ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTS OM VERKSAMHETEN VID KILJAVAN SAIRAALA OY FORTSÄTTER

FULLMÄKTIGE 22 16.06.2010 ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTS OM VERKSAMHETEN VID KILJAVAN SAIRAALA OY FORTSÄTTER 790/P11/117/2006 FMGE 22 Bakgrund Kiljavas sjukhusbyggnad blev klar år 1938 och den har en våningsyta på ca 15.000 m2. Byggnaden är belägen på Naturaområde i Nurmijärvi kommun vid stranden av Sääksjärvi på lägenheten Kiljavanrinne med en areal på ca 57,915 ha. På fastigheten finns förutom huvudbyggnaden en separat värmecentral och fem bostadsbyggnader och bl.a. bastubyggnader. Bostadsbyggnadernas sammanlagda bostadsyta är ca 1 800 m2; en del av bostäderna har hyrts ut. HNS verksamhet på Kiljava sjukhus upphörde år 2001 och därför var det viktigt att inom Kiljava-projektet finna en köpare och en ändamålsenlig användning för fastigheten som hade blivit en ekonomisk belastning. Efter diverse utredningar gick man in för att Kiljava sjukhus renoveras för att bli en regional rehabiliteringsenhet efter akutvårdsinsatser. Fullmäktigeförsamlingarna i KUUMA-kommunerna Träskända, Mäntsälä, Nurmijärvi och Tusby samt Hyvinge fattade under våren 2005 ett beslut om att delta i Kiljava-projektet som under åren 2004-05 hade beretts som områdets gemensamma utvecklingsprojekt inom hälsovården. I fullmäktigeförsamlingarnas beslut ingick olika slags villkor som gällde projektet, bl.a. i fråga om HNS deltagande. Med tanke på det fortsatta arbetet var det av väsentlig betydelse huruvida HNS säljer Kiljava-fastigheten för det föreslagna beloppet på en miljon euro och om HNS går med som aktieägare i det planerade bolaget och främjar samtidigt på detta sätt Mellersta Nylands och också andra kommuners inom HNS-området möjligheter att ordna högspecialiserad rehabilitering efter specialistvård, då behovet av detta kommer att öka i och med att befolkningen åldras. Det var motiverat att HNS deltar i KUUMA-kommunernas Kiljava-projekt för utvecklingen av vårdkedjorna och för att garantera smidiga vårdkedjor, fastän den planerade verksamheten egentligen inte var en verksamhet som hör till ett sjukvårdsdistrikt. HNS fullmäktige beslutade 8.6.2005 att HNS säljer fastigheten Kiljavanrinne Rnr 33:0 (fastighetsbeteckning 543-404-33-0) jämte byggnader till Hyvinge och Träskända städer och Mäntsälä, Nurmijärvi och Tusby kommuner samt övriga eventuella intressenter för ett under bildning varande bolags räkning för en köpesumma på en miljon euro. Hyvinge och Träskända städer, Mäntsälä, Nurmijärvi och Tusby kommuner samt HNS undertecknade 31.5.2006 Kiljavan Sairaala

Oy:s delägaravtal och avtalet om bolagsbildning. Samma dag hölls också aktiebolagets konstituerande bolagsstämma. Bolaget registerardes i handelsregistret 4.8.2006. Bolagets aktiekapital var 4,2 milj. euro som fördelades mellan ägarkommunerna i proportion till invånarantalet. HNS antecknade aktier för 462 000 euro och HNS ägarandel är 11 %. Köpebrevet mellan HNS och Kiljavan Sairaala Oy undertecknades 28.12.2006. Fastighetens ägar- och besittningsrätt övergick till bolaget 1.1.2007. Kiljavan Sairaala Oy producerar regionala hälsovårds- och rehabiliteringstjänster. Sjukhuset säljer endast tjänster åt sina ägare, men också andra kommuner kan bli medlemmar i Kiljavan Sairaala Oy och köpa rehabiliteringstjänster av sjukhuset. Rehabiliteringsverksamheten inleddes hösten 2008 i de sanerade lokalerna på Kiljava sjukhus. Sjukhusaktiebolaget producerar samtliga tjänster genom konkurrensutsättning av specialister på området. Av de tjänster som underleverantörerna producerar sammanställer bolaget ett servicepaket som