Barnkonventionens genomförande i elva kommuner Rapport från Partnerskapets kollegiala granskning Borlänge Gunnared stadsdel/göteborg Gävle Haninge Karlskoga/Degerfors Sigtuna Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund
Denna rapport är skriven till Socialdepartementet, Barnombudsmannen, Partnerskapets kommuner, samt andra kommuner och organisationer som vill ta del av Partnerskapets arbete. Juni 2010 Text: Stina Liljedahl och Cecilia Ljung Referenspersoner: Politiker och tjänstemän i partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen Rapporten finns för nedladdning på Partnerskapets hemsida: www.orebro.se/barnkonventionen
SAMMANFATTNING Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen är ett samarbete mellan elva kommuner i Sverige. Partnerskapet arbetar för att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling, trygghet samt delaktighet och inflytande. FN:s konvention om barnets rättigheter och målet för barnpolitiken är grunden för partnerskapets arbete. Partnerskapets utvecklingsarbete följs upp och utvärderas via kollegial granskning. Kollegial granskning är en metod som bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknande den som granskas, i detta fall kollegor inom partnerskapet. Styrprocesser, delaktighet och inflytande, samt framtid är de frågeområden som behandlades under den kollegiala granskningen. Syftet med denna rapport är att ge en samlad bild av partnerskapets elva kommuners arbete med barnrättsfrågor i kommunen utifrån resultat från kollegial granskning. Syftet är även att beskriva kollegial granskning som metod för uppföljning, samt att sprida metod och resultat. Denna rapport är en sammanfattande beskrivning utifrån de elva rapporter som skrivits vid tillfället för kollegial granskning år 2009. Granskningsrapporterna har även kompletterats med synpunkter och kommentarer från partnerskapets deltagare, både politiker och tjänstemän. En jämförelse görs även med partnerskapets kollegiala granskning 2007 och de rapporter som beskrev den processen. Resultatet visar att de flesta av partnerskapets kommuner har styrdokument där barnkonventionen och dess intentioner återfinns, samt även formaliserade organisationer för barnkonventionsarbetet. En brist i många av kommunerna ses dock vad gäller uppföljning av arbetet. Beträffande delaktighet och inflytande finns många goda exempel att utläsa. Ungefär hälften av kommunerna lyfte under granskningstillfället fram exempel på hur barnkonventionen konkretiserats i verksamheten, exempelvis via matråd inom skolan, former för ungdomsdemokrati samt i samhällsplanering. De flesta kommunerna måste dock hitta former för återkoppling till de barn och unga som varit delaktiga. Partnerskapets deltagare upplever att nätverkets arbete är värdefullt, samt att själva granskningstillfället har ett värde i sig. Den granskande kommunens förkunskaper om arbete med barnrättsfrågor ses som en fördel för att kunna lämna användbara förslag på hur den granskade kommunens verksamhet ska kunna utvecklas och förbättras. En framgångsfaktor som lyfts fram utifrån granskningsrapporterna är avsatta resurser för att arbeta med barnrättsfrågorna. Ett utvecklingsområde är systematik vad gäller uppföljning av barnkonventionsarbetet. Förslag såsom barnchecklista och barnbokslut lyfts fram. Den sammanfattande bilden av den senast genomförda kollegiala granskningen är att de flesta kommunerna gjort framsteg sedan granskningen 2007. Framför allt gäller det medvetenheten om barnkonventionen och kopplingen mellan den och det arbete som kommunen bedriver. Flera presenterade konkreta aktiviteter som exempelvis olika typer av forum för dialog med ungdomar. Man lyfte också fram hur styrdokument hade förtydligats med utgångspunkt från barnkonventionen. Även vid granskningen 2007 gavs många exempel på arbete med ungdomar, men skillnaden denna gång var att arbetet tydligare kopplades till barnkonventionen, att den blivit en medveten del av arbetet. Utifrån det gemensamma resultatet kan man även konstatera att många är engagerade när det gäller barnrättsfrågor och barnpolitik.
Den kollegiala granskningen startade processer i samtliga kommuner. Det faktum att deltagarna efter mötets slut kom på ytterligare insatser inom barnrättsområdet visar på att processen lever vidare, trots att allt arbete inte lyftes under själva intervjutillfället.
