Förvaltningsberättelse Ekonomi... 15 Budget 2011 och planer 2012-2013... 16 Medarbetare... 19

Illustration Nya Torg Hörby (Atkins, Malmö) Ombyggnaden beräknas bli klar under våren 2011

2 Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Organisationsöversikt... 4 Mandatfördelning i kommunfullmäktige... 5 Kommunens intäkter och kostnader... 6 Styrprinciper Politisk plattform... 7 Vision 2020... 9 Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning... 10 Ekonomiprocessen för budget 2011... 13 Förvaltningsberättelse Ekonomi... 15 Budget 2011 och planer 2012-2013... 16 Medarbetare... 19 Räkenskaper Resultaträkning... 21 Kassaflödesanalys... 21 Balansbudget... 22 Driftbudget... 23 Finansieringsbudget... 24 Investeringsbudget... 25 Nämnderna Kommunstyrelsen... 26 Revisionen... 30 Byggnadsnämnden... 31 Barn- och utbildningsnämnden... 34 Kultur- och fritidsnämnden... 45 Socialnämnden... 52 Tekniska nämnden... 61 Tekniska nämnden VA-verksamheten... 66 Miljönämnden... 69 Koncernbolagen... 71

3 Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Budget 2011 och planer 2012-2010 är den första budgeten för mandatperioden 2011-2014. Med budgeten läggs ett underlag för att fortsätta utveckla Hörby i linje med den politiska femklöverplattformen och kommunfullmäktiges vision för Hörbys utveckling. Inför mandatperioden är utmaningarna stora. Fortfarande är efterfrågetrycket högt, inte minst på Socialnämndens olika verksamheter. Under 2010 har försörjningsstödet ökat mer än förväntat, liksom efterfrågan på hemtjänst och placeringar av bl.a. barn och ungdomar. Det är viktigt att fortsatt analysera denna ökning, liksom att göra de åtgärder som är möjliga för att bringa Socialnämndens ekonomi och verksamhet i balans. Arbetet med att höja kunskapsresultatet i grundskolan ska fortsätta. Alla elever ska ges förutsättningar för att nå målen för utbildningen. Hörby ska vara en av landets bästa skolkommuner. Bland de många viktiga områdena finns också ökad medborgardialog, förstärkt företagarservice och ökad miljömedvetenhet med låg klimatbelastning för kommunens verksamheter. Arbetet på att ge bra förutsättningar för fritids- och kulturarbete ska fortsätta, liksom arbetet för bättre kommunikationer. Finanskrisen innebär fortfarande påfrestningar för Hörbys ekonomi. Det är tydligt genom det låga resultat som visas i budgeten för 2011. Samtidigt visar många tecken på att Sveriges ekonomi fortsätter att förbättras. Förutom att det bör ge högre skatteintäkter, bör också detta innebära ett mindre tryck bland annat vad gäller försörjningsstöd. En ekonomi i balans och ett överskott i framtida budgetar på 2-3% är ett viktigt mål för arbetet under planperioden. Detta kommer att kräva ett tydligt och målmedvetet arbete under de närmaste åren. Lars Ahlkvist Kommunstyrelsens ordförande (M)

4 HÖRBY KOMMUN ORGANISATIONSÖVERSIKT Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse Valnämnd Kommunledningsförvaltning Överförmyndare Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Kultur-, fritids- och utbildningsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Teknisk nämnd Byggnadsnämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Miljönämnd Hörby Bostäder AB 100 % Hörby Kommuns Industrifastighetsbolag 99,8 % MERAB 25 % Kraftringen AB 3,5 % Kommunassurans Syd Försäkrings AB 1,09 %

5 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti 1995-1998 1999-2002 2003-2006 2007-2010 2011-2014 Moderata samlingspartiet 7 8 5 11 15 Centerpartiet 10 9 8 6 4 Folkpartiet liberalerna 2 3 4 3 2 Kristdemokraterna 2 3 2 2 1 Socialdemokraterna 12 11 12 9 8 Vänsterpartiet 0 0 1 0 1 Miljöpartiet de gröna 2 3 2 2 2 Hörbypartiet 0 4 4 2 0 Sveriges Pensionärers Intresseparti 0 0 3 4 3 Sverigedemokraterna 0 0 0 2 5 Sjöbopartiet 6 0 0 0 0 Summa mandat 41 41 41 41 41

6 Kommunens intäkter och kostnader Var kommer pengarna ifrån? 60,1 % kommer från skatter 24,0 % kommer från stats- och utjämningsbidrag 15,9 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder Statsbidrag och utjämning 24,0% Avgifter 15,9% Skatteintäkter 60,1% Hur planeras skattepengarna användas 2011? 100 kr i skatt till kommunen planeras under 2011 att användas såhär: 34,88 kr Förskola, grundskola och särskola 34,39 kr Hälsa, vård