Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling

Transkript

1 Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling Ett dokumentationsprojekt utfört i Västra Götaland Marie Hanson Hushållningssällskapet Väst Anders Ryberg Länsstyrelsen i Västra Götalands län Odlare: Karin och Ingvar Arvidsson, Lena och Magnus Larsson, Lars-Erik Lennartsson, Lotta och Dick Ohlsson, Gun och Arne Rosén, Maris Gustavsson och Sven Stålberg

2 VÄXTNÄRINGSUTNYTTJANDE I EKOLOGISK TOMATODLING Ett dokumentationsprojekt som utförts under år 2005 i Västra Götaland av Tomatodlare: Karin och Ingvar Arvidsson Borås Lena och Magnus Larsson Mariestad Lars-Erik Lennartsson Tjörn Lotta och Dick Ohlsson Frändefors Gun och Arne Rosén Skövde Maria Gustavsson och Sven Stålberg Töreboda Rådgivare: Marie Hanson Hushållningssällskapet Väst Rådgivare: Anders Ryberg Länsstyrelsen Dokumentationsprojektet är delfinansierat av EU. Bakgrund Många av de ekologiska grönsaksproducenterna som odlat på friland i Västra Götaland har de senaste åren även investerat i ett mindre växthus. Detta för att kunna utöka sitt produktsortiment då ett flertal numera säljer sina varor på till exempel Bondens Marknad samt för att kunna bedriva en mer kontrollerad odling med tanke på sommarens osäkra väderbetingelser. För att uppnå ett gott odlingsresultat behövs kunskap inom många olika områden och en av flaskhalsarna är växtnäringsförsörjningen i den ekologiska tomatodlingen. Som ett led av detta och efter att ha tagit del av det växtnäringsprojekt som drivits av Elisabeth Ögren och Kristina Homman i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland, Västmanland och Södermanland under nu 6 år startade vi vårt projekt med sex deltagande växthusföretag i Västra Götaland. Syfte Med detta projekt ville vi medverka till en vidareutveckling av den ekologiska växthusodlingen. En av flera viktiga faktorer för att uppnå ett bra odlingsresultat är en välbalanserad växtnäringstillförsel. Genom en sådan kan man optimera produktionen, minimera risken för växtnäringsläckage samtidigt som man sparar pengar för producenten. Genom detta projekt vill vi på sikt därför visa på vikten av att anpassa gödslingen efter kulturens utvecklingsstadium, skördenivå och lokala förutsättningar i ekologisk odling av tomater i växthus. Vi vill också inspirera odlarna till att göra en växtnäringsbalans, för att kontrollera om gödslingsnivåerna har stämt överens med den slutliga skördenivån och för att lättare kunna upprätta en förbättrad gödslingssplan efter säsongens slut. 1

3 Målsättning Detta projekt syftar till att på sikt finna modeller för gödslingsstratergier i ekologisk tomatodling. Projektet syftar till att lära främst odlare men också rådgivare hur man ska tolka analysresultat och med utgångspunkt från dessa sedan gödsla vid ekologisk odling av tomater. Tillsammans med resultaten från paralellprojektet i Västmanland och Dalarna ger resultaten från detta växtnäringsprojekt i Västra Götaland ett bra underlag att gå vidare med i arbetet med att ta fram modeller för gödslingsstratergier i ekologisk odling av tomater. Ett växtnäringsprojekt i Västra Götaland leder också till ett stort mervärde för de odlare som deltar i projektet samt för de som på andra sätt t.ex. genom lokala kurser och fältvandingar kan få ta del av resultaten. Innehåll och genomförande Detta första året har vi samlat in ett basmaterial och information om företagen främst gällande deras analysvärden och deras företagsstruktur. Varje företag har tagit en markkarteringsanalys vilken är bra att ha som bas då man funderar på en eventuell grundgödsling inför nästa år. Vi har även sneglat på dessa analysvärden vid upprättandet av växtnäringsbalanserna. Flertalet företag har också följt det uppgjorda schemat för Spurwayanalyser och tagit upp till 7 stycken sådana analyser. Dessa har vi analyserat efter de börvärden som finns framtagna för tomatodling men som blivit lite redigerade utefter de erfarenheter man gjort i växtnäringsprojektet i Mellansverige. Vi har även kommenterat analysresultaten efter hand under säsongen och ibland rekommenderat någon typ av gödslingsåtgärd. Varje företag, utom ett, har gjort en plantsaftsanalys. Denna har överlag visat på mera balanserade värden än vad Spurwayanalyserna gjort. Det har varit intressant att se och vi skulle därför vilja utöka denna typ av analys nästa år. Odlarna har även skickat in prover på de flesta av de egna gödselmedlen som tex gräsklipp, luzern, ensilage mm. Dessa analyssiffror har vi sedan använt då vi räknat på gödselgivor samt i växtnäringsbalanserna. Övriga uppgifter om växtnäringsinnehåll i olika gödselmedel är hämtade från växtnäringsbalansprogrammet STANK. Då vi räknat på växtnäringsbalanserna har vi använt siffror som hämtats från Lena Gäredals och Bengt Lundegårds forskningsprojekt om växtnäringstillförsel i ekologisk tomatodling vid SLU, Ultuna. Tomatplantornas behov är enligt detta 22,1 g N, 2,9 g P och 37,4 g K per 10 kg frukt. 2

4 Odlingssäsongen 2005 Under den här första säsongen har vi försökt beskriva de växthusföretag som är med i projektet samt kartlägga deras nuvarande produktions- och gödslingsstratergier. Med hjälp av detta material, de många analysvärden som vi samlat samt skörderesultatet har vi slutligen utarbetat förslag till eventuell justering av varje odlares individuella gödslingsplaner inför odlingsåret års produktion har visat på ganska stora överskott i växtnäringsbalanserna. Odlarnas skörderesultat kan i vissa fall se låga ut men man ska då ha med i beräkningen att flertalet producenter odlar en ganska stor andel körsbärstomater samt flera olika sorters vanlig tomat, att odlingssäsongen är relativt kort, att man inte eldar så mycket och att företagarna inte använder sig av ympade plantor. 3

5 Projektet Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling har härmed pågått under en odlingssäsong i Västra Götaland. Vi har under säsongen tagit jordprov i form av Spurway, en plantsaftsanalys per deltagare, HCl- och Al-prov samt analyserat näringsinnehållet i olika gödselmedel som odlarna använt sig av. Registrering av gödsling och skörd samt eventuella problem som uppstått vid produktionen har gjorts. Vi har även arbetat med en mindre utvärdering av de tomatsorter som odlats och slutligen har en växtnäringsbalans upprättats. Detta årets insamlade material, information, registreringar och kunskap är en bas inför nästkommande år då vi vill förbättra och optimera den ekologiska tomatproduktionen. Beskrivning av företagen samt resultat FÖRETAG NR 1 Växthuset är ett 325 kvadratmeter stort båghus med enkelfolie, byggt Odlingen har skett i den befintliga jorden sedan produktionen började. Hösten 2004 grundgödslades jorden med lucernmjöl, Algomin och mikronäringsämnen Multifritt och så har också gjorts sedan starten Grundgödsling våren 2005 gjordes med brunnen hästgödsel och luzernmjöl. Tomatodlingen är inte KRAV-godkänd. Under odlingssäsongen 2005 togs 1 markkarteringsanalys, 6 st spurwayanalyser 1 plantsaftsanalys och 2 st gödselanalyser. Odlaren övergödslade vid sex tillfällen med brunnen hästgödsel, luzernmjöl och blodmjöl under säsongen. Detta med utgångspunkt från vad analysrapporterna sade, plantornas utseende samt till viss del odlarens möjlighet i fråga om tid. Odlingssäsongen 2005 Sorter: Plantor: Sparta och Jamaica. Frö köps från Lindbloms Frö Plantorna drar odlarna upp själva. De har inte provat ympade plantor, har dock haft en del problem med korkrot Plantering: Ca 1/5 1/6 Planttäthet: Gödsling ,9 plantor per kvadratmeter. Hösten 2004 grundgödslades jorden med lucernmjöl, Algomin och Multifritt mikronäringsämnen På våren 2005 tillfördes grundgödsling i form av hästgödsel och luzernmjöl Under odlingssäsongen har man gödslat med hästgödsel, luzern- och blodmjöl 4