INNEHÅLL Sidan 1. Inledning 3 1.1 Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 3 1.2 Barnpolitiken och FN:s konvention om barnets rättigheter 3 1.3 Barnperspekiv, barnets perspektiv samt barnrättsperspektiv 4 2. Bakgrund 4 2.1 Partnerskapets kollegiala granskning 4 2.1.1 Frågeområden 5 2.1.2 Dialog med barn och unga 5 3. Syfte 5 4. Metod 5 5. Resultat 6 5.1 Styrprocesser 6 5.2 Delaktighet och inflytande 6 5.3 Framtid 7 6. Slutsatser 8 6.1 Resultatdiskussion 8 6.1.1 Styrprocesser 8 6.1.2 Delaktighet och inflytande samt framtid 8 6.1.3 Hänt sedan 2007 8 6.2 Framgångsfaktorer och utvecklingsområden 9 6.2.1 Framgångsfaktorer 9 6.2.2 Utvecklingsområden 9 6.3 Metoddiskussion - kollegialgranskning 9 Bilaga 1 11 Bilaga 2 15 2
1. INLEDNING 1.1 Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen skapades ur en vilja att hitta användbara verktyg för att säkra barns och ungdomars rättigheter i kommunerna. Partnerskapet arbetar för att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Partnerskapet ska lyfta fram och organisera ett idéoch erfarenhetsutbyte kring olika metoder för att nå mål som riksdag och regering beslutat om. Ambitionen är också att hitta sektorsövergripande insatser för att olika huvudmän ska kunna samverka och förverkliga gemensamma mål. Genom olika insatser i kommunerna är partnerskapets intentioner att skapa en god och långsiktig grund för att ett barnrättsperspektiv ska vara utgångspunkt för alla beslut och åtgärder som rör barn. Prioriterade områden inom Partnerskapet arbete är: Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande. Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen. Utveckling av metoder för att mäta resultaten i arbetet. Spridning av kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt. Partnerskapet bildades i juni 2004. Tolv kommuner tecknade en överenskommelse om partnerskap fram till och med 2007. I december 2007 beslutade elva kommuner att förlänga partnerskapet ytterligare fyra år, med syfte att fördjupa arbetet med barnkonventionens genomförande i kommunerna, med utgångspunkt från partnerskapets första tre år. De kommuner som deltar i nätverket (2007-2010) är: Borlänge, Gunnareds stadsdel/göteborg, Gävle, Haninge, Karlskoga/Degerfors, Sigtuna, Trelleborg, Uppsala, Västerås, Örebro, Östersund. I varje kommun pågår processer som ägs av kommunen utifrån respektive kommuns egna mål och ambitioner. Partnerskapet bygger på idén att deltagande kommuner utöver det egna arbetet på hemmaplan genom erfarenhetsutbyte, samverkan och samarbete skapar synergieffekter som ökar takten på genomförandet av barnkonventionen. Genom nära samarbete och samverkan med Socialdepartementet och Barnombudsmannen samt andra aktörer uppnås ytterligare effekter. 1.2 Barnpolitiken och FN:s konvention om barnets rättigheter Grunden för partnerskapets arbete är FN:s konvention om barnets rättigheter, (barnkonventionen), och målet för barnpolitiken [1]. Målet för Sveriges barnpolitik är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målformuleringen utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter och omfattar varje flicka och pojke upp till 18 år. Barnpolitiken verkar för att ett barnrättsperspektiv ska genomsyra alla politikområden och verksamheter där barn är berörda. Barnkonventionen består i sin helhet av 54 artiklar. Fyra av konventionens artiklar är så kallade huvudprinciper. Huvudprinciperna uttrycker kärnan av barns rättigheter: [1] Barnskrivelse Skr. 2007/08:111, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Prop. 2009/10:232 3
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar om barnets fysiska hälsa, men också om andlig, moralisk, psykisk och social utveckling. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 1.3 Barnperspektiv, barnets perspektiv, samt barnrättsperspektiv Barnperspektivet innebär att man inför varje beslut eller åtgärd ska överväga om beslutet eller åtgärden rör eller kan röra barn och i så fall på vilket sätt. En förutsättning för detta är att beslutsfattare eller andra involverade aktörer också försöker se beslutet med barnets eller barnens ögon. Det handlar således om vuxnas barnperspektiv. Barnens perspektiv betyder att barnen själva blir tillfrågade och att de får bidra med synpunkter och förslag. Det viktiga är att få fram barnens egna uppfattningar om sina liv och deras syn på tillvaron. Vägen för att nå dit går via samtal och dialog. Om man utifrån ett barnperspektiv/barnets perspektiv konstaterar att beslutet eller åtgärden har konsekvenser för barn ska hänsyn tas till barnkonventionen, Det vill säga till barnrättsperspektivet. Barnperspektivet och/eller barnets perspektiv är på det sättet ingången till barnrättsperspektivet. Barnrättsperspektivet uttrycker skyldigheten att genom lämpliga åtgärder förverkliga barnets mänskliga rättigheter. 