Hugin & Munin Marknadskommentar från ODIN Fonder Oktober 2011 Minskad fart men inget Armageddon Till skillnad från vad vi hoppades före sommaren avtog inte oron på börserna under tredje kvartalet snarare tvärtom. Mycket är osäkert men ryktena om världens undergång är överdrivna. M SCI World föll 6,1 procent i septem branschens förmåga att fungera som ber efter att ha rasat 6,8 procent smörjmedel i det ekonomiska maskineriet. månaden innan. MSCI Europe backade under samma period med 4,6 procent. Det För det tredje är det osäkert om den prinorska indexet MSCI Nordic Countries föll vata sektorn i västvärlden är villig och 5,8 procent i september.* Det så kallade kapabel att träda in som den ekonomiska VIXindexet, som mäter svängningarna på tillväxtens draglok i den offentliga sekaktiemarknaden, låg kvar på samma höga torns ställe. nivåer som i augusti. Statsfinansiell kris Förklaringen till de kraftiga kursrasen och Beslutsfattarna i Europa och USA har ansvängningarna under tredje kvartalet är svaret för att väga det kortsiktiga behovet den ovanligt stora osäkerhet som råder av ekonomisk stimulans mot det långsikjust nu och som försvårar marknadens tiga behovet av att betala av på stora statsvärdering av ekonomiska prognoser och skulder. Det är en avvägning som kräver resultatförväntningar. Osäkerheten har både lyhördhet och handlingskraft, och främst tre grunder: man måste ta itu med de svåra strukturella utmaningar som har skapat dagens För det första är det oklart hur vissa euro situation med höga skulder och svag konpeiska länder och USA ska kunna betala av kurrenskraft. på sina enorma statsskulder och samtidigt stimulera en svag konjunktur. Men varken europeiska eller amerikanför det andra råder osäkerhet kring finans ska politiker har visat sig från sin mest *All kursutveckling anges i lokal valuta. handlingskraftiga eller rationella sida de senaste månaderna. Deras ibland häpnadsväckande fumlighet både frustrerar och skrämmer marknaderna och är den främsta förklaringen till de stora svängningar vi har sett den senaste tiden. Det är ett faktum att politiska processer ofta tar längre tid och har ett rörigare förlopp än vad finansmarknaderna känner sig tillfreds med. Men det har varit ovanligt illa de senaste månaderna. Den våldsamma antipati som präglar arbetet och retoriken i den amerikanska kongressen, och den förlamande oviljan bland ledande europeiska politiker att ta itu med euroområdets problem på allvar, kommer högst olägligt i en situation där världsekonomin mer än någonsin är beroende av politisk handlingskraft och ledarskap för att utvecklingen ska kunna vändas i en mer positiv riktning. Det har länge varit tydligt att politiska
beslutsfattare vill förhala och skjuta problemen framför sig i hopp om att bli kvitt dem tack vare ekonomisk tillväxt och/eller inflation. Men finansmarknaderna har vid upprepade tillfällen tvingat politikerna att vidta åtgärder för att lugna situationen, även om det skett motvilligt. Hittills har detta växelspel inte gett någon trovärdig eller bestående lösning på marknadens bekymmer, varken i USA eller i Europa. Ett viktigt skäl till trögheten på politisk nivå är att det rör sig om reella och kraftiga motsättningar som inte låter sig lösas utan vidare. Detta gäller särskilt i euroområdet. Grekland är konkursmässigt och klarar knappast att betala sin enorma statsskuld. Frågan är vem som ska ta hand om räkningen. De euroländer som har skött sig vill givetvis inte skicka räkningen vidare till sina skattebetalare. De har därför lobbat för lösningar som innebär att privata långivare till Grekland ska stå för en del av notan. Men detta har skapat ett nytt problem: Eftersom europeiska banker är de privata investerare som har stört exponering mot den grekiska statsskulden leder kravet om att dela på räkningen till oro för bankväsendets soliditet. Och därmed är vi framme vid nästa osäkerhetsmoment. Finanskris Bankväsendet spelar en unik roll i vår moderna penningekonomi genom vad som brukar kallas dess kreditskapande förmåga. I stora drag innebär det att bankerna skapar pengar genom att låna ut de medel som sätts in. De pengar vi har på kontot är hela tiden i princip tillgängliga för oss, men samtidigt görs de under en period tillgängliga för bankens låntagare. Förutsatt att inte alla sparare går till banken i samma ögonblick för att ta ut sina pengar, och att de flesta låntagare betalar av sina lån i tid, fungerar systemet väldigt bra. De förmögna får ränta på sitt sparande och de som behöver kapital får