Du måste ta reda på P, SCD, CTDI w och CTDI F,air och pitch för din CT X

Relevanta dokument
Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?

Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från st till st

Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax

2008 Patientstråldoser vi CT undersökning

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik

Farlig CT undersökning? -ganska

Protokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.

Stockholm oktober Somatom User Club Siemens Sverige Alla rättigheter förbehålls. Uppdaterad februari 2014.

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt??

Dubbel-energi-DT, Dual-energy CT, DECT

Akademiska sjukhuset. Skapat av: Per-Erik Åslund Skapat den: Reviderat av: Per-Erik Åslund Reviderat den:

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Examensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära

Sentinel node. Strålskydd patienter och personal. Sven-Åke Starck. SFNM utbildningsdag

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet

Dosbesparande tekniker , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna

Strålsäkerhetskontroll av odontologisk CBCT

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

Betygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller)

Absorberad dos. Hur mäter man stråldoser vid röntgenundersökningar? SK kurs 7 December Absorberad strålningsenergi

2017:06. Utveckla metoder för bestämning av diagnostiska standarddoser och dosreferensnivåer för DT-undersökningar. Anne Thilander-Klang.

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Diagnostiska referensnivåer för DT-undersökningar av barn

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Radiofysikavdelningen

EXAMENSARBETE. Olika tekniker för att sänka stråldosen till barn som ska genomgå datortomografi. Lina Ghalamkari Robert Grahn 2014

Reseberättelse från möte med IEC/SC62B/MT30 samt PT62985 i Rochester Minnesota september 2015

Handbok för registrering av diagnostiska standarddoser. April 2015

Utvärdering av OSL-system - nanodot

Barium-id Giltigt t.o.m Version 1

Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik

Övervakning av strålningsverksamhet 9/3020/

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Radiofysikavdelningen

2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till Wolfram Leitz Anja Almén. Författare:

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi

2015:35. Patientdoser från röntgenundersökningar. -Utveckling från 2006 till Richard Odh. Författare:

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

Den gravida kvinnan på röntgen- Hur påverkas fostret av joniserande strålning?

Massaindex. Ett projekt inom SCOPE Norra. Mikael Håkansson 23 Maj 2013

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

CT Bildrekonstruktion

Bilddiagnostik av lungemboli hos gravida: en litteraturstudie

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

De nya dosgränserna för ögats lins

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer

Enkät SPECT/CT, PET/CT. Nationella sjukhusfysikermötet 2014 Sven-Åke Starck, Ulrika Dahlén

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur fungerar en datortomograf tekniskt? Vad är fysiken bakom en datortomograf?

% Totalt (kg) Fetma >

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

ÖVERVIKT OCH FETMA VID DATORTOMOGRAFI AV BUKEN

Ischemisk stroke Basfakta. Hjärnans blodförsörjning. Hjärnans blodförsörjning. Tidsaspekt. Patofysiologi. Ischemisk Stroke Radiologisk Diagnostik

DICOM MPPS/dos- SR Vad gäller?

Seminarium kolorektal cancer.

Fantommätning PET/CT Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson

Monte Carlo. David Minarik Strålningsfysik SUS, Malmö

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker

C-UPPSATS. Utvecklingen från singelslice CT till multislice CT

Stråldoser vid neuroimaging

Skelett och mjukdelar. Strängnäs Marianne Jarfelt

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Strålskyddet till gravida kvinnor i akutskedet på datortomografin - En litteraturstudie

Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning

Buk- och rektalundersökning. Tarmkirurgen

Doskatalogen: Vad saknas?

Image quality Technical/physical aspects

Barn och datortomografi: konsekvensen av att utsätta barn för joniserande strålning

Konventionell röntgen - teori och fall

Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi?

Keele StarT Back Screening Tool

VIKTIGT säkerhetsmeddelande Korrigering av medicinsk utrustning

Strålsäkerhetskontroll av panoramaröntgen och cephalostat

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

2014:53. Översyn av systemet med diagnostiska referensnivåer. Anja Almén John Brandberg Markus Håkansson Marit Johannesson Charlotta Lundh Helén Milde

Op#mering av MR- bilder. Introduk)on. Lillemor Lundström Metodansvarig sjuksköterska Akademiska sjukhuset

GynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN DTs Komb HTB3 Hals-Thorax-Buk

Förnyad dosutredning av händelsen vid Boliden Mineral AB:s anläggning i Aitik

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Stolvåg Manual/Handhavande H550/551.