2. BAKGRUND 2.1 Partnerskapets kollegiala granskning Kommunernas utvecklingsarbete har följts upp bland annat genom kollegial granskning. Kollegial granskning är en metod för ömsesidigt lärande och utveckling, och ska främst ses som rådgivande. Kollegial granskning bygger på att värdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknande den som granskas, i detta fall kollegor inom partnerskapet. Den etiska aspekten är viktig vid kollegial granskning. Det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Metoden kollegial granskning genomfördes av partnerskapet första gången 2007 och utvecklades sedan till den granskning som genomfördes under hösten 2009. Den kollegiala granskningen inom partnerskapet innebar att varje kommun först gjorde en värdering av det egna arbetet. Denna värderingsprocess genomfördes endast inför det första granskningstillfället (2007). När man hade ett utgångsläge, granskade kommunerna varandra och skrev en rapport om resultatet. Respektive kommuns egen rapport har presenterats i hemkommunen. Denna presentation har sett olika ut, men har i samtliga kommuner delgetts deltagarna, såväl tjänstemän, politiker och unga. 4
Den kollegiala granskningen 2009 genomfördes utifrån en strategi/mall som tagits fram i samverkan mellan samtliga kommuner i partnerskapet (bilaga 1). Varje granskning genomfördes under en dag genom tre möten med; politiker, tjänstemän/chefer samt med verksamhetsnära personal [2]. De inbjudningar som skickades ut inför dessa möten var även de framtagna utifrån en gemensam mall. Vem som undertecknade inbjudan såg dock olika ut i de deltagande kommunerna. 2.1.1 Frågeområden Den framtagna strategin för genomförande av granskningen innehåller även ett frågebatteri som användes av de granskande kommunerna (bilaga 1). Samtliga grupper fick svara på frågor inom områdena styrprocesser, inflytande och delaktighet, samt framtid. Inom varje frågeområde ställdes ett antal frågor. Styrprocesser Med styrprocesser menas hur barnkonventionen syns i styrdokument, hur kommunens barnkonventionsarbete är organiserat, samt hur kopplingen mellan styrdokument och verksamhet ser ut. Inom området styrprocesser ryms även frågor kring uppföljning av barnkonventionsarbetet. Inflytande och delaktighet Med inflytande och delaktighet menas huvudsakligen budskapet i barnkonventionens artikel 12, det vill säga barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Den granskade kommunen besvarade frågor kring sina egna erfarenheter av barns inflytande, metoder och återkoppling. Framtid Framtidsfrågan handlade om att beskriva kommunens ambitioner med utvecklingen av barnrättsfrågor, samt beskriva en önskad bild av hur det ser ut i kommunen om fyra år. 2.1.2 Dialog med barn och unga För att involvera barn och ungdomar i den kollegiala granskningen fördes en dialog med barn och unga före granskningsdagen, för att på så sätt få med ungas synpunkter i processen. Ett gemensamt frågeunderlag togs fram med utvalda frågor från Ungdomsstyrelsens enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP (bilaga 2). Kommunerna valde själva i vilken omfattning man frågade unga, i vilken form det skulle ske samt urval av åldersgrupp. Barnens/ungdomarnas åsikter inhämtades bland annat via enkätundersökningar och intervjuer. Resultatet från enkätundersökning/intervjuer med unga presenterades i samband med tillfället för kollegial granskning och redovisades inom ramen för frågeområdet inflytande och delaktighet. På det sättet inkluderades barns och ungas perspektiv i de vuxnas granskning. 3. SYFTE Syftet med denna rapport är att ge en samlad bild av partnerskapets elva kommuners arbete med barnrättsfrågor i kommunen utifrån resultat från kollegial granskning. Syftet är även att beskriva kollegial granskning som metod för uppföljning, samt att sprida metod och resultat. [2] Verksamhetsnära personal på olika nivåer, exempelvis rektor och lärare. 5
4. METOD Denna rapport är en sammanfattande beskrivning utifrån de elva rapporter som skrivits vid tillfället för kollegial granskning år 2009. Granskningsrapporterna har även kompletterats med synpunkter och kommentarer från partnerskapets deltagare, både politiker och tjänstemän. En jämförelse görs även med partnerskapets kollegiala granskning 2007 och de rapporter som beskrev den processen. 5. RESULTAT Resultatet har delats in i underrubriker utifrån de frågeområden som behandlats i den kollegiala granskningen, det vill säga styrprocesser, delaktighet och inflytande, samt framtid. Under rubrikerna styrprocesser och delaktighet och inflytande redovisas några av de mest framträdande resultaten i punktform. Under rubriken framtid citeras några positiva uttalanden från deltagande politiker, tjänstemän och verksamhetsnära personal. 