bolaget bjuder ut åt kommunkunderna. Kiljavan Sairaala Oy har endast i sin tjänst en verkställande direktör, en fastighetsskötare och en ledande läkare på deltid. Rehabiliteringstjänsterna produceras enligt köptjänstprincipen av serviceproducenten AttendoMedOne Oy som valts efter anbudstävlan. Avtalet med MedOne Oy är i kraft till utgången av år 2013. Den högspecialiserade rehabilitering som Kiljava sjukhus producerar placerar sig som verksamhet i gränslandet mellan primärvården och specialistvården, den hör inte till HNS/specialistvårdens ansvar enligt den arbetsfördelning som överenskommits med kommunerna, men är verksamhet där man ansett att det med tanke på verksamhetens krav och volym innebär kvalitativa och ekonomiska fördelar att producera tjänsten centraliserat. I renoveringsplanen blev antalet vårdplatser på sjukhuset ca 120 bäddplatser. Vid behov kan antalet utökas något. Sjukhusets tjänsteproduktion planerades att påbörjas med sammanlagt 60 bäddplatser för neurologisk samt rörelseorganens (ortopedi, fysiatri, reumatologi) rehabilitering. I och med en verksamhetsutvidgning samt då andelen åldringar ökar ingick det i planen att utvidga verksamheten att omfatta mediciniskgeriatrisk rehabilitering (internmedicin, lungsjukdomar, geriatri). Man uppskattade att hela kapaciteten inte behövdes för ägarkommunernas behov, utan avsikten var att finna flera ägarkommuner och en del av användningen hoppades man att skulle komma som köp av HNS. Eventuell överbliven kapacitet skisserade man att används för kommunernas övriga behov. För att sjukhuset skulle kunna tas i bruk förutsattes en omfattande ombyggnad av sjukhusbyggnaden. Saneringen blev klar i april 2009 och kostnaderna belöpte sig till ca 14 miljoner euro. Ombyggnaden genomfördes för 4,9 miljoner euros del med lånefinansiering som ägarna gått i borgen för. HNS fullmäktige beslutade 18.10.2005 35 att HNS beviljar proprieborgen för Kiljavan sairaala Oy:s låneandel på 539 000 euro. Resten av lånet ca 9 miljoner euro tog bolaget mot fastigheten som säkerhet.

Under det första verksamhetsåret 2007 hade bolaget en förlust på 374 000 euro och år 2008 på 1.200.000 euro. Enligt balansräkningen var bolagets eget kapital 31.12.2008 2,6 milj. euro och det främmande kapitalet 15,7 milj. euro, av vilket de långfristiga lånen utgjorde 14,8 milj. euro. Den största ekonomiska risken hänför sig till sjukhusets användningsgrad. I Oy Audiator Ab:s revisionsberättelse om granskningen av förvaltningen och ekonomin vid Kiljavan sairaala Oy för år 2008 konstateras också att "om man inte kan höja sjukhusets användningsgrad med de grundande kommunernas stöd klarar bolaget inte av att fortsätta sin verksamhet". Under år 2009 fortsatte bolagets verksamhet med en betydligt lägre användningsgrad än vad som planerats. Användningsgraden blev ca 30 % i stället för det planerade 80 %. Serviceproducenterna blev tvungna att minska antalet anställda och att anpassa sin verksamhet enligt det ringa antalet patienter. Räkenskapsperiodens förlust 2009 var 1,1 milj. euro och bolagets eget kapital håller på att bli negativt. Enligt balansräkningen är bolagets eget kapital 31.12.2009 1,5 milj. euro och det främmande kapitalet 16,5 milj. euro, av vilket de långfristiga lånen utgjorde 14,9 milj. euro. I revisionsberättelsen konstaterar Oy Aidoarev Oy i slutet av sin revisionsberättelse följande: "Utan att anpassa vårt utlåtande vill vi som ytterligare information framföra att bolaget har ett mervärdesomsättningsskatteåterbäringsansvar som hänför sig till bygginvesteringen (ca 3 milj. euro) som inte har tagits upp i bokslutets noter på det sätt som förutsätts