tillgång till det. Men om en stor andel låntagare missköter sina lån, eller om ett stort antal sparare får intrycket att pengarna inte längre är säkra på banken, brakar systemet samman med full kraft på mycket kort tid. Och eftersom bankerna är tätt sammanflätade genom lån till och insättningar hos varandra smittar problem hos en bank snabbt av sig på andra. Detta är just vad många befarar ska hända med de europeiska bankerna om enorma lån från bankerna till vissa europeiska länder plötsligt blir värdelösa. Senast vi befann oss i en liknande situation var under finanskrisen 2008. Den gången agerade politiska beslutsfattare över hela världen snabbt och samordnat genom insättningsgarantier, räddningspaket och åtgärder för att undvika en kollaps för det internationella finanssystemet. Men de senaste månadernas politiska skådespel har gjort att många tvivlar på beslutsfattarnas förmåga att hantera utmaningarna framför oss på ett lika bra sätt. Samtidigt råder inget tvivel om att politiska beslutsfattare, och inte minst centralbankerna, är mycket medvetna om problemet och att det finns en växande vilja att stärka de mest utsatta bankernas kapitalisering för att undvika en ny tvärnit på kreditmarknaden. Det är svårt att föreställa sig att beslutsfattarna inte kommer att agera med kraft om en ny finanskollaps hotar. Än så länge är vi lyckligtvis inte där. På grund av bankernas centrala roll i ekonomin och deras för tillfället mycket utsatta position smörjer inte finansbranschen maskineriet genom sitt kreditskapande just nu i lika hög grad som den hade kunnat göra. Alla håller på sina insättningar för att stärka den egna balansräkningen och därmed är det många värdeskapande projekt som inte får tillgång till kapital. Följden blir sannolikt att tillväxten framöver blir svagare än vad vi är vana vid från vanliga konjunkturuppgångar. Exakt hur mycket svagare debatteras intensivt. De senaste månaderna har tydligt visat att många investerare på aktiemarknaderna har en mer pessimistisk syn än analytikerna och bolagen själva. Det stora avståndet mellan dessa grupper bidrar i sig till att öka osäkerheten, och det är först när parterna närmar sig varandras verklighetsuppfattning som man kan vänta sig att marknaden lugnar sig och hittar fotfästet. Som aktiva förvaltare har vi på ODIN naturligtvis också vår syn på situationen. Mer om det lite senare. Förtroendekris Till skillnad från den offentliga sektorn har den privata sektorn i Europa och USA använt tiden sedan finanskrisen 2008 till att minska sina skulder. Man har med andra ord sparat pengar i stället för att låta dem rinna iväg. Den ekonomiska återhämtningen under 2009 och 2010 drevs i hög grad av den offentliga sektorns konsumtion och ökade efterfrågan. Men nu måste den offentliga sektorn i många länder spara och betala av på sina skulder. Om den ekonomiska tillväxten ska fortsätta måste därför hushåll och företag ta över som draglok för investeringar och efterfrågan. Frågan är huruvida de är villiga och kapabla att axla den rollen. Utmaningarna är många, i synnerhet för hushållen i USA. För det första tar det lång tid att betala av en stor skuld. Samtidigt är den amerikanska arbetslösheten fortsatt hög, den svaga bostadsmarknaden gör att många sitter med negativt eget kapital och den svaga börsutvecklingen minskar förmögenhetsvärdet. Det gör att många amerikanska hushåll har goda skäl att vara försiktiga med sin konsumtion framöver. Dessutom bidrar den allmänna oron och osäkerheten till att göra människor mer defensiva. De skjuter upp stora inköp och investeringar tills de känner sig säkrare på framtidsutsikterna. Å andra sidan är läget bland de ameri Så investerar vi ODIN är en aktiv förvaltare som kan investera fritt, oavsett bolagets storlek eller vikt i ett marknadsindex. Vi investerar i bolag som vi anser har de egenskaper som behövs för att bli morgondagens vinnare. Vårt jobb som fondförvaltare är att ge våra andelsägare del i bolagens värdeökning. I ODIN förstår vi betydelsen av att ta egna, självständiga investeringsbeslut. Våra investeringsbeslut tas mot bakgrund av grundliga bolagsanalyser i branscher och marknader som vi har god kännedom om och där vi vet vad som skapar resultaten. Vi är långsiktiga ägare och vårt agerande påverkas inte av kortsiktiga svängningar i marknaden. Vi fördrar så kallade värdebolag framför tillväxtbolag. Detta är bolag med solid omsättning och god resultatutveckling som är undervärderade i förhållande till estimaten för långsiktiga resultat och bokförda värden.