5.1 Styrprocesser Barnkonventionen finns med i de flesta kommuners styrdokument. Även om barnkonventionen vissa gånger inte nämns ordagrant, så finns dess intentioner med i styrdokumenten. I de flesta kommunerna finns en stark politisk vilja att driva barnkonventionsarbetet. Politikerna är samstämmiga, även om personalen i ett fåtal kommuner uttrycker att de inte kan se den politiska viljan. De flesta av partnerskapets kommuner har en formaliserad organisation för barnkonventionsarbetet. Det finns exempelvis kommuner som utsett en nämnd med ansvar för processen, samt kommuner med tvärsektoriella nätverk med utsedda personer som ansvarar för att frågan lyfts inom deras sakområden. Andra kommuner har en politisk styrgrupp samt samordnande tjänsteman för barnrättsfrågor inom ramen för sitt uppdrag. Ett fåtal kommuner är otydliga i sin presentation av barnkonventionsarbetets organisation. Ett fåtal kommuner har en tydlig röd tråd i barnkonventionsarbetet från politik till verksamhet. I ungefär hälften av kommunerna är det dock oklart för den verksamhetsnära personalen hur styrdokumenten ska tillämpas. Ett fåtal av partnerskapets kommuner har systematik för uppföljning av barnkonventionsarbetet, exempelvis barnbokslut. I de flesta av partnerskapets elva kommuner finns det dock brister vad gäller systematik för uppföljning av barnkonventionsarbetet. Vissa kommuner saknar helt system för uppföljning, medan andra kommuner istället ifrågasätter huruvida befintlig systematik används eller gör nytta i verksamheten. 5.2 Delaktighet och inflytande Goda exempel beskrivs där barn och unga har fått sina röster hörda. I de flesta av partnerskapets kommuner är det dock fortfarande övervägande vuxna personers barnperspektiv som anammas då det ska beslutas om åtgärder som rör, eller kan röra barn. Under granskningstillfället redovisades olika typer av forum för möte mellan politiker och barn och unga. Goda exempel ges såsom ungdomsråd, ungdomsforum och ungdomsfullmäktige med mera 6
Ungefär hälften av kommunerna lyfte fram exempel på hur barnkonventionen konkretiserats i verksamheten, exempelvis via matråd, former för ungdomsdemokrati samt i samhällsplanering. För att hitta former för barns inflytande och delaktighet i vardagen, lyftes i ett fåtal kommuner, ett behov av att konkretisera barnkonventionen för den personal som arbetar ute i verksamheten, och då särskilt inom området delaktighet och inflytande. De flesta granskningsrapporter visar på kunskap och erfarenhet angående barns och ungas delaktighet och inflytande i olika frågor inom organisationen. Ett fåtal kommuner har blivit rekommenderade av granskarna att man bör fundera över hur en kunskapsöverföring inom organisationen ska kunna ske. Frågan om ansvar för att barnen själva ska få veta sina rättigheter, gällande bland annat delaktighet och inflytande, lyftes i några kommuner. I dessa kommuner ses ett behov av tydligare direktiv gällande vem som ska arbeta med vilka frågor och hur. I några kommuner har det framkommit att det finns en efterfrågan på metodutbildning för att använda barnkonventionen, samt en fördjupad utbildning i hur man omsätter barnkonventionen i det dagliga arbetet. I en kommun efterfrågas även tvärvetenskaplig utbildning för att öka kunskap om barnrättsarbetet över förvaltningsgränserna. Ungefär hälften av kommunerna beskriver barnkonventionsarbetet som beroende av eldsjälar och projekt. Många av partnerskapets kommuner visar brister i återkoppling och hantering av barns inlämnade synpunkter i beslutsprocessen. 5.3 Framtid Då har vi gått från ord till handling. Dokumenten har vi nu om fyra år hoppas jag att de yngre barnen och barnen med funktionsnedsättning ska få komma till tals. Att det finns redskap för att ta reda på vad de tänker. Att de inkluderas i den ordinarie verksamheten. Att vi vid stora beslut lägger örat till marken för att höra dagens viskningar som annars blir morgondagens rop. Inom nästa mandatperiod har det bildats en kommitté för mäskliga rättigheter, vilken har ansvar även för barnkonventionen. I framtiden har vi avskaffat våra hyllvärmare, och vi är tuffare i uppdraget och granskningen av nämnderna. Om fyra år sitter barnkonventionen i ryggraden, och vi ska utgå från varje enskilt barn och se barnets behov. Barnperspektivet ska finnas med i alla stora beslut. Barn ska alltid tillfrågas i beslut som berör dem. Politiker finns där ungdomar finns. Exempelvis inom föreningslivet, på nätet, på stan. Vi måste tänka i nya banor. Inge barn och ungdomar framtidstro! Det är det viktigaste. Det kräver mod och det förpliktigar. Vi måste lita på att barn och ungdomar fixar detta. Det är viktigt att murarna mellan förvaltningarna rivs för att kunna se helheten i arbetet med barnkonventionen och barnets bästa. Barn och unga känner sig trygga och har en bra miljö att leva och växa upp i. Intentionen i barnkonventionen kan jämföras med jämställdhet och kärlek, det måste underhållas. 7
