist på Spurwayanalys. Nu Ingen eller liten grundgödsling. Grundgödsling görs ibland för att få bra balans mellan näringsämnen och för att ge plantorna ett bra utgångsläge. Övergödslingen under säsong basers på plantornas behov och förväntad skörd. Spurwayanalyser tas regelbundet under säsong för att kontrollera att de olika näringsämnena är i balans med varandra och att inga brister uppstår. Nio Spurwayanalyser togs under odlingssäsongen 2002, se tabell 1. Tabell 1. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, samt gödsling per 100 m 2. Gård 1. Dat. ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 8/2 7,0 1,9 86 3 52 351 119 110 1015 101 11 0,7 0,5 1/3 Kiserit 1) 1,2 kg 1/3 Bortrac 2) 0,15 l 7/3 Plantering 11/3 6,7 1,8 17 1 62 221 177 158 963 47 29 0,6 0,7 14/3- BioVinass 3) 24,19 kg 24/3 27/3 6,8 2,6 61 0 46 502 113 135 789 127 17 0,5 0,5 29/3-9/5 BioVinass 3) 34,65 kg 16/4 7,1 2,2 65 3 50 557 121 158 828 132 16 0,6 0,6 10/5-8/6 BioVinass 3) 18,4 kg 15/5 7,1 2,3 72 2 47 639 139 170 945 154 12 0,5 0,8 25/5- Blodmjöl 4) 4,0 kg 15/6 18/6 6,7 2,2 75 2 49 400 134 162 917 118 10 0,5 0,7 18/6- Blodmjöl 4) 1,8 kg 30/6 1/7-26/7 BioVinass 3) 34,95 kg 25/7 7,1 1,4 35 2 52 458 94 79 772 107 4 0,5 0,5 26/7 Kiserit 1) 0,55 kg 28/7-16/8 Blodmjöl 4) 1,8 kg 22/8 6,6 1,5 55 2 47 343 115 74 772 98 5 0,6 0,6 12/11 6,5 2,5 86 2 56 339 175 191 1096 105 20 0,6 0,6 1) Kiserit innehåller15 % Mg, 20 % S 2) Bortrac innehåller 150 g bor/liter 3) Biovinass innehåller 4 % N, 6 % K, 0,1 % Mg, 0,55 % Ca, 0,6 % S, 1,5 % Na, 0,8 % Cl 4) Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K 5

Marken grundgödslades med Kiserit och Bortrac p.g.a. låga nivåer av magnesium och bor. Enligt Spurwayanalyserna verkar frigörelsen från Kiseriten i stort sett ha motsvarat plantornas upptag under säsongen. BioVinass började vattnas ut tidigt eftersom erfarenheter visat att kaliumgödsel brukar tillföras för sent då kaliumbristen redan är ett faktum. Kaliumnivån har legat högt i förhållande till kalcium under så gott som hela säsongen. Trots detta har inte pistillröta varit något problem. Kvävevärdet var mycket lågt vid provtagningen fyra dagar efter plantering men steg när BioVinass började vattnats ut. Kvävevärdet var lågt under hela odlingsperioden men ingen kvävebrist noterades på plantorna. Även fosforsvärdet var långt under det rekommenderade "börvärdet" under hela säsongen. Markkarteringsanalyserna som gjorts under årens lopp visar dock att det finns ett stort förråd av fosfor i marken, se tabell 2. Under säsong gjordes en övergödsling med Kiserit för att motverka magnesiumbrist. Odlaren har tagit markkarteringsanalyser varje år sedan 1993. Analyserna visar på mycket höga värden se tabell 2. Tabell 2. Markkarteringsanalyser för matjord, mg/100 g jord. Gård 1. Datum 931112 941027 951113 961008 970925 981013 990910 001114 011008 021009 ph 6,2 5,8 6,4 6,6 6,0 5,8 5,9 6,5 6,6 6,8 P-Al 93 110 110 90 172 165 136 140 100 100 K-Al 77 120 120 97 130 112 70,2 130 96 53 Mg-Al 78 73 75 101 101 60,3 61 43 51 K/Mg 0,99 1,6 1,6 1,3 1,1 1,2 2,1 2,2 1 Ca-Al 660 610 680 839 640 670 620 600 Bor 1,9 2,0 1,2 0,8 2,4 2,5 1,6 0,7 0,8 1 Som framgår av tabell 2 har P- värdet stigit sedan 1993. De högsta värdena för samtliga ämnen uppmättes 1997-1998. De gödslingsberäkningar som då gjordes baserades i många fall på högre skördenivåer än vad som uppnåddes. I flera år har jordburna svampsjukdomar hållit nere skördenivåerna. 1999 planterades ympade plantor och avkastningen ökade från 20-22 kg till 30 kg/ m 2. Markarteringsvärdena sjönk efter odlingssäsongen 1999. Under odlingssäsongen 2000 var det främst årsmånen som begränsade skördenivån, vilket kan ses på de ökande markkarteringsvärdena. Efter odlingssäsongen 2001 har samtliga värden sjunkit. Detta är ett resultat av att grundgödsling inte gjorts i kombination med en ganska väl avvägd övergödsling. P-Al värdena ligger mycket högt och beror troligen på att stallgödsel tillförts i för riklig mängd varje år, med undantag för något tidigare år och i år. Under några av de första odlingssäsongerna tillfördes också benmjöl. Trots de mycket höga P-Al värdena ligger inte fosfornivån speciellt högt på de Spurwayanalyser som tagits under åren. P-Al värdet har långsamt sjunkit de senaste åren p.g.a. att grundgödslingen uteslutits och att övergödslingen av fosfor har varit i underkant i förhållande till avkastningsnivån, vilket varit en medveten satsning för att sänka fosforvärdet i marken. Varför P- Al nivån inte sjunkit i år finns det ingen omedelbar förklaring till. Även kaliumnivån har stigit under åren. Detta kan bero på att stallgödseln som tidigare tillförts innehåller mer kalium än den schablonsiffra som används när man beräknar kaliumtillförseln. I år minskade kaliumnivån rejält och visar ett värde under den första 6

