Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47

Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2018. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med juli. Beräkningarna slutfördes den 22 augusti 2014. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 43 50 Datum: 2014-09-02 Dnr: 5.3-694/2014 ISBN: 978-91-7249-357-5 Tryckeri: Edita Västerås 2014

Sammanfattning BNP ökar med 2,1 procent i år och 2,7 procent nästa år. Underskottet i de offentliga finanserna väntas i år bli 91 miljarder kronor, motsvarande 2,4 procent av BNP. Nästa år blir underskottet mindre men likväl betydande, 72 miljarder kronor eller 1,8 procent av BNP. Överskottsmålet nås inte. Trög tillväxt BNP ökade mindre än väntat under andra kvartalet i år. Indikatorerna tyder på att ekonomin kommer att växa framöver, om än i långsam takt. På helårsbasis väntas BNP i år öka med 2,1 procent, i kalenderkorrigerade termer. Nästa år väntas hjulen i ekonomin rulla snabbare då exporten och investeringarna växlar upp. BNP ökar 2015 med 2,7 procent och resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Åren 2016 2018 fortsätter återhämtningen och under 2018 antas ekonomin nå fullt resursutnyttjande. Penningpolitiken forsätter vara expansiv de kommande åren. Till följd av den mycket låga inflationen och de dämpade tillväxtutsikterna räknar vi med att Riksbanken håller kvar reporäntan på nuvarande låga nivå på 0,25 procent under hela nästa år. Därefter sker en successiv höjning av reporäntan. Sysselsättningen väntas öka med drygt 1 procent i år och kommande två år. Medelarbetstiden ökar något i år, till skillnad från förra året, och antalet arbetade timmar stiger därmed betydligt snabbare. Skatteintäkterna ökar svagt i år I år ökar den offentliga sektorns skatteintäkter långsamt. Det förklaras av genomförda skattesänkningar men även av en svag underliggande utveckling av samtliga skatteintäkter. Intäkterna från skatt på arbete dämpas i år av genomförda skattesänkningar. Nästa år leder återhämtningen i den svenska ekonomin till att intäkterna tar fart. Skatt på kapital ökar svagt såväl i år som nästa år. I år minskar företagens inkomstskatter och intäkterna från avkastningsskatten dämpas av den låga statslåneräntan. Hushållens kapitalskatter fortsätter däremot att öka när kapitalvinsterna ökar och lägre utlåningsräntor minskar storleken på hushållens ränteavdrag. Trots att hushållens konsumtionsvolym har stigit under året ökar intäkterna från skatt på konsumtion måttligt. Anledningen är att den låga prisutvecklingen dämpar momsintäkterna. Dessutom minskar intäkterna från energi- och koldioxidskatt då försäljningen av drivmedel och el sjunker. Nästa år växer hushållens konsumtion snabbare samtidigt som investeringarna tar fart, vilket bidrar till högre momsintäkter. Statens övriga inkomster sjunker i år. Det förklaras dels av lägre inkomster från statens aktier, som minskar när aktieutdelningen från Vattenfall uteblir, dels av ett lågt inlevererat överskott från Riksbanken. Måttlig ökning av utgifterna Utgifterna på budgetens utgiftsområden ökar i år och nästa år med 14 respektive 24 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 2 procent per år. Några utgiftsområden ökar tämligen mycket under prognosperioden, men den sammantagna årliga ökningstakten uppgår i genomsnitt till måttliga 1,7 procent. Statens lånebehov fortsatt stort Saldot på statens budget beräknas i år uppgå till -76 miljarder kronor. Inkomsterna blir lägre bland annat till följd av skattesänkningar samt att aktieutdelningarna blir betydligt lägre. Därtill sålde staten aktier under 2013, främst i Nordea. Statsskulden ökade som andel av BNP 2013 och väntas stiga även i år, till närmare 36 procent.

Stora underskott i de offentliga finanserna Underskottet i de offentliga finanserna uppgår i år till 91 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,4 procent av BNP. Nästa år blir underskottet mindre men likväl betydande, 72 miljarder kronor motsvarande 1,8 procent av BNP. Från 2015 stärks det finansiella sparandet framför allt av den återhållsamma ökningen av utgifterna, vilken till stor del beror på reglerna för uppräkningen av de statliga anslagen. Trots detta blir det underskott i de offentliga finanserna hela prognosperioden men storleken på underskottet minskar med tiden. Statens finansiella sparande väntas bli negativt de närmaste åren. I år uppgår underskottet till 74 miljarder kronor och nästa år till 57 miljarder kronor. Kommunsektorn väntas i år redovisa ett resultat om 10 miljarder kronor. Resultatet krymper sedan något kommande år. Kommunsektorns finansiella sparande uppgår i prognosen årligen till -0,5 procent av BNP. I år och nästa år beräknas ålderspensionssystemets finansiella sparande hamna nära noll. Från 2016 blir det underskott. Att det finansiella sparandet är starkare i närtid beror främst på att de genomsnittliga pensionerna utvecklas svagt. Den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, beräknas öka till 42,5 procent i slutet av 2014. Överskottsmålet nås inte Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås. För att målet ska nås krävs skattehöjningar eller utgiftsminskningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna ökar svagare än BNP-tillväxten, så kallad automatisk diskretionär finanspolitik (ADF). Även om denna effekt är stark blir det inte tillräckliga överskott för att målet ska nås under prognosperioden. som behövs som säkerhetsmarginaler. Längre bort i prognosperioden är marginalerna större. Risk för sämre tillväxt och finansiellt sparande Det finns risk för en sämre tillväxt än prognostiserat. Flera indikatorer har vänt ner de senaste månaderna. I resten av Europa har den begynnande återhämtningen bromsat in och för euroområdet som helhet ökade BNP nästan inte alls under andra kvartalet. Konjunkturen i Europa kan också påverkas mer än väntat av oroligheterna i Ukraina och sanktionerna gentemot Ryssland. Utgifterna inom områdena Migration och Integration ökar kraftigt 2014 2016 som en följd av att antalet asylsökande väntas bli mycket högt. Från och