6. SLUTSATSER 6.1 Resultatdiskussion 6.1.1 Styrprocesser Merparten av partnerskapets kommuner har styrdokument där barnkonventionen eller dess intentioner finns med. I vissa kommuner finns det en röd tråd mellan de olika nivåerna, från politik till verksamhet. Dessvärre är det flera av partnerskapets kommuner som saknar en tydlig röd tråd. De politiska styrprocesserna behöver förankras bättre, hela vägen från politiker/chefer till personal ute i verksamheterna. De kommuner som har tydliga styrdokument med koppling till barnkonventionen upplever styrdokumenten samt barnkonventionen som ett stöd i arbetet. Granskningen 2009 visar att det är viktigt att säkerställa arbetet med barnkonventionen genom långsiktigt arbete och tydliga strategier. I de kommuner där det finns tydliga styrdokument för barnkonventionen, visar granskningen att arbetet gått framåt. I kommuner där man inte säkerställt arbetet genom tydliga strategier och väl inarbetade strukturer har arbetet stagnerat eller till och med gått bakåt. Arbetet med barnkonventionens genomförande är en ständigt pågående process. Man kan inte nöja sig med de vinningar man nått. De måste hela tiden återerövras. 6.1.2 Delaktighet och inflytande och framtid Granskningen visar flera goda exempel där barn och unga har fått sina röster hörda. I de flesta av partnerskapets kommuner är det dock fortfarande övervägande vuxnas barnperspektiv som anammas då det ska beslutas om åtgärder som rör, eller kan röra barn. Några kommuner beskriver ett behov av kunskapsförstärkning, vilket skulle kunna vara en nyckelfråga för att kunna utveckla barns och ungas reella delaktighet och inflytande. Många kommuner lyfter också ambitionen att bli mer aktiv i dialogen med ungdomar och i eget arbete kring barns rättigheter. De granskade kommunerna visar upp en positiv bild av framtiden. Man har höga ambitioner om att barnperspektivet ska finnas med i alla stora beslut och lyfter att det är viktigt att tänka i nya banor. 6.1.3 Hänt sedan 2007 Den sammanfattande bilden av den senast genomförda kollegiala granskningen är att de flesta kommunerna gjort framsteg sedan granskningen 2007. Framför allt gäller det medvetenheten om barnkonventionen och kopplingen mellan den och det arbete som kommunen bedriver. Flera presenterade konkreta aktiviteter som exempelvis olika typer av forum för dialog med ungdomar. Man lyfte också fram hur styrdokument hade förtydligats med utgångspunkt från barnkonventionen. Även vid granskningen 2007 gavs många exempel på arbete med ungdomar, men skillnaden denna gång var att arbetet tydligare kopplades till barnkonventionen, att den blivit en medveten del av arbetet. Utifrån det gemensamma resultatet kan man även konstatera att många är engagerade när det gäller barnrättsfrågor och barnpolitik. 8
6.2 Framgångsfaktorer och utvecklingsområden Utifrån granskningsrapporternas resultat samt ur diskussioner med deltagande politiker och tjänstemän i partnerskapet, finns nedan en sammanställning av de framgångsfaktorer och utvecklingsområden som lyfts. 6.2.1 Framgångsfaktorer Avsatta resurser för att driva barnrättsfrågor. Systematik för uppföljning och återrapportering. Utbildning i barnrättsfrågor. Styrdokument där barnkonventionen eller dess intentioner finns med. En tydlig organisation för barnkonventionsarbetet. Politisk förankring. Stark politisk vilja att driva barnkonventionsarbetet, över partigränserna. Forum där unga kan komma till tals. Erfarenhetsutbyte inom och mellan kommuner. Tydlig koppling mellan styrdokument och verksamhet. Fokus på barnrättsfrågan via partnerskapet och andra nätverk. Brett deltagande över verksamhetsgränserna. 6.2.2 Utvecklingsområden Systematisera uppföljning av barnkonventionsarbetet. Förslag såsom barnchecklista och barnbokslut lyfts fram. Tydliggöra den röda tråden i barnkonventionsarbetet, från politik/chef till verksamhet. Att i högre grad använda barnets perspektiv istället för ett barnperspektiv. Utveckla former för hur kommunen tar till vara ungdomars åsikter, samt hur återkoppling sker. Arbeta för att få representation från samtliga sektorer i arbete som rör barnrättsfrågor. Sprida arbetet vidare i hemregionen. Ta till sig och använda goda exempel från partnerskapets deltagande kommuner för att utveckla de områden där den egna kommunens arbete är bristfälligt. 6.3 Metoddiskussion - kollegialgranskning Deltagande kommuner upplever att partnerskapets arbete är värdefullt, samt att själva granskningstillfället har ett stort värde. Granskande kommuners förkunskaper om arbete med barnrättsfrågor gör att de kan lämna användbara förslag på hur den granskade kommunens verksamhet ska kunna utvecklas och förbättras. Det lyfts fram som positivt att någon utomstående granskar. Det är lätt att man blir hemmablind. Nya ögon ger oftast ett nytt perspektiv på det arbete som utförs, andra kommuners arbete smittar av sig och kontakter kommunerna emellan förstärks. Det sätter dessutom en positiv press på kommunerna att faktiskt vara aktiva och genomföra konkreta åtgärder. Något som partnerskapets tjänstemän lyfter fram är även att granskningsgruppen får ökade kunskaper som ofta leder till självrannsakan och en lärandeprocess, vilket är en vinst med metoden. Både politiker och tjänstemän tycker dessutom att det är ett värde i sig att den granskade kommunens politiker, chefer och tjänstemän från olika sektorer sitter ner och diskuterar dessa frågor gemensamt. Det ger en ökad kunskap om hemkommunens arbete och öppnar upp för nya samverkansformer på hemmaplan. Att möta tre olika grupper för intervju har även varit positivt eftersom det gett en bred bild av kommunens arbete. 9