markkarteringsanalysen som gjordes år 1993. Växtnäringsbalansen i tabell 4 visar på ett stort underskott av kalium. Detta avspeglar sig i den sjunkande K-Al nivån. Magnesiumvärdet har varit högt under årens lopp, detta härrör sig delvis från tidigare tillförda magnesiumrika gödselmedel som t.ex. Adularia. Det höga magnesiumtalet har tidigare gett en låg K/Mg kvot. Under föregående två års säsonger har dock K/Mg kvoten varit bra. I år är dock kvoten låg igen genom det höjda Mg-Al värdet och det sänkta K-Al värdet. I år led plantorna inte av magnesiumbrist, förmodligen tack vare gödslingen med Kiserit. Borvärdet ligger i underkant trots att bor tillfördes innan plantering. En markkarteringsanalys gjordes också på alven i växthuset hösten 2001 och 2002 för att undersöka om det skett någon nertransport av växtnäring under matjordslagret i huset, se tabell 3. Hösten 2002 gjordes även en markkarteringsanalys på motsvarande skikt utanför huset för att få en jämförelse med alvproverna i växthuset. Tabell 3. Markkarteringsanalys på alven i och utanför växthuset, mg/100 g jord. Gård 1. Datum 011008 alv i växthuset 021009 alv i växthuset 021009 alv utanför växthuset ph 6,9 7,0 6,4 P-Al 40 30 4,7 K-Al 51 39 7,8 Mg-Al 30 41 11 K/Mg 1,7 1,0 0,7 Ca-Al 270 330 80 Bor 0,5 0,54 0,19 Även markkarteringsanalysen på alven i växthuset visar förhållandevis höga värden. Detta tyder på en transport av näringsämnen från matjorden till alven. Det kan finnas risk för ytterligare transport av fosfor ner till underliggande jordlager och vatten. Växthusalvens innehåll av fosfor och kalium har dock sjunkit under odlingssäsongen 2002, vilket kan vara en följd av den negativ växtnäringsbalansen för året, att mindre fosfor och kalium har tillförts än vad som tagits upp av plantorna. De ympade plantorna har ett kraftigt rotsystem och har förmodligen hämtat näring även från alven. Al-analysen på alven utanför växthuset visar på låga värden, vilket förstärker misstankarna om nertransport av växtnäring i växthuset. 7

En växtnäringsbalans upprättades efter årets gödsling och avkastningsnivå, se tabell 4. Tabell 4. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 m 2. Hela huset. Gård 1. N P K Ut Tomat 2 940 kg 6,50 0,85 11,00 In Bortrac 0,15 l 0 0 0 Kiserit 1,75 kg 0 0 0 BioVinass 112 l = 146 kg 5,84 0 8,76 Blodmjöl 7,6 kg 1,09 0,014 0,068 6,93 0,014 8,83 Rest + 0,43-0,84-2,17 Växtnäringsbalansen visar att tillförseln av kväve har varit något högre än vad som tagits bort genom skörd och utrivna plantor. Fosfortillförseln har varit i underkant. Spurwayanalysen visar på låga fosforvärden medan Al-analysen visar mycket höga fosforvärden, se tabell 2. Någon synlig fosforbrist har inte noterats. Tillförseln av kalium har inte varit tillräcklig utan ett underskott har uppstått. Trots detta visar Spurwayanalyserna på höga kaliumvärden i markbädden. En jämförelse gjordes 2002 med odling av oympade plantor i säckar. Detta för att undersöka ett alternativ till ympning av plantorna eller jordbyte för att undvika skadeverkningarna av rotburna sjukdomar som korkrot. 29 st. säckar med Weibulls planteringsjord lades ut i dubbelrader på de befintliga jordbäddarna. 2 st. oympade plantor av sorten Voyager sattes i varje säck. Hål skars i säcken så att överflödigt vatten kunde dräneras bort. Tidvis minskades vattningen i säckarna i jämförelse med övriga odlingen eftersom jorden i säckarna blev för blöta och kompakta annars. Den minskade vattningen gjorde att gödslingen blev mindre i säckarna än för övriga odlingen eftersom BioVinassen gödslades ut med injektorpump genom bevattningen. Näringsnivån följdes också i odlingssäckarna, se tabell 5. Enligt deklarationen på säcken ska näringsinnehållet vara detta vid odlingsstart: Ph 5,5-6,5 Lt 3-4,5 N 220 mg/l (ppm) P 100 mg/l (ppm) K 450 mg/l (ppm) Mg 120 mg/l (ppm) S 150 mg/l (ppm) Ca 1000 mg/l (ppm) 8

Tabell 5. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, samt gödsling per 100 m 2. I säckar med Weibulls odlingsjord. Gård 1. Dat. ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 7/3 Plantering 11/3 6,3 4,0 36 225 72 346 127 310 697 100 113 2,3 0,4 27/3 4,5 5,3 220 67 71 338 125 261 817 99 93 3,8 0,3 29/3 BioVinass 1) 0,5 kg -1/4 11/4-9/5 BioVinass 1) 26,7 kg 16/4 4,6 4,7 350 5 56 246 144 216 901 107 88 4,8 0,3 10/5-8/6 BioVinass 1) 18,4 kg 15/5 4,7 5,0 339 4 41 295 177 247 1074 166 102 5,8 0,5 25/5 Blodmjöl 2) 4,0 kg -15/6 18/6 6,0 1,4 71 4 13 318 80 60 546 194 18 1,6 0,3 18/6 Blodmjöl 2) 1,8 kg -30/6 1/7-26/7 BioVinass 1) 34,95kg 25/7 6,2 1,4 33 5 35 375 55 49 383 160 5 0,9 0,2 26/7 Kiserit 3) 0,55 kg 28/7 Blodmjöl 2) 1,8 kg -16/8 22/8 6,2 1,0 11 3 7 381 49 49 338 343 7 1,1 0,3 12/11 6,5 2,5 86 2 56 339 175 191 1096 105 20 0,6 0,6 1) BioVinass innehåller 4 % N, 6 % K, 0,1 % Mg, 0,55 % Ca, 0,6 % S, 1,5 % Na, 0,8 % Cl 2) Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K 3) Kiserit innehåller15 % Mg, 20 % S Den första analysen av jorden i säckarna togs fyra dagar efter plantering. Analysen visar mycket höga värden av ammoniumkväve. Vid nästa analys, två veckor senare, återfanns huvuddelen av kvävet i nitratform, men andelen ammoniumkväve var fortfarande hög för att vara ekologisk odling. Förmodligen har det varit för syrefattigt i säckarna innan de skars upp för plantering. Kvävenivån var hög fram till provtagningen i maj och sjönk därefter kraftigt. Vid provtagningen i augusti visade analysen på endast 14 mg N/l jord. Fosfornivån var mycket låg under juni, juli och augusti medan kaliumnivån lågt på en hög och stabil nivå under hela odlingssäsongen. Svavel- och kalciumvärdet sjönk kraftigt mellan provtagningarna i maj och juni och låg under de s.k. börvärdet även i juli och augusti. Borvärdet var mycket lågt under hela säsongen 9