kanska företagen mycket gott. Under de senaste åren har de samlat på sig en historiskt hög likviditet, och balansräkningarna är robustare än på länge. Det skapar stort utrymme för investeringar, uppköp eller ökad aktieutdelning. På motsvarande sätt har ett högt sparande bland hushållen under de senaste åren skapat större privatekonomiskt utrymme, vilket gör att konsumtionen kan ta fart så snart amerikanerna känner sig trygga med sin framtid. Dessutom håller USA:s dominans i världsekonomin på att minska. Tillväxtmarknaderna spelar en allt större roll, och här är situationen en helt annan än i väst. När oro och svag utveckling i Europa och USA bidrar till att dämpa priset på olja och andra viktiga råvaror innebär det stora lättnader för konsumenterna i tillväxtländerna, som kan använda en större andel av sina pengar till annat än mat och bränsle. Minskad fart Sannolikheten för en recession i delar av världen har ökat under de senaste månaderna, men det troligaste scenariot är fortfarande en period med dämpad tillväxt ingen recession. I likhet med de flesta tycker vi att det är oroväckande rörigt på politisk nivå i Europa och USA, men vi tror trots det inte att det finns fog för några domedagsprofetior. Med tanke på oron för framtiden är det inte troligt att den privata konsumtionen i västvärlden kommer att öka särskilt mycket framöver, men de låga räntenivåerna gör samtidigt att den knappast kommer att minska heller. Sammantaget är det troligaste att världsekonomin tuffar på med något minskad fart framöver. Men i så fall är det många bra bolag som levererar betydligt högre avkastning än vad dagens kurser skulle tala för. Rädslans makt Den här gången är det annorlundasjukan är ofta en tydlig indikation på att priserna på en marknad stigit till orimligt höga nivåer. Enligt vår uppfattning är den lika bra som indikation på att de sjunkit orimligt lågt. Där är vi nu. Vi har i och för sig befunnit oss där ett tag, men vi kommer inte att bli kvar här för alltid. Erfarenheten visar att även om orsakerna till uppgångar och ras upplevs som helt nya varje gång, så är de underliggande krafterna likväl desamma och bekanta mönster upprepar sig gång på gång. Börserna kan falla kraftigt på kort tid, så som de alltid har gjort tidigare. Men börserna kommer att stiga till nya toppnivåer igen, så som de alltid har gjort tidigare. Exakt när marknaden vänder är det ingen som kan förutsäga med säkerhet. Många försöker. Men erfarenheten visar att de flesta misslyckas oftare än de lyckas. Därför har vi en annan strategi. Såväl i goda som i dåliga tider är uppgiften för ODINs portföljförvaltare att hålla både rädslan och girigheten i schack. Här är investeringsprocessen viktig eftersom den säkrar en konsekvent och disciplinerad strategi över tid. Frågan vi alla ställer oss är: äger vi de rätta bolagen? Svaret kan man bara hitta i bolagens fundamentala värde. Vår uppfattning är att marknadens rådande värdering utgår från ett värre scenario för de bolag vi äger än det som är mest sannolikt om man ser till historisk erfarenhet och våra kunskaper om företagens värdeskapande förmåga. Glappet mellan cykliska och defensiva aktier är rekordstort. Värderingen på aktiemarknaden globalt säger just nu att marknaden väntar sig att resultaten ska försämras med 30 procent. Vi hittar inget vidare stöd i de fundamentala faktorerna för en så kraftig försämring. Rädslan har gått som en löpeld bland marknadsaktörerna, och bra aktier dras ned till onaturligt låga nivåer. Efter sådana perioder framstår den här typen av aktier ofta som billiga. För investerare med tålamod och förmåga att stänga ute larmet från en känslostyrd marknad kan perioder som dessa skapa möjlighet till utmärkta investeringar. En tydlig indikation på det är att en rad industriella aktörer på sistone har passat på att göra tunga investeringar och till och med köpt upp börsnoterade bolag till vad de uppfattar som bra priser vid en långsiktig investering. På samma sätt har ODINs förvaltningsteam arbetat intensivt under de senaste månaderna för att positionera våra portföljer väl. Därför har vi en stark tro på våra portföljers framtidsutsikter, trots att det stormar på marknaden. Jarle Sjo Ansvarig förvaltare för ODIN Maritime, och ODIN Offshore. Att bolagen faktiskt tjänar pengar och har reella värden, minskar risken för potentiella luftslott bland värdebolagen. Det är nyttigt att läsa rapporter om bolag och den omvärld de är verksamma i. Att se det med egna ögon ger dock en ännu djupare kunskap och bättre förståelse. En viktig del av våra förvaltares arbete är att resa runt och besöka olika marknader och bolag. I samtal med bolagens ledningar lär vi oss mer om bolagen och de marknader de är aktiva i. Sådan kunskap utgör en viktig del av den totala analysen vi gör av bolaget vi överväger att investera i. Vi tror att det är möjligt att hitta många nya solida, undervärderade bolag bolag vi tror kommer att bli morgondagens vinnare. Ända sedan starten har vi följt samma investeringsfilosofi. Filosofin, i kombination med förvaltarnas goda hantverk, har gett andelsägarna hög meravkastning under många år. Resultaten kan du själv se i avkastningsöversikten på nästa sida.
