UTB ILDNINGS - SYSTEMET S U O M E N PA RT I O L A I S E T F I N L A N D S S C O U T E R r y Tel. +358 9 8865 1100 info@partio.fi www.partio.fi www.scout.fi
UTB I LDNINGSSYSTE M E T Utgivare: Suomen Partiolaiset Finlands Scouter ry 2009 Text: Silja Pietikäinen och Kaisa Karvonen Smågrupper och workshops i Nytt utbildningssystem-projektet Ombrytning: Seela Sorvari Pärmens illustration: Mirva Sopanen Översättning: Marika Lahtivirta och Tove Hagström i samråd med Finlands Svenska Scouters utbildningsgrupp Tryck: Multiprint 2009 Godkänt: Utbildningssystemets målsättningar godkända i Scoutrådet 1/2007 Häftets innehåll godkänt i Förstärkta utbildningsutskottet 1/2008 samt SP-FS utbildningsutskott 12.2.2008.
I N N E HÅLL S FÖRTEC KNING I N LE DNING INLEDNING... 3 HANDSLAGET OCH HANDLEDNINGEN... 4 UTBILDNINGSSYSTEMET... 5 Definition...5 Målsättning...5 Särdrag...5 Arbetsfördelning...6 MODULKARTA... 8 Välkommen till scouting -nivån...8 Scoutledargrundutbildningsnivå...8 För alla valbar fortsättningsutbildning...8 Scoutledarfortsättningsutbildningsnivå och grundutbildning för distriktsuppdrag...9 Instruktörs- och organisationsutbildning... 10 För alla valbar fortsättningsutbildning... 10 LISTA ÖVER MODULER... 11 Handledarskap... 11 Säkerhet... 12 Program... 12 Scouting... 13 Ledarskap... 13 Barn och unga... 14 Kåren... 14 Projekt... 14 Utveckling... 15 Föreningsverksamhet... 15 Utbildning... 16 Verksamhet... 16 Utfärder och läger... 17 Kommunikation... 17 Ekonomi... 18 UTBILDNINGSHELHETER... 19 Utbildning på Välkommen till scouting -nivån... 19 Utbildning på Scoutledargrundutbildning -nivån... 20 Utbildning på Scoutledarfortsättningsutbildning -nivån... 22 Instruktörs- och organisationsledarutbildning... 26 Scoutledargrundutbildning och Scoutledarfortsättningsutbildning... 28 ATT ARRANGERA, AVLÄGGA OCH GODKÄNNA UTBILDNING... 30 Att avlägga en utbildningshelhet... 30 Att arrangera en utbildningshelhet... 31 Kurser... 32 Flerformsutbildning... 32 Handledda självstudier... 32 Utbildning som arrangeras av andra.. 33 Att upprätthålla inlärd kunskap... 33 Efter en paus... 33 Fortbildning under ett långvarigt scoutuppdrag... 33 Enskilda modulprestationer... 33 DIPLOM OCH UTBILDNINGS- REGISTRET... 34 UTVÄRDERING AV UTBILDNINGEN... 35 BILAGOR Bilaga 1. Utbildningssystemets terminologi... 37 Bilaga 2. Utbildningssystemets dokument... 40 Bilaga 3. Motsvarighetstabell... 42 Scouting är verksamhet för fostran. Dess målsättning är att stöda barns och ungdomars utveckling på ett sådant sätt att deras individuella drag beaktas. Utbildningssystemets uppgift är att stöda scoutfostran genom att se till att en tillräcklig mängd kunniga äldre (personer som är över 22 år) och yngre (explorereller roverscouter som innehar ledaruppdrag) ledare verkar inom scoutingen. De äldre ledarna inom scoutingen är alltså utbildningssystemets målgrupp men även unga kan delta i utbildningen i samband med att de sköter ett uppdrag eller som en del av scoutprogrammet. Genom att förverkliga sin huvuduppgift kan utbildningssystemet även stöda ledare också i livet utanför scoutingen. Det utbildningssystem som presenteras i detta häfte är resultatet av en revidering som förverkligats under åren 2006 2008. Det förnyade programmet ledde till att en stor del av kårens olika uppdrag förändrades. Enligt statistiken hade inte ens närapå alla de som verkade i ett uppdrag enligt det tidigare scoutprogrammet fått någon utbildning för detta uppdrag. Vid revideringen har man strävat efter att göra det enklare att delta i utbildning genom att minska antalet dubbleringar, beakta tidigare kunskaper hos de personer som tar emot uppdrag samt genom att skapa flexibla prestationsmetoder. Utöver de flexibla prestationsmetoderna är modulindelningen det synligaste resultatet av revideringen. Den minimiutbildning som krävs för ett aktuellt uppdrag (en utbildningshelhet) har alltså spjälkts upp i moduler. En modul räcker 1 6 timmar att genomföra. 2 3
HANDS L AG E T OC H HANDLE DNINGEN Ett scoutuppdrag är en helhet av definierade uppgifter och målsättningar för ledare. Handslaget i sin tur är en process som förutom rekrytering och överenskommelse gällande uppgifterna består av handledning, stöd, utbildning och feedback så länge uppdraget varar. Genom handslaget vet de personer som handleds vad som förväntas av dem, vad deras uppgifter är, hur deras prestationer utvärderas och varifrån de får stöd för sina uppdrag. Handslaget används i kåren, distrikten och även i centralorganisationen. Uppdraget fastställs genom handslaget så att det det gäller för viss tid antingen i den stadigvarande organisationen eller i ett visst projekt. Utbildningssystemets uppgift är att se till att det för varje ledare som har ett scoutuppdrag finns utbildning som stöder detta uppdrag. Målet med handslagsdiskussionen är att komma överens om den handleddas uppgifter; uppdragets ramar, målsättningar, längd och om hur rapporteringen och utvärderingen ska ske samt vilket stöd den som utför uppdraget kan räkna med. Under handslagsdiskussionen fastställer handledaren tillsammans med scoutledaren hans eller hennes kunskapsnivå och konstaterar vilket utbildningsbehov han eller hon har (utgående från kraven på förhandskunskaper). Handledaren presenterar också Behovsprövning Scoutuppdraget Rekrytering Val Överenskommelse om uppdraget och handslagsdiskussion övriga utbildningsmöjligheter som kan vara av intresse. Kårchefen, gruppens ledare, projektledaren eller utskottets ordförande fungerar ofta som handledare under handslaget. Alla ledare borde ha genomgått en handslagsdiskussion i början av sina uppdrag men nya diskussioner kan och ska alltid arrangeras i samband med eventuella förändringar. Handslagsdiskussionen är början på handledningen och ligger på handledarens ansvar. Efter handslaget ska den handledda känna till: hur uppdraget hör ihop med större helheter och hur beslutsfattandet i dessa går till (t.ex. uppdragets roll i kåren, projektuppdraget som en del av hela projektet) sina befogenheter och sitt ansvar de ekonomiska befogenheter och resurser som hör ihop med uppdraget de direktiv, regler o.s.v. som påverkar uppdraget uppdragets centrala verktyg scoutuppdragets rutiner och metoder uppdragets årsrytm det stöd och den hjälp som finns att tillgå kunskapskraven: grundutbildningen och fortbildningen de viktigaste samarbetspartnerna. Utnämning, handledning och anpassning Utbildning Skötandet av uppdraget Stöd Utvärdering/ feedback Nytt uppdrag Kajutan Fortsättning av det gamla UTB I LDNINGSSYSTE M E T Definition Utbildningssystemet definierar den utbildning som hör ihop med uppdragen inom centralorganisationen, distriktet/fissc samt inom kåren. På detta sätt fastställs utbildningens: struktur uppgiftsfördelning mellan olika aktörer utbildningshelheter inklusive målsättningar och innehåll utvecklings-, uppföljnings- och utvärderingsmetoder. Utbildningssystemet stöder förverkligandet av scoutprogrammet genom att utbilda de ledare som stöder barnens och de ungas verksamhet så att scoutingens huvudmålsättning förverkligas. Den utbildning som förverkligas i enlighet med utbildningssystemet riktar sig till äldre ledare och sådana unga som har ett ledaruppdrag. Därtill kan en del av utbildningen stöda unga i roverscoutåldern som en del av deras scoutprogram. Unga ledare som utbildar sig ska stödas av en kårledare. Målsättning Utbildningssystemets målsättning är att garantera att tillräckligt många kunniga ledare verkar inom kåren, distriktet/fissc och centralorganisationen så att ett kvalitativt scoutprogram kan förverkligas inom kåren. Utbildningssystemet lyckas i sin uppgift då det finns tillräckligt många som vill fungera i sitt scoutuppdrag den utbildning som arrangeras är ändamålsenlig (innehåll och förverkligande) de som deltar i utbildningen lär sig de kunskaper de behöver i sina scoutuppdrag ett kvalitativt scoutprogram för alla åldersgrupper förverkligas i kåren scoutingens mål för fostran uppnås. Särdrag Utgångspunkten för utbildningssystemet är ledares kunskapsbehov och kunskapskrav som hör ihop med att de verkar i ett visst uppdrag. Det utbildningsinnehåll som motsvarar dessa behov och krav är ihopsatta till moduler. Modulerna är innehållsmässiga helheter för vilka har fastställts en målgrupp krav på förkunskap målsättningar ett innehåll eventuellt bakgrunds- och utbildningsmaterial samt de typiska utbildningsmetoderna en ansvarig arrangör programmässig omfattning metoder och kriterier för godkännande rekommenderade prestationsmetoder. En eller flera moduler bildar en utbildningshelhet. Varje utbildningshelhet stöder vissa typer av uppdrag. En del av den kunskap som behövs lärs ut under den utbildningshelhet som utgör grundutbildning för det specifika 4 5
uppdraget, medan en del av kunskapen finns med i form av krav på förkunskaper för den ifrågavarande utbildningshelheten. Samma modul kan finnas i många olika utbildningshelheter. Då man avlägger olika utbildningshelheter behöver man ändå inte avlägga samma modul på nytt. Tidigare prestationer kan med andra ord räknas till godo då man utbildar sig för nya uppdrag. Utbildningshelheterna Viceåldersgruppsledare, vargungar eller äventyrsscouter (vice akela, vice kapten) Som ledare i kåren Åldersgruppsledare, roverscout (Lots) Åldersgruppsledare, explorerscout (Lots) Åldersgruppsledare, spejarscout (Lots) Åldersgruppsledare, äventyrsscout (Kapten) Åldersgruppsledare, vargunge (Akela) Välkommen till distriktet/fissc Att leda en grupp på distriktsnivå Scoututbildare Att leda kåren Åldersgruppsansvarig Utbildningsansvarig Att leda en scoutorganisation Utbildningsinstruktör Programinstruktör Regioninstruktör Kunskapsområden Säkerhet Scouting Program Barn och unga Handledarskap Ledarskap Kåren Utveckling Föreningsverksamhet Verksamhetsområden Projekt Utbildning Verksamhet Utfärder och läger Kommunikation Ekonomi Arbetsfördelning Verksamhetsområdet för utbildning på centralorganisations- och distriktsnivå bär huvudansvaret för utbildningssystemet. Ansvariga aktörer på utbildningens område är de utbildningsansvariga i kåren utbildningsinstruktörerna och scoututbildarna på distriktsnivå. utbildningsutskottet och scoututbildarna inom centralorganisationen. Centralorganisationens uppgifter är att upprätthålla, utvärdera och utveckla utbildningssystemet som en helhet upprätthålla utbildningsregistret publicera de gemensammma dokument som hör till utbildningssystemet arrangera utbildarnas fortsättningsutbildning och fortbildning samt utbildningsinstruktörernas utbildning arrangera och godkänna de utbildningshelheter som definierats ligga på centralorganiastionens ansvar. Att handleda sina egna förtroendevalda. Distriktets/ FiSSc:s uppgifter är att utvärdera och utveckla förverkligandet av utbildningssystemet på distriktsnivå uppdatera uppgifterna i utbildningsregistret visavi information om distriktets medlemmar och deltagarna i den utbildning som arrangeras av distriktet utbilda utbildare för verksamhetsområden inom distriktet till den del det fastställts ligga på distriktets ansvar arrangera och godkänna de utbildningshelheter som distriktet ansvar för handleda sina egna förtroendevalda stöda och utbilda kårernas utbildningsansvariga Kårernas uppgifter är att planmässigt styra utbildningen av kårens ledarkår handleda sina egna förtroendevalda handleda och godkänna de prestationer som kårerna ska ansvara för. Modulerna kan indelas i kunskapsområden. Till varje kunskapsområde hör en eller flera moduler, som är olika till nivå och innehåll. 6 7
M ODULK ARTA Utbildningssystemet Välkommen till scouting -nivån Utbildningssystemet Utbildningshelheter Scoutledarfortsättnings- 33+ 3 19 17 9 16 15 utbildningsnivå och grundutbildning för distriktsuppdrag Scoutledargrundutbildningsnivå För alla valbar fortsättningsutbildning Utbildningshelheter 3 Välkommen till scouting 4 17+ 17+ 17+ 17+ 17+ 43+ 14 Vice åldersgruppsledare Åldersgruppsledare, vargunge Åldersgruppsledare, äventyrsscout Åldersgruppsledare, spejarscout Åldersgruppsledare, explorerscout Åldersgruppsledare, roverscout Modulkartan illustrerar vilka moduler som hör till vilken utbildningshelhet. Varje utbildningshelhet består av en eller flera moduler som är nödvändiga för ett visst scoutuppdrag. Samma modul kan finnas med i flera olika utbildningshelheter. Scoutledarens grundutbildning Som ledare i kåren Modulens namn Omfattning (h) Trygg scouting 1 Scouting rätt och slätt 2 Vargunge/Äventyrsscout/ Spejarscout/ Explorerscout/ Roverscoutprogrammet Barn och unga 1 2 Handledning av barn och unga 3 Trygg verksamhet 3 Att leda och handleda en åldersgrupp 4 Utfärdskunskaper 1+ Scoutingens grundsatser 2 Programmets grunder 6 Kåren som förening 3 Projektledarskap 1 3 Ledarskapsövning Första hjälpen 16 Kommunikation inom kåren 3 Kårekonomi 3 4 Scoutledarens fortsättningsutbildning Utbildningsansvarig Åldersgruppsansvarig Att leda kåren Välkommen till distriktet Scoututbildare Att leda en grupp i distriktet Modulens namn Handslaget och handledning av vuxna Att leda och handleda en vuxengrupp Omfattning (h) Scoutledarskap 3 Att leda kårverksamheten 4 Att leda en förening 4 Läger 1 Utbildning i kåren 2 Barn och unga 2 3 Att anpassa programmet 4 Att planera ett utvecklingsprojekt 3 Scouting 3 Planering, genomförande och utvärdering av utbildningspass Att leda en utbildningshelhet 3 Att genomföra ett utvecklingsprojekt Lägerliv Projektledarskap 2 3 Organisationsledarskap 3 3 3 6 8 9