En växtnäringsbalans gjordes också för odlingssäckarna efter avslutad säsong, se tabell 6. Tabell 6. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 m 2. Odlingssäckar. Gård 1 N P K Ut Tomat 1 570 kg 3,47 0,45 5,87 In Kiserit 0,55 kg 0 0 0 BioVinass 80,6 l = 105 kg 4,2 0 6,3 Blodmjöl 7,6 kg 1,09 0,014 0,068 5,29 0,014 6,37 Rest + 1,82-0,44 + 0,50 Eftersom BioVinass doseras ut med hjälp av injektorpump i bevattningssystemet så var möjligheten att minska mängden BioVinass begränsad. Om bevattningen upphörde under längre perioder började plantorna lida brist på vatten. Kväve blev därför tillfört i ett ganska stort överskott medan kaliumöverskottet var lägre. Tillförseln av fosfor var lägre än bortförseln i frukt och plantor. Någon fosforbrist syntes dock inte på plantorna. 10

Blomningsdatum och antal frukter per klase registrerades på två s.k. visarplantor, en i den ordinarie jordbädden och en i odlingssäckarna. Tabell 7. Bedömning av visarplanta. Blomningsdatum för respektive klase samt antal frukter per klase på ympade plantor av Voyager och oympade plantor av Voyager odlade i säck. Planterade 7 mars. Gård 1. Voyager Voyager i säck Voyager Voyager i säck Klase nr. Blomningsdatum Blomningsdatum Antal frukter Antal frukter 1 8/3 8/3 6 7 2 17/3 8/3 7 8 3 30/3 17/3 8 7 4 6/4 30/3 7 7 5 13/4 6/4 7 8 6 27/4 20/4 8 8 7 4/5 27/4 7 6 8 11/5 11/5 8 7 9 18/5 18/5 6 7 10 25/5 25/5 5 6 11 2/6 2/6 4 5 12 9/6 15/6 5 6 13 21/6 21/6 6 6 14 29/6 6/7 6 7 15 6/7 14/7 1 7 16 20/7 27/7 7 6 17 27/7 3/8 6 6 18 3/8 17/8 5 4 19 9/8 6 20 17/8 7 21 Totalt antal frukter 122 118 Antal frukter/klase 6,1 6,6 medelvärde De oympade plantorna i säck var i god balans under så gott som hela säsongen. Trots detta blev frukterna små på säckplantorna. De ympade plantorna hade en kraftigare tillväxt än vad säckplantorna hade under hela säsongen. Säckplantorna hann med 18 klasar i jämförelse med de ympade plantorna som producerade 20 klasar. Säckplantorna drabbades av pistillröta på klase 7 och 8 medan de ympade plantorna drabbades av blomfall på klase 10 och 11. 11

GÅRD 2. Växthuset är ett båghus med limträbågar på 800 m 2 med dubbel EVA-folie. Huset sattes upp 1990 och odlingen har skett i den befintliga jorden sedan start. Jorden har grundgödslats med stallgödsel de flesta åren och torv har tillförts årligen för att bibehålla strukturen. Marken har också kalkats varje år för att hålla uppe ph-värdet. Vissa år har halm brukats in i jorden före plantering för att lägga fast kväve och därmed undvika för kraftig plantutveckling i början av säsongen. Inför årets odlingssäsong tillfördes varken stallgödsel, torv eller kalk. Övergödsling har under åren främst gjorts med Binadan och blodmjöl efter resultat på Spurwayanalys och plantornas utveckling. Sedan 1998 har övergödslingarna främst bestått av BioVinass som vattnats ut via bevattningsanläggningen. Även blodmjöl och gips har slammats upp i vatten och tillförts via bevattningsanläggningen. Något år har man spridit grönmassa i form av gräsklipp över bäddarna. Årets övergödsling har gjorts med enbart blodmjöl. Växthuset används till både tomat- och gurkodling samt plantuppdragning av grönsaks- och blomplantor. Under årets odlingssäsong odlades tomat på 600 m 2. Odlingssäsongen år 2002 Sorter: Milora och Starfighter. Plantor: Plantering: Inköpta plantor ympade på grundstammen Beaufort. Plantorna toppades under uppdragningstiden och två toppar släpptes ut per planta. Plantering 20-23 mars. Plantorna kom hem veckan innan men p.g.a. låg marktemperatur stod plantorna på plast en vecka innan plantering. Flertalet blommor på första klasen aborterade vid plantering, endast ett fåtal tomater gick fram på de första klasarna. Planttäthet: 2,5 plantor/m 2. Gödsling: En vecka innan plantering spreds gips, 15 kg/100 m 2 p.g.a. lågt svavelvärde. Strukturen var mycket fin så jordförbättringen med torv uteslöts i år. Bäddarna frästes inte heller utan krattades bara till före plantering. Under säsongen har blodmjöl vattnats ut dagligen via bevattningssystemet från 20 april t.o.m. 20 augusti. Mängden har beräknats efter förväntad skörd och markanalyser, se uträkningen nedan. Tidigare år har BioVinass vattnats ut, men i år låg kaliumvärdena högt i jorden så BioVinass uteslöts i året gödsling. Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs 25/2, 28/3, 23/4, 23/5 samt 6/12. Markkarteringsanalys togs 5/12. Vattenanalys: Bevattningsvattnet analyserades den 28 mars. Toppning: Plantorna toppades inte. 12