6 Datum för markanalys: Markkarteringsanalys på matjorden togs den 8/ Spurwayanalyser togs den 8/3, 17/5, 8/6, 22/7, 26/8 och 3/10 Plantsaftsanalys togs den 22/7 Toppning: Plantorna har inte toppats Kulturen avslutades: Kulturen avslutades den 28/9 Avkastning: Kommentarer: 9 kg per kvadratmeter. 3 kg per planta 100 % vanlig tomat Ungefär 7 veckor efter utplantering kom en period av mulet väder och hög värme som varade i ca 3 veckor. Plantorna drabbades av kartfall och kom efter i utvecklingen. Problem med gråmögel uppkom. Under våren före tomaterna odlades sallat och rädisor i en del av växthuset. Tomatplantorna drabbades till viss del av korkrot. Sorterna Jamaica och Sparta är de sorter som fungerar och är bäst anser odlarna. 5

7 Företag nr 1. Spurwayanalyser tagna under odlingssäsongen år -05 Dat ph Lt NO3 NH4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Fe Zn höst 2004 K/ Mg Fe/ Mn 30 kg lucernmjöl 1), 4 kg Multifritt, 2), 10 kg Algomin 3) 08-mar 6, < <60 0,69 3,3 1,1 0,98 1,5 1,6 04-maj 10-maj 01-maj - 01-juni 17-maj 6,6 2,5 150 < ,9 1,2 1,4 2,1 1,2 08-jun 6,8 2, <10 0,72 4 0,63 1,4 2,0 0,9 15-jun 06-jul Plantsaft 22-jul 5,1 20, ,9 0,5 1,2 10,4 22-jul 6,8 1, <60 0,79 4,2 1,5 1,2 2,3 1,8 26-jul 17-aug 26-aug 7 1,5 88 < <60 0,77 3,4 0,78 1,4 2,2 1,0 03-okt 6,8 1,4 50 8, <60 0,88 3,6 0,86 1,3 1,9 1,0 Gödsling per 100 m2 317 kg brunnen 8 kg Luzernmjöl Plantering 4,7 kg Luzernmjöl 515 kg brunnen hästgödsel 14,8 kg Luzernmjöl 2,7 kg blod mjöl 5) 1) Lucernmjölet innehåller 2,5% kväve, 0,34% fosfor, 2,1% kalium 2) Multifritt innehåller 13,5% järn, 5% mangan, 3,25% koppar, 0,9% molybden, 0,9% bor, 3,75% zink 3) Algomin innehåller 0,4% fosfor, 0,2% kalium, 2,5% magnesium, 48% kalcium 5) Blodmjöl innehåller 14,4% N, 0,18% fosfor, 0,9% kalium Lågt värde, jmf med börvärdet Högt värde, jmf med börvärdet 6

8 Spurwayanalyserna visar på en ganska bra balans av näringsämnen under odlingssäsongen. phvärdet har legat något högt. Lt, K, Mg, Ca, Na, Cl och Zn har ungefär legat inom de rekommenderade nivåerna. Kvävet var ok under säsongens första hälft för att sedan ligga lite lågt, P, S, Mn, och Fe har också visat på något låga värden. B-värdet har visat på ett förhöjt värde. Kalium och magnesium har legat bra i relation till varandra. Så även Fe och Mn. Nr 1.Plantsaftsanalys Datum Nr 2. Spurwayanalys Datum Företag nr 1. ph Lt NO 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Cu Fe Zn Mb Al Nr 1 5,1 20, ,9 0,5 0,3 1,2 10,4 0,52 0,29 Nr 2 6,8 1, <60 0,79 4,2 1,5 1,2 2,7 Lågt värde, jmf med börvärdet Högt värde, jmf med börvärdet Plantsaftsprovet visar inte på riktigt samma balans. I plantsaften är N och B-värdet ok, K visar ett förhållandevis lägre värde än i spurwayanalysen och Mg, S, Na, Cl, Al ett förhållandevis högre värde. Mg, S, B, Cl och Zn är de näringsämnen som avviker mest mellan de båda analyserna. Företag nr 1. Markkarteringsanalys för matjord, mg/100 g jord. Datum ph P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL Cu-HCl K-HCl P-HCl Bor mg/kg mg/kg 6, Kl Kl , Kl Kl 5 5,7 Markkarteringsprovet visar att ph-värdet ligger bra i jorden. Och att både den lättillgängliga delen av fosfor och förrådsfosforn ligger i klass 5. Likaså då det gäller den lättlösliga delen av kaliumreserven medan förrådet av kalium ligger i klass 3. Borvärdet i jorden visar på ett högt värde. 7

9 Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 kvadratmeter. Företag nr 1. N P K UT Tomat 904 kg 2 0,26 3,4 IN Luzernmjöl 57,5 kg 1,4 1,9 1,2 Brunnen hästgödsel 832 kg 1,2 1,2 7 Blodmjöl 2,7 kg 0,4 0 0 Algomin 10 kg REST plus 1 kg plus 2,84 kg plus 4,8 kg Växtnäringsbalansen säger att växtnäringstillförseln, stämmer relativt väl överens med skörd och borttagning av plantmaterial då det gäller kvävet. Ett lite större överskott av K och P dock. Men det är svårt att förutsäga hur mycket av växtnäringen från hästgödseln som kommit tomatplantorna till godo detta året. Kommentarer Till odlingen 2005 Lite många plantor per kvadratmeter. Pollinering med humlor skulle ge positiva effekter. Toppning i början av augusti bör ske för att få de sista klasarna att mogna fram. Till resultaten 2005 Gödsling med hästgödsel, luzernmjöl och blodmjöl är en bra kombination av gödselmedel till tomat och enligt jordproverna har mängderna varit ganska välavvägda under säsongen. Luzernmjölet innehåller förhållandevis mycket P och det bör man ha i åtanke vid gödslingen. Spurwayvärdena har legat i relativt bra balans under odlingssäsongen. Luzernmjölet ger kväve i tidigt stadium och hästgödseln kalium lite senare. Växtnäringsbalansen visar på ett ganska stort överskott då det gäller P och K. Fosforvärdet har hela säsongen legat lågt men det finns mycket i jorden enligt Al och HCl analysen. För att detta ska bli mera tillgängligt skulle man kunna sänka ph-värdet lite. Svavelvärdet ligger lågt och skulle kunna höjas genom en giva av gips. Givan av hästgödsel kan dras ner en del för att minska överskottet av K och P detta är också en fördel eftersom hästgödseln har ett väldigt högt ph-värde på 8,1. Sista gödselgivan bör tidigareläggas man ska i möjligaste mån undvika att lägga på gödsel efter mitten av juli. 8