Röntgen och nuklearmedicin

Transkript:

J Damilakis et al. Radia'on Dose to the Conceptus from Mul'detector CT during Early Gesta'on: A Method That Allows for Varia'ons in Maternal Body Size and Conceptus Posi'on. Radiology 257:483-489 (2010) 117 kvinnor (18-44 år) som genomgåt nedre buk- eller bäcken- DT inkluderades. Uterus lokaliserades och dess djup (SCD) och kvinnans omkrets (P) mätes. 117 voxelfantom skapades och dosen 'll uterus simulerades mha. ImpactMC för en Siemens Sensa'on 16 (120kV, pitch1). Uterusdos relaterades 'll et uppmät CTDI F,air /100mAs för Siemens Sensa'on 16. 1

Den normerade fosterdosen NCD S per CTDI F,air för Siemens Sensa'on 16 som funk'on av omkrets P och djup SCD, uppskatades från simulerade fosterdoser i de 117 segmenterade kvinnornas uterus! För omkretsen P=100 cm och djupet SCD=10 cm blir NCD S =0.51 mgy/mgy- i- luc. Drygt 50% av normerad fosterdos NCD S beror på varia'on i djup och omkrets. 2

Den normaliserade uterusdosen NCD X för en annan datortomograf X beräknades genom Där NCD X beräknas från uppmäta CTDI w och CTDI F,air för Siemens Sensa'on 16 och CT X Uterusdosen D för en annan datortomograf X beräknades 'll sist genom Du måste ta reda på P, SCD, CTDI w och CTDI F,air och pitch för din CT X 3

Exempel: En gravid pa'ent gravid i 7:e veckan med en omkrets på P=117 cm och et uterusdjup på SCD= 11.2 cm undersöktes in en Siemens Sensa'on 64 tomograf med 120 kv, 350 mas, 28.8 mm kollimering och pitch 1.38. CTDI F,air =63 mgy för dessa inställningar. D= CTDI F,air. NCD X = NCD S. (CTDI w /CTDI F,air ) X /(CTDI w /CTDI F,air ) S = = 63 mgy/1.38. (1.179-0.0043. 117-0.0238. 11.2). 0.47/0.58 = 15 mgy 4

CTDI w /CTDI F,air 5

Slutsats Osäkerheten i fosterdosen beror på 1. hur väl du mäter CTDI F,air 2. hur väl du kan iden'fiera uterus i bilden 3. hur väl du kan mäta (CTDI w /CTDI F,air ) X Begränsningarna är at metoden bara gäller för 120 kv och tar inte hänsyn 'll scanlängden Fosterdosen kan bestämmas med en noggrannhet på som allra bäst +/- 15% 6

J. Gu et al. FETAL DOSES TO PREGNANT PATIENTS FROM CT WITH TUBE CURRENT MODULATION CALCULATED USING MONTE CARLO SIMULATIONS AND REALISTIC PHANTOMS. Rad. Prot. Dosim. 155:64-72 (2013) Anledningar 'll DT av nedre buk vid graviditet vid MGH (Boston): Smärta i nedre högra delen av buken (blindtarmsinfl.) 58% Trauma 16% Icke- specifik smärta i nedre delen av buken 13% Tre modeller av kvinna i 15:e, 20:e och 31:e graviditetsveckan skapades. MCNPX Monte Carlo simuleringar genomfördes på en GE Light speed 16 Rörströmsreglering endast i z- led ecerliknades CF är dosen centralt i gantryt frit i luc för 100 mas per beräknad dos i foster per simulerad foton. I är rörströmmen i snitet (med/utan rörströmsreglering). 7

15:e w 20:e w 31:e w 8

Fosterhjärna, fostermjukvävnad och fosterskelet (ej 15.e w) segmenterades 15:e w 20:e w 31:e w 9

15:e w 20:e w 31:e w 10

Geometriska fantom (i ImPACT) överskatar dosen då det är mindre och innehåller inget foster. 11

Begränsningar i studien Endast 3 olika graviditetsveckor Endast 3 olika rörströmsregleringar Endast reglering i z- led 12

D Zhang et al. Reducing radia'on dose to selected organs by selec'ng the tube start angle in MDCT helical scans: A Monte Carlo based study. Med. Phys. 36:5654-5664 (2009) Vinkeln då strålningen slås på kan inte väljas vid normal DT. DeTa påverkar organdosen 'll små ytliga organ i ffa. små pa'enter beroende på vald pitch. Siemens Sensa'on 64 MC- simulerades 28.8 mm nominell kollimering (32.2 mm verklig) 40.0 mm nominell kollimering (44.7 mm verklig) Pitch 0.75, 1.0 och 1.5 0 o, 20 o, 40 o. 340 o dvs. 18 startposi'oner 120 kv, 300 mas MCNPX2.6 MC- beräkningar i 3 olika fantom DosuppskaTning gjordes mha. Ψ. µ en /ρ Organdos/mAs 2 mån 4.3 kg 7 år 22 kg 32 år 51 kg 13

Perifer dos i 32 cm CTDI- fantom med 34.1 mm vid pitch 1.5 och olika startvinklar 0, 90, 180, 270 14

15

Pitch 1.5 Pitch 0.75 16

Perifer dos i 32 cm CTDI- fantom med 34.1 mm strålbredd 17

Huddosprofiler i lungfantom med 34.1 mm strålbredd 18

D Zhang et al. Variability of surface and center posi'on radia'on dose in MDCT: Monte Carlo simula'ons using CTDI and anthropomorphic phantoms. Med. Phys. 36:1025-1038 (2009) Perifer dos i 32cm CTDI- fantom z- riktningen 19