med 2016 baserar ESV beräkningarna på antagandet om att antalet asylsökande börjar återgå till en mer normal nivå, vilket innebär att utgifterna på dessa två områden successivt minskar. Om antalet asylsökande inte minskar enligt ESV:s antagande kommer utgifterna för migration och integration att bli betydligt högre i slutet av prognosperioden. Nytt regelverk för Nationalräkenskaper senare i höst. I samband med publiceringen av BNP för andra kvartalet 2014, i mitten av september, sker en anpassning av de svenska nationalräkenskaperna till EU:s nya regelverk. Samtidigt görs en uppdatering av beräkningarna med viss ny information. Det kommer att påverka Sveriges BNP och höja nivån med cirka 4-5 procent. Även sektorräkenskaperna, vari exempelvis det finansiella sparandet beräknas, påverkas av det nya regelverket. Denna prognos är i alla avseenden baserad på det regelverk som gäller för Nationalräkenskaperna i nuläget. Marginalerna till utgiftstaken är tillräckliga Det finns marginaler till utgiftstaken samtliga prognosår. I år och nästa år uppgår marginalen till 15 respektive 17 miljarder kronor vilket är vad

Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP, fasta priser, proc. utv. -5,0 6,6 2,9 0,9 1,6 2,0 3,0 3,1 2,6 2,3 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -4,9 6,3 2,9 1,3 1,6 2,1 2,7 2,9 2,8 2,4 Hushållens konsumtion, proc. utv. -0,3 4,0 1,7 1,6 2,0 2,6 2,8 3,0 2,6 2,4 Offentlig konsumtion, proc. utv. 2,2 2,1 0,8 0,3 2,0 0,8 1,1 0,6-0,2-0,1 Investeringar, proc. utv. -15,5 7,2 8,2 3,3-1,1 3,8 6,4 7,0 5,9 4,6 Lager, bidrag till BNP-förändringen -1,6 2,2 0,5-1,2 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. -13,8 11,4 6,1 0,7-0,4 2,6 4,8 5,2 4,4 4,6 Import, proc. utv. -14,3 12,0 7,1-0,6-0,8 4,3 5,1 5,4 4,4 4,6 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,0 1,6 3,3 3,5 2,6 2,8 2,4 2,4 2,0 1,5 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 4,5 2,3 3,8 5,6 6,1 6,3 5,9 5,3 4,7 3,9 Lönesumma, proc. utv. 0,1 3,1 5,6 3,8 2,7 3,8 4,3 4,4 4,4 4,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. -2,6 2,0 2,0 0,7 0,4 1,4 1,2 1,1 0,8 0,4 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,8 6,5 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -30 0 0-26 -44-91 -72-49 -33-11 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -1,0 0,0 0,0-0,7-1,2-2,4-1,8-1,2-0,8-0,3 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 42,6 39,4 38,6 38,3 40,5 42,5 42,6 41,4 39,8 38,0 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,2 0,8 0,7 0,7 0,7 0,5 0,1-0,3-0,7-0,9 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,6 0,5 0,3 0,4 0,4 0,1-0,1-0,3-0,5-0,7 Sjuårsindikatorn 0,8 0,3-0,5-1,1-1,1-1,2-1,2 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,5 0,3-0,2-0,7-0,9-1,0-1,0 Konjunkturjusterat sparande 0,2-0,2-0,2-0,1-0,9-2,0-1,5-1,1-0,9-0,4 Statsskuld, proc. av BNP 37,0 33,4 30,9 31,3 34,0 35,8 35,8 34,5 32,9 30,9 Skattekvot, proc. av BNP 46,6 45,4 44,4 44,0 44,2 43,7 43,5 43,5 43,5 43,5 Totala utgifter på statens budget, mdkr 886 781 805 812 921 854 866 865 889 904 Takbegränsade utgifter, mdkr 965 986 989 1022 1067 1092 1110 1131 1166 1195 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 220 223 222 238 257 258 268 288 308 323 Marginal till utgiftstaket, mdkr 24 38 74 62 28 15 17 36 48 59 Budgetsaldo, mdkr -176-1 68-25 -131-76 -59-22 0 30 Engångseffekter på statens budget, mdkr -105 23 36 8-74 -2-4 6-2 -2 Underliggande budgetsaldo, mdkr -71-24 32-33 -57-73 -55-28 3 32 Källa: SCB och ESV

Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen... 7 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget... 13 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 13 2.1.1 Skatt på arbete... 14 2.1.2 Skatt på kapital... 15 2.1.3 Skatt på konsumtion... 18 2.2 Inkomsterna på statens budget... 20 3 Utgifterna på statens budget... 25 3.1 Migration (UO8)... 27 3.2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10)... 28 3.3 Integration och jämställdhet (UO 13)... 29 3.4 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO14)... 30 3.5 Statsskuldsräntor (UO 26)... 32 3.6 Riksgäldens nettoutlåning... 32 3.7 Realekonomiskt fördelade utgifter... 34 4 Saldot på statens budget... 37 5 Offentliga finanser... 39 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande... 39 5.2 Statens finansiella sparande... 40 5.3 Kommunsektorns finansiella sparande... 41 5.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande... 43 5.5 Den offentliga skulden... 44 5.6 Finanspolitikens inriktning... 47 5.7 Jämförelse med andra prognosinstitut... 48 6 De budgetpolitiska målen... 51 6.1 Överskottsmålet... 51 6.2 Utgiftstaket... 52 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen... 55 8 Revideringar sedan föregående prognos... 57 Appendix... 59 Kontaktpersoner... 75 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014 5

Förteckning över faktarutor Återföring av periodiseringsfonder... 17 Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga... 32 statsskuldsräntor... 32 Riksgäldens nettoutlåning... 34 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp... 47 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik... 47 Automatisk diskretionär finanspolitik (ADF)... 48 Indikatorerna för överskottsmålet... 51 Konjunkturjusterat sparande metod... 52 Engångseffekter... 69 Förändring av anslagsbehållningar... 71 Appendix Appendix 1. Volymer 2013 2018... 60 Appendix 2. Utgifter på statens budget 2014-2018, jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos... 61 Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2012 2018, jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos... 62 Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2013 2018... 64 Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2009 2018... 65 Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 2012 2018... 66 Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2013 2018... 67 Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2013 2018... 69 Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 2013 2015... 