Kulturen avslutades: Kulturen avslutades den 26 oktober. Avkastning: Milora 21,05 kg/m 2 och Starfighter 19,07 kg/m 2. Kommentarer: Plantorna fick en dålig start. Första klasen aborterade. Tomaterna på andra klasen mognade långsamt. Började skörda under första veckan i juni. Uppbindningen blev eftersatt från början av juli. Under slutet av säsongen uppstod problem med gråmögel. Beskrivning av hur odlaren förändrat sin gödslingsstrategi under projektets gång, vad som låg till grund för besluten om gödsling före projektets start och vad som ligger till grund för dessa beslut idag. Gård 2. Förr Årlig grundgödsling med stallgödsel (1250 kg/100 m 2 ) och trädgårdskalk (25 kg/100 m 2 ) samt tillförsel av torv (5 m 3 /100 m 2 ). Ungefär samma mängd varje år. Efter några år började odlaren räkna på förbrukningen av växtnäring vid förväntad skördenivå men fortsatte att lägga hela givan före plantering. Tillskottsgödsel tillfördes vid synbara bristsymptom. Detta system gav dock för höga N-värden i början av säsongen, speciellt för ympade plantor och höga P-Al värden. Nu Grundgödslar efter analysresultat för att uppnå en balanserad näringsnivå i jorden, lämplig som utgångsläge för nysatta plantor. När plantorna förbrukar mer än vad som mineraliseras från jorden (värdena sjunker på jordanalysen) tillskottsgödslas löpande. Tillskottsgödslingen beräknas utifrån analysresultat och förväntad skörd, se beräkning nedan. Årets beräkning av gödslingsnivån gjordes utifrån en förväntad skörd på 25 kg/m 2, vilket motsvara ett behov på 5,525 kg N, 0,725 kg P och 9,35 kg K per 100 m 2. Enligt den Spurwayanalys som togs i februari månad innehöll jorden 4,47 kg N, 1,05 kg P och 33,84 kg K per 100 m 2 ner till 30 cm djup. Odlaren bedömde att den tillgängliga mängden P och K skulle vara tillräcklig för årets kultur eftersom även markkarteringsvärdena visat på höga P- och K-värden. Kvävenivån på 154 mg N/l jord ville dock inte odlaren tära på och beslutade att tillföra hela kulturens kvävebehov genom tillförsel av blodmjöl. Tomater odlades på 600 m 2 vilket motsvarade ett totalt kvävebehov på 33,15 kg N på hela odlingsytan vid en skörd på 25 kg/m 2. Blodmjöl innehåller 14,4 % N vilket innebär en åtgång på 230 kg blodmjöl. Blodmjölet spreds med bevattningsvattnet som en daglig giva under perioden 20 april till 20 augusti, d.v.s. under 122 dagar, vilket motsvarade 1,9 kg blodmjöl per dag. 13

Tabell 8. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, samt gödsling per 100 m 2. Gård 2. Dat. ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 25/2 7,1 3,1 149 5 35 1128 154 141 707 303 73 0,5 0,5 13/3 Gips 15 kg 1) 20- Plantering 23/3 28/3 6,4 3,6 161 3 33 375 153 136 683 157 52 0,6 0,4 20/4-20/8 23/4 6,5 2,8 82 3 31 412 135 181 707 161 38 0,5 0,4 23/5 6,2 2,9 107 3 33 393 183 162 780 217 48 0,6 0,5 6/12 5,8 2,8 124 2 37 228 193 190 925 162 31 0,8 0,5 1) Gips innehåller 27 % Ca, 19 % S 2) Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K Blodmjöl 2) 1,9 kg/dag Kvävevärdena låg på en bra nivå vid provtagningarna före och vid plantering i mars, trots att jorden inte grundgödslades inför årets odlingssäsong. Värdet sjönk fram till provtagningen i april då blodmjöl började spridas dagligen via bevattningsvattnet. Tyvärr finns inga analyser under sommarmånaderna och hösten, så vi har svårt att bedöma hur den dagliga blodmjölsgivan svarade mot plantornas kväveupptag under resterande del av säsongen. Vid provtagningen i december låg kvävevärdet på 126 mg/l jord att jämföra med 154 mg N/l jord vid provtagningen i februari. Odlarens målsättning med årets gödsling var att inte tära på markens kväveförråd, vilket har lyckats enligt analysvärdena på markkarteringen och enligt växtnäringsbalansen, se tabell 9, 10 och 11. Kaliumvärdet var mycket högt vid provtagningen i februari men sjönk kraftigt fram till i mars. Trots att inget kalium tillfördes under hela odlingssäsongen låg kaliumvärdena över börvärdet på 270 mg K/l jord vid provtagningarna i mars, april och maj. Vid provtagningen i december låg kaliumvärdet strax under det rekommenderade värdet. Fosforvärdena enligt Spurwayanalysen var mycket låga under hela säsongen, men enligt markkarteringsanalysen, se tabell 9, finns ett stort förråd av fosfor i marken. Svavlevärdena var mycket låga under föregående säsongen. Svavel tillfördes då med BioVinass och inför årets odlingssäsong med gipsgödslingen före plantering. Svavelvärdena låg i år runt det rekommenderade värdet på 150 mg S/l jord. Kalciumvärdet var dock i lägsta laget under hela odlingssäsongen. I år tillfördes kalcium bara via gipsgödslingen. Kalkningen uteslöts i år. PH-värdet sjönk från 7,1 i februari till 5,8 vid provtagningen i december trots att bevattningsvattnet håller ett ph-värde på 6,7, se tabell 12. Natriumvärdet var högt tidigt på säsongen och härrör sig förmodligen från tidigare års gödsling med BioVinass. Värdet sjönk dock fram till provtagningen i mars och låg vid övriga provtagningstillfällen på en nivå som förmodligen är acceptabel. Kloridvärdena var ovanligt låga för att vara ekologisk odling. Ingen klorid har tillförts med årets gödsling. Även mangan- och borvärdena var låga. Bor bör tillföras inför nästa odlingssäsong. 14

Markkarteringsanalyser har gjorts på växthusjorden före och efter odlingssäsongerna 1999 och 2001 samt efter odlingssäsongen 2002, se tabell 9. Tabell 9. Markkarteringsanalyser av matjorden, mg/100 g jord. Gård 2. Datum 990303 991105 010308 011001 021205 ph 5,8 6,1 6,2 5,9 5,9 P-AL 146 94,8 120 106 110 K-AL 64 52,2 66 70 53 Mg-AL 59 47,2 63 58 58 K/Mg 1,1 1,1 1,0 1,2 0,9 Ca-AL 606 505 610 561 540 Bor 0,5 1,0 0,6 Total-N 700 820 Mullhalt 19,0 21,2 Volymvikt 0,6 Jordart mjm Under odlingssäsongen 1999 sjönk analysresultaten för fosfor, kalium, magnesium och kalcium. Då odlades ympade plantor och skörden blev högre än vanligt. Markkarteringsanalysen från mars år 2001 visar att värdena stigit sedan1999. Efter odlingssäsongen 2001 sjönk P-AL, Mg-Al och Ca-Al medan K-Al steg något. Årets markkartering visar en svag ökning av P-Al trots negativ växtnäringsbalans, se tabell 10 och 11. K-Al har också sjunkit, vilket stämmer överens med resultaten i växtnäringsbalanserna. Växtnäringsbalansen för året visar ett underskott av fosfor och kalium eftersom dessa näringsämnen inte tillfördes med årets gödsling, se tabell 10 och 11. Kvävebalansen är dock positiv, mer kväve har alltså tillförts än vad som tagits upp och sålts bort med årets skörd. Tabell 10. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 m 2, sort Milora. Gård 2. N P K Ut Tomater 2 105 kg 4,65 0,61 7,87 In Blodmjöl 38,3 kg 5,52 0,07 0,34 Rest + 0,87-0,54-7,53 Växtnäringsbalansen för sorten Starfighter visar på ett större överskott av kväve jämfört med sorten Milora p.g.a. en lägre skördenivå. Tabell 11. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 m 2, sort Starfighter. Gård 2. N P K Ut Tomater 1 907 kg 4,21 0,55 7,13 In Blodmjöl 38,3 kg 5,52 0,07 0,34 Rest + 1,31-0,48-6,79 15