I flera kommuner saknades representation från samtliga sektorer när den kollegiala granskningen genomfördes, vilket är negativt. Avsaknaden av representation från vissa sektorer kan självklart bero på flera olika saker. Det kan exempelvis handla om möten som förlagts samtidigt, vilket i vissa fall kan vara en prioriteringsfråga. I detta arbete är ledningens engagemang en viktig, och kanske avgörande faktor för att barnrättsfrågorna ska ges utrymme och prioriteras. Barnrättsfrågorna måste prioriteras högre. Det är även viktigt hur inbjudan till mötet/intervjun formuleras, samt vem som undertecknar inbjudan. Överlag är upplevelsen, både bland partnerskapets politiker och tjänstemän, att partnerskapets arbete bidragit till att skapa en tydligare koppling mellan politik, styrdokument och verksamhet vad gäller barnkonventionsarbetet. Arbetet med den kollegiala granskningen anses trovärdigt och det ger en samlad bild av goda exempel, framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Kommunerna har mycket statistik som mäter hårda data. En kollegial granskning kan ge svar på mjuka frågor. Partnerskapets arbetssätt med kollegial granskning möjliggör även jämförelse över tid inom den egna kommunen, men också jämförelse kommunerna emellan. Granskningen och det samtal över gränserna som granskningen medförde, genererade en förstärkt gemensam syn, vilket berikar arbetet. Kollegial granskning är en kostnadseffektiv metod i jämförelse med exempelvis motsvarande revision, detta eftersom processen sker parallellt med ordinarie arbetsuppgifter. Detta gäller framförallt förarbete och genomförande av granskningen. Rapportskrivandet kräver väl inplanerad tid. Vid en framtida liknande granskning bör större hänsyn tas till tidsaspekten. Tiden för rapportskrivning ska avsättas direkt eller så snart som möjligt efter genomförd granskning, för att så korrekt bild som möjligt ska kunna dokumenteras. Politiker från några av partnerskapets kommuner upplever att för- och efterarbetet kring den kollegiala granskningen bör utvecklas, bland annat gällande dialog och återkoppling av kommunens granskningsrapport. Ett exempel är att tidigarelägga förfrågan till berörda personer om deltagande i intervjun. Förarbete och efterarbete har dock sett olika ut i de deltagande kommunerna. Grupperna som granskats i de olika kommunerna har visat engagemang och en god vilja att utveckla arbetet. De grupper som intervjuats ser överlag ljust på framtiden. I ett fåtal kommuner beskriver dock både politiker och tjänstemän läget här och nu och blickar inte framåt i sina beskrivningar av var kommunen är om fyra år. Den kollegiala granskningen startade processer i samtliga kommuner. Det faktum att deltagarna efter mötets slut kom på ytterligare insatser inom barnrättsområdet visar på att processen lever vidare, trots att allt arbete inte lyftes under själva intervjutillfället. 10
Bilaga 1 Kollegial granskning metod 1. Grundförutsättningar för kollegiala granskning För att kunna jämföra kommuner emellan bör genomförandet av metoden vara så lika som möjligt för deltagande kommuner. Eftersom alla kommuner ser olika ut måste viss flexibilitet finnas för att alla ska ha nytta av granskningen. Syfte med den kollegiala granskningen Rådgivande forum, inte kritiskt granskande Visa på vad som hänt Visa var kommunen är på väg Väcka funderingar kring hur kommunen går vidare 2. Före kollegiala granskningen Nulägesbeskrivning Före granskningen ska den granskade kommunen göra en beskrivning av nuläget. Bjud in till kollegial granskning Det är viktigt att bjuda in till kollegial granskning i god tid. Det är betydelsefullt vem som står som avsändare på inbjudan. Utskick inför granskningen Inbjudan och program Frågor skickas ej ut till deltagarna i granskningen innan Möte med barn/ungdomar (upp till 18 år) i egna kommunen Alla kommuner träffar barn/unga inför den egna kollegiala granskningen. Det är upp till varje kommun att välja mellan fysiskt möte (enskilt eller i grupp) eller enkät för att få svar på ett antal frågor. Antal ungdomar/barn och val av ålder (upp till 18 år) väljer kommunen. Kom ihåg att planera in tid för återkoppling med alla barn/unga som deltagit. Det är viktigt, då de är delaktiga i processen, om än på ett annat sätt än de vuxna målgrupperna. Ett gemensamt frågebatteri användes i samtalen med ungdomarna. Barnens/ungdomarnas synpunkter tas med till den lokala kollegiala granskningen och blir ett sätt att inkludera unga i den kollegiala granskningen utan att målgruppen deltar fysiskt vid ett granskningstillfälle. Tidsplan Det är viktigt att planera in alla kommuners granskningar samt fördela ansvarsområden redan innan så att det är möjligt att planera in när man ska skriva ihop granskningsrapporterna. Boka in tid för rapportskrivning redan före genomförandet. 11