Utbildningssystemet Instruktörsoch organisationsutbildning För alla valbar fortsättningsutbildning 10 Utbildningshelheter 15 14 26 26 Regioninstruktör Programinstruktör Utbildningsinstruktör Att leda en scoutorganisation Modulens namn Omfattning (h) Barn och unga 2 3 Handledning och påverkan 4 Att utveckla verksamheten 3 Projektledarskap 2 3 Utbildningsverksamhet på distriktsnivå 2 Utbildningssystemet 6 Flerformsutbildning, att handleda och 6 utvärdera inlärning Att stöda barns och ungas uppväxt 2 Programverksamhet på distriktsnivå 2 Att stöda kåren 1 4 Regionverksamhet på distriktsnivå 2 Att leda ett verksamhetsområde 3 Att leda en scoutorganisation 6 Organisationsledarskap 3 Ledarskap vid förändringar 4 Att stöda kåren 2 3 Distriktets/FiSScs ekonomi och medelanskaffning 3 Kommunikation inom distriktet/ FiSSc 3 Att utveckla strategin 4 Säkerhetsledarskap 6 Kommunikation inom centralorganisationen 7 Ekonomi och medelanskaffning i en organisation 7 Kunskapsområde Modul Omfattning (h) LI STA ÖVER MODULER nedanstående lista beskrivs modulernas målsättningar per kunskapsområde. Till varje I kunskapsområde hör en eller flera moduler på olika nivåer. Genom att modulerna har delats upp i olika kunskapsområden och genom att deras längd och målsättningar klart definierats minskar risken för dubbleringar, dvs. att de Handledarskap Handledning av barn och unga Kan använda de verktyg scoutprogrammet ger för handledning bland barn och unga Kan ge respons till barn och unga Förstår att situationer i den dagliga verksamheten kan användas som inlärningssituationer Att leda och handleda en åldersgrupp Känner till sitt ansvar för gruppen Kan verka i olika ledarskapsroller beroende på situationen i gruppen Kan bygga upp gruppens samhörighetskänsla Känner till den rollfördelning som uppkommer i en grupp Känner till gruppens utvecklingsskeden Kan hjälpa gruppen att utveckla sitt samarbete Kan fördela arbetet i gruppen, samt motivera gruppen Identifierar sitt eget sätt att fungera som gruppmedlem och som ledare för gruppen, samt utvecklar dessa funktioner hos sig själv som deltar i utbildningen tvingas lära sig samma saker flera gånger. Modulerna hör i sin tur till olika utbildningshelheter. Modulernas färgsättning i listan visar till vilken utbildningsnivå utbildningshelheterna och modulerna hör. Handslaget och handledning av vuxna Kan stöda de vuxna som fungerar inom organisationen Kan identifiera styrkor och utvecklingsområden hos en vuxen Kan hjälpa en vuxen att utvärdera sig själv, sin verksamhet och sitt kunnande, samt att finna lämplig utbilning Kan stöda en vuxen i att utvärdera sig själv samt sin egen verksamhet Kan använda olika handledningsverktyg Kan rekrytera och introducera en ny vuxen till ett uppdrag Kan föra en handslagsdiskussion Kan planera utgående från ledarresurser och utbildningsbehov inom en organisation Att leda och handleda en vuxengrupp Utvecklar sin självkännedom och sitt sätt att fungera som medlem i och som ledare för en vuxengrupp Kan leda och handleda arbetet i en vuxengrupp Kan använda olika problemlösningsmetoder och kan lösa problem i gruppen Handledning och påverkan Förstår handledarrollen och handledarens sätt att fungera Behärskar grunderna för lösningsorienterad handledning Kan använda verktyg för handledning av individer och grupper Behärskar skillnaden mellan styrgrupp och handledare, sett ur projekthanteringsperspektiv, samt kan handleda en projektarbetare 3 4 3 3 4
Kunskapsområde Säkerhet Modul Trygg scouting Trygg verksamhet Säkerhetsledarskap Första hjälpen 12 Känner till säkerhetsföreskrifternas innehåll Kan handla vid små olycksfall Behärskar grundtrygghetstänkandet kan säkerställa grundtryggheten under ett evenemang Behärskar FS säkerhetsföreskrifter i praktiken Förstår säkerhets-, trygghets- och risktänkande och kan beakta sådana faktorer vid planeringen av verksamheten Känner till begreppet mental trygghet och barnskyddsrelaterade frågor som är viktiga i den vardagliga scoutverksamheten Känner till ledarens ansvar i rusmedelsfrågor Kan göra upp en riskanalys för ett stort evenemang Kan göra upp en säkerhetsplan för ett stort evenemang Kan fungera som säkerhetsansvarig eller säkerhetschef Behärskar FS:s säkerhetsföreskrifter Behärskar lagstiftningen som anknyter till verksamheten Behärskar de kunskaper i första hjälpen som förutsätts av säkerhetsföreskrifterna Omfattning (h) 1 3 6 16 Kunskapsområde Modul Program Vargunge-/ äventyrsscout-/ spejarscout-/ explorerscout-/ roverscoutprogrammet Känner till ledarskapsmodellen, programmmets uppbyggnad, prestationerna i stora drag, märkena och kriterierna för att avlägga dem, programevenemangen och symboliken för åldersgruppen i fråga Känner till åldersgruppernas funktion i praktiken samt betydelsen av samarbete mellan åldersgrupperna Kan planera, förverkliga och utvärdera ett typiskt evenemang för åldersgruppen Kan verka enligt åldersgruppens vuxenroll Känner till stödmaterialet för åldersgruppens ledare och kan utnyttja detta i verksamheten i praktiken Programmets grunder Känner till målen för fostran, scoutmetoden, åldersgrupperna och programmets struktur för att kunna fungera som ledare inom de olika åldersgrupperna i kåren och förverkliga scoutprogrammet inom dessa. Förstår att scoutingens särdrag bygger på en kombination av målsättningarna, värdegrunden och scoutprogrammet Känner till de vuxnas uppgift att vara stöd för programmet. Att anpassa programmet Kan anpassa scoutprogrammet enligt barnens och de ungas behov samt enligt kårens verksamhetsförhållanden. Omfattning (h) 4 6 4 Kunskapsområde Scouting Modul Scouting rätt och slätt Scoutingens grundsatser Scouting Känner till scoutrörelsens historia i stora drag Känner till scoutingens terminologi, målsättningar, värdegrund och grundprinciper Känner till hur scoutrörelsen är organiserad (världsorganisationerna, FS, FiSSc, distrikten, kåren) Känner till webbsidor, handböcker och övriga informationskällor Känner till delområdena inom målen för fostran Känner till scoutmetoden och åldersgrupperna Känner till scoutingens historia och traditioner symboliken, traditionerna och berättelserna Känner till världsorganisationernas, FS:s, FiSSc:s, distriktens och kårens uppgifter Känner till FS grundstadga samt scoutrörelsens målsättningar och värdegrund Blir bekant med scoutrörelsens internationella karaktär och förstår att scoutverksamhet finns i alla delar av världen. Bekantar sig med scoutingens mångfald både i sitt eget närområde och internationellt. Känner till olika delområden inom scoutverksamheten och olika verksamhetsformer, såsom handikappscouting, sjöscouting etc. Fördjupad insikt om scoutingens traditioner och deras betydelse Förstår