10 Gödslingsrekommendation inför säsongen 2006 Före plantering: Ge en giva okalkad, låghumifierad torv. Ca 3 kubikmeter per 100 kvadratmeter jord. Lägg på gips. Giva ca 6 kg per 100 kvadratmeter för att därmed få upp svavelvärdet en del för att sedan eventuellt lägga på mera inför nästa säsong igen. Sedan: Dra ner givan av hästgödsel som lades på i början av juli till ca 400 kg per 100 kvadratmeter och lägg den under sista veckan av juni i stället. Givan som lades på i slutet av juli med blodmjöl och luzernmjöl bör läggas i mitten av juli för att växtnäringen ska kunna utnyttjas bättre. 9

11 FÖRETAG NR 2 Växthuset är av polykarbonat och 180 kvadratmeter stort. Detta sattes upp på gården under vårvintern år Bottenmaterialet är mycket sandblandad jord. Grundgödsling gjordes i maj 2005 med hönsgödsel och Algomin. Tomatodlingen är KRAV-godkänd. Under odlingssäsongen 2005 togs en markkarteringsanalys, 6 st spurwayanalyser, en plantsaftsanalys och en analys på gräsklipp. Odlaren lade på gödning i form av gräsklipp vid två tillfällen under sommaren mest med utgångspunkt från när det tids- och mängdmässigt gick att klippa gräset samt när det gamla gräsklippet hade förmultnat. Odlingssäsongen 2005 Sorter: Plantor: Pitenza, Quadro, Jamaica från Lindbloms Frö. 96 plantor Plommontomat: Olivade från Lindbloms Frö. 13 plantor Körsbärstomater: Sun Cherry, Sunset från Lindbloms frö. 37 plantor. Pärontomat: Gelbe Dattelwein från Runåbergs fröer Drar upp egna plantor och har inte provat ympade plantor Plantering: 13/5 Planttäthet: Gödsling ,8 plantor per kvadratmeter Gödsling vid planteringen med hönsgödsel, Algomin och gräsklipp. Övergödning under säsongen med gräsklipp, dels från gräsmattan dels från en klöverrik vall. Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs den 3/3, 8/6, 28/6, 26/7 och 30/8. Markkarteringsanalys togs den 8/3 Toppning: Kulturen avslutades: Avkastning: Kommentarer: Plantorna toppades den 8 augusti 15 nov 3,4 kg per kvadratmeter. 4,2 kg per planta. Vanlig tomat 66 %, körsbärstomat 33% Vädret i maj var kyligt och i juni allt för varmt. I juli och augusti blev väderförutsättningarna bättre. Pollineringen med humlorna fungerade inte på ett tillfredsställande sätt. Av sorterna bedömdes Olivade; plommontomat samt Sun Cherry; körsbärstomat vara de bästa. 10

12 Företag nr 2 Spurwayanalyser tagna under odlingssäsongen år 2005, samt två bladsaftsanalyser. Samt en plantsaftsanalys. Gödsling Dat ph Lt NO3 NH4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Fe Zn Al K/Mg Fe/Mn per 100 m2 08-mar 6 0,7 23 < , <60 1,9 0,31 3,3 0,73 3,9 1,1 1,7 13-maj 13-maj 26-maj 26-maj 03-jun 6,7 0, <60 1,2 0,26 5,8 0,83 4,4 3,4 4,8 <0, jun 6,1 0,5 33 <5 9, , <60 1,7 0 2,8 0,62 3,8 4,7 1,6 1. Bladsaft 28-juni 5 19, ,2 0,27 0,8 12,7 0, jun 6,6 0,4 12 < , <60 1 0,32 5,2 0,59 3,9 2,7 5,2 2. Bladsaft 28 jun 5 18, ,5 0,36 0,9 19,6 0,19 25-jul 26-jul 6,6 0,5 12 < , <60 0,98 0,21 2,1 0,5 2,5 2,2 2,1 30-aug 6,5 0,5 19 < , <60 1,2 <0,2 2,4 0,69 2,6 3,3 2,0 1) Hönsgödsel Weibulls innehåller 2,5%N, 2%P, 3%K 2) Algomin innehåller 1,16 mg/l N, 184mg/l P, 722 mg/l K 3) Gräsklippet innehåller 0,63 % N, 0,066 % P, 0,39 % K Plant-ering Hönsgödsel 1) 25 l Algomin 2) 10 kg Gräsklipp 3) 700 kg Gräsklipp 3) 700 kg jun Gödslat med klövergräs jun Gödslat med vanligt gräs Lågt värde. Vid jämförelse med börvärdena Högt värde. Vid jämförelse med börvärdena Lägre värde. Vid jämföre mellan bladsafts- och spurwayanalys 11

13 Spurwayanalyserna visar på överlag väldigt låga värden då det gäller alla växtnäringsämnen utom Na, Cl, Fe och Zn som ligger enligt normerna. Även ph-värdet har legat bra under odlingssäsongen. Trots gödsling med hönsgödsel och gräsklipp före plantering märks ingen större höjning av näringsämnena i analysresultaten. Endast kaliumvärdet ökar ganska rejält men når inte upp till normnivå. Även efter andra gödslingen med gräsklipp ligger i stort sett alla näringsämnen fortfarande på en stabilt låg nivå. Kaliumvärdet stiger dock. Man kan efter att ha sett på resultaten av spurwayanalyserna fundera på hur plantorna har mått. Då plantorna sett fina ut har de dock troligen tagit upp mycket av den näring som de behövt i alla fall. Antagligen har rötterna försett sig med växtnäring som hamnat ytligt från gräsklippet och som inte kommit ner i bädden där den största volymen av jorden från spurwayproverna hämtats. Balansen mellan K och Mg har varierat lite mellan att vara ok till att visa ett lite för stort K-innehåll i förhållande till Mg i jorden. Företag nr 2. A. Plantsaftsanalys Datum B. Spurwayanalys Datum ph Lt NO 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Cu Fe Zn Mb Al A. Nr , ,2 0,27 0,34 0,8 12,7 0,2 0,1 A. Nr , ,5 0,36 0,18 0,9 19,6 0,2 0,2 B. Nr 1 6,1 0,5 33 <5 9, , <60 1,7 <0,20 2,8 0,62 3,8 B. Nr 2 6,6 0,4 12 < , <60 1 0,32 5,2 0,59 3,9 1. Gödslat med klövergräs 2. Gödslat med gräsmattegräs. Högt värde Högt värde. Vid jämförelse med börvärdena Lägre. Vid jämförelse mellan varandra Lågt värde Lågt värde. Vid jämförelse med börvärdet Lägre. Vid jämförelse mellan varandra Plantsaftsanalysen visar lite annorlunda. Nr 1 är tagen på den delen av växthuset där man lagt klövergräs och nr 2 på den delen av växthuset där man gödslat med vanligt gräs. Det är intressant att se att i del nr 1 är det bara N, P, B och Fe som ligger lågt, övriga näringsämnen visar på bra värden förutom Cl och Zn som ligger i överkant. I del nr 2 ligger N, K och B lågt. Höga värden visar Mg, Cl, Mn samt Zn. Ledningstalet är bra på de bägge delarna i motsats till vad Spurwaytesterna visar. Detta visar att tomatplantorna trots låga jordvärden fick mycket av vad de behövde, i alla fall vid den tidpunkt då plantsaftsproven togs. 12