3. Genomförande av kollegial granskning Mötet genomförs under 90 minuter per grupp. Granskarnas ansvarsuppdelning Ordförande Sekreterare Tidhållare samt hjälp till följdfrågor/frågor till ordföranden Markservice lokalt står hemmakommunens tjänsteman för. Denna deltar ej i granskningen utan lyssnar och kan göra egna anteckningar, för sin egen skull. Hemkommunens tjänsteman deltar heller inte i dokumenteringen utan är frikopplad på hemmaplan. Politikerrepresentanten kan vara med under granskningen, men måste hålla en passiv roll liksom tjänstemannen. Cirkulera så man efter varje möte byter roller. Bäst är om man från början gör en struktur så att inte två kommuner skriver åt varandra. Målgrupperna Politiker (majoritet och opposition) Ledande tjänstemän Verksamhetsnära personal Gruppernas storlek rekommenderas att vara cirka 15 personer. Alla kommuner ansvarar själva för urval. Ungdomars röster ingår i granskningen genom att alla kommuner har träffat barn/unga innan granskningen och har med deras synpunkter in i frågorna kring delaktighet och inflytande. Dagordning för ett granskningsmöte (10 minuter) 1. Kommunens ansvarige politiker/tjänsteman hälsar välkommen! 2. Ordförande för dagen inleder dagens möte och håller i resterande av punkterna om inte annat anges. 3. Presentationsrunda (namn och vem man är). 4. Kommunens egen partnerskapstjänsteman ger en resumé från förra mötet. 5. Mötesetik: Ordförande/granskningsgrupp strävar efter att alla ska komma till tals under mötet, men alla behöver inte svara på samtliga frågor. Ordförande fördelar ordet. Alla inlägg ska vara korta. Ordföranden kommer att avbryta och fördela ordet vid behov. 6. Beskrivning av dagens frågeområden Styrprocess 25 minuter Inflytande och delaktighet med input från ungdomar 25 minuter Framtid Hur går vi vidare? 25 minuter 12
Frågeformulär för granskningsmötena Alla tre granskningsgrupper får samma frågor. Vi kommer att få olika bilder beroende på vilken målgrupp som svarar. Dialogdel 1 Styrprocess (25 minuter) Inledning av dialogdel 1: Information från regeringsskrivelse Barnkonventionen ur ett internationellt perspektiv av ordförande (beskriv kort och kärnfullt, cirka 3 minuter). Ordföranden ställer frågorna och om det finns behov ställs följdfrågor som även tidhållaren kan hjälpa till med. Följdfrågorna ska vara ett stöd till frågeställaren, ej ställas ordagrant. 1. Utifrån din verksamhet, hur syns barnkonventionen i kommunens dokument? Följdfråga 1A: Om det inte syns, hur tänker ni om det? Är det ett medvetet val? Utveckla. Följdfråga 1B: Känner ni till övriga nivåers styrdokument? Hur hänger de ihop? Följdfråga 1C: Om nej på fråga 1. Hur säkras att kommunens barnkonventionsarbete/resonemang håller över tid? Finns långsiktighet? 2. Hur är kommunens barnkonventionsarbete organiserat i din verksamhet? 3. Inled med en kort beskrivning av barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv. Hur beaktas barnrättsperspektivet vid beslut, under rådande ekonomiska förutsättningar? Hur görs det på bästa sätt? Hur väljer ni att agera? Skäl till agerande? 4. Hur syns det i din dagliga verksamhet? 5. Hur följs barnkonventionsarbetet upp? (Exempelvis genom revision, bokslut eller plan) Följdfråga 5A: Görs det genomgående i kommunen? Dialogdel 2 Delaktighet och inflytande (25 minuter) 1. Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Följdfråga 1A: Hur har det gått? Hur gick ni tillväga? På vilket sätt har det påverkat arbetet? Återkopplar ni till barnen/ungdomarna? 2. Information från kommuntjänstemannens dialog med barn/unga (max 5 minuter). Så här tycker era ungdomar/barn. Reflektera utifrån detta. Inflytande och delaktighet för barn under 18 år, vad menar vi med det? Beskriv ett lokalt exempel? 3. Ytterligare att tillägga? Dialogdel 3 Framtid (25 minuter) 1. Inledande ord av ordförande. Frågor måste ha bäring på det som man har sagt tidigare under granskningen. Koppla även till det som ungdomarna har sagt. Hur går kommunen vidare i arbetet med Barnkonventionen? Hur ser det ut om 4 år? Avrunda mötet (5 minuter) 13
4. Efter kollegial granskning 1. Granskande kommuner skriver en kort men kärnfull granskningsrapport. Se rapportstruktur nedan (riktlinje max 10-12 sidor totalt). Granskningsrapporten skrivs av en extern kommun för att få en objektivare rapport. Det är viktigt att rapporterna skrivs på samma sätt vid samtliga granskningar så de kan jämföras. Förslaget grundar sig på erfarenheter från granskningen som genomfördes år 2007, samt från fakta i dokumentet från Stockholms läns landsting om Kollegial granskning, samt från ett paper Kollegial granskning, förslag till metodutveckling från Karlskoga kommun. Rapportstruktur Sammanfattning samt granskningsgruppens kommentarer och sammanfattande bedömning Inledning Styrprocess Inflytande och delaktighet Framtid hur går vi vidare? Nyckelord i rapportskrivningen Kortfattat Locka till läsning Renodla Tänk i figurer, tabeller och diagram, inte enbart text Håll isär resultat, slutsatser och rekommendationer 2. Den granskade kommunens partnerskapstjänsteman får korrekturläsa innan rapporten färdigställes. Felaktigheter korrigeras vid behov. Inga nya saknade delar ska läggas till. Det ska vara en här och nu granskning och ett här och nu dokument som är ett underlag för utvecklingsarbete. Inget utskick för korrigering till dem som deltagit i granskningen. 3. Återkoppla till ungdomarna. 4. Återkoppla med granskningsrapport till alla deltagare i den lokala kollegiala granskningen. Sprid även till andra personer som är relevanta för fortsatt arbete. Mediasatsning? Fullmäktigefråga? Granskningsrapporten är ett officiellt dokument efter att det godkänts. 5. Avslutande seminarium på hemmaplan Här presenteras resultat från den kollegiala granskningen. Kan också vara en möjlighet att ha en tankesmedja för att utveckla visionerna i kommunen som uppkommit i granskningen. 14