världsorganisationernas, FS:s, FiSSc:s, distriktens och kårens uppgifter och arbetsfördelningen mellan de olika parterna Förstår FS:s grundstadga och scoutrörelsens målsättningar och värdegrund Förstår scoutingens mångfald och förenande faktorer såväl lokalt som globalt Förstår scoutrörelsens roll som en del av samhället samt dess position i förhållande till samhället och till samhällets utveckling Omfattning (h) 2 2 3 Kunskapsområde Ledarskap Modul Scoutledarskap Organisationsledarskap Ledarskap vid förändring Utvecklar sin självkännedom och sitt sätt att fungera som medlem i och som ledare för en vuxengrupp Förstår vilka faktorer som ingår i ledarskap och beaktar dessa i sin verksamhet som ledare Känner till scoutingens ledarskapsbild och förstår scoutledarens roll som fostrare och som stöd för en verksamhet där barn och unga är målgruppen Utvecklar sitt eget ledarskapssätt i olika situationer och bland olika typer av vuxna och unga Identifierar situationer där ledarskap krävs och kan fungera på ett ändamålsenligt sätt Kan leda sig själv Kan motivera andra Förstår grunduppgiften och målen för den organisation jag leder, dess intressentgrupper och dess förhållande till det omgivande samhället Kan på basen av föregående organisera verksamheten och processerna inom organisationen, samt fördela uppgifter och följa upp verksamheten på ett ändamålsenligt sätt Kan utnyttja de verktyg och resurser för ledarskap som organisationen erbjuder Kan delta i och leda beslutsfattandet inom organisationen Känner till förutsättningarna för att driva genom en förändring Kan tillämpa modeller och principer för förändringsprocesser Förstår betydelsen av kommunikation vid en förändringsprocess Omfattning (h) 3 3 4
Kunskapsområde Modul Kunskapsområde Kåren Modul Att leda kårverksamheten Att stöda kåren 1 Att stöda kåren 2 Förstår kårens uppgift som scoutfostrare Kan identifiera kårens styrkor och utvecklingsområden i den vardagliga verksamheten Kan utvärdera kårens verksamhet tillsammans med kårchefen Förstår sin egen roll som ett externt stöd för kåren Kan utnyttja information Kan stöda kåren vid problemsituationer Kan stöda grundandet av en ny kår och utveckling av verksamheten i en falnande kår Kan utvärdera kårens verksamhet tillsammans med en regioninstruktör Kan handleda kårens ledare i planeringen av verksamheten på lång sikt, så att alla åldersgrupper och hela scoutprogrammet beaktas och material som finns till förfogande Omfattning (h) 4 4 3 Kunskapsområde Projekt Modul Projektledarskap 1 Projektledarskap 2 Barn och unga Barn och unga 1 Barn och unga 2 Känner till barns och ungas (7 22 år) utveckling enligt målen för fostran Känner till barns och ungas (7 22 år) världsbild Förstår betydelsen av att barn och unga (7 22 år) för sin utveckling behöver stöd av hög kvalitet Kan arrangera och leda ett evenemang för en viss åldersgrupp eller för kåren, vid behov med stöd av en mer erfaren ledare Kan ställa upp målsättningar för ett evenemang Kan göra upp en tidsplan för planeringen Behärskar planering, förverkligande och utvärdering av ett evenemang Kan leda en liten projektorgaisation Kan be om hjälp vid behov Känner till de olika skedena i barns och ungas utveckling Förstår vilka behov barn och unga har Förstår och kan beakta specialgruppernas behov, exempelvis handikappscouter, invandrare, unga som riskerar att bli utslagna, inlärningssvårigheter Modulen kan anpassas enligt lokala behov och förhållanden Kan åta sig ansvarsuppgifter i stora projekt på distrikts- eller centralorganisationsnivå. Kan använda verktyg för projektledarskap Känner till beslutsfattningsroller och -förfaranden inom projekt Kan fungera som medlem i en styrgrupp Omfattning (h) 3 3 Att stöda barns och ungas uppväxt Förstår hur man kan stöda barns och ungas uppväxt inom olika delområden av individutvecklingen: andlig fostran, förhållande till miljön, sexualfostran, stödjande av den egna identitetsutvecklingen, rusmedel, religion, hälsosamma levnadsvanor, kreativitet, självkännedom, förmåga att uttrycka sig själv Omfattning (h) 2 3 2 Kunskapsområde Modul Kunskapsområde Modul Utveckling Att planera ett utvecklingsprojekt Kan på kår- eller distriktsnivå planera ett utvecklingsprojekt för scoutverksamheten eller för kårens funktioner Att utveckla verksamheten Kan planera, genomföra och utvärdera ett projekt med målet att utveckla av scoutverksamheten, kåren, regionarbetet, scoutprogrammet, utbildningssystemet eller olika prosesser på kår-, distrikts-, eller centralorganisationsnivå Att utveckla strategin Kan utvärdera behoven i sin verksamhetsomgivningen Förstår scoutrörelsens uppgift samt de olika funktionärernas roll inom scoutrörelsen Kan utvärdera scoutverksamhetens tillstånd och hur väl scoutingen lyckas i sin grunduppgift Behärskar strategiprocessen Kan utvärdera och åskåddliggöra de förändringar som sker i verksamhetsomgivningen Kan utgående från dessa göra upp en vision och strategi för distriktet/fissc eller FS. Omfattning (h) 3 3 4 Föreningsverksamhet Kåren som förening Känner till kårens organisation samt dess ställning som förening Känner till hur beslut fattas inom kåren och kan aktivt delta i detta Känner till verksamhetsplanen och dess funktion Känner till grunderna för kårens ekonomi Känner till grunderna för kommunikation i kåren Att leda en förening Kan leda kårens verksamhet målinriktat och lagenligt Känner till grundprinciperna för kårekonomi och medelanskaffning Kan kommunicera inom och utom kåren Förstår betydelsen av och nyttan med intressentgrupper Förstår hur beslut fattas inom distriktet/fissc och hur kåren deltar i detta Verksamhetsområden Utbildningens innehåll är uppdelat i moduler: Program-/ utbildnings-/ och regionverksamhet på distriktsnivå Förstår betydelsen av verksamhetsområdet och sin egen roll inom verksamhetsområdet inim distriktet/fissc Känner till de centrala intressentgrupperna inom distriktet/ FiSSc och kan utnyttja dessa i uppdraget Känner till verksamhetsområdets årscykel och rutiner Att leda ett verksamhetsområde Behärskar årsrutinerna för att planera och förverkliga verksamheten inom verksamhetsområdet på distrikts/centralorganisationsnivå Kan inom sitt eget verksamhetsområde kartlägga och uppskatta behovet av utbildning, planera utbudet och utvärdera verksamheten i distrikten Behärskar rekrytering av projektarbetare samt kan göra ett handslag Kan använda verksamhetsområdets verktyg 14 15 Att leda en scoutorganisation Kan leda distriktet/fissc eller FS i egenskap av styrelse- eller rådsmedlem Behärskar årsplanering baserat på organisationens strategi Behärskar planeringen av ekonomin inom organisationen, inbegripande statsstöd och medelanskaffning Kan fungera i samarbete med organisationens intressentgrupper Behärskar organisationens stadgar och övriga styrdokument Omfattning (h) 3 4 2/2/2 3 6