Bevattningsvattnet som används i odlingen analyserades på sitt innehåll av växtnäring under mars månad, se tabell 12. Tabell 12. Analys på bevattningsvattnet, mg/l. Gård 2. Datum 020328 ph 6,7 Lt (ms/cm) 0,040 NO 3 < 0,100 NH 4 < 0,100 P < 0,016 K 0,739 Mg 0,744 S 0,895 Ca 3,92 Na 2,27 Cl 1,33 Mn 0,023 B < 0,003 Cu 0,113 Fe 0,524 Zn 0,075 Mo < 0,003 Al 0,153 Si 2,95 Bevattningsvattnet har analyserats av LMI, Helsingborg, som anger att ph-värdet samt koppar- och aluminiumvärdet är anmärkningsvärt ur teknisk synpunkt samt att järnvärdet är tjänligt men anmärkningsvärt. 16

GÅRD 3. Ekologisk växthusodling startade 1990 i gårdens glasväxthus. Huset har enkelglas och är på 600 m 2. Golvet är av betong. På gården finns också ett polykarbonathus på 300 m 2. Sedan 1998 odlas tomater hela säsongen i glasväxthuset. 1999 byggdes avgränsade bäddar med träramar som kläddes invändigt med plast. Nytt färdigblandat substrat av torv, sand, lera, ko- och hönsgödsel köptes in 1999. År 2000 fylldes bäddarna upp med nytt torvsubstrat av samma blandning som 1999 och grundgödslades då med stallgödsel, blodmjöl och BioKali. Året därpå grundgödslades bäddarna med fårgödsel. Inför odlingssäsongen 2002 byttes jorden i tre av sju bäddar, den nya jorden var av samma ursprung som tidigare. Övergödslingar har tidigare år gjorts med blodmjöl, Binadan, BioKali samt marktäckning med färskt organiskt material. Under årets odlingssäsong övergödslades enbart med Biofer 11-3-0. Odlingssäsongen år 2002 Sorter: Milano, Starfighter, Style, Bolzano, Conqueror, Conchita, Goldita, Flavorino, Belissimo, Picolino, DRK 902, DRK 925, DRK 911 och Orangino. Plantor: Plantering: Egen plantuppdragning. Sådd i omgångar mellan 9/2 och 23/2 för att få utjämning i skörden. Bolzano och 40 % av Milanoplantorna ympades på grundstammen Beaufort den 1 mars. På Bolzanoplantorna släpptes två toppar fram. Sorterna Conchita, Goldita, Picolino och Orangino ympades den 9 mars. Övriga plantor ympades inte. Plantorna planterades ner mellan den 12 och 28 april beroende på sort och såtid. De flesta plantor fick stå 10 dagar på bädden innan plantering, några planterades direkt och andra fick stå 15 dagar. Planttäthet: 2,2 plantor/m 2. Gödsling: Ingen grundgödsling eftersom analysresultatet visade bra värden innan plantering. Övergödsling med Biofer 11-3-0 i slutet av maj och slutet av juni. Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs 18/4, 13/5, 7/6, 5/7, 24/9 och 30/10. Markkartering togs den 20 november. Toppning: Plantorna toppades den 10 september. Körsbärstomaterna toppades inte. Kulturen avslutades: Plantorna revs ut den 30 oktober. Avkastning: Ca 16 kg/m 2. 17

Kommentarer: Ojämna plantor under första månaden efter plantering. En rad planterades ner direkt, utan att stå på plast, där blev plantorna överfrodiga. Jämn och bra fruktsättning hela säsongen. Inga missade klasar. Bra kvalitet på tomaterna men mer andrasortering än året innan. Andrasorteringen bestod av flammiga, ojämna och spruckna frukter men ingen bortsortering p.g.a. pistillröta. Viss bortsortering även av frukter som skadats av grönsaksflyet. Bra storlek på frukterna, även i slutet av säsongen. Beskrivning av hur odlaren förändrat sin gödslingsstrategi under projektets gång, vad som låg till grund för besluten om gödsling före projektets start och vad som ligger till grund för dessa beslut idag. Gård 3. Förr Bäddarna grundgödslades alltid. Jordanalys togs när plantorna började visa bristsymptom. Övergödslade oftast efter förslag från rådgivare. Marktäckning med grönmassa spreds minst två gånger per säsongen. Nu Tar jordanalys innan plantering och grundgödslar om analysen visar att det behövs. Ca en månad efter plantering (vid 4:e klasen) gödslas med ca 1 dl Biofer eller liknande per planta. Tar jordanalys enligt schema under säsongen och gödslar med analysresultaten som vägledningen men låter plantornas utseende vara styrande. Sex Spurwayanalyser togs under 2002 på gård 3, se tabell 13. Tabell 13. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, samt gödsling per 100 m 2. Bädd med gammal jord. Gård 3. Dat. ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 12- Plantering 28/4 18/4 5,7 7,3 313 8 167 882 282 271 933 300 286 1,5 0,6 13/5 5,9 7,4 362 5 223 1116 337 296 1046 377 297 1,3 0,7 v. 22 Biofer 1) 15 kg 7/6 5,6 7,1 303 1 180 996 281 327 947 322 288 0,8 0,6 v. 26 Biofer 1) 15 kg 5/7 5,8 5,9 185 4 183 690 313 388 1044 353 228 1,2 0,6 24/9 5,9 4,5 97 0 151 352 324 396 981 449 33 0,9 0,5 30/10 5,5 6,6 291 2 104 586 267 365 953 369 177 1,3 0,6 1) Biofer 11-3-0 innehåller 11 % N, 2,7 % P, 0,5 % K, 0,2 % Mg, 4 % Ca, 0,6 % Na, 0,9 % Cl Ledningstalet var mycket högt under hela säsongen liksom kalium-, natrium- och kloridvärdena trots att ingen grundgödsling tillfördes. Fjolårets växtnäringsbalans visade på ett överskott vilket vi kan se i årets analysvärden. Kväve-, fosfor- och svavelvärden var ovanligt höga för att vara ekologisk växthusodling och låg inom eller över rekommenderade börvärden för konventionell odling. Gödslingen i maj och juni kunde förmå hålla kvävevärdet uppe. Vid provtagningen i september hade det sjunkit ner till 97 mg/l jord varefter det steg kraftigt fram till provtagningen i oktober. Även kaliumvärdet hade stigit vid provtagningen i samband med utrivning, trots att inget kalium tillfördes under årets odlingssäsong. Natrium- och kloridvärdena var höga medan borvärdena låg under det rekommenderade börvärdet. 18