i bokföringsförordningen. Dessutom vill vi framhäva inverkan av bolagets användningsgrad på bolagets resultat. Om de kommuner som grundat bolaget inte förbinder sig att höja användningsgraden för bolagets verksamhet, klarar bolaget inte av att fortsätta sin verksamhet. Bolaget förde år 2009 ett flertal förhandlingar med ägarna för att få verksamheten på en nivå som skulle vara ekonomiskt lönsam och garantera en fortsatt verksamhet. Man erbjöd flera kommuner i närområdet att bli delägare i bolaget. Nummi-Pusula kommun fattade ett beslut 14.12.2009 om att köpa 50 aktier för 50 000. Nuläge och behövliga åtgärder Bolagets ekonomiska läge är fortfarande ytterst kritiskt trots det ökade antalet patienter under de senaste månaderna. Om man vill undvika att bolaget går i konkurs, finns det i praktiken ingen annan utväg än att delägarna ger bolaget finansiering. Om delägarna beslutar att de inte är beredda att finansiera bolaget, innebär det att delägarna förlorar de kapitalinvesteringar de gjort i bolaget och en realisering av borgensansvaren. För HNS del är det fråga om en förlust på 1 001 000 euro.

Som en följd av bolagets konkurs skulle beslutanderätten om fastighetens framtid i praktiken överföras på borgenärerna, dvs. finansinstituten. Delägarnas ägarandelar, investeringar i bolaget och på bolagets vägnar beviljade borgensansvar är följande: ägarandel investering borgensansvar Hyvinge 22,9% 962 000 1 122 000 Träskända 19,7% 828 000 966 000 Nurmijärvi 19,1 % 802 000 936 000 Tusby 18,0 % 756 000 883 000 HNS 11,0 % 462 000 539 000 Mäntsälä 9,3 % 390 000 454 000 Möjligheterna till realisering av markegendom Bolagets styrelse har utrett möjligheterna till en delvis realisering av den fastighetsegendom (byggnader och markområden) som bolaget äger. I KPMG Oy:s utredning (bilaga 8) konstateras synnerligen entydigt att det är en mycket utmanande uppgift att hitta en köpare till de byggnader som finns på fastigheten och försäljningstiderna blir oundvikligen långa. I utredningen konstateras också att byggandet på området och intresset för byggandet kan försvåras av att byggnaderna som helhet är skyddade objekt på basis av byggnadsskyddslagen. I utredningen konstateras att det är möjligt att det inte ens går att hitta en köpare till byggnaderna. Bolaget äger cirka 58 ha markområden. I den gällande generalplanen har områdena planbeteckningen PY, vilket betyder ett område för offentlig service och förvaltning. I landskapsplanen betecknas området som rekreationsområde och serviceområde. Dessutom är området markerat som Natura-område, ett värdefullt åsområde eller annan geologisk formation och en kulturmiljö. Utanför Natura-området mellan sjukhuset och sjön blir cirka 14 ha av vilka cirka hälften är byggduglig mark enligt utredningen, om det skulle vara möjligt att göra avsteg från landskapsplanen, dvs. tillåta byggandet. Förslag av bolagets styrelse till delning av bolaget Bolagets styrelse föreslår nu aktieägarna att man för att finansiera bolaget separerar de kostnader som hänför sig till fastigheten, dvs. i praktiken låneskötselkostnaderna till följd av fastighetens ombyggnad och de egentliga kostnaderna för patientvården. Avsikten är att försöka ändra den nuvarande situationen där de betydande låneskötselkostnader som belastar fastigheten direkt faller under den budget som sorterar under