Kunskaps- Utbildning område Modul Utbildning i kåren Omfattning (h) Kan utbilda och stöda kårens patrulledare Planering, genomförande och utvärdering av utbildningspass Kan planera och genomföra ett utbildningspass om ett bekant ämne för vuxna och för scouter i explorer- eller roverscoutålder. Kan också utvärdera inlärningen samt hur väl passet lyckats. Att leda en utbildningshelhet Kan leda och ansvara för planering, utförande och utvärdering av en utbildningshelhet, och kan godkänna utbildningshelheten som avlagd Utbildningssystemet Känner till utbildningssystemets målsättningar samt utbildningshelheterna inom utbildningssystemet i huvuddrag Kan använda modulbeskrivningarna och beskrivningarna av utbildningshelheterna för att planerina utbildningen inom det egna ansvarsområdet Känner till hur kontakterna mellan utbildningshelheterna inom det egna ansvarsområdet och de andra utbildningshelheterna fungerar Förstår att en utbildningshelhet kan se ut på många sätt Flerformsutbildning, att handleda och utvärdera inlärning Kan genomföra olika former av flerformsutbildningar inom sitt eget kunskapsområde. Kan uppskatta deltagarnas kunskapsnivå exempelvis utgående från tidigare erfarenhet och andra lärdomsprov. Kan stöda deltagarnas inlärning och göra upp inlärningsuppgifter. Känner till grunderna och de grundläggande verktygen för nätstudier Kan organisera målinriktad utbildning Kan handleda deltagare som utför sin utbildning på olika sätt Kan arrangera olika typer av utbildningsevenemang Kan handleda inlärning Kan utvärdera deltagarnas kunskapsnivå och inlärning 2 6 3 6 6 Kunskapsområde Verksamhet Modul Ledarskapsövning Att genomföra ett utvecklingsprojekt Omfattning (h) Fungerar som ansvarig ledare för ett kårevenemang Leder uppläggande av mål för evenemanget, planering, förverkligande och utvärdering. Utvärderar med handledaren sig själv som ledare och förverkligandet av evenemangets målsättningar Förverkligar i kåren, distriktet/fissc eller FS ett projekt som utvecklar scoutverksamheten, kåren, scoutprogrammet, utbildningssystemet eller en process Utvärderar under projektets gång sig själv som scoutledare tillsammans med handledaren. Utvärderar under projektets gång kåren, ditriktet/fissc eller FS som scoutfostrare. Kunskapsområde Utfärder och läger Modul Utfärdskunskaper Läger Lägerliv Kan de grundfärdigheter som behövs på en nattutfärd med en liten grupp: orientering, övernattning, bivackering, eldslagning, matlagning och ändamålsenlig användning av utrustningen Kan fungera miljömedvetet och ansvarstagande på utfärder Känner till allemansrätten och skyldigheterna Känner till miljökortet för läger och utfärder Kan fungera på hajk och kan övernatta i terrängen Kan utnyttja utfärder som verktyg för scoutfostran. Förstår betydelsen av läger- och utfärdsverksamhet som centrala metoder för att förverkliga scoutprogrammet i praktiken. Omfattning (h) 1+ 1 Har bekantat sig med typiska lägerarrangemang och kan delta i förverkligandet av ett tryggt läger. Kunskapsområde Kommunikation Modul Kommunikation inom kåren Kommunikation inom distriktet/fissc Kommunikation inom organisationen Förstår betydelsen av kommunikation inom kåren Kan förverkliga kommunkationen inom kåren med olika medel Kan informera om scouting och marknadsföra scoutverksamhet på distriktets/ FiSScs verksamhetsområde Känner till vad krisinformation är och kan informera om en kris i samarbete med de rätta instanserna och personerna Känner till vem som skall informera, vad som skall informeras om, när och åt vem informationen skall gå ut. Känner till informationskedjorna inom scoutorganisationen och inom intressentgrupper Kan göra upp en informations- och marknadsföringsplan på distriktsnivå Kan tillämpa olika medier för information om och marknadsföring av scouting och scoutverksamhet Känner till vem som skall informera, vad som skall informeras om, när och åt vem informationen skall gå ut känner till informationskedjorna inom scoutorganisationen och inom intressentgrupper Kan informera om scouting och marknadsföra scoutverksamhet på distrikts- / centralorganisationsnivå Känner till vad krisinformation är och kan informera om en kris i samarbete med de rätta instanserna och personerna Kan göra upp en informations- och marknadsföringsplan på distrikts-/ centralorganisationsnivå Kan tillämpa olika medier för information om och marknadsföring av scouting och scoutverksamhet Kan informera om och kommunicera vid förnyelser inom scoutingen Kan stöda organisationens ledning genom kommunikation och marknadsföring Omfattning (h) 3 3 7
Kunskapsområde Modul 18 Ekonomi Kårekonomi Kan göra upp en budget för kåren på basis av verksamhetsplanen Kan förverkliga medelanskaffning till kåren Förstår vad bokslut och balansräkning är och känner till rutinerna för revisionen av kårens räkenskaper Förstår sambandet mellan verksamhetsplan och ekonomi Kan leda rutinerna inom kårekonomin samt beslutsfattande i ekonomirelaterade frågor Distriktets/FiSScs ekonomi och medelanskaffning Förstår på ett djupare plan vilka faktorer organisationens ekonomi baserar sig på, samt de olika faktorernas betydelse Förstår att det är viktigt att på längre sikt följa upp och göra prognoser för att kunna planera organisationens ekonomi Förstår processerna i anknytning till att planera och fatta beslut om ekonomin, såväl inom den egna organisationen som i scoutorganisationer i allmänhet: förberedelser, beslutsfattande, verkställningsbeslut, praktiska verkställningsåtgärder Förstår projektekonomins särdrag Förstår betydelsen av olika medelanskaffningsmetoder. Ekonomi och medelanskaffning i en organisation Förstår på ett djupare plan vilka faktorer organisationens ekonomi baserar sig på, samt de olika faktorernas betydelse Förstår att det är viktigt att på längre sikt följa upp och göra prognoser för att kunna planera och reagera på störningar i organisationens ekonomi Förstår betydelsen av likviditet (betalningsberedskap) i den vardagliga skötseln av organisationens ekonomi Förstår processerna i anknytning till att planera och fatta beslut om ekonomin, såväl inom den egna organisationen som i scoutorganisationer i allmänhet: förberedelser, beslutsfattande, verkställningsbeslut, praktiska verkställningsåtgärder Förstår projektekonomins särdrag Förstår betydelsen av olika medelanskaffningsmetoder. Omfattning (h) 3 3 7 Utbildning på Välkommen till scouting -nivån UTB I LDNINGSHELHETE R För varje utbildningshelhet samt nivåprestation har separat definierats aspekter som hör till arrangerandet, godkännandet och avläggandet av helheten. Utbildningshelheternas moduler samt deras