Signifikant dosreduk'on för små, ytliga organ men mindre för inre organ. 20

Signifikant dosreduk'on för små, ytliga organ men mindre för inre organ. 21

Varia'on en källa 'll dososäkerhet Störst poten'ell dosreduk'on Hög pitch Liten kropp Ytliga organ Små organ Bred kollimering Då startvinkeln är slumpmässig bör dosvaria'onen närmast betraktas som en osäkerhetskälla. Kan påverka dosnoggrannheten vid mätning med liten jonkammare i stället för pennjonkammare. 22

Påverkan på fosterdos Högst poten'ell fosterdosreduk'on vid Litet foster Hög pitch Bred kollimering 23

A C Turner et al. The feasibility of pa'ent size- corrected, scanner- independent organ dose es'mates for abdominal CT exams. Med Phys. 38: 820:829 (2011) D P,S,O : Dos för viss pa'ent P, scanner S och organ O nd P,S,O : som ovan fast normaliserat per CTDI vol D P,O : oberoende av typ av scanner Siemens Sensa'on 64 Philips Brilliance CT 64 Toshiba Aquilion 64 GE LightSpeed VCT 24

25

AC Turner et al. The feasibility of a scanner- independent technique to es'mate organ dose from MDCT scans: Using CTDI vol to account for differences between scanners. Med. Phys. 37:1816-1825 (2010) D/100mAs eller E/100mAs D/CTDI vol eller E/CTDI vol CV=32% CV=5% GE, Toshiba, Siemens Philips 64- scanner, MCNPX2.7, Helkropps u.s. D=Ψ. µ en /ρ (CPE antogs). Ekvivalent spektrum (HVL, bow'e, kv, verklig kollimeringsbredd) inom 3% från mäta CTDI vol 26

X Li et al. Effects of protocol and obesity on dose conversion factors in adult body CT. Med Phys. 39: 6550-6571 (2012) Män m=75-124kg BMI=22-38 Kvinnor m=76-129kg BMI=25-42 27

Risk för cancerdöd per 100000 personer exponerad för 0.1 Gy 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Ålder vid exponering (år) Kvinnor Män 28

Size- Specific Dose- Es'mate, SSDE Med undantag för de normal- stora fantomen (26-28 cm) överskatar size- specific dose- es'mate SSDE organdosen för organ som är helt i strålfältet. 29

Olika organs bidrag Ull strårisken 30

Pa'enter med stort BMI har lägre doser än vad SSDE förutser pga. fet. Både organ-, effek'v dos- och risk- konversionsfaktorer minskar med ökande pa'entdiameter men absoluta doser och risker kan förstås öka beroende på vald rörströmsregering och mas. Bidrag 'll effek'v dos och risk för organ som ligger X i förhållande 'll strålfältet för (lunga- buk- bäcken, buk- bäcken, buk, lever, bäcken etc.) är X effek'v dos risk. Inom 50%±19% 46%±24% Perifert men inom 38%±20% 45%±24% Delvis utanför 10%±3% 8%±3% Helt utanför 2%±1% 2%±1% 31

Xiaoyu Tian et al. Prospec've Op'miza'on of CT under Tube Current Modula'on: I. Organ Dose Proc. SPIE Vol. 9033 (2014) 58 vuxna pa'entantom baserade på DT bilder 18-78 år, 57-180 kg Organstorleken matchar ICRP Publ. 89 Siemens Somatom Defini'on Flash Lung och Bäcken- buk scan Organdos=energy imparted /mass CTDIvol i 32 cm PMMA- fantom 32

In ma =a*(ud) + In(mA o ) ud är fantomatenueringen a är modula'onsstyrkan ma o är en fix ma, DC- nivån GE: a=1 (samma brus i projek'onerna) Siemens: a=0-1 (högre brus i täta objekt) CTDI vol visas på DTn för medel- mas- värdet ma z är ma värdet vid z N är antalet organvoxlar i strålprofilen vid z D organ = h fixed. (CTDI vol ) organ weight där h fixed är organkonversionsfaktorn 33

Dos i Magsäck/CTDI vol Histogram över skillnaden mellan beräknat och simulerat dos i Magsäck/CTDI vol Organdosen minskar något med ökad modulering, a. T.ex. magsäck, lever, colon. För några organ i bäckenet ökar dosen med ökat a. t.ex. tes'klar och urinblåsa. För organ helt i strålfältet, ökade felet med ökad modulering, a. 34

Dos i benmärg/ctdi vol Histogram över skillnaden mellan beräknat och simulerat benmärgsdos/ctdi vol Benmärgsdosen och felet i dosuppskatningen påverkas inte av moduleringen, a 35

Slutsatser Överväg at sluta använda de av SSM (2008) publicerade konversionsfaktorerna 'll effek'v dos Beakta istället CTDI vol och pa'entens omkrets, men ta hänsyn 'll ev. stor mängd skyddande fet Fosterdoser ('diga graviditeter) kan bestämmas mha. omkrets och uterusdjup Använd organdoser och 'll dessa kopplade organrisk- faktorer istället för effek'v dos. Men hur kommunicerar vi då strålningsrisken? 36