14 Företag nr 2, 2005 Markkarteringsanalys för matjord, mg/100 g jord. Datum ph P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL Cu-HCl mg/kg K-HCl P-HCl Bor mg/kg 6,6 23. Kl Kl , ,7 63. Kl Kl 4 0,45 Markkarteringsanalysen visar på bra ph-värde och höga fosforklasser både då det gäller förråd och den lättlösliga delen. Kaliumklasserna ligger lite lägre, speciellt den lätt tillgängliga delen som ligger i en medel klass 2. Även borvärdet är lågt i jorden. Företag nr 2, 2005 Gödselmedel Ts Tot N P K Mg % % % % Gräsklipp, ,6 0,63 0,066 0,39 0,051 Analys på gräsklippet togs och visade på att kaliummängden endast var ca 60% av kvävehalten i klippet. Fosforhalten var liten. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 kvadratmeter. Företag nr 2. N P K UT Tomat 340 kg 0,75 0,1 1,3 IN Hönsgödsel 2,5-2-3, 10 kg 0,25 0,2 0,3 Algomin 10 kg Gräsklipp 1400 kg 8,8 0,9 5,5 REST plus 8,3 kg plus 1 kg plus 4,5 kg Av växtnäringsbalansen kan vi utläsa ett överskott av speciellt kväve och kalium. Det fanns inte så mycket näring i jorden sedan förra året eftersom sandjorden var ny och ogödslad vid säsongens början. 13

15 Kommentarer Till odlingen Sen plantering denna säsongen pga av växthusbygge Få plantor per kvadratmeter ger en låg skörd per kvadratmeter Bra att toppa plantorna ca 1 vecka tidigare Till resultaten Odlingsjorden var ny för denna säsongen och av mycket lätt karaktär. Ingen växtnäring från föregående år alltså men heller ingen korkrot som hämmar upptagningen. Den första givan på våren borde vara lite större och hönsgödseln skulle kunna bytas ut till ett gödselmedel med mera K. Biofer är ett bra alternativ. Analysvärden från Spurwayanalyserna har visat på väldigt låga värden för de flesta växtnäringsämnen under hela odlingssäsongen. Plantsaftsanalysen som togs vid ett tillfälle visar på mera balanserade siffror överlag. Gödslingen har främst bestått utav gräsklipp som innehåller mera kväve än kalium, vilket egentligen borde balanseras upp av något annat gödselmedel för att ge tomatplantorna ett mera optimalt förhållande mellan N och K. Tydligen får tomatplantorna tag på näring direkt från gräsklippet vilket man då inte kan se av Spurwayanlnalyserna. Det skulle därför vara intressant att ta flera plantsaftsanalyser nästa odlingssäsong. Den sista givan av gräsklipp borde tillföras i slutet av juni eller i början av juli för att ge tomatplantorna växtnäring när det bättre behöver. Växtnäringsbalansen visar dock på stora överskott då det gäller N och K. Detta talar för en mindre giva av gräsklippet inför nästa säsong. Gödslingsrekommendationer inför säsongen 2006 En större giva med ett kväverikt gödselmedel i ett relativt tidigt skede skulle vara bra. En giva på ca 12 kg Biofer någon vecka före plantering. Ge första givan av gräsklipp tidigare på våren. Lägg ett lager på ca 5-7 cm. Ett tjockare lager kan orsaka brännskador på plantorna och näringen kan inte heller tillvaratas på ett bra sätt. Andra omgången gräsklipp bör ges tidigare på odlingssäsongen. Helst i slutet av juni-början av juli. 14

16 FÖRETAG NR 3 Växthuset är ett bågväxthus med plastfolie på 270 kvadratmeter som är byggt år Odlingen har skett i den befintliga sandjorden sedan start. Grundgödsling i form av kogödsel och kompost lades på vid planteringen. Under odlingssäsongen 2004 var det vissa problem med gråmögel samt vissa skador på grund av snigelangrepp. Tomatodlingen är KRAV-godkänd. Under odlingssäsongen 2005 togs 1 markkarteringsanalys, 6 spurwayanalyser, 1 plantsaftsanalys och 1 analys på gräsklipp. Odlaren övergödslade vid ett tillfälle med gräsklipp under odlingssäsongen. Detta skedde då klövervallen vuxit till sig i början av juni. Odlingssäsongen 2005 Sorter: Plantor: Plantering: Planttäthet: Gödsling 2005 Körsbärstomat: 350 st Favorita Stora röda: 150 st Maranello, Belissimo. Bifftomat, pärontomat, plommontomat: 100 st. Egen plantuppdragning. Odlaren har aldrig provat ympade plantor men tycker att det skulle vara intressant. Första veckan i april 2,4 plantor per kvadratmeter Våren 2005 tillfördes kogödsel och kompost vid planteringen. Under odlingssäsongen har gödsel tillförts i form av gräsklipp och Kiserit Datum för markanalys: Markkarteringsanalys på matjorden togs den 30/ Spurwayanalyser togs den 16/3, 19/4, 19/5, 10/6, 5/7 och 4/10 Plantsaftsanalys togs den 13/6 Toppning: Kulturen avslutades: Avkastning: Odlaren toppar inte och avbladar heller inte så mycket. Smaken tycks, enligt odlaren, bli bättre utan dessa åtgärder Slutet av oktober Ca 12 kg per kvadratmeter. Ca 5 kg per planta Körsbärstomat ca 58%, vanlig tomat ca 25%, Biff-, plommon och pärontomat ca 17% 15

17 Kommentarer: Vädret har under säsongen varit råkallt under våren. Fint, varmt och torrt under början av juli. En mulen period under andra halvan av juli. Hösten har varit torr och fin. Produktionen sker enligt Biodynamiska förbundets såkalender Lite problem med gråmögel under andra halvan av juni. Problem med sorgmyggor, främst under första halvan av odlingssäsongen. Vissa problem med pistillröta. Då det gäller de olika tomatsorterna som odlats bedöms Favorita vara den bästa och godaste. Företag nr 3 Spurwayanalyser tagna under odlingssäsongen år 2005 Samt en bladsaftsanalys Dat ph Lt NO3 NH4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Fe Zn Al K/ Mg Fe/ Mn Gödsling per 100 m2 Kogödsel 1) 200 kg, Kompost 2 ) 100 kg 16-mar 7 2,5 170 < <60 1,2 1,1 1 <0,2 1,2 2,9 0,8 1-7 apr Plantering 19-apr 6,9 2,2 130 < ,2 1,1 0,86 <0,2 1,2 2,8 0,7 28-apr 17-maj Kiserit 3) 10 kg Gräsklipp 4) 1920 kg 19-maj 6,9 6,8 17 6, ,3 1 0,83 0,21 0,94 0,5 0,6 Plantsaft. 10-jun 5 25, ,6 0,25 1,3 8,5 0,67 10-jun 6,8 3,9 100 < ,1 1,1 0,1 0,25 0,97 1,1 0,9 05-jul 7 1,8 68 < ,79 1,2 1,7 0,23 2,6 2,8 2,2 4-0kt 7,1 1,5 72 < ,78 1,2 1,2 0,28 1,2 2,3 1,5 1) Kogödsel innehåller enl schablon 0,4 % N, 0,15 % P, 0,4 % K 2) Kompost innehåller enl schablon 0,5 % N, 0,3 % P, 0,4 % K 3) Kiserit innehåller 15 % Mg, 20 % S 4) Gräsklippet innehåller 12,7 kg N, 1,9 kg P, 11,9 kg K Högt värde, jmf med börvärdet Lägre vid jämförelse mellan bladsaft- och spurwayanalys Lågt värde, jmf med börvärdet 16