Trots de mycket höga näringsnivåerna hade odlingen inga problem med pistillröta under 2002, något som orsakat mycket bortsortering under tidigare år. Näringsnivåerna följdes under säsongen även i bäddarna med det nya substratet, se tabell 14. Tabell 14. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, samt gödsling per 100 m 2. Bädd med ny Hasselforsjord. Gård 3. Dat. ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 12- Plantering 28/4 18/4 6,0 5,5 70 128 57 702 169 310 659 93 140 3,8 0,4 13/5 5,3 7,7 296 38 111 1026 279 541 991 129 220 2,5 0,4 v. 22 Biofer 1) 15 kg 7/6 5,3 10,4 298 125 100 935 300 634 1051 143 201 1,8 0,4 v. 26 Biofer 1) 15 kg 5/7 5,5 8,7 191 113 127 736 348 965 1273 213 142 2,3 0,4 24/9 5,2 7,8 106 9 98 304 323 818 1199 236 46 3,0 0,3 30/10 5,7 6,7 46 4 73 335 374 1027 1341 247 19 1,7 0,3 1) Biofer 11-3-0 innehåller 11 % N, 2,7 % P, 0,5 % K, 0,2 % Mg, 4 % Ca, 0,6 % Na, 0,9 % Cl Ledningstalet var mycket högt under hela säsongen även i bäddarna med det nya substratet. Spurwayanalyserna visade extremt höga värden av ammoniumkväve fram t.o.m. provtagningen i juli. Värdet för ammoniumkväve i ekologisk tomatodling brukar bara vara några mg/l jord. Kalium- och svavelvärdena var också mycket höga och måste härröra sig från substratet eftersom mycket små mängder tillfördes med gödselmedlet. Kaliumvärdet sjönk under säsongen men låg ändå över det s.k. börvärdet hela säsongen. Svavelvärdet steg mycket kraftigt och var 1027 mg/l jord vid utrivningen, ett värde som vi aldrig varit i närheten av tidigare under projektets gång. Magnesiumvärdet steg mer från provtagningen i april till oktober än den mängd magnesium som tillfördes med gödselmedlet under säsongen. Magnesium måste alltså ha frigjorts från substratet. Borvärdet var lågt och bör höjas upp för att vara i balans med övriga näringsämnen. En markkarteringsanalys togs i november i bäddarna med den gamla jorden. I tabell 15 presenteras även de markkarteringsanalyser som togs i början och slutet av odlingssäsongen 2001. Torv blandades då in i vissa bäddar för att späda ut de höga näringsnivåerna. Proverna från dessa bäddar har beteckningen (torv) i tabellen. 19

Tabell 15. Markkarteringsanalyser tagna i mars och oktober 2001 i bäddar med och utan torvinblandning samt i bäddarna med den gamla jorden i november 2002, mg/100 g jord. Totalkväve uttryckt i mg/100 g ts. Gård 3. Datum 010321 010321 011031 011031 021120 (torv) (torv) ph 6,7 6,0 6,5 5,6 6,1 P-AL 137 172 210 120 110 P-HCl 260 190 K-AL 784 773 590 220 190 K-HCl 550 281 Mg-AL 220 220 260 220 150 K/Mg 3,6 3,5 2,3 1,0 1,3 Ca-AL 2470 950 1500 1200 830 Bor 5,7 5,2 1,9 Totalkväve 1506 1347 1216 Mullhalt % 44,6 46,9 41,7 Enligt markkarteringsanalysen som togs i mars 2002 sjönk ph-värdet med 0,7 enheter efter den 20-procentiga torvinblandningen. P-AL analysen visade på ett högre värde i de outspädda bäddarna med torv medan K-AL värdet var något lägre och Ca-AL betydligt lägre än i bäddarna utan torv. Markkarteringen som gjordes efter avslutad säsong 2001 visade genomgående lägre värden i bäddarna med torvinblandning. Markkarteringen som gjordes i november 2002 visar på sjunkande värden, vilket stämmer överens med den upprättade växtnäringsbalansen för året, så när som värdet för fosfor där markkarteringen visar på ett sjunkande värde medan växtnäringsbalansen visar ett svagt överskott. Tabell 16. Växtnäringsbalans uttryckt per 100 m 2. Gård 3. N P K Ut Tomater 1 600 kg 3,54 0,46 5,98 In Biofer 11-3-0 30 kg 3,3 0,81 0,15 Rest - 0,24 + 0,35-5,83 Växtnäringsbalansen visar att gödslingen har varit väl anpassad till skördenivån vad gäller kväve och fosfor. Jordens förråd av både kväve och fosfor är stort så balansen hade kunnat tåla underskott av båda ämnena. Kaliumbalansen visar att stort underskott. Strategin att inte gödsla med kalium var helt riktig med tanke på jordens stora förråd. Spurwayanalyserna har visat höga värden av kalium under hela säsongen trots att inget kalium tillförts. 20