grundtrygghetsnämnderna. Då skulle också kostnadsstrukturen för Kiljavan Sairaala Oy bli mer transparent och öppen. I praktiken blir en separering mellan de kostnader som fastigheten och vården genererar tydligast genom att man delar upp Kiljavan Sairaala Oy till Kiljavan Sairaala Oy som erbjuder rehabilitering och vård och Kiinteistö Oy. Delningen skulle genomföras enligt ett i aktiebolagslagen avsett delningsförfarande. Ägarnas ägarandelar skulle förbli oförändrade i båda bolagen. I bolagsordningen för det fastighetsaktiebolag som bildas till följd av delningen upptas ett villkor som möjliggör betalningsförpliktelser som ställs på aktieägarna. Bolagets styrelse föreslår att aktieägarna under 5 års tid förbinder sig att betala 1,5 miljoner euro i ett så kallat bolagsvederlag i förhållande till sina ägarandelar. För år 2010 skulle betalningarna utgöra hälften av de nedan nämnda. Aktieägarnas betalningsförpliktelser skulle på årsnivå vara följande: Bolagsvederlag 2011-2014 / Ägarandel Vederlag år Hyvinge 22,9 % 343 500 Träskända 19,7 % 295 500 Nurmijärvi 19,1 % 286 500 Tusby 18,0 % 270 000 HNS 11,0 % 165 000 Mäntsälä 9,3 % 139 500 Totalt 100,0 % 1 500 000 Med det här arrangemanget kan man ta hand om låneskötselkostnaderna och på så sätt minska de borgensansvar som man ägarspecifikt åtagit sig när bolaget bildades. I KPMG:s utredning i bilaga 8 på sidan 7 ingår en beräkning av fastighetsbolagets inkomster och utgifter under 2010 2019. Vederlaget skulle betalas till det fastighetsaktiebolag som bildas genom delningsprocessen från och med den faktiska delningen. Fram till dess skulle vederlaget betalas till Kiljavan Sairaala Oy som direkt kapitalinvestering för att bolaget ska kunna uppfylla sina amorteringsförpliktelser. Arrangemanget förutsätter också att de borgensförbindelser som aktieägarna gett på Kiljavan Sairaala Oy:s vägnar överförs till godo för det fastighetsbolag som bildas i samband med delningen. Eurobeloppen för de givna borgensförbindelserna framgår av tabellen ovan.

Bolagets styrelse föreslår inte att aktieägarna ska förbinda sig till köp av tjänster. Syftet med delningen och aktieägarnas "skyldighet att betala vederlag" är att skapa en situation där man klarar av fastighetens låneskötselkostnader och att den skuldbörda som belastar fastigheten kan minskas. Samtidigt kan man i avsevärd grad sänka priset på ett rehabiliteringsdygn, vilket antas öka ägarnas intresse att börja använda rehabiliteringstjänsterna på Kiljava sjukhus. Ju fler patienter Kiljavan Sairaala Oy får in, desto större del av fastighetens låneskötselkostnader kan täckas med de hyresintäkter som Kiljavan Sairaala Oy som erbjuder rehabilitering och vård betalar och hämtar in genom de egentliga kundintäkterna. Sammanfattning av det förslag bolagets styrelse lagt fram ingår som bilaga 9. Aktieägarnas beslut ska fattas senast 23.6.2010. Styrelsen konstaterar att HNS inte har köpt rehabiliteringstjänster på Kiljava sjukhus med undantag för en kort period under 2008-9. Såsom revisorerna påpekar får bolaget inkomster bara om kommunerna använder dess tjänster. Med det nuvarande antalet patienter torde bolaget gå i konkurs senast i oktober 2010. Detta på grund att sjukhusets underhållskostnader, låneräntorna och amorteringarna samt de övriga fasta kostnaderna löper hela tiden. I en konkurssituation blir HNS alltså tvunget att nedskriva sin andel av aktiekapitalet och betala ett belopp som motsvarar den borgen HNS beviljat. Totalt skulle HNS förlora 1 001 000 euro. Situationen är mycket kritisk och det förslag bolagets styrelse lägger fram för att rädda bolaget är uppenbarligen det enda alternativ som kommer i fråga. Befolkningens servicebehov kommer att öka mycket under de kommande 10 åren på grund av åldersstrukturen och då behövs oundvikligen också ett tillskott av vårdplatser. Intagningen till permanent institutionsvård ska kunna bromsas upp märkbart jämfört med de nuvarande