18 Spurwayanalyserna visar följande: ph-värdet har legat lite högt hela säsongen, likaså Na och Cl. Ca visade på ett högt utgångsvärde vilket sjönk lite mot slutet av säsongen men har legat ganska ok hela tiden. Lt har legat relativt bra hela tiden förutom en hög topp slutet av maj efter gödsling med gräsklipp och Kiserit. K-värdet har legat bra hela säsongen. N-värdet sjönk rejält till slutet av maj men ökade igen en del efter gödsling med gräsklipp. Mg och S värdena var låga i början av odlingssäsongen men höjdes rejält efter gödsling med Kiserit för att sedan åter sjunka mot slutet av säsongen. Mikronäringsämnena Fe och Mn har legat lågt. Företag nr 3. Nr 1. Plantsaftsanalys Datum Nr 2. Spurwayanalys Datum ph Lt NO 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Cu Fe Zn Mb Al Nr , ,6 0,25 0,17 1,3 8,5 0,37 0,67 Nr 2 6,8 3,9 100 < ,1 1,1 0,97 0,25 1,0 Lågt Lågt värde, jmf med börvärdet Högt Högt värde, jmf med börvärdet Lägre. Vid jämförelse mellan plantsaft och spurway Plantsaftsanalysen som togs samtidigt som spurwayprovet den 19 juni visar överlag på bättre värden än jordprovet. Skillnaden är att ph-värdet och även Mg och S ligger bra till i plantsaften. Likaså B är ok medan både Zn och Al visar på ett överskott i plantsaftsprovet. Företag nr 3, 2005 Markkarteringsanalys för matjord, mg/100 g jord. Datum ph P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL Cu-HCl mg/kg K-HCl P-HCl Bor mg/kg 7 6,5. Kl Kl 3 9 1, , Kl Kl 2 0,25 Det togs en markkarteringsanalys före odlingssäsongens början. Odlingen har ju skett i den befintliga sandjorden sedan år 2001 men berikats med gödning, främst gräsklipp under åren. phvärdet ligger lite högt medan P och K ligger i klass 3 förutom då det gäller förrådsfosfor som visar på klass 2. Borvärdet i jorden är lågt. 17

19 Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 kvadratmeter. Företag nr 3 N P K UT Tomat 1000 kg 2,1 0,3 3,74 IN Kogödsel 200 kg 0,8 0,3 0,8 Kompost 100 kg 0,5 0,3 0,4 Gräsklipp 1920 kg 12,4 1,9 11,4 REST plus 11,6 kg plus 2,2 kg plus 8,9kg I Växtnäringsbalansen kan vi utläsa att gödslingen inneburit ett stort överskott av näring, särskilt då det gäller kväve och kalium. Inga skador på blad eller plantor har uppmärksammats pga gasavgång vid inläggningen av den stora mängden grönmassa. Det är svårt att veta hur mycket av näringen i gräsklippet som kommit plantorna till godo i år men i gengäld borde det ha funnits en del kvar från förra året också. Kommentarer Till odlingen Odlaren bladar inte av eller toppar plantorna eftersom tomaterna tycks bli godare då. Det skulle vara intressant att prova att blada av och toppa en del plantor samt låta bli en del Sedan prova de olika leden för att se om smaken skiljer sig. Problem med spruckna tomater i år. Skulle det hjälpa att spraya antikondensmedel på växthusväggarna? Till resultaten Grundgödslingen var befogad men kunde gjorts i samband med planteringen för få en bättre kvävenivå vid rätt tidpunkt. Växtnäringsämnena låg annars i relativt bra balans i början av säsongen. Kiserit lades på i mitten av maj vilket gjorde att de låga S och Mg-värdena steg till en hög nivå för att sedan sjunka igen till ett normalt och bra läge. Gödselmedlet under odlingssäsongen bestod huvudsakligen av gräsklipp som enligt analysen innehåller ungefär lika stora andelar N och K. Klippet lades på vid ett tillfälle i mitten av maj. Det hade dock varit en fördel om klippet lagts på vid två tillfällen och då i lager om ca 5-7 cm. Mycket gräsklipp på en gång kan orsaka brännskador på plantorna och frågan är också hur mycket av näringen som plantorna kan ta tillvara, då det läggs på så mycket på en gång. 18

20 Spurwayanalysen visar på en del låga värden både då det gäller makro- och mikronäringsämnen. Tex. P ligger lågt och markkarteringsanalysen visar på en P-klass 2 i förråd och klass 3 för den lättlösliga delen. Ca har dock legat relativt högt hela tiden detsamma gäller ph-värdet. Denna kombination kan orsaka brist på positivt laddade näringsämnen som tex Mn, Zn och Mg i plantorna. Ett högt phvärde bidrar också till ett sämre upptag av P och mikronäringsämnen. I slutet av säsongen råder bäst balans mellan näringsämnena. Växtnäringsbalansen visar på ett stort överskott av speciellt N och K och det är den stora mängden gräsklipp som främst bidrar med detta. Gödslingsrekommendationer inför säsongen 2006 ph-värdet har legat ganska högt hela säsongen och det skulle vara bra om det kunde sänkas ungefär 0,5 enheter. Lägg på okalkad, låghumifierad torv, ca 6 kubikmeter per 100 kvadratmeter. Torven bidrar också till en bra struktur i jordbäddarna. Som en grundgödsling i vår, före plantering rekommenderas Biofer kg per 100 kvadratmeter jordyta. Då det gäller gräsklippet bör detta läggas på vid två tillfällen. Den första omgången så tidigt som möjligt, gärna i början till mitten av maj, och den andra givan bör ges ca en månad efter första givan. Lägg inte på mera än ett ca 5-7 cm tjockt lager vid varje tillfälle. 19

21 FÖRETAG NR 4 Växthuset är 280 kvadratmeter stort med skivor av glas och polykarbonat byggt år Odlingen sker i bäddar med jordkontakt i botten och har skett i den befintliga jorden ända sedan start. Våren 2005 grundgödslades med en blandning av höns-, ko-, och hästgödsel som varit komposterad i 2 år. Odlarna är inte med i KRAV. Under odlingssäsongen 2005 togs 1 markkarteringsanalys, 7 st spurwayanalyser och 1 plantsaftsanalys. Odlarna övergödslade vid 8 tillfällen med gräsklipp och Vinass under säsongen. Detta med utgångspunkt från vad analyserna sagt, tomatplantans utseende samt med en viss tid mellan övergödslingstillfällena. Odlingssäsongen 2005 Sorter: Plantor: Plantering: Planttäthet: Gödsling 2005 Körsbärstomater: Favorita 74 st, Ildi 37 st Vanliga tomater: Belissimo och Aromata 180 st, Aromata 50 st, Jerome 50 st Bifftomater: Brandywine 25 st, Busktomat: Siberia 20 st. Från Olssons Frö AB Drar upp egna plantor. Har provat att ympa själva, svårt. Tyckte sig inte se någon skillnad i avkastning. Plantan och rotsystemet dock finare än på andra sorter. 24 april 16 maj 2,4 plantor per kvadratmeter Våren 2005 tillfördes grundgödsling i form av komposterad häst- nötoch hönsgödsel. Under odlingssäsongen tillfördes sedan övergödsling i form av Vinass och gräsklipp Datum för markanalys: Markarteringsanalys på matjorden togs den 21/ Spurwayanalyser togs den 21/3, 3/5, 27/5, 22/6, 13/7, 24/8 och 21/8 Plantsaftsanalys togs den 18/7 Toppning: Mitten till slutet av september Kulturen avslutades: Ca 24/10 Avkastning: Kommentarer: Ca 7,7 kg per kvadratmeter eller 3,2 kg/planta. 25% körsbärstomater, ca 65% vanlig tomat, ca 5% busktomat, ca 5 % bifftomat Kall vår följd av en period på ca 3 veckor med varmt väder i slutet av juni och början av juli. Lång och varm höst. 20