Avkastningshistorik per 30 september 2011 Startdatum mån Hittills i år 12 mån 3 åren 5 åren 10 åren Sedan start AKTIEFOND ODIN Norden 01.06.1990 9,6 % 26,6 % 16,1 % 0,5 % 6,3 % 9,2 % 12,4 % VINX Benchmark Cap NOK NI ODIN Finland 27.12.1990 5,9 % 8,9 % 21,4 % 29,3 % 14,7 % 22,7 % 2,5 % 1,0 % 2,1 % 3,2 % 6,5 % 10,8 % 8,6 % 19,5 % OMX Helsinki Cap GI ODIN Norge 26.06.1992 8,2 % 13,7 % 25,1 % 31,5 % 20,8 % 16,2 % 0,4 % 0,6 % 2,7 % 6,0 % 7,4 % 8,6 % 9,3 % 16,7 % Oslo Børs Fondindeks (OSEFX) ODIN Sverige 31.10.1994 11,7 % 10,2 % 23,9 % 25,4 % 11,2 % 15,6 % 2,3 % 5,7 % 2,1 % 1,6 % 8,0 % 11,6 % 11,0 % 16,1 % OMXSB Cap GI ODIN Europa 1 15.11.1999 6,3 % 7,6 % 20,5 % 18,6 % 14,9 % 9,2 % 8,0 % 1,4 % 0,3 % 8,7 % 7,1 % 0,6 % 10,7 % 1,8 % MSCI Europe net Index USD ODIN Europa SMB 2 15.11.1999 3,9 % 6,6 % 13,9 % 22,2 % 9,8 % 10,6 % 3,0 % 2,7 % 5,4 % 7,5 % 0,3 % 4,0 % 0,4 % 2,0 % MSCI Europe net Small Cap Index USD ODIN Global 3 15.11.1999 6,5 % 5,3 % 18,3 % 15,8 % 9,3 % 9,2 % 3,0 % 3,3 % 3,8 % 5,1 % 6,2 % 0,9 % 5,5 % 0,1 % MSCI World Net Index ODIN Global SMB 4 15.11.1999 1,3 % 8,7 % 10,7 % 21,1 % 2,2 % 13,2 % 0,3 % 1,4 % 3,5 % 7,1 % 0,8 % 0,2 % 1,3 % 0,7 % MSCI World Net Small Cap Index ODIN Emerging Markets 15.11.1999 4,1 % 5,2 % 14,7 % 21,7 % 1,8 % 15,6 % 4,4 % 2,2 % 1,7 % 0,2 % 4,1 % 7,0 % 4,9 % 4,2 % MSCI Daily TR Net Emerging Markets USD ODIN Maritim 31.10.1994 5,9 % 10,9 % 20,4 % 34,2 % 14,3 % 22,1 % 6,0 % 13,3 % 3,5 % 8,4 % 11,1 % 14,5 % 7,4 % 11,5 % MSCI World Gross Marine Index ODIN Offshore 18.08.2000 7,3 % 13,1 % 33,3 % 25,0 % 26,0 % 8,4 % 10,8 % 5,5 % 6,6 % 5,3 % 4,4 % 10,9 % 0,8 % 6,3 % Philadelphia Stock Exchange Oil Service Sector Index * ODIN Eiendom (Fastighet) 24.08.2000 13,2 % 8,1 % 21,0 % 11,0 % 1,5 % 5,1 % 7,2 % 12,4 % 0,9 % 4,2 % 6,4 % 16,0 % 0,5 % 15,9 % Carnegie Sweden Real Estate Index * ODIN Eiendom I (Fastighet I) 06.10.2010 7,8 % 8,1 % 16,4 % 11,8 % 9,9 % 13,2 % 0,7 % 12,4 % 11,0 % 8,7 % Carnegie Sweden Real Estate Index * 7,8 % 16,4 % 11,3 % 1) Från 991115 till 041124 var fonden en fondifond som uteslutande investerade i Roburs Europafond. 2) Från 991115 till 041124 var fonden en fondifond som uteslutande investerade i Roburs Småbolagsfond Europa. 3) Från 991115 till 070612 var fonden en fondifond som uteslutande investerade i Templeton Global Fund A. 4) Från 991115 till 070612 var fonden en fondifond som uteslutande investerade i Templeton Global Smaller Companies Fund. *Referensindexet är inte utdelningsjusterat. Startdatum Hittills i år mån Yield per år Räntekänslighet Sedan start totalt RÄNTEFOND ODIN Moneymarket EUR 11.02.2008 0,2 % 0,1 % 3,4 % 0,1 Index 1,1 % 0,1 % ODIN Penningmarknad SEK 11.02.2008 1,3 % 0,1 % 2,9 % 0,2 Index 1,3 % 0,1 % 4,2 % 9,5 % 6,6 % 6,0 % ODIN har i Hugin & Munin återgivit källor som värderas som pålitliga. ODIN kan emellertid inte garantera att informationen från källorna vare sig är precisa eller kompletta. Uttalanden i denna Hugin & Munin reflekterar ODINs marknadssyn vid tidpunkten då den framställdes. Anställda i ODIN Forvaltning/ODIN Fonder kan handla för egen räkning i flera typer av finansiella instrument. Detta innebära att anställda i ODIN Forvaltning/ODIN Fonder kan äga värdepapper i företag som nämns i Hugin & Munin liksom andelar i ODINs värdepappersfonder. Anställdas egenhandel ska ske i överensstämmelse med ODIN Forvaltnings interna riktlinjer för anställdas egenhandel. Dessa riktlinjer är utarbetade i överensstämmelse med norska värdepappershandelslagen och Verdipapirfondenes Forenings branschstandard. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning beror bl.a. på marknadsutvecklingen, förvaltarens kunnande, fondens risk samt kostnader vid teckning, förvaltning och inlösen. Avkastningen kan bli negativ som en följd av kursfall.
MÅNADENS TEMA Läge att blicka österut? Skuldkrisen härjar i Europa, och med så mycket som händer i vårt närområde kan det vara svårt att fokusera på vad som händer utanför de europeiska gränserna. D en kinesiska ekonomin har fått allt mindre utrymme i medias ekonomirapportering på sistone. Detta trots att media, för bara några månader sedan, framställde en hotande överhettning i Kina som det största hotet mot den globala tillväxten. Nu kan vi konstatera att någon överhettning i Kinas ekonomi faktiskt inte kan skönjas. Istället verkar Kina i dagsläget må synnerligen bra om man jämför med våra mer närliggande områden, sett ur ett geografiskt perspektiv. Kinas BNP utgör 10 procent av den globala BNP:n, vilket kan jämföras med USA som svarar för 22 procent av den globala BNP:n. Kina bidrog dock med hela 30 procent av BNPtillväxten under 2010 och det bidraget väntas fortsätta växa. Före millennieskiftet var Kina världens sjätte största ekonomi, drygt tio år senare tog sig Kina upp till en andra plats på listan över världens största ekonomier. I början av 2011 toppade Kina Asiens tillväxtlista med en förväntad BNPtillväxt på 9,6 procent under 2011. Överlag är det i Asien som de snabbast växande tillväxtekonomierna finns, och ett starkt skäl till det är att länder som exempelvis Kazakstan får rejält med draghjälp från Kina. Intressant statistik från SCB visar att Sveriges export till Asien är mer omfattande än exporten till USA (Asien svarar för 12 procent medan USA svarar för 7,3 procent) och den svenska exporten till Asien ökar kontinuerligt i betydelse och blir allt viktigare för den svenska exportindustrin. Intressant att notera är att långsiktiga investerare i råvaror och underleverantörer till oljeindustrin, såsom oljeriggsbolag och oljeservicebolag har all anledning att följa upp vad som egentligen händer i Kina. Den snabba ekonomiska tillväxten i Kina talar nämligen för 6 att bristen på olja kommer att öka dramatiskt. Oljekonsumtionen per invånare i Kina utgör cirka en tiondel av konsumtionen i det mer utvecklade grannlandet Sydkorea. Om Kina närmar sig samma konsumtion skulle det innebära en ökad efterfrågan på cirka 50 procent. Kina har fortsatt en hel del hemläxa att göra, för att kunna mäta sig med de största ekonomiska makterna, särskilt vad avser deras hard currency regime och det politiska systemet. På kort sikt är det en utmaning att de kinesiska lönerna stiger kraftigt. Detta driver upp produktionskostnaderna, och har fått flera internationella företag att överväga att flytta produktionen till andra länder. Samtidigt