verksamhetsmodellerna. Det finns evidens för att man med aktiv och kompetent tidig rehabilitering och intervallrehabilitering kan i många patientgrupper hjälpa patienterna tillbaka till ett självständigt liv och samtidigt minska ökningen av platsbehovet inom permanent institutionsvård. Ägarkommunerna har förbundit sig i samband med när de bildade bolaget till en regional rehabiliteringsmodell, men modellen har inte till fullo införts på grund av den ansträngda kommunala ekonomin. I alla ägarkommuner kommer dock ökningen av servicebehovet i ett 10 års perspektiv att vara mycket stor. Om man låter Kiljava sjukhus gå i konkurs, förlorar man förutom de investerade pengarna också 120 bäddplatser samtidigt som vi står inför en uppenbar ökning av behovet under de närmaste åren. I Hyvinge sjukhus strategiska planer ingår en roll speciellt som ett regionalt akutsjukhus som styr patienterna till områdets andra institutioner när det gäller den högspecialiserade och långvariga rehabiliteringen. En del av områdets kommuner har redan nu

stora svårigheter att trygga den fortsatta vården. Området hamnar i stora svårigheter om också den kapacitet som i dag finns på Kiljava sjukhus försvinner. HNS ombygger storskaligt sina centrala sjukhus inom de närmaste åren, likaså de närmaste kommunerna sina fastigheter. För HNS eller dess medlemskommuners del kan det uppstå ett behov att placera en del av sina verksamheter tillfälligt i de nyrenoverade lokalerna på Kiljava sjukhus. HNS har på basis av konkurrensutsättningen avtal om upphandling av högspecialiserad rehabilitering av privata tjänsteproducenter. Den delen måste bedömas på nytt och man bör överväga en billigare upphandling av tjänster enligt in house-principen av Kiljava sjukhus. Utvecklingen av tjänstekedjorna är en fråga som för närvarande har stor fokus inom hela HNS. Det är möjligt att upphandla högspecialiserad rehabilitering till noga utvalda tjänstekedjor genom en överenskommelse med kommunerna så att en större befolkning än Kiljavas nuvarande ägarkommuner kan täckas. För att bevara också den här optionen är det motiverat att i det här skedet förbinda sig till förhindra att Kiljavan Sairaala Oy går i konkurs. Avsikten är att alla aktieägare för sin del fattar ett samstämmigt beslut enligt det förslag som styrelsen för Kiljavan Sairaala Oy lagt fram. Också HNS fattar sitt beslut utgående från det här villkoret. Styrelsen Fullmäktige beslutar att 1. Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt godkänner en i aktiebolagslagen avsedd delning av Kiljavan Sairaala Oy i ett fastighetsaktiebolag och ett bolag med ansvar för rehabiliterings- samt vårdtjänster; 2. befullmäktiga samkommunens styrelse att godkänna delningsplanen för Kiljavan Sairaala Oy; 3. Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt godkänner att de proprieborgensförbindelser som samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts gett på Kiljavan Sairaala Oy:s vägnar överförs till godo för det fastighetsaktiebolag som bildas genom bolagets delningsplan; och 4. Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt förbinder sig att betala för 2010 82 500 euro och för 2011-2014 högst 165 000 euro per år som s.k. vederlagsskyldighet till det fastighetsaktiebolag som bildas genom Kiljavan Sairaala Oy:s delningsplan. Fram till dess att delningen har verkställts erläggs den betalning som baserar sig på 5. fastighetens låneskötselkostnader som direkt kapitalinvestering.

För att de ovan nämnda besluten ska träda i kraft förutsätts att Kiljavan Sairaala Oy:s övriga aktieägare för sin del ger en motsvarande betalningsförbindelse. Beslut Förslaget godkändes.