22 Kommentarer: I början av juni uppstod en översvämning av vatten. 1 klase blev outvecklad till följd av denna. Då det gäller de olika sorterna noterades följande: Favorita: Bra skörd, kvalitet och smak. Ildi: Bra skörd, sprickbenägen, ganska god. Belissimo: Bra, spricker inte, god. Aromata: Spricker lätt, tjockskalig. Jerome: Små tomater i början av säsongen, stora och fina i slutet av säsongen. Brandywine: Mycket stora tomater, spricker, möglar på plantan, vattnig konsistens. Siberia (busktomat): Svår att binda upp, många möglade. Företag nr 4 Spurwayanalyser tagna under odlingssäsongen år Samt en plantsaftsanalys. Dat ph Lt NO3 NH4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Fe Zn K/ Mg Fe/ Mn Gödsling per 100 m2 21-mar 6,5 4, <60 0,87 0,62 1,2 0,64 1,9 1,4 Komposerad gödsel 1) i 2 år. 2 ton. Häst+Nöt+Höns 24/4-16/5 Plantering 03-maj 6,6 3, ,96 0,91 1,1 0,59 2,1 1,1 Gräsklipp 2) 11-maj 107 kg Vinass 3) 20-maj 17,3 kg 27-maj 7,2 4, ,66 0,85 1,3 0,29 2,3 2,0 Gräsklipp 15-jun 130 kg Vinass 20-jun 17,3 kg 22-jun 6,9 1,3 44 5, <60 0,64 0,71 2,4 0,49 1,4 3,8 Vinass 06-jul 17,3 kg Vinass 11-jul 17,3 kg 13-jul 7 3, , ,86 2,2 0,46 2,2 Bladsaft 18-juli 5,2 22, ,7 0,78 1,7 9,5 14-jul 10-aug 24-aug 7,2 2, ,83 0,54 1,1 0,59 2,9 1,3 21-okt 6,6 4, , ,99 0,88 1 0,58 3,5 1,0 Högt värde jmf med börvärdet Lägre vid jämförelse mellan plantsaft- och spurwayanalys Lågt värde, jmf med börvärdet Vinass 17,3 kg Vinass 17,3 kg 21

23 Prefix tillhörande föregående tabell: 1) Komposterade gödseln innehåller ca 320 kg hönsgödsel, 820 kg nöt- och 820 kg hästgödsel. Räknar med att 50% av N finns kvar. 2) Enligt ett genomsnittsvärde från övriga odlares gräsklipp innehåller gräsklipp 0,5% N, 0,065% P, 0,44% K Spurwayanalyserna visar på överlag relativt höga värden under hela säsongen. ph-värdet ligger lite i överkant. Lt har trots de ganska höga näringsvärdena varit bra, högre i början av säsongen lite lägre sedan utom då sista provet togs. Kvävet har först legat högt, varierat lite men genom gödslingen höjts igen. P, Mg, K samt Na har visat på höga värden medan Ca, Cl, B, Zn och Al har varit ok. Mn och Fe visar på för låga värden under den största delen av säsongen likaså S-värdet. Vi kan se att kanske speciellt Vinassen haft stor effekt på N och K värdena och att givan kanske kunde varit lite lägre. K/Mg-kvoten säger att balansen mellan K och Mg är ganska bra hela säsongen. Mot slutet ökar dock K i förhållande till Mg lite för mycket. Fe/Mn-kvoten ligger bra. Nr 1. Plantsaftsanalys Datum Nr 2. Spurwayanalys Datum ph Lt NO 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Cu Fe Zn Mb Al Nr 1 5,2 22, ,7 0,78 0,19 1,7 9,5 0,37 0,67 Nr 2 7 3, , ,86 2,2 2,2 3,3 3,6 2,2 Lågt värde Vid jämförelse med bö rvärdena Högt värde. Vid jämförelse med börv ärdet Lägre. Vid jämförelse mellen plant saft- och spurway Plantsaftsprovet som togs samtidigt med spurwayprovet den 18 juli. Här ligger ph-värdet samt Lt på en bättre nivå än vad jordprovet som togs vid samma tillfälle visar. Fosfor som det enligt jordprovet finns allt för mycket av ligger också bra i platsaftsprovet. K som jordprovet visar ett högt värde av ligger lågt i bladsaften. S ligger bra i motsats till Spurwaytestet medan Mn visar ett än lägre värde än vad spurwayprovet visar. 22

24 Företag nr 4, 2005 Markkarteringsanalys för matjord, mg/100 g jord. Datum ph P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL Cu-HCl mg/kg K-HCl P-HCl Bor mg/kg 6,4 310 Kl Kl , Kl Kl 5 4,2 Av Markkarteringsprovet kan vi utläsa att både P och K samt B ligger högt i jorden. I förråd och lättlöslig del. ph-värdet är bra. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 kvadratmeter. Företag nr 4. N P K UT Tomat 770 kg 1,7 0,22 2,9 IN Nöt-/häst-/hönsgödsel 2000 kg 5,5 4 11,9 Gräsklipp 230 kg 1,1 0,14 1 Vinass 78 kg 3,1 0 4,7 REST plus 8 plus 3,9 plus 14,7 Växtnäringsbalansen visar på stora växtnäringsöverskott av både N, P och K.. Svårt att veta är det dock hur mycket av näringen i gödseln och gräsklippet som kommit plantorna till godo denna odlingssäsong. 23

25 Kommentarer Till odlingen Relativt sen plantering. Många olika sorters tomater vilket oftast påverkar avkastningsnivån till att bli lägre. Till resultaten Överlag ligger värdena av växtnäring högt under hela odlingssäsongen. ph-värdet ligger relativt högt detsamma gäller Lt. Detta medför att man nästa år kan dra ner på gödslingen en del i början och i slutet av säsongen. Markkarteringsanalysen visar på klass 4 och 5 då det gäller P och K. Växtnäringsbalansen visar på en större tillförsel av näringsämnen än bortförsel. En mindre mängd grundgödsling räcker inför nästa säsong. Det växtnäringsämne som det råder viss brist på är S samt mikronäringsämnena Mn och Fe. En giva gips skulle höja S-värdet och en giva torv skulle sänka ph-värdet så att mera mikronäringsämnen skulle kunna bli tillgängliga. Gödslingsrekommendationer inför säsongen 2006 Rekommendation före plantering: Gräv ner ca 4 kubikmeter okalkad, låghumifierad torv per 100 kvadratmeter tidigt på våren. Lägg på ca 500 kg komposterad gödsel några veckor före plantering. Ge en giva gips för att höja S-värdet en del. Mängd: Ca 5 kg per 100 kvadratmeter. Senare gödsling Bör ske efter vad analysvärdena säger och hur plantorna ser ut. 24

26 FÖRETAG NR 5 Växthuset är av fabrikat Jörli med mm plastfolie. Storleken på huset är 280 kvadratmeter och det är byggt år Jorden är utbytt år 2004 och den nya jorden grundgödslades våren 2005 med ensilage och torv. Produktionen är KRAV-godkänd. Under odlingssäsongen 2005 togs 1 markkarteringsprov, 4 st spuwayanalyser, 1 plantsaftsanalys och 2 st gödselanalyser. Odlingen övergödslades vid tre tillfällen med gräsklipp samt med hönsgödsel på en del av växthuset, del 1, vid ett tillfälle. Vid vilken tidpunkt som gödslingen skulle ske bestämdes främst av när det fanns tid samt av väderbetingelserna. Helst bör det varken regna eller vara allt för varmt då gräsklippet läggs på. Odlingssäsongen 2005 Sorter: Plantor: Plantering: Planttäthet: Gödsling 2005 Favorita Odlarna drar upp egna plantor och gör egen plantjord av ca: 1 hink ensilage, 1 hink sand och 2 hinkar torv. 5-6 maj 3,15 plantor per kvadratmeter Våren 2005 grundgödslades jorden med ensilage samt torv Odlaren övergödslade under odlingssäsongen sedan vid 3 tillfällen med gräsklipp och hönsgödsel Datum för markanalys: Markkarteringsanalys på matjorden togs den 21/ Spurwayanalyser togs den 16/4, 4/5, 27/6, 18/11 Plantsaftsanalys togs den 27/7 Toppning: Kulturen avslutades: Avkastning: Toppning har inte gjorts Ca den 15 november 12,5 kg per kvadratmeter. 4 kg per planta. 100% körsbärstomater Kommentarer: Odlingen delades i två delar där den ena gödslades enbart med ensilage och gräsklipp medan det till den andra delen också tillfördes torv, Solubor och gips. Prov kommer att tas på de bägge delarna för att jämföra dem emellan. Det första gräsklippet, ca 10 cm tjockt, läggs ut i en sträng runt plantorna för att sedan täckas med ett tunt täcke jord från gången. Vattning över gräsklippet vilket tar en timme per hus. Vikten på skörden uppskattas genom 25