71 Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2004 2018... 72 Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 2009 2018... 72 Appendix 12. Beräkningsförutsättningar 2013 2018... 73 Appendix 13. Hushållens disponibla inkomster 2011 2018... 74 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Trög tillväxt i tudelad ekonomi BNP ökade mindre än väntat under andra kvartalet i år. Ekonomin är dock tudelad och den långsamma tillväxttakten berodde främst på att exporten var svag. Efter att läget på exportmarknaden ljusnade och exporten vände upp i slutet av förra året så dämpades ökningstakten igen under andra kvartalet och exporten ökade bara marginellt. Den inhemska efterfrågan var betydligt starkare, framför allt hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringarna ökade också markant. En förhållandevis stark inhemsk efterfrågan ledde till att importen ökade mer än exporten och bidraget från nettoexporten var negativt. Indikatorerna tyder på att ekonomin kommer att växa framöver och BNP väntas stiga snabbare under andra halvåret än under det första. BNP ökar med 2,1 procent i år, kalenderkorrigerat, vilket är en svagare tillväxt än i föregående prognos. Det är dock osäkert vart den framtida utvecklingen är på väg och det finns risk för en sämre tillväxt. Även om indikatorerna visar på en ökning av BNP ger de en lite splittrad bild och flera har vänt ner de senaste månaderna. I resten av Europa har den begynnande återhämtningen bromsat in lite och för euroområdet som helhet ökade BNP nästan inte alls under andra kvartalet. I många länder i Europa tyder indikatorerna nu på en något sämre tillväxt framöver, inte minst i Tyskland som är en viktig marknad för svensk export. Nästa år väntas hjulen i ekonomin trots allt rulla snabbare än i år då exporten och investeringarna växlar upp. BNP ökar 2015 med nästan 3 procent och resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Åren 2016 2018 fortsätter återhämtningen och under 2018 når ekonomin fullt resursutnyttjande. 1 Penningpolitiken forsätter vara expansiv de kommande åren. Till följd av den mycket låga inflationen och de dämpade tillväxtutsikterna 1 Prognosen för 2014 2015 är en konjunkturbedömning. Därefter grundas prognosen på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin. Efter 2015 antas ekonomin gå mot sin potentiella nivå. bedöms reporäntan ligga kvar på nuvarande låga nivå på 0,25 procent under hela nästa år. Därefter sker en successiv höjning av reporäntan. Även finanspolitiken är expansiv under 2014, vilket driver på tillväxten. Sysselsättningen ökade förhållandevis snabbt förra året och sysselsättningsgraden fortsatte att stiga. Trots det låg arbetslösheten kvar på 8 procent. Sysselsättningen väntas fortsätta öka med drygt 1 procent per år både i år och de kommande två åren. Arbetskraftsökningen dämpas dock och därmed börjar arbetslösheten falla. Antalet arbetade timmar ökade inte lika snabbt som sysselsättningen förra året. Med andra ord så sjönk medelarbetstiden. I år väntas medelarbetstiden öka något igen och antalet arbetade timmar stiger därmed betydligt snabbare i år än förra året. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor 1 045 1 015 985 955 925 895 865 835 805 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SCB och ESV. Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Procent Svag internationell konjunktur dämpar exporten i år Efter att ha fallit under flera kvartal började exporten stiga igen i slutet av förra året. Utsikterna såg också relativt ljusa ut. Orderingången och även orderstocken till exportsektorn steg tydligt och den globala konjunkturen hade påbörjat en återhämtning. Andra kvartalet dämpades dock ökningstak- 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014 7

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN ten i exporten. Samtidigt vände orderingången ned och företagen i både Sverige och övriga Europa har nu en lite mindre optimistisk syn på framtiden. Tillväxttakten i euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, avtog också något. I våra nordiska grannländer är konjunkturen spretig. I Norge ökar tillväxten relativt starkt och i Danmark är ekonomin på väg att stärkas även om det går trögt. I Finland, som i hög utsträckning påverkas av utvecklingen i den ryska ekonomin, fortsätter BNP att sjunka. Konjunkturen i Europa påverkas sannolikt mer än väntat av oroligheterna i Ukraina och de sanktioner som införts mot Ryssland. I USA är utsikterna betydligt ljusare. Tillväxten vände som väntat upp under andra kvartalet, efter den låga tillväxten första kvartalet som främst orsakades av det kalla vädret. Indikatorerna tyder också på en relativt stark utveckling framöver. Trots osäkerhet kring utvecklingen i Europa bedömer vi att exporten stiger under andra halvåret. Nästa år växlar tillväxttakten upp ytterligare. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Hushållens konsumtion 2,0 2,6 2,8 3,0 2,6 2,4 Offentlig konsumtion 2,0 0,8 1,1 0,6-0,2-0,1 Fasta investeringar -1,1 3,8 6,4 7,0 5,9 4,6 Lager 1 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Export -0,4 2,6 4,8 5,2 4,4 4,6 Import -0,8 4,3 5,1 5,4 4,4 4,6 Nettoexport 1 0,2-0,5 0,1 0,2 0,2 0,2 BNP 1,6 2,0 3,0 3,1 2,6 2,3 BNP, kalenderkorrigerad 1,6 2,1 2,7 2,9 2,8 2,4 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Konsumtionen håller uppe BNP-tillväxten i år Detaljhandelns omsättning, restaurangbesöken och utlandsresandet har ökat starkt under det första halvåret och vi räknar med att hushållens konsumtion kommer att öka snabbare i år än förra året även om ökningstakten dämpas lite under andra halvåret. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent 8 6 4 2 0-2 -4 Procent -6-6 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Konsumtionen väntas öka med 2,7 procent i år. Den ökar därmed mer än förra året men lite långsammare än hushållens reala disponibelinkomster. Det innebär att sparkvoten, som har stigit tre år i följd, fortsätter att stiga i år. Den ligger nu på en hög nivå historiskt sett. Det finns därmed fortfarande ett visst mått av försiktighetssparande. Hushållens framtidsförväntningar har sjunkit tillbaka lite sedan årsskiftet och ligger nu under ett historiskt genomsnitt. Att hushållen inte är mer optimistiska om framtiden är lite förvånande mot bakgrund av att de har en god förmögenhetsställning samt att disponibelinkomsterna för de som arbetar ökar snabbt i år till följd av bland annat jobbskatteavdraget, låga räntor och en låg inflation. Det kan finnas flera förklaringar till det. En förklaring är säkert att pensionsinkomsterna sjunker i år till följd av att bromsen i pensionssystemet är aktiv. Det ökade försiktighetssparandet kan också hänga samman med att det har kommit förslag om ökade amorteringskrav på bolån. Därtill finns det en allmän osäkerhet om det konjunkturella läget i Europa. Nästa år ökar disponibelinkomsterna inte lika snabbt som i år men vi bedömer att det finns utrymme för hushållen att minska sparandet, om osäkerheten skingras kring styrkan i konjunkturen och arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Konsumtionen ökar med närmare 3 procent både 2015 8 6 4 2 0-2 -4 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN och 2016. Därefter avtar ökningstakten. Sparkvoten sjunker men den ligger ändå kvar på en relativt hög nivå, sett ur ett historiskt perspektiv, under hela prognosperioden. Starka bostadsinvesteringar höjer investeringstillväxten i år Det som håller uppe investeringarna i år är framför allt nybyggnationer av bostäder som har ökat med drygt 35 procent under första halvåret. Även investeringarna i energisektorn har ökat starkt. I övriga delar av näringslivet är utvecklingen betydligt sämre. I industrin föll investeringarna kraftigt förra året när produktionen och kapacitetsutnyttjandet sjönk, som en följd av en svag export. I år vänder produktionen upp men behovet av att investera väntas fortfarande vara lågt, vilket bekräftas i den senaste investeringsenkäten. Investeringarna i industrin fortsätter därför att sjunka något. Det är först nästa år som investeringarna i industrin tar fart. År 2015 och 2016 leder konjunkturuppgången till att investeringarna ökar starkt i hela näringslivet. I staten ökar investeringarna markant från och med 2016 då nya infrastruktursatsningar sätter igång. I kommunerna dämpas investeringstakten successivt då flera stora byggprojekt avslutas. Investeringarna i lager har svängt fram och tillbaka de senaste kvartalen. Som väntat sänkte de BNP-tillväxten första kvartalet, efter att ha höjt den kraftigt under fjärde kvartalet förra året. Andra kvartalet i år gav de ett positivt bidrag igen. Sett över hela året höjer de BNP-tillväxten i år med 0,3 procentenheter. Ökad efterfrågan lyfter importen Den ökade efterfrågan i ekonomin leder till att importen, som sjönk förra året, återigen ökar. Importen väntas öka mer än exporten och nettoexporten sänker därmed BNP-tillväxten i år. Nästa år stiger ökningstakten ytterligare men då tar exporten fart och nettoexporten ger från och med 2015 ett positivt bidrag till tillväxten. Stark sysselsättningsökning Trots en låg aktivitet i ekonomin har antalet sysselsatta fortsatt att öka under det första halvåret. Det var framför allt i tjänstesektorn och offentliga myndigheter som sysselsättningen steg, medan den sjönk i industrin. Indikatorerna spretar lite men visar sammantaget att företagen planerar att fortsätta öka personalstyrkan. Antalet nyanmälda lediga platser har stigit snabbt sedan årsskiftet. Enligt KI:s barometer har dock andelen företag som uppger att de kommer att anställa mer personal sjunkit för näringslivet som helhet. Det är främst i tjänstesektorn som anställningsplanerna nu är mindre expansiva medan det i byggsektorn och handeln är fler företag än tidigare som planerar att anställa. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP, fp 1,6 2,1 2,7 2,9 2,8 2,4 Produktivitet 1,1 0,7 1,5 1,8 2,0 2,0 Arbetade timmar 0,4 1,4 1,2 1,1 0,8 0,4 Medelarbetstid -0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 1,0 1,2 1,2 1,1 0,8 0,4 Arbetskraft 1,1 1,1 0,6 0,4 0,4 0,4 Personer i program, tusental 201 191 182 164 156 154 Arbetslöshet, ILO 1 8,0 7,9 7,4 6,8 6,5 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 5,6 5,6 5,3 4,9 4,7 4,7 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år. Eftersom aktiviteten i ekonomin stiger framöver väntas efterfrågan på arbetskraft fortsätta öka och antalet sysselsatta stiger med 1,3 procent 2014. Åren 2015 och 2016 fortsätter sysselsättningen att öka med drygt 1 procent per år. Därefter mattas sysselsättningsökningen av då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande. Sysselsättningsgraden stiger under hela perioden, till 66,6 procent 2018. Nivån ligger då drygt 2 procentenheter högre än den gjorde 2010, då den var som lägst efter fallet under finanskrisen. Sys- EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014 9

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN selsättningsgraden stiger både bland de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands samt i alla åldersgrupper. Diagram 3. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av befolkningen 67,5 67,0 66,5 66,0 65,5 65,0 64,5 64,0 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SCB och ESV Sysselsättningsgrad Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger axel) Antalet arbetade timmar ökade inte lika snabbt som sysselsättningen förra året. En ökad sjukfrånvaro ledde till att medelarbetstiden sjönk. I år väntas medelarbetstiden öka något igen och antalet arbetade timmar stiger därmed betydligt snabbare i år än förra året. Kommande år väntas medelarbetstiden vara oförändrad. 