riktgivande omfattning framgår ur modulkartan. I detta kapitel har för varje utbildningshelhet och nivå fastställts följande saker: namn beskrivning av det scoutuppdrag som helheten stöder krav på förkunskaper och övriga inträdeskrav modulerna som hör till helheten den riktgivande omfattningen i timmar och utbildningspoäng arrangör och godkännare hur utbildningshelheten kan avläggas: som kurs, flerformsutbildning eller handledda självstudier de saker som beaktas i den avslutande diskussionen övriga förutsättningar för att utbildningshelheten ska kunna godkännas intyg och märken/insignier fortbildning och fortsättningsutbildning Utbildningshelheten Välkommen till scouting Vad stöder uppdragen? Utbildningen stöder alla scoutuppdrag och de vuxna som verkar inom scoutingen samt medlemmar i föräldraråd och stödorganisationer. Förkunskaper och andra krav Inga förhandskunskaper. En utbildningshelhet som är riktad till äldre för deltagandet ledare. Moduler Scouting rätt och slätt Trygg scouting Normativ omfattning i timmar 4 Omfattning i utbildningspoäng 0,1 Arrangör och Utbildningshelheten arrangeras i huvudsak av kåren och även enligt godkännare behov av distriktet/fissc eller centralorganisationen. I kåren kan utbildningshelheten t.ex. godkännas av kårchefen eller utbildningsansvariga men minimikravet är en person som minst har utfört scoutledargrundutbildningen. Utförande av utbildningshelheten på en kurs Utförande av utbildningshelheten som flerformsutbildning Utförande av utbildningshelheten genom handledda självstudier Saker att beakta under den avslutande diskussionen Andra förutsättningar för godkännande Diplom och insignier Fort- och fortsättningsutbildning Utbildningshelheten arrangeras typiskt som ett 1 2 kvällars utbildningsevenemang eller som en del av ett annat evenemang riktat till kårens ledare. Vanligtvis inte meningsfullt Utbildningshelheten kan avläggas i samband med utförandet av uppdraget under handledning av en mera erfaren ledare med hjälp av handledningsdiskussioner och material. Som stöd för utbildningshelheten är tilltänkt ett Scoutfakta -utbildningsmaterial Det viktiga under avslutningsdiskussionen är att identifiera scoutingens målsättningar och metoder samt de vuxnas roll inom scoutingen. Till avläggandet av utbildningshelheten hör även en diskussion om det egna scoutuppdraget och de egna målsättningarna i uppdraget samt en fördjupning i självkännedom och scoutingens värderingar. Man får ett diplom efter avlagd utbildning. Utbildning ansluten till uppdraget
Utbildning på Scoutledargrundutbildning -nivån Utbildningshelheten Vice åldersgruppsledare, vargunge/äventyrsscout (vice akela, vice kapten) Vad stöder uppdragen? För dem som verkar som hjälpledare för en vargungeflock eller ett äventyrsscoutlag. För åldersgruppernas ledare Förkunskaper och andra krav för Inga förhandskunskaper. För explorer- och roverscouter deltagandet samt äldre ledare Moduler Vargunge/Äventyrsscoutprogrammet Vargunge/Äventyrsscout/Spejarscout/ ExplorerscoutRoverscoutprogrammet Barn och unga I Handledning av barn och unga Trygg verksamhet Att leda och handleda en åldersgrupp Utfärdskunskaper Åldersgruppsledare, vargunge/ äventyrsscout/ spejarscout/explorerscout/roversscout Inga förhandskunskaper. För roverscouter och äldre ledare Ledare i kåren -utbildning För vuxna och unga ledare som har allmänna ledaruppdrag i kåren. Inga förhandskunskaper. För roverscouter och äldre ledare Programmets grunder Scoutingens grunder Kåren som förening Projekt I Normativ omfattning i timmar 4 17 14 Omfattning i utbildningspoäng 0,1 0,6 0,5 Arrangör och Distriktet /FiSSc. Utbildningen godkänns av en scoututbildare som godkänts för sitt uppdrag av en utbildning- Distriktet /FiSSc. Utbildningen godkänns av en scoututbildare som godkänts godkännare för sitt uppdrag av en utbildningsinstruktör. sinstruktör. Utförande av utbildningshelheten på en kurs Utförande av utbildningshelheten som flerformsutbildning Utförande av utbildningshelheten genom handledda självstudier Saker att beakta under den avslutande diskussionen Andra förutsättningar för godkännande Utbildningshelheten arrangeras normalt som en 1 2 kvällars eller en kort dagskurs som kan inkludera en förhandsuppgift. Speciellt för de yngre deltagarna rekommenderas att utbildningen avläggs på en kurs. Kursen kan även kombineras med praktiska vinkar och färdighetsutbildning. Vanligtvis inte meningsfullt Utbildningshelheten kan avläggas även i kåren inom scoutuppdraget under handledning av en mera erfaren ledare. I dessa fall stöds den som utbildar sig förutom av en instruktör från distriktet/fissc även av en mera erfaren åldersgruppsledare i kåren tillsammans med vilken han eller hon leder gruppen. Den mera erfarna ledaren stöder inlärningen med hjälp av handledningsdiskussioner som hålls i samband med verksamhetsplaneringen. Därtill finns den ifrågavarande åldersgruppens ledarhandbok och scoutledarhandboken som stöd. Avslutningsdiskussionen hålls tillsammans med distriktets/fissc:s scoututbildare. Inledningsdiskussionen kan ifall man kommit överens om detta med distriktets utbildare även hållas av den ledare i kåren som hållit handslagsdiskussion med deltagaren. Detta avläggningssätt passar bäst för vuxna deltagare, speciellt sådana som redan har avlagt någon annan åldersgrupps motsvarande utbildning. Under avslutningsdiskussionen är det väsentligt att konstatera att deltagaren är kapabel att förverkliga de möten och andra evenemang som hör till den ifrågavarande åldersgruppens program. Till avläggandet av utbildningshelheten hör även en diskussion om det egna scoutuppdraget och de egna målsättningarna i uppdraget samt en fördjupning i självkännedom och scoutingens värderingar. Utbildningen arrangeras normalt som en kurs under ett långt veckoslut inklusive en förhandsuppgift och -träff. Speciellt för de yngre deltagarna rekommenderas att utbildningen avläggs på en kurs. På en utvidgad kurs kan man även inkludera praktiska tips och färdighetsutbildning. Utbildningshelheten ingår i scoutledargrundutbildningen. Kan avläggas som flerformsutbildning speciellt då det är fråga om en ny kårs vuxna ledare som stöds av en erfaren ledare i ifrågavarande kår. Utbildningshelheten kan avläggas även i kåren i Utbildningshelheten kan avläggas även i kåren i samband med det egna ledaruppdraget under samband med det egna ledaruppdraget under handledning av en mera erfaren ledare. I dessa fall handledning av en mera erfaren ledare. I dessa fall stöds den som utbildar sig förutom av en instruktör stöds den som utbildar sig förutom av en instruktör från distriktet/fissc även av en mera erfaren ledare från distriktet/fissc även av en mera erfaren ledare i kåren tillsammans