27 att mäta vikten på alla klasarna på 10 plantor. 4-6 klasen har haft dålig vikt varje år. Företag nr 5 Spurwayanalyser tagna under odlingssäsongen år 2005 Dat ph Lt NO3 NH4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Fe Zn 16-mar 8,1 1, <60 8,6 K/ Mg Fe/ Mn <0, 2 1,7 0,55 2,0 0,2 Gödsling per 100 m2 21-apr 800 kg ensilage 1) Del 1. 4-maj 7,6 1, < ,48 1,4 0,65 3,3 0,1 Del 2. 4-maj 8 1,2 31 < < 60 4,2 0,48 1,6 1 1,3 0,4 5-6 maj Plantering Del nr 1: 50 kg 19-maj hönsgödsel 2) 09-jun 200 kg gräsklipp 3) Plantsaft 27-jun 4,9 22, ,6 0,14 1,3 10 Del 1. 7-jun 7,6 0,8 29 9, <60 6,6 0,22 1,7 1,4 3,2 0,3 Del jun 7,7 0,9 37 7, , < 60 6,5 0,26 1,5 0,38 3,4 0,2 02-jul aug 18-nov 7,7 1,1 41 < <60 7,7 0,32 1,5 0,58 1,8 0,2 200 kg gräsklipp3) 200 kg gräsklipp3) Lågt värde jmf med börvärdet Lägre värde vid jmf mellan plant saft och spur way Högt värde jmf med börvärdet Lägre värde vid jämförelse mellan plantsaft och spurway Prefixen tillhör föregående tabell. Del 1 har gödslats med hönsgödslel vid ett tillfälle. Del 2 har inte gödslats med hönsgödsel. 1) Ensilage innehåller 0,6% kväve, 0,072% fosfor, 0,44% kalium 2) Hönsgödsel innehåller 1,6% kväve, 0,5% fosfor, 0,5% kalium enl schablon i Stank 3) Gräsklippet innehåller 0,38% kväve, 0,065% fosfor, 0,49% kalium 26

28 Spurwayanalyserna visar att ph-värdet samt Mn-värdet ligger högt i odlingsjorden. Lt har legat lågt i alla fall den av säsongen som vi kan följa genom provtagningen, likaså N, P, K, S och B. Fosfornivån visade dock ett väldigt högt värde vid mätningen i början av maj. Verkar mystiskt felmätning? Ok har nivåerna av Na, Cl, Zn och Fe varit enligt jordproverna. K-värdet var bra i början av säsongen men sjönk senare trots gödsling med gräsklipp. Ca- och Mg-värdena låg ganska bra i början av säsongen för att sedan sjunka i slutet av juni. I november var nivån högre igen och detta gäller flera näringsämnen. Men statusen som helhet är fortfarande låg. K/Mg-kvoten visar att det har funnits lite för mycket K i förhållande till Mg. Fe/Mn visar att det har varit brist på Fe i förhållande till Mn. Företag nr 5. Nr 1. Plantsaftsanalys Datum Nr 2. Spurwayanalys Datum ph Lt NO 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Cu Fe Zn Mb Al Nr 1 4,9 22, ,6 0,14 0,6 1,3 10 0,09 0,43 Nr 2 7,6 0,8 29 9, <60 6,6 0,22 1,7 1,4 3,0 Höga värden Högt. Jmf med börvärdena Lägre. Vid jmf mellan de båda analyssorterna Låga värden Lågt. Jmf med börvärdena Lägre. Vid jmf mellan de båda analyssorterna Plantsaftsanalysen var extra intressant att titta på för detta företaget. Den visade på betydligt bättre värden överlag än vad jordprovet sa. Både då det gäller ph, Lt, K, Mg, S och Ca-värdet som ligger bra enligt denna analysen i motsats till vad Spurwayprovet sa vid samma tillfället. Mn värdet ligger inte alls så högt som jordprovet visar utan mera i balans. Företag nr 5, 2005 Markkarteringsanalys för matjord, mg/100 g jord. Datum ph P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL Cu-HCl mg/kg K-HCl P-HCl Bor mg/kg 8,1 20 Kl 5 65 Kl , Kl 4 80 Kl 4 1,3 27

29 Markkarteringsprovet för detta företaget pekar på ett högt ph-värde och visar att P och K samt Mg finns i riklig mängd. Jordens B-värde är ok. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 kvadratmeter. Företag nr 5 N P K UT Tomat 1260 kg 2,8 0,36 4,7 IN Ensilage 800 kg 4,8 0,6 3,5 Hönsgödsel 50 kg 0,8 0,25 0,25 Gräsklipp 600 kg 2,3 0,4 2,9 REST plus 5,1 kg plus 0,9 kg plus 2 kg Växtnäringsbalansen visar trots de låga spurwayvärdena på ett överskott av växtnäring, främst kväve, som tillförts i förhållande till den näring som skördats bort i form av frukter och plantor. Kommentarer Till odlingen 2005 Plantfrekvensen per kvadratmeter i den här odlingen är ganska hög. Odlingsåret 2005 har varit och upplevts väldigt bra. Sammanfattande kommentarer till resultaten Grundgödslingen skedde med ensilage, sedan har gödslingen bestått av främst gräsklipp. På en del av odlingen lades lite hönsgödsel på vid ett tillfälle, vilket man dock knappast kunde utläsa av analysvärdena ca en månad senare. Spurwayvärden har legat ganska lågt vid de tillfällen prover har tagits, ett längre uppehåll från provtagningen har förekommit under sommaren. Vid ett tillfälle togs ett plantsaftsprov och resultatet av denna visade på mycket mera balanserade och bättre näringsvärden än vad spurwayproverna visade vid samma tillfälle. Detta var intressant! Plantorna tar tydligen upp näring direkt från lagret av ensilage och gräsklipp utan att det visar sig i jordens näringsstatus av spurwayanalyserna. Markkarteringsanalysen visar på bra värden av P och K i förrådet och i den lättillgängliga delen. Gräsklippet innehåller ungefär lika mycket N som K medan ensilage och hönsgödsel är mera kväverika gödselmedel än rika på kalium. Då tomater kräver nästan dubbelt så mycket K som N så är dessa gödselmedel inte den perfekta kombinationen vid tomatodling. Det är svårt att veta hur mycket av näringen från gräsklippet och ensilaget som kommit plantorna till godo detta året. Hur mycket av 28