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 men arbetslösheten sjunker bara marginellt i år Arbetslösheten har nu legat runt 8 procent sedan början av 2012. Att inte arbetslösheten har sjunkit, trots att sysselsättningen ökat relativt mycket de två senaste åren, beror på att antalet personer i arbetskraften ökat lika mycket som sysselsättningen. Att arbetskraften har ökat relativt starkt beror både på att befolkningen växer och på att arbetskraftsdeltagandet stigit. Det stigande arbetskraftsdeltagandet förklaras främst av att andelen studerande och andelen långvarigt sjuka, vilka definieras som att de inte deltar i arbetskraften, minskat. I år sjunker arbetslösheten bara marginellt men kommande år ökar inte arbetskraften i samma takt som sysselsättningen, vilket leder till att arbetslösheten successivt sjunker, till 6,5 procent 2017. År 2018 ligger den kvar på den nivån. Låga löneökningar i år och nästa år Preliminärt utfall från SCB:s konjunkturlönestatistik visar att lönerna hittills i år har ökat med 2,7 procent. Den underliggande ökningen är lägre eftersom en del av löneökningen är en statistisk effekt 2. Det kommer dock sannolikt att betalas ut en del löner retroaktivt och utfallen kommer att revideras upp. För helåret väntas lönerna öka med 3,0 procent 3. Löneökningarna är fortfarande dämpade till följd av det låga resursutnyttjandet i ekonomin. Både arbetsgivarnas och arbetstagarnas inflationsförväntningar är dessutom låga, vilket också dämpar lönekraven. Givet den låga inflationen kommer reallönerna öka med drygt 2 procent, trots låga nominella löneökningar. Nästa år ger avtalen ungefär samma löneökningar som i år och löneglidningen väntas fortsätta vara dämpad. Lönerna ökar då totalt sett i samma takt som i år. Åren 2016 2018 ökar lönerna snabbare när resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Inflationen är långt ifrån Riksbankens mål Inflationen sjönk kraftigt i början av året och är nu mycket låg. Inflationen enligt KPI ligger runt noll procent och den underliggande inflationen, mätt enligt KPIF, där effekten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, ligger runt 0,6 procent. Nedgången i inflationen har varit bred. Priserna på inhemska varor och tjänster ökar måttligt på grund av att efterfrågan i ekonomin är dämpad och företagen därmed har svårt att föra över sina kostnadsökningar på konsumenterna. Den svaga konjunkturen i övriga Europa leder också till att prisökningarna på importerade varor är låga. Energipriserna, som inte direkt är kopplade till det 2 Den statistiska effekten beror på ett urvalsbyte. Varje år byts en femtedel av urvalet ut. I år får bytet av urvalet stor effekt eftersom den tillkommande femtedelen har högre genomsnittslöner än den som lämnade urvalet. Löneökningstakten beräknas bli cirka 0,3 procentenheter högre till följd av urvalsbytet. 3 Första halvåret i år visar löneökningen uträknat från lönesumman en betydligt lägre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik, liksom förra året. Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de grundar sig på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Vi räknar med att det kommer vara en skillnad mellan dessa mått för helåret 2014. 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN inhemska resursutnyttjandet, sjönk också i början av året och bidrar till att dämpa inflationen. En starkt bidragande orsak till att inflationen enligt KPI har fallit kraftigt ända sedan slutet av 2011 är att bolåneräntorna har sjunkit. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Timlön, KL 1 2,5 3,0 3,0 3,3 3,6 3,7 Timlön, NR 1 2,2 2,3 3,0 3,3 3,6 3,7 Enhetsarbetskostnad 1,4 1,6 1,5 1,5 1,5 1,6 Lönesumma 2,7 3,8 4,3 4,4 4,4 4,1 KPI 0,0 0,0 0,9 2,1 3,0 3,1 KPIF 2 0,9 0,6 1,4 1,7 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,5 44,4 44,5 44,8 45,7 47,1 Reporänta, värde vid årets slut 0,75 0,25 0,50 2,00 3,00 3,50 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Även om inflationen troligtvis har bottnat förblir den låg under hela året. Kostnadstrycket i ekonomin är lågt och det låga resursutnyttjandet håller tillbaka prisuppgången. Energipriserna dämpar inflationen under hela året. Nästa år ökar efterfrågan i ekonomin vilket leder till att inflationen stiger. Efterfrågan ökar dock inte tillräckligt mycket, trots den expansiva penningpolitiken, för att den underliggande inflationen ska närma sig inflationsmålet under 2015. Den låga räntan kan dock bidra till att inflationsförväntningarna, som har sjunkit kraftigt den senaste tiden, stiger igen. Det bidrar till ett ökat pristryck på sikt och till att förtroendet för inflationsmålet upprätthålls. Inflationen i omvärlden stiger också nästa år, vilket leder till att importpriserna stiger snabbare. Prisökningarna på importerade varor påverkas dessutom av försvagningen av kronan som skett i år. Effekter av växelkursförändringar slår ofta igenom i konsumentpriserna med viss eftersläpning. Därmed höjer kronförsvagningen under 2014 priserna nästa år även om växelkurserna sjunker tillbaka något under 2015. Energipriserna väntas i stort sett ligga kvar på nuvarande nivå och påverkar inte inflationen nästa år. Under perioden 2016 2018 ökar den underliggande inflationen i takt med att resursutnyttjandet i ekonomin stiger och därmed höjer Riksbanken successivt reporäntan. KPIF når 2,0 procent i slutet av prognosperioden. KPI forsätter att vara lägre än KPIF under 2014 och 2015 då bolåneräntorna har sänkts i samband med att Riksbanken sänkte reporäntan. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014 11

12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter I år ökar den offentliga sektorns skatteintäkter långsamt. Det förklaras av genomförda skattesänkningar och av en svag underliggande utveckling av de totala skatteintäkterna. Nästa år leder återhämtningen i den svenska ekonomin till att intäkterna från skatt på arbete och konsumtion tar fart men intäkterna från skatt på kapital fortsätter att vara låga. Tabell 5. Skatteintäkter Miljarder kronor/procentuell förändring Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Skatt på arbete 937 967 987 1 032 1 083 1 135 1 183 Förändring 3,5 3,1 2,1 4,6 4,9 4,8 4,2 Skatt på kapital 168 172 178 178 191 203 214 Förändring -8,6 2,2 3,9 0,1 7,2 6,3 5,2 Skatt på konsumtion 453 461 473 493 512 532 554 Förändring -0,5 2,0 2,4 4,3 3,9 3,9 4,0 Totala skatteintäkter 1 560 1 611 1 646 1 708 1 791 1 876 1 956 Förändring 0,9 3,2 2,2 3,8 4,9 4,7 4,3 Underliggande förändring 1 1,1 3,8 3,1 3,8 4,9 4,7 4,3 Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländeringar I år dämpas intäkterna av skatt på arbete av skattesänkningar. Underliggande ökar dock intäkterna starkare än förra året, nämligen 3,9 procent. Detta förklaras främst av att skattebasen stiger snabbare. Intäkterna från skatt på arbete följer huvudsakligen lönesumman, som påverkas av hur antalet arbetade timmar och timlönen utvecklas. I år ökar antalet arbetade timmar, och därmed också lönesumman, mer än förra året. Nästa år stiger löneökningstakten och intäkterna från skatt på arbete ökar då starkt. Skatt på kapital ökar svagt i år och nästa år. I år minskar företagens inkomstskatter och intäkterna från avkastningsskatten dämpas av den låga statslåneräntan. Hushållens kapitalskatter fortsätter däremot att öka starkt när kapitalvinsterna stiger och lägre utlåningsräntor minskar storleken på hushållens ränteavdrag. Nästa år stiger intäkterna från företagens inkomstskatter men lägre kapitalvinster för hushållen och fortsatt låga intäkter från avkastningsskatten leder till att kapitalskatterna bara ökar marginellt. Trots att hushållens konsumtionsvolym har stigit snabbt under året förväntas intäkterna från skatt på konsumtion öka måttligt. Anledningen är att priserna på varor och tjänster ökar svagt, vilket dämpar momsintäkterna. Dessutom minskar intäkterna från energi- och koldioxidskatt eftersom försäljningen av drivmedel och el sjunker. Nästa år ökar hushållens konsumtion ännu mer och investeringarna fart, vilket leder till att momsintäkterna ökar snabbare. Intäkterna från energioch koldioxidskatten stiger igen vilket främst förklaras av att skattesatserna är betydligt högre 2015. Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Staten -2,0 3,3 0,3 4,0 5,4 4,4 4,1 Kommunsektorn 4,3 4,0 3,2 4,2 4,8 4,7 4,3 ÅP-systemet 3,3 3,0 2,9 5,1 3,9 4,1 4,1 Skattekvot 1 44,0 44,4 43,6 43,5 43,6 43,6 43,5 Källa: SKV och ESV 1 Totala skatteintäkter i procent av BNP Det är främst statens skatteintäkter som ökar långsamt i år till följd av skattesänkningarna och låga energiskatter. Men även kommunsektorns skatteintäkter ökar svagt, bland annat beroende på att pensionerna ökar långsamt och att skatten för pensionärer har sänkts. Samtliga skatteintäkter finns redovisade i slutet av kapitlet. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i kapitel 8. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014 13

Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procentuell förändring Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Aktuell prognos 4,0 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 Föregående prognos 4,0 3,7 2,8 4,3 4,8 4,7 4,2 Fastställda 4,1 3,9 2,7 Underliggande utveckling 3,9 3,8 3,4 4,3 4,8 4,8 4,3 Källa: SKV och ESV Tabell 8. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utbetalda löner 1 397 2,9 3,8 4,3 4,4 4,4 4,1 Aktivitets-och sjukersättning 31-5,6-3,9-4,2-2,3-0,7-0,5 Sjukpenning och föräldrapenning 58 7,7 6,3 5,9 4,2 4,1 3,5 2.1.1 Skatt på arbete Intäkterna från skatt på arbete består av direkta och indirekta skatter. Direkta skatter på arbete svarar för drygt hälften av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten utgör endast en tiondel av de direkta skatterna. Lönesumman är den största skattebasen för skatt på arbete. De direkta skatterna påverkas dessutom av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelningen och inflationen samt i vilken utsträckning hushållen utnyttjar ROT- och RUT-tjänster. I år ökar intäkterna svagt, med 2 procent, vilket främst beror på fortsatta skattesänkningar genom jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Från och med 2015 ökar intäkterna starkare när återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter och löneökningstakten stiger. Arbetsmarknadsersättningar 31 5,2-8,4-5,0-7,8-7,1 0,5 Pensioner 380 5,7 0,9 3,1 5,5 5,6 4,7 Taxerad inkomst 1 972 3,6 2,9 3,9 4,4 4,5 4,2 Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 776 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 Källa: SKV och ESV 1 Miljarder kronor Låga pensionsutbetalningar dämpar direkta skatter på arbete i år I år ökar utbetalda löner mer än förra året men pensionsinkomsterna ökar svagt, med knappt 1 procent. Den svaga ökningen av pensionerna i år och nästa år beror främst på att bromsen i pensionssystemet är aktiv. Sjukpenningen fortsätter att öka, om än i en avtagande takt från 2015. Arbetsmarknadsersättningarna minskar i år på grund av att färre personer deltar i arbetsmarknadspolitiska program och att andelen öppet arbetslösa med rätt till ersättning minskar. Sjukpenning och arbetsmarknadsersättningar utgör dock en liten andel av skattebasen och påverkar inte skatteintäkterna i någon större utsträckning. Nästa år ökar utbetalda löner ännu snabbare än i år medan arbetsmarknadsersättningarna fortsätter minska i takt med att arbetslösheten sjunker. Pensionsinkomsterna utvecklas starkare från och med 2016. Diagram 4. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren Miljarder kronor 35 25 15 5-5 -15-25 -35-45 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Jobbskatteavdrag HUS-avdrag Källa: SKV och ESV Direkta skatter på arbete Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Miljarder kronor Skattereduktionerna ökar kraftigt i år till följd av höjningen av jobbskatteavdraget. Det uppgår till 100 miljarder kronor 2014. Avdrag för ROT- och RUT-tjänster (HUS-avdrag) uppgår till 20 miljarder kronor där huvuddelen avser ROT-tjänster. ROT-tjänster har ökat starkt hittills i år. De beräknas fortsätta öka 2015 och 2016 för att därefter stabiliseras. RUT-tjänsterna uppgår till 3 miljarder kronor i år och ökar till 5 miljarder kronor 2018. 