Bilaga 2 Frågor till barn upp till 18 år inför avsnittet delaktighet och inflytande Det är upp till varje kommun att välja mellan fysiskt möte (enskilt eller i grupp) eller enkät för att få svar på frågorna nedan. Antal och ålder (upp till 18 år) väljer kommunen. Kom ihåg att planera in återkoppling till alla barn/unga som deltagit. Frågorna är hämtade från Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät 2008 (högstadieålder). Punkterna under vissa frågor är stöd till tjänstemannen och behöver inte läsas upp. 1. Vilket år är du född? 2. Är du tjej eller kille? 3. Var är du och dina föräldrar födda? 4. Vad gör du på din fritid? Idrottar/motionerar i klubb eller förening Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Går på sportevenemang utan att delta själv Umgås med kompisar Deltar i föreningsverksamhet Går på café Gå på restaurang/pub/bar Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Går på konsert Går på teater/musikal/dansuppvisning Går på museum/utställning Går runt på stan med kompisar Går på fest Är ute i naturen Fiskar/jagar Sjunger/spelar instrument/skapar musik Tränar dans/spelar teater Målar/syr eller annan skapande verksamhet Spelar datorspel/tv-spel Surfar/chattar på internet Spelar om pengar på internet Besöker bibliotek (inte på skoltid) Åker skateboard/snowboard (under säsongen) Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker Spelar rollspel/levande rollspel Läser Skriver Hjälper till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m 5. Hur mycket VILL du som elev vara med och bestämma om? Vad du får lära dig Vilka böcker/läromedel ni ska ha Hur ni ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete Skolmiljön inne, t.ex. klassrum och uppehållsrum Skolmiljön ute, t.ex. skolgården Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat 6. Hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma om? Vad du får lära dig Vilka böcker/läromedel ni ska ha Hur ni ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete Skolmiljön inne, t.ex. klassrum och uppehållsrum Skolmiljön ute, t.ex. skolgården Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat 15
7. Hur intresserad är du av politik? mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad 8. Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det? Skriva på en namninsamling Vara medlem i ett politiskt parti Ta kontakt med någon politiker Chatta/debattera politik på internet Skriva insändare Delta i olagliga demonstrationer/aktioner Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt Måla politiska slagord på allmän plats Delta i bojkotter/köpstrejker Ockupera byggnader Delta i lagliga demonstrationer Skada andras/allmän egendom i protest 9. Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? arbete mot kriminalitet arbete mot främlingsfientlighet och rasism bostäder för unga idrottsanläggningar arbetsmiljö i skolan arbete för miljön gator, vägar och cykelbanor lika lön för lika arbete för män och kvinnor kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg arbete för att minska användandet av alkohol och droger bland unga skapa arbeten för unga ställen där ungdomar kan träffas stöd till föreningar stöd till kulturverksamheter för unga djurens rättigheter sjukvård skola barnomsorg äldreomsorg fritidsaktiviteter ungas psykiska hälsa 10. Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? mycket stora möjligheter ganska stora möjligheter ganska små möjligheter mycket små möjligheter/inga möjligheter alls vet inte 11. Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Vad vill du påverka? Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och påverka? jag kan för lite om hur jag ska göra jag är inte tillräckligt intresserad jag har inte tid jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall jag är på väg att flytta från kommunen annat 12. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? personlig kontakt/någon jag känner politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund förening eller organisation medierna tjänstemän eller politiker någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande (exempelvis ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige) vill inte påverka annat vet inte 13. Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? mycket viktigt inte särskilt viktigt ganska viktigt inte alls viktigt varken viktigt eller oviktigt 14. Skulle DU vilja träffa beslutsfattare i kommunen? ja nej 16
15. Hur intresserad är du av samhällsfrågor? mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad 16. Hur intresserad är du av vad som händer i andra länder? mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad 17