är denna utveckling positiv på lång sikt. Kina klättrar i värdekedjan och utvecklas till en ekonomi med en inhemsk privatkonsumtion som en allt viktigare del av den ekonomiska tillväxten. En annan viktig reservation är att det inte finns något tydligt samband mellan den de positiva framtidsutsikterna för den kinesiska realekonomin och den enorma uppgången på den kinesiska aktiemarknaden. ODIN är försiktigt med direkt exponering mot den kinesiska aktiemarknaden just nu, eftersom vi upplever stora utmaningar inom företagsregleringar och styrningen av kinesiska företag. Den kinesiska aktiemarknaden är också sårbar för effekterna av nervösa pengar från västerländska investerare, vilket driver upp volatiliteten. Därför föredrar vi på ODIN en högre grad indirekt exponering genom innehav i västerländska företag med exponering mot den starka kinesiska ekonomin. Det tror vi ger god risk/reward i framtiden, samtidigt som vi på så vis har bättre kontroll på risken för nedgångar. En sådan exponering finner du särskilt i fonderna ODIN Global, ODIN Global SMB och ODIN Emerging Markets.
ODINs aktiefonder Alla ODINs aktiefonder förvaltas aktivt enligt ODINs långsiktiga, värdeorienterade investeringsfilosofi. Utbudet ger dig möjligheten att skapa en portfölj som passar just dina behov och önskemål. Världen Genom ODIN Global och ODIN Global SMB äger vi ledande bolag från hela världen, medan ODIN Emerging Markets är fokuserad på bolag med exponering mot framväxande ekonomier ODIN Global ODIN Global SMB ODIN Emerging Markets Europa en region med stor mångfald där vi finner ett brett utbud av spännande och traditionsrika bolag som bland annat förvaltar några av världens starkaste varumärken ODIN Europa ODIN Europa SMB Norden en dynamisk region med en rad världsledande bolag i branscher som olja och oljeservice, gruvindustri, fisk, träindustri, verkstadsindustri och elektronik. ODIN Norden ODIN Norge ODIN Sverige ODIN Finland Sektor offshore, shipping och fastighet är sektorer vi på ODIN är väl förtrogna med och som vi anser är speciellt attraktiva. ODIN Offshore ODIN Maritim ODIN Eiendom I Hur köper jag fondandelar? Du blir andelsägare hos ODIN Fonder genom att göra en engångsinsättning eller genom att starta ett månadssparande via autogiro. Nya kunder behöver fylla i en teckningsanmälan som skickas tillsammans med en vidimerad kopia av legitimation. Teckningsanmälan Blanketter för teckningsanmälan finns att hämta på vår webbplats www.odinfonder.se. Om du hellre vill ha den skickad per post, kontaktar du vår kundservice på telefon 08 407 14 00 eller på epost kontakt@odinfond.no. www.odinfonder.se ODIN Forvaltning AS Dronning Mauds gate 11, N0250 Oslo, P.O. Box 1771 Vika, N0122 Oslo Phone: +47 22 01 02 03 Fax: +47 22 01 02 01 Email: kundeservice@odinfond.no; www.odinfond.no Org.nr.: NO 957 486 657 Selskapet er et heleid dotterselskap i Sparebank 1 Gruppen AS ODIN Fonder, filial till ODIN Forvaltning AS, Norge Stureplan 13, 111 45 Stockholm, P.O. Box 238, 101 24 Stockholm Phone: +46 8 407 14 00 Fax: +46 8 407 14 66 Email: kontakt@odinfond.no; www.odinfonder.se Org.nr.: 5164028044 Företaget är helägt av Sparebank Bank 1 Gruppen AS