GÅRD 4. Ett Forkesta båghus med dubbelfolie på 540 m 2 sattes upp på gården 1999. I huvudsak odlas tomater men även lite gurka. Odlingen sker i markbädd som byggts upp av stallgödselkompost, torv och den befintliga matjorden. Inför odlingssäsongen 2000 grundgödslades bäddarna med fastgödsel från nöt och övergödslingar gjordes med blodmjöl och gips. Ingen grundgödsling gjordes 2001 p.g.a. höga näringsnivåer i bäddarna. Övergödsling gjordes då med gips och Biofer 11-3-0. Inför årets säsong grundgödslades växthuset med hästgödsel och övergödslingarna gjordes med gips, Biofer, blodmjöl och färsk grönmassa. Odlingssäsongen år 2002 Sorter: Huvudsort Ferrari, övriga sorter Armada, Flavorino, Sakura, Yellow Debut och Cocktail Plantor: Inköpta plantor som såddes 9-10/1. Plantering: Plantering 29/3 1/4. Plantorna var då 11 veckor. Planteringen hade inte kunnat ske tidigare p.g.a. problem med växthuset. Planttäthet: 2,5 plantor/m 2. Gödsling: Grundgödsling med hästgödsel, 4 ton/100 m 2 under hösten 2001. Hästgödseln var en blandning av gödsel av olika ålder, allt från 1 till 15 år gammal. Övergödslingar under säsongen gjordes efter analyssvar med gips, Biofer 11-3-0, Biofer 9-4-0, blodmjöl samt med färsk grönmassa från en av gårdens vallar. Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs 12/3, 4/4, 25/4, 15/5, 23/5, 5/6, 30/9 samt 12/11. Markkarteringsanalys togs i bäddarna samt på alven i och utanför växthuset den 15 november. Vattenanalys: Bevattningsvattnet från gårdens damm analyserades 14/5. Toppning: Plantorna toppades under vecka 36 (början av september). Kulturen avslutades: Kulturen avslutades under vecka 42 (mitten av oktober). Avkastning: 18 kg/m 2. 21

Kommentarer: Planteringen försenades 2-3 veckor p.g.a. problem med växthuset. Detta ledde till många aborterade ämnen på de två första klasarna. Under försommaren var plantutvecklingen och tillväxten god. Första leveransen under vecka 20. Tillväxten avstannade under v. 21-33, förmodligen p.g.a. svårigheter att hålla tillräckligt hög luftfuktighet under den mycket varma perioden. Mycket pistillröta under hela säsongen. Kraftiga spinnangrepp. Rovkvalster sattes in vid flera tillfällen men kunde inte häva angreppet. Insektssåpa användes då intensivt under en period vilket hade god effekt. Angrepp av korkrot har nu ökat (fjärde säsongen i samma jord) men skillnaderna i angrepp var stor mellan sorterna. Vissa sorter hade bättre tillväxt och gav mer och större frukter. Dessa sorter visade sig också ha ett bättre utvecklat rotsystem med mer sidorötter och mindre synbara skador på rotsystemet. Beskrivning av hur odlaren förändrat sin gödslingsstrategi under projektets gång, vad som låg till grund för besluten om gödsling före projektets start och vad som ligger till grund för dessa beslut idag. Gård 4. Förr Tidigare togs beslut om gödsling efter analyssvar vilket medförde för sen gödsling i de allra flesta fall. Nu Odlarna har nu större kunskaper om hur plantornas näringsbehov varierar under säsongen och kan därmed anpassa och bedöma behovet av gödsling på ett bättre sätt. Gödslar numera innan analys och använder analyssvaren som en kontroll om gödslingen har fungerat såsom den var avsedd. Vidtar åtgärder för att stimulera rotutvecklingen och därmed växtnäringsupptagningen för att lindra skadeverkningarna av förväntad ökad förekomst av korkrot, se nedan. Odlarna vidtar numera åtgärder för att stimulera rotutvecklingen och därmed minska skadeverkningarna av korkrot och förbättra växtnäringsutnyttjandet i bäddarna. Halm läggs i gångarna och på sidorna av bäddarna. I år kördes ca 600 kg halm in i huset. Man försöker dessutom hålla en lucker struktur i bäddarna genom att varje år blandning in mycket organiskt material. Jorden fräses på hösten. Under vintern får dörrarna till växthuset stå öppna så att kylan kommer in och tjälen får möjlighet att gå ner i jorden. Bäddarna grävs igenom för hand före plantering. Under årets odlingssäsong har marktäckning med grönmassa lagts på bäddarna, ca 5-10 cm tjockt lager, också med avsikt att ge en god miljö för rottillväxt genom att bevara markfukten och stimulera mikrolivet. 22

Nio Spurwayanalyser togs under 2002 på gård 4, se tabell 17. Tabell 17. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, samt gödsling per 100 m 2. Gård 4. Dat. ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 hösten 2001 Hästgödsel 1) 4 ton 12/3 6,6 4,0 117 2 55 354 276 345 1142 275 158 0,5 0,7 29/3 Plantering - 1/4 4/4 6,9 5,9 109 1 99 639 241 294 929 213 208 1,0 0,8 v. 16 Biofer 2) 11-3-0 22 kg 25/4 7,1 4,7 66 5 122 604 236 245 906 205 178 0,9 0,7 v. 18 Biofer 3) 9-4-0 28 kg Gips 4) 23 kg 15/5 6,7 5,5 191 2 136 802 341 457 1354 264 229 0,9 0,9 23/5 6,9 5,3 144 4 139 737 302 319 1156 235 208 0,9 0,7 v. 22 Biofer 3) 9-4-0 27 kg 5/6 6,8 6,1 173 3 168 764 345 472 1427 262 216 1,1 0,9 v. 26 Grönmassa 5) 30-50 kg v. 29 Blodmjöl 6) 11 kg 9/8 6,6 5,6 166 8 173 781 292 332 1149 236 218 0,9 1,0 30/9 6,6 7,2 259 5 188 928 396 453 1377 383 329 0,8 1,1 12/11 6,6 5,4 218 3 170 335 223 302 1316 180 108 0,8 0,7 1) Hästgödsel innehåller enligt schablonvärden 0,3 % N, 0,15 % P, 0,85 % K och 0,2 % CaO 2) Biofer 11-3-0 innehåller 11 % N, 2,7 % P, 0,5 % K, 0,2 % Mg, 4 % Ca, 0,6 % Na, 0,9 % Cl 3) Biofer 9-4-0 4) Gips innehåller 27 % Ca, 19 % S 5) Grönmassa ca 60 % ts från vall med ca 75 % gräs och 25 % klöver 6) Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K Ledningstalet var högt under hela säsongen liksom kalium-, magnesium-, svavel-, natriumoch kloridvärdena. Kaliumvärdet var tidvis mycket högt och visar troligtvis den tillförsel av kalium som skett med hästgödseln. Vid provtagningen i september steg åter kaliumvärdet, vilket kan vara en effekt av det kalium som tillfördes med grönmassan. Kväve- och fosforvärdena låg i närheten av rekommenderade börvärden. Kvävevärdena steg efter gödslingarna med undantag av provtagningen i april. Den provtagningen gjordes fyra veckor efter plantering, vilket är en period med stort kväveupptag i plantan. Kalciumvärdet har varit lågt under tidigare odlingssäsonger men har nu stigit tack vare årlig tillförsel av bl.a. gips. Årets kalciumvärden låg i närheten av det rekommenderade börvärdet på 1400 mg Ca/l jord. Kalciumvärdet sjönk vid provtagningarna i april med ökade efter gipsgödslingen i början av maj. Även svavelvärden ökade efter gödslingen med gips, som innehåller 19 % svavel. Under 2002 lades en demonstrationsodling ut på gård 4 med snäckskal som kalciumgödselmedel. Tanken var att testa ett alternativ till gips för att undvika förhöjda värden av svavel. Vi ville också se om natrium- och kloridvärdena skulle stiga kraftigt med snäckskal som gödselmedel. 23