med vilken han eller hon leder i kåren tillsammans med vilken han eller hon leder gruppen eller som har insyn i deltagarens scoutuppdrag. gruppen eller som har insyn i deltagarens scoutup- Den mera erfarna ledaren stöder inlärningen pdrag. Den mera erfarna ledaren stöder inlärningen med hjälp av de handledningsdiskussioner som hålls med hjälp av de handledningsdiskussioner som hålls i samband med verksamhetsplaneringen. Därtill i samband med verksamhetsplaneringen. Därtill finns scoutledarhandboken som stöd. Avslutningsdiskussionen finns scoutledarhandboken som stöd. Avslutningsdis- hålls tillsammans med distriktets/fissc:s kussionen hålls tillsammans med distriktets/fissc:s scoututbildare. Inledningsdiskussionen kan ifall man scoututbildare. Inledningsdiskussionen kan ifall man kommit överens om detta med distriktets utbildare kommit överens om detta med distriktets utbildare även hållas av den ledare i kåren som hållit handslagsdiskussion även hållas av den ledare i kåren som hållit handslags- med deltagaren. Detta avläggningssätt diskussion med deltagaren. Detta avläggningssätt passar bäst för vuxna deltagare. passar bäst för vuxna deltagare. Under den avslutande diskussionen är det väsentligt att konstatera att deltagaren har fått en helhetsbild av ifrågavarande åldersgrupp, dess program, de vuxnas roll samt av det egna scoutuppdragets innehåll. Avläggandet av utbildningshelheten förutsätter att man deltar i den övernattningsutflykt (hajken) som hör till Utfärds -modulen. Utflyktserfarenheten kan vara en del av utbildningsevenemanget eller kan ha avlagts före utbildningen, vilket i så fall bestyrks av kårchefen. Till avläggandet av utbildningshelheten hör en diskussion om det egna uppdraget samt en fördjupning i självkännedom och scoutingens värderingar. Under den avslutande diskussionen är det väsentligt att konstatera att deltagaren fått en helhetsbild av scoutprogrammet och kårens verksamhet som en helhet samt av det egna scoutuppdragets innehåll. Till avläggandet av utbildningshelheten hör även en diskussion om det egna scoutuppdraget och de egna målsättningarna i uppdraget samt en fördjupning i självkännedom och scoutingens värderingar. Diplom och insignier Man får ett diplom efter avlagd utbildning. Man får ett diplom efter avlagd utbildning. Fort- och fortsättningsutbildning Motsvarande åldersgruppsledarutbildning Åldersgruppsansvarigutbildning Utbildning för att leda en kår
Utbildning på Scoutledarfortsättningsutbildning -nivån Utbildningshelheten Åldersgruppsansvarig -utbildning Kårledarskap -utbildning Utbildningsansvarig -utbildning Vad stöder uppdragen? För äldre ledare som fungerar som åldersgruppsansvarig i kåren eller som leder grupper som består av vuxna För kårstyrelsens medlemmar och kårens övriga ledare. För den som verkar som utbildningsansvarig i kåren Förkunskaper och andra krav för deltagandet Scoutledargrundutbildning Scoutledargrundutbildning Scoutledargrundutbildning Moduler Handslaget och handledning av vuxna Handslaget och handledning av vuxna Handslaget och handledning av vuxna Att leda och handleda en vuxengrupp Scoutledarskap Läger Utbildning i kåren Barn och unga 2 Att anpassa programmet Att leda och handleda en vuxengrupp Scoutledarskap Att leda kårverksamhet Att leda en förening Normativ omfattning i timmar 18 17 3 Omfattning i utbildningspoäng 0,7 0,6 0,1 Arrangör och godkännare Utförande av utbildningshelheten på en kurs Utförande av utbildningshelheten som flerformsutbildning Utförande av utbildningshelheten genom handledda självstudier Saker att beakta under den avslutande diskussionen Andra förutsättningar för godkännande Distriktet/FiSSc. Utbildningen godkänns av en scoututbildare som godkänts för sitt uppdrag av en utbildningsinstruktör. Utbildningshelheten arrangeras normalt som kurs under ett långt veckoslut. Kursen inkluderar även ofta en förhandsuppgift eller -träff. Kan avläggas som flerformsutbildning speciellt då det är fråga om en ny kårs vuxna ledare som stöds av en erfaren åldersgruppsansvarig i ifrågavarande kår. Samtidigt kan en del av ledarna även avlägga utbildning för att leda kåren, då dessa två utbildningar delvis har samma innehåll. Utbildningshelheten kan avläggas även i samband med utförandet av uppdraget under handledning av en mera erfaren ledare. I dessa fall stöds den som utbildar sig förutom av en instruktör från distriktet även av en mera erfaren ledare i kåren tillsammans med vilken han eller hon leder gruppen. Den mera erfarna ledaren stöder inlärningen med hjälp av de handledningsdiskussioner som hålls i samband med verksamhetsplaneringen. Därtill finns scoutledarhandboken som stöd. Avslutningsdiskussionen hålls tillsammans med distriktets utbildare. Inledningsdiskussionen kan ifall man kommit överens om detta med distriktets utbildare även hållas av den person i kåren som rekryterat den som utbildar sig till uppdraget. Detta avläggningssätt passar bäst för vuxna deltagare. Under den avslutande diskussionen är det väsentligt att konstatera att deltagaren fått en helhtsbild av hur rman kan tillämpa scoutprogrammet i kåren under olika omständigheter, av att leda och handleda andra åldersgruppsledare, av scoutledarskap samt av att förverkliga stöd- och närledar utbildning som arrangeras för explorerscouter. Till avläggandet av utbildningshelheten hör även en diskussion om det egna scoutuppdraget och de egna målsättningarna i uppdraget samt en fördjupning i självkännedom och scoutingens värderingar. Distriktet/FiSSc. Utbildningen godkänns av en scoututbildare som godkänts för sitt uppdrag av en utbildningsinstruktör. Utbildningshelheten arrangeras normalt som kurs under ett långt veckoslut. Kursen inkluderar även en förhandsuppgift eller -träff. Kan avläggas som flerformsutbildning speciellt då det är fråga om en ny kårs vuxna ledare som stöds av en erfaren åldersgruppsledare i ifrågavarande kår. Samtidigt kan en del av ledarna även avlägga åldersgruppsansvarig -utbildning, då dessa två utbildningar delvis har samma innehåll. Utbildningshelheten kan arrangeras som en del av åldersgruppsansvarig-utbildningen, eller som en fristående utbildning. Som fristående utbildning för utbildningsansvariga kan modulen gärna arrangeras i samband med något annat evenemang, som en kort dagskurs eller som en kvällskurs över en eller två kvällar. Då man ordnar utbildningen fristående rekommenderas det att man koncentrerar sig mer på utbildningssystemet. Kan avläggas som flerformsutbildning speciellt då det är fråga om en ny kårs vuxna ledare som stöds av en erfaren ledare som har god kännedom om utbildningssystemet och handledning i praktiken. Utbildningshelheten kan avläggas även i samband med utförandet av uppdraget under