35 25 15 5-5 -15-25 -35-45 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt. Arbetsgivaravgifterna följer lönesummans ökningstakt om inte avgiftssatserna förändras. Intäkterna ökar långsammare än lönesumman i år, vilket främst beror på en svag ökning av särskild löneskatt. I genomsnitt ökar skatteintäkterna från indirekta skatter med 4 procent per år under prognosperioden. Stöden till sysselsättningen fortsätter öka De olika stöden som syftar till att öka sysselsättningen uppgår 2014 till 53 miljarder kronor. Det beloppsmässigt största sysselsättningsstödet är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar. Stödet har ökat från 4 miljarder 2007 till 21 miljarder 2013. I år beräknas stödet uppgå till 23 miljarder kronor. De övriga stöden består av avdrag för ROT- och RUT-tjänster, sjöfartsstöd, regionala och generella nedsättningar, samt nystartsjobb. 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs främst av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Hushållens kapitalskatter utvecklas starkt trots höga skulder Hushållens kapitalinkomster består av löpande kapitalinkomster och kapitalvinster. De löpande kapitalinkomsterna beror dels på hushållens tillgångar och skulder, dels på ränte- och utdelningsnivån. Sedan år 2000 har såväl hushållens skulder som finansiella tillgångar ökat kraftigt. Det är framför allt banksparandet och lån hos banker och bostadsinstitut som har ökat. Hushållens likvida tillgångar består av bankmedel, aktier (noterade och onoterade), fonder, obligationer, kontanter och försäkringssparande. Tillgångarna är större än skulderna. Bankmedel, aktier, fonder etc. är tillgångar vars avkastning utgör skatteunderlag för hushållens kapitalskatter. Avkastningen från det individuella försäkringssparandet ingår däremot inte i underlaget för kapitalskatt utan schablonbeskattas med en avkastningsskatt. År 2013 uppgick hushållens totala skulder till 3 278 miljarder kronor och skuldkvoten till 174 procent (skulderna i förhållande till hushållens disponibla inkomster). Av skulderna utgjorde studielån och skatteskulder 10 procent. I år ökar hushållens skulder med 5 procent och skuldkvoten uppgår då till 177 procent. Kommande år antas skulderna öka med i genomsnitt knappt 4 procent per år, vilket innebär att skuldkvoten sjunker något från och med 2016. I diagrammet nedan visas utvecklingen av hushållens skulder. Diagram 5. Hushållens skulder och skuldkvot Miljarder kronor 4 000 3 000 2 000 1 000 0 100 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: SCB och ESV Hushållens skulder, mdkr (vänster axel) Skuldkvot, total skuld som andel av disponibel inkomst Procent 200 175 150 125 Den gensomsnittliga räntenivån har minskat under de senaste åren. Räntorna fortsätter att sjunka i år och 2015. Det är först 2016 som hushållens genomsnittliga räntor börjar stiga igen, men de fortsätter att vara låga under hela prognosperioden, sett ur ett historiskt perspektiv. Hushållens löpande kapitalinkomster utgörs av nettot av ränte- och utdelningsinkomster och ränteutgifter. Åren 2013 2016 är de högre än 2012 trots att utdelningsinkomsterna har minskat till följd av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Det förklaras av att räntenivån är lägre dessa år än 2012 vilket framför allt påverkar hushållens ränteutgifter. Efter 2015 ökar ränteutgifterna som en följd av att både räntenivån och skulderna stiger. Trots detta är det först 2017 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014 15

som nettot av de löpande kapitalinkomsterna blir lägre än 2012. Nysparandet i investeringssparkonton väntas öka i en snabb takt vilket minskar intäkterna från utdelningar och kapitalvinster. Det beror på att avkastningen på investeringssparkonton inte beskattas som ränte- eller utdelningsinkomster utan med en schablonskatt, som beror på förmögenheten och statslåneräntan. Den låga statslåneräntan innebär att schablonskatten i närtid är låg. Mot slutet av prognosperioden innebär dock detta att schablonintäkterna ökar snabbt när statslåneräntan ökar. Hushållens kapitalvinster ökar kraftigt 2013 och 2014 till följd av den senaste tidens börsuppgång. Kapitalvinsterna uppgår i år till 3,4 procent av BNP. Nivån är något lägre än den genomsnittliga andelen 1993-2012. Införandet av investeringssparkonto sänker kapitalvinsterna som andel av BNP. Den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder väntas dock på sikt medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. Tabell 9. Hushållens kapitalinkomster Miljarder kronor Utfall Prognos 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utdelningar direktägda aktier 35 44 52 47 50 53 62 63 65 68 69 71 72 Utdelningar fondandelar 5 7 9 9 6 8 9 0 0 0 0 0 0 Ränteinkomster bankmedel 9 19 28 12 8 18 21 16 12 7 17 29 34 Ränteinkomster obligationer 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 Schablonintäkt investeringsfonder 2 2 2 2 2 2 2 Schablonintäkt investeringssparkonton 1 2 5 4 7 10 13 Löpande kapitalinkomster 51 70 89 69 65 81 96 84 85 83 98 115 124 Avdrag för utgiftsränta m.m. -65-83 -106-80 -72-102 -110-98 -91-89 -105-133 -157 Netto löpande kapitalinkomster -14-13 -16-12 -7-21 -14-14 -7-7 -7-18 -33 Kapitalvinster, netto 130 168 90 87 114 107 97 113 123 115 122 128 135 Netto kapitalinkomster 116 155 74 75 107 86 83 99 116 108 115 110 101 Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter. Företagens vinster ökar i år men bolagsskatten minskar Skatten på företagsvinster minskade 2013 med 2 procent till 88 miljarder kronor. Det berodde främst på att bolagsskatten sänktes från 26,3 till 22 procent. Den underliggande vinstutvecklingen var svag. Bolagssektorn visade dock en splittrad bild där till exempel verkstadsföretagens resultat sjönk medan vinsterna ökade i banksektorn. Nedgången dämpades av att företag med brutet räkenskapsår betalade den tidigare skattesatsen på 26,3 procent även under en del av 2013. I år stiger aktiviteten i ekonomin jämfört med förra året, vilket bidrar till att företagens resultat och vinster åter ökar. Bolagsrapporter för årets första halvår har visat en fortsatt resultatförbättring för bankerna samtidigt som verkstadsindustrin har förbättrat resultatet jämfört med förra året. Uppgången i vinsterna är dock fortfarande måttlig till följd av den svaga utvecklingen på många av våra viktigaste exportmarknader. Trots att vinsterna ökar i år fortsätter företagens inkomstskatter att sjunka något, till 87 miljarder kronor, vilket förklaras av att alla företag nu betalar den lägre skattesatsen. Tabell 10. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor/procent Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter 89 88 87 89 96 102 108 Förändring, (%) -12,9-2,1-1,2 3,3 7,2 6,3 6,2 Källa: SKV och ESV 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Diagram 6. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor 115 Procent av BNP 4 Diagram 7. Bolagsskatt, årlig förändring Procentuell förändring Procentuell förändring 50 50 40 40 95 3 30 30 20 20 75 2 10 10 0 0 55 1-10 -10-20 -20 35 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 0-30 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017-30 Källa: SKV och ESV Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) Skatt på företagsvinster, justerad för engångsposter Skatt på företagsvinster Källa: SKV och ESV Från 2015 medför den förbättrade konjunkturen att skatteintäkterna från företagsvinster ökar betydligt snabbare, med i genomsnitt nästan 6 procent per år. Som andel av BNP uppgår skatten på företagsvinster i år till 2,3 procent, och andelen är därefter i stort sett konstant. Återföring av periodiseringsfonder En indirekt effekt av den sänkta bolagskattesatsen 2013 var att företagen i större utsträckning än normalt utnyttjade möjligheten till fondering av vinstmedel i periodiseringsfonder 2012. Avsättningen, som får göras med maximalt 25 procent av vinsten, är ett sätt för företag att jämna ut resultatet över flera år. De avsatta medlen ska återföras till beskattning inom sex år. I och med att bolagsskatten sänktes 2013, fanns det starka incitament för företagen att på detta sätt minska skatteunderlaget 2012 och i stället öka det kommande år. Framför allt flertalet banker, som står för en betydande del av skatteintäkterna av företagsvinster, utnyttjade denna möjlighet. Skatteintäkterna från företagsvinster är en mycket volatil och svårbedömd skatt. Vissa år påverkas den av betydande engångseffekter, men även bortsett från dessa kvarstår kraftiga och snabba förändringar under en konjunkturcykel. Efter perioder med lågkonjunktur och vinstfall, som exempelvis efter IT-kraschen i början av 2000-talet och finanskrisen 2009, följde en rekylartad återhämtning med kraftigt ökande skatteintäkter från företagsvinster. Låga räntor ger låg avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Årets räntesatser för kapitalförsäkringar bestämdes av statslåneräntan den sista november 2013 och för pensionsförsäkringar av den genomsnittliga statslåneräntan under 2013. Statslåneräntan ökade från 1,5 procent 2012 till 2,0 procent 2013, vilket medför att avkastningsskatten i år ökar från förra årets låga nivå på 6 miljarder kronor till 9 miljarder kronor. I år beräknas statslåneräntan åter sjunka något, vilket sänker intäkterna från avkastningsskatt nästa år. En successivt stigande räntenivå från 2015 medför att skatten stiger snabbt från och med 2016, och uppgår till 22 miljarder kronor i slutet av prognosperioden. Avkastningsskatten är mycket känslig för förändringar i räntenivån. En ändring av statslåneräntan med en procentenhet påverkar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014 17

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Måttlig ökning av fastighetsskatten Intäkterna från fastighetsavgiften för lägenheter minskade 2013 till följd av att avgiften sänktes. Den statliga fastighetsskatten ökade däremot starkt när taxeringsvärdena på vattenkraftverk höjdes i den allmänna fastighetstaxeringen. I år ökar intäkterna av fastighetsavgiften måttligt då inkomstbasbeloppet och därmed de maximala fastighetsavgifterna bara ökar marginellt. Tabell 11. Fastighetsskatt och fastighetsavgift Miljarder kronor Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Småhus 13,4 13,8 14,0 14,3 14,6 15,1 16,0 varav fastighetsavgift 12,9 13,3 13,5 13,8 14,2 14,7 15,5 Hyreshus, bostadslägenheter 3,1 2,7 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 varav fastighetsavgift 3,0 2,6 2,6 2,7 2,8 2,9 3,0 Hyreshus, lokaler 6,9 7,4 7,4 7,4 7,8 7,8 7,8 Industrier 1,6 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 Vattenkraftverk 3,7 5,5 5,4 5,4 5,4 5,4 5,3 Vindkraftverk 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa 28,7 31,4 31,6 32,0 32,9 33,5 34,5 varav fastighetsskatt 12,8 15,6 15,5 15,5 15,9 15,9 16,0 varav fastighetsavgift 15,9 15,8 16,1 16,5 17,0 17,6 18,5 Källa: SKV och ESV Vid nästa års fastighetstaxering 4 på småhus ökar fastighetsavgiften på de flesta småhus som inte redan betalar den maximala avgiften. Det gäller ungefär hälften av landets småhus. Från 2016 väntas inkomstbasbeloppet öka snabbare, vilket höjer maxavgiften per bostad och därmed också intäkterna. Diagram 8. Fastighetsskatt och fastighetsavgift på bostäder Miljarder kronor 20 15 10 5 0 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: SKV och ESV Miljarder kronor 20 Bostäder varav småhus varav flerbostadshus 2.1.3 Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Under prognosperioden minskar skatt på konsumtion som andel av BNP. Anledningen är att försäljningsvolymerna av drivmedel och el stiger långsamt under prognosperioden. Låga prisökningar dämpar momsintäkterna i år Efter en svag utveckling under 2013 förväntas intäkterna från moms stiga snabbare under 2014. Det beror på en starkare ökning av hushållens konsumtion och på att investeringarna åter börjar stiga efter att ha minskat under 2013. Bostadsinvesteringarna, som har stor betydelse för intäkterna, stiger med över 20 procent. Intäkterna stiger dock långsamt sett i ett historiskt perspektiv i och med att prisökningen på varor och tjänster är låg. Tabell 12. Intäkterna från mervärdesskatt Miljarder kronor/procentuell förändring Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 15 10 5 Nivå 331 340 353 368 387 405 424 Förändring, (%) -0,5 2,8 3,9 4,3 4,9 4,8 4,7 Källa: ESV 4 Var tredje år genomförs en allmän eller förenklad fastighetstaxering på småhus. Nästa år ökar intäkterna i en snabbare takt. De huvudsakliga förklaringarna är en starkare utveck- 18 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014