Snäckskalet spreds på en del av en bädd v 22 (29/5) i en giva som motsvarade 50 kg snäckskal/100 m 2. Bädden gödslades i övrigt som resten av huset. Snäckskal innehåller 38 % Ca och 1 % Mg. En analys togs 15/5 före spridningen av snäckskal. Ytterligare två analyser togs i bädden, se tabell 18. Tabell 18. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, samt gödsling per 100 m 2. Gård 4. Snäckskalsgödsling. Dat. ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 hösten Hästgödsel 1) 4 ton 2001 29/3-1/4 Plantering v. 16 Biofer 2) 11-3-0 22 kg v. 18 Biofer 3) 9-4-0 28 kg Gips 4) 23 kg 15/5 6,7 4,2 161 2 139 623 264 278 1007 159 122 0,9 0,8 v. 22 Biofer 3) 9-4-0 27 kg Snäckskal 7) 50 kg 5/6 6,7 6,3 227 3 180 857 358 506 1353 235 216 1,0 1,0 v. 26 Grönmassa 5) 30-50 kg v. 29 Blodmjöl 6) 11 kg 12/11 6,5 9,2 455 3 213 777 409 627 1862 318 233 0,9 1,0 1) Hästgödsel innehåller enligt schablonvärden 0,3 % N, 0,15 % P, 0,85 % K och 0,2 % CaO 2) Biofer 11-3-0 innehåller 11 % N, 2,7 % P, 0,5 % K, 0,2 % Mg, 4 % Ca, 0,6 % Na, 0,9 % Cl 3) Biofer 9-4-0 4) Gips innehåller 27 % Ca, 19 % S. 5) Grönmassa ca 60 % ts från vall med ca 75 % gräs och 25 % klöver 6) Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K 7) Snäckskal innehåller 38 % Ca och 1 % Mg Analysvärdena från bädden som gödslades med snäckskal visade att snäckskalet gett ett förhöjt kalciumvärde mellan provtagningstidpunkterna 15/5 och 5/6. Kalciumvärdet steg med 346 mg Ca/l jord under denna tidsperiod i bädden som gödslats med snäckskal jämfört med en ökning på endast 73 mg Ca i bäddarna med bara gipsgödsling. Värdet ökade sedan ytterligare fram till provtagningen i november medan kalciumvärdet sjönk i bäddarna som endast gödslats med gips. Tyvärr ökade också svavelvärdet i bäddarna som gödslades med snäckskal, ökningen var där större än i bäddarna som endast gödslats med gips. Snäckskalet bidrog också till förhöjda värden av natrium och klorid. För att kunna dra riktiga slutsatser om snäckskal är ett lämpligt gödselmedel bör fler undersökningar göras. I den här demonstrationsodlingen visade proverna att snäckskal kan vara ett intressant kalciumgödselmedel men att det kan medföra negativa konsekvenser som förhöjda natrium-, klorid- och svavelvärden. Markkartering har tagits på den befintliga jorden i växthuset innan bäddarna lades upp med inblandning av torv och stallgödselkompost, i början av odlingssäsongen 2000, i början och slutet av odlingssäsongen 2001 samt efter avslutad säsong i år, se tabell 19. 24

Tabell 19. Markkarteringsanalyser av den befintliga jorden och odlingsbäddarna, mg/100 g jord, totalkväve uttryckt i mg/100 g ts. Gård 4. Datum 981117 000323 010227 011025 021115 befintlig jord ph 7,0 6,5 6,6 6,3 6,2 P-AL 64,1 64 50 87 190 P-HCl 160 K-AL 131 486 180 95 140 K-HCl 802 Mg-AL 51 164 140 110 100 K/Mg 3,0 1,3 0,9 1,4 Ca-AL 618 750 940 1100 Bor 1,6 2,3 2,0 2,0 2,2 Totalkväve 980 1110 Mullhalt 25,0 25,6 Lerhalt 21 25 Markkarteringsprovet från hösten 1998 är på den befintliga åkerjorden innan de upphöjda bäddarna gjordes i huset. Övriga analyser är tagna i odlingsbäddarna. Analysresultaten från den befintliga jorden visade mycket höga värden för att vara åkerjord. Tillförseln av stallgödselkomposten höjde kalium- och magnesiumvärdena ytterligare. Kaliumvärdet sjönk fram t.o.m. odlingssäsongen 2001. Inför årets säsong grundgödslades med hästgödsel, vilket resulterade i att kaliumvärdet steg på nytt. P-AL steg kraftigt under årets odlingssäsong p.g.a. för riklig fosforgödsling medan Mg-AL fortsatte att sjunka. Kalciumvärdet har stigit under de fyra odlingssäsongerna vilket är en effekt av årlig gödslingen med gips. Alven i växthuset analyserades efter avslutad säsong i fjol och i år. Vid provtagningen i år togs även en analys på motsvarande markskikt utanför huset, se tabell 20. Tabell 20. Markkarteringsanalys på alven i och utanför växthuset, mg/100 g jord, totalkväve uttryckt i mg/100 g ts. Gård 4. Datum 011025 alv i växthuset 021115 alv i växthuset 021115 alv utanför växthuset ph 6,7 6,9 7,8 P-AL 56 80 46 K-AL 130 210 89 Mg-AL 98 110 47 K/Mg 1,3 1,9 1,9 Ca-AL 550 760 500 Bor 0,9 2,0 0,9 Totalkväve 680 677 300 Mullhalt % 18,4 14,2 6,2 Lerhalt % 25 31 36 25