handledning av en mera erfaren ledare. I dessa fall stöds den som utbildar sig förutom av en instruktör från distriktet även av en mera erfaren ledare i kåren tillsammans med vilken han eller hon leder gruppen. Den mera erfarna ledaren stöder inlärningen med hjälp av de handledningsdiskussioner som hålls i samband med verksamhetsplaneringen. Därtill finns scoutledarhandboken som stöd. Avslutningsdiskussionen hålls tillsammans med distriktets utbildare. Inledningsdiskussionen kan ifall man kommit överens om detta med distriktets utbildare även hållas av den person i kåren som rekryterat den som utbildar sig till uppdraget. Detta avläggningssätt passar bäst för vuxna deltagare. Under den avslutande diskussionen är det väsentligt att konstatera att deltagaren fått en helhetsbild av hur man leder kårens verksamhet både som förening och som en grundenhet för scoutverksamheten med har ett centralt ansvar för att scoutprogrammet förverkligas. Diplom och insignier Man får ett diplom efter avlagd utbildning. Man får ett diplom efter avlagd utbildning. Fort- och fortsättnings- Programinstruktörsutbildning, scoutledarfortsättningsutbildningen utbildning som en helhet. Under den avslutande diskussionen är det väsentligt att konstatera att deltagaren fått en helhetsbild av scoutingens handslags- och utbildningssystem samt metoder för att hålla sig uppdaterad om kårens ledarresurser. Till avläggandet av utbildningshelheten hör även en diskussion om det egna scoutuppdraget och de egna målsättningarna i uppdraget samt en fördjupning i självkännedom och scoutingens värderingar. Scoututbildarutbildning; åldersgruppsansvarig - utbildning eller utbildning för att leda kåren
Utbildning på Scoutledarfortsättningsutbildning -nivån Utbildningshelheten Välkommen till distriktet/fissc Scoututbildare Att leda en grupp i distriktet/fissc Vad stöder uppdragen? För scoututbildare eller personer som handhar För personer som leder ett utskott, en grupp, kommitté eller projektgrupp inom distriktet/fissc (eller För personer som inleder ett uppdrag i distriktet/fissc andra utbildningsuppdrag inom distriktet/fissc eller (eller centralorganiastionen) centralorganisationen. centralorganisationen). Förkunskaper och andra krav för deltagandet Scoutledargrundutbildning Scoutledargrundutbildning Scoutledargrundutbildning Moduler Handslaget och handledning av vuxna Att leda och handleda en vuxengrupp Scouting Att anpassa programmet Scouting Utbildningstillfällets planering, förverkligande och utvärdering Att leda en utbildningshelhet Handslaget och handledning av vuxna Att leda och handleda en vuxengrupp Att genomföra ett utvecklingsprojekt Projekt 2 Organisationsledarskap Normativ omfattning i timmar 9 15 15 Omfattning i utbildningspoäng 0,3 0,6 0,6 Arrangör och godkännare Utförande av utbildningshelheten på en kurs Utförande av utbildningshelheten som flerformsutbildning Utförande av utbildningshelheten genom handledda självstudier Saker att beakta under den avslutande diskussionen Distriktet/FiSSc; även centralorganisationen ordnar den speciellt för sina egna förtroendevalda. Utbildningen godkänns av en scoututbildare som godkänts för sitt uppdrag av en utbildningsinstruktör eller av utbildningsutskottet (FS) Utbildningshelheten arrangeras normalt som en kurs under ett långt veckoslut. Kursen innehåller en förhandsuppgift eller -träff. Utbildningen kan även vid behov arrangeras som flerformsutbildning, i vilken man utnyttjar verksamhetskalenderns utbildningsevenemang, handledda självstudier och utbildningsuppgifter. Flerformsutbildningen kan även arrangeras för en specifik grupp inom distriktet/fissc. Utbildningshelheten kan även avläggas i samband med utförandet av uppdraget under handledning av en mera erfaren ledare med hjälp av handledningsdiskussioner samt genom att bekanta sig med skrivet material. Under den avslutande diskussionen är det väsentligt att konstatera att deltagaren under handslagsdiskussionen och distriktets/fissc:s handledning uppfattat distriktets/ FiSSc:s uppgifter och det egna uppdraget i distriktet/ FiSSc, förstått distriktets/fissc:s verksamhet, lärt sig hur ledarskapet i en vuxengrupp skiljer sig från ledarskapet i en barn- och ungdomsgrupp samt fått en klar bild av scoutingens målsättningar, värderingar och metoder. Distriktet/FiSSc; även centralorganisationen ordnar den speciellt för sina egna förtroendevalda. Utbildningen godkänns av en scoututbildare som godkänts för sitt uppdrag av en utbildningsinstruktör eller av utbildningsutskottet (FS) Utbildningshelheten arrangeras normalt som en kurs under ett långt veckoslut. Kursen innehåller en förhandsuppgift eller -träff. Utbildningen kan även vid behov arrangeras som flerformsutbildning, i vilken man utnyttjar verksamhetskalenderns utbildningsevenemang, handledda självstudier och utbildningsuppgifter. Flerformsutbildningen kan även arrangeras för en specifik grupp inom distriktet/fissc. Utbildningshelheten kan även avläggas i samband med utförandet av uppdraget under handledning av en mera erfaren ledare med hjälp av handledningsdiskussioner samt genom att bekanta sig med skrivet material. Under den avslutande diskussionen är det väsentligt att deltagaren under handslagsdiskussionen och handledningen förstått scoututbildarens roll och fått en klar bild av scoutingens målsättningar, värderingar och metoder samt de vuxnas roll i scoutingen. Därtill skall deltagaren ha fått en bild av handslaget och scoututbildningens betydelse som en del av handledningen, scoututbildarens grundläggande färdigheter samt metoder för att godkänna utbildningshelheter. Under den avslutande diskussionen är det väsentligt att konstatera att deltagaren behärskar Välkommen till förbundet -helheten samt att han/hon under handslagsdiskussionen och handledningen fått en bild av den egna organisationens verksamhet och den egna gruppens uppgifter samt förverkligandet av utvecklingsprojekt och andra projekt. Andra förutsättningar Till avläggandet av utbildningshelheten hör även en diskussion om det egna scoutuppdraget och de egna målsätt- Till avläggandet av utbildningshelheten hör även en diskussion om det egna scoutuppdraget och de egna för godkännande ningarna i uppdraget samt en fördjupning i självkännedom målsättningarna i uppdraget samt en fördjupning i självkännedom och scoutingens värderingar. och scoutingens värderingar. Diplom och insignier Man får ett diplom efter avlagd utbildning. Man får ett diplom efter avlagd utbildning. Fort- och fortsättningsutbildning Att leda en grupp i distriktet; Scoututbildare; Att leda en scoutorganiastion; instruktörsutbildningara Utbildningsinstruktörsutbildning Utbildning för att leda en organisation, instruktörsutbildningarna 24 25