30 kvävet som avdunstat från gräset och hur mycket av näringen som finns kvar i materialet i jorden och kan komma nästa års tomatkultur till godo. Kol/kväve kvoten på gräsklippet var i detta fallet 24 vilket innebar att kväve ganska direkt kunde komma plantorna till godo. Växtnäringsbalansen visar på ett överskott av näring främst i form av N. ph-värdet ligger högt och ytterligare torv skulle behöva tillföras. Ett prov på bevattningsvattnet bör tas eftersom vattnets ph-värde enligt odlarna ligger högt. Vid provtagningstillfället i november låg speciellt P, K, S, B och Fe-värden lågt. Ledningstalet var ok. Skiljde sig gjorde Mn-vädet som låg ganska högt. Om man vattnar för lite kan Mn-halten i jorden öka. Kanske bevattningsvattnet innehåller mycket mangan? Man skulle kunna dra ner lite på givan av ensilage och lägga den så tidigt som möjligt på vårvintern. Det skulle också vara bra att tidigarelägga den andra givan av gräs. Gödslingsrekommendationer inför säsongen 2006 Man vill här fortsätta att gödsla med ensilage och gräsklipp nästa säsong. Före plantering: Lägg en mindre giva, ca 600 kg ensilage per 100 kvadratmeter så tidigt som möjligt på våren. Lägg på okalkad, låghumifierad torv ca 6 kubikmeter per 100 kvadratmeter. Denna mängd ska enligt mätningar sänka ph-värdet med knappt en enhet. Dvs i detta fallet till ca ph 6,6. Man bör dock inte lägga på torven samtidigt med ensilaget. Lägg en giva av ca 7 kg gips per 100 kvadratmeter, finns att köpa i Färghandeln. För att få ett bättre S- och Ca-värde. Efter plantering: Lägg gräsklippet tidigare på säsongen om det fungerar rent praktiskt. Första omgången så tidigt det går, ca i mitten av maj, andra omgången i mitten av juni och den tredje givan i början av juli. 29

31 FÖRETAG NR 6 Växthuset är av fabrikatet Multispann med dubbel plastfolie. Storleken på huset är 312 kvadratmeter och växthuset är uppsatt år Detta år blev också det första odlingsåret. Odlingen sker i slutna bäddar och jorden till dessa köptes in år 2004 och är av typen Hasselfors Ekojord. Ingen grundgödsling gjordes våren Produktionen är KRAV-godkänd. Under odlingssäsongen 2005 togs 1 markkarteringsanalys och 5 spurwayanalyser. Odlaren övergödslade vid fem tillfällen med Vinass, Allgrow, gips, nöturin samt gav Bortrac vid ett tillfälle. Detta med utgångspunkt från plantans utseende och vad jordanalyserna sade. Odlingssäsongen 2005 Sorter: Plantor: Maranello, Bolzano, Goldita, Organza, Conqueror. Olssons Frö Ingar. Svalöv Weibull Drar upp sina egna plantor Har inte provat ympade plantor men är intresserad av att göra det. Plantering: 4/4 Planttäthet: Gödsling ,4 plantor per kvadratmeter Under odlingssäsongen 2005 tillfördes gödsel i form av Vinass, Nöturin, gips och Allgrow. Bortrac gavs vid ett tillfälle Datum för markanalys: Markkarteringsanalys har tagits den 21/3 Spurwayanalyser har tagits den 16/3, 20/4, 18/5, 8/6, 1/11 Toppning: Toppning har inte utförts Kulturen avslutades: Ca 10/10 Avkastning: Kommentarer: Ca 7,7 kg per kvadratmeter. Ca 3,2 kg per planta. 27 % vanliga tomater och 73 % körsbärstomater Kallt under våren tom midsommar. Regn i slutet av maj till början av juni. Varmt ca 4 veckor under juni-juli. Fin och lång höstsäsong. Vid plantuppdragningen: Vid plantuppdragningen uppstod problem i form av blåsliknande utgjutningar på undersidan av 2:a bladet speciellt på sorten Maranello. Ev pga för hög luftfuktighet i något skede vilket gjort att transpirationen varit för dålig. Mitt under säsongen torka pga igenproppade droppslangar, svårt att vattna upp bäddarna igen. Dålig pollinering trots humlor gav dålig fruktsättning under en period. Mindre angrepp av gråmögel fram emot hösten. En del spruckna frukter fram emot hösten. Då det gäller sorterna så upplevdes Maranello och Favorita som de bästa i fråga om smak, utseende och avkastning. 30

32 Företag nr 6. Spurwayanalyser tagna under odlingssäsongen år 2005 Dat ph Lt NO3 NH4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Fe Zn K/ Mg Fe/ Mn Gödsling per 100 m2 odlingsyta, sluten bädd 16-mar 6,2 3,2 22 6, <60 0,59 <0,20 0,7 0,33 0,4 1,3 20-apr 6 4,4 22 < ,89 <0,20 1,1 0,39 0,6 1,2 04-apr slutet apr Plantering Biofer 1 ) 9-4-0: 32 kg 18-maj 6,2 3, ,2 <0,20 1 0,66 1,1 0,8 03-jun 08-jun 6,5 4, ,91 0,28 1 3,6 0,9 1,1 Vinass 2) 9,6 kg 15-jun 15-jun 29-jul 29-jul 03-jul 12-jul Kiserit 3 ) 4,6 kg Gips 4) 2,3 kg Bortrac 5) 0,74 l Allgrow 6) 7,4 l Nöturin 7) 370 kg Allgrow 5) 7,4 l Vinass 2) 9,6 kg 22-aug Vinass 2) 9,6 kg 01-nov 6,2 5,3 17 < ,89 5,9 0,6 0,34 0,2 0,7 Lågt värde jmf med börvärdet Högt värde jmf med börvärdet 1) Biofer innehåller 9% N, 4% P, 0% K 2) Vinass innehåller 3,5 % N, 0 % P, 7 % K 3) Kiserit innehåller 15% Mg, 20% S 4) Gips innehåller 27 % Ca, 19 % S 5) Bortrac innehåller 150 g bor/liter 6) Allgrow innehåller 1,16 mg/l N, 184mg/l P, 722 mg/l K 7) Nöturin från lagun innehåller enligt schablon ca 0,3 % N, 0,5 % K. 31

33 Spurwayanalyserna. Under säsongen har provtagningen inte skett enligt schemat. Detta har medfört att det inte finns några analysvärden för en stor del av odlingssäsongen. Av de analyser som tagits kan man se att ph-värde legat bra. Likaså Ca- nivån. För övrigt har N, P, K, Mn, B, Fe legat på låg nivå medan speciellt Na och S-värdena varit väldigt höga men även Mg och Cl-värdena. Det har funnits alldeles för lite K i förhållande till Mg men förhållandet mellan Fe och Mn har varit ok. Något plantsaftsprov har inte tagits. Företag nr 6, 2005 Markkarteringsanalys för matjord, mg/100 g jord. Datum ph P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL Cu-HCl mg/kg K-HCl P-HCl Bor mg/kg 6,2 25 Kl 5 59 Kl , Kl Kl 5 1,4 Det markkarteringsprov som togs våren före plantering visar på ett bra ph-värde samt att det finns gott om K och P både lättillgängligt och i förrådsklassen. Även Mg nivån är hög och B-värdet är bra, likaså kvoten mellan K och Mg. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 kvadratmeter odlingsyta, slutna bäddar. Företag nr 6. N P K UT Tomat 765 kg 1,7 0,22 2,9 IN Biofer 9-4-0, 32 kg 2,9 1,3 0 Vinass 3,5-0-7, 29 kg Nöturin, 370 kg 0,3 N, 0,5 K 1,1 0 1,8 REST plus 3,3 plus 1 kg plus 0,9 I Växtnäringsbalansen kan vi se att det tillförts lite mera växtnäring främst i form av N än vad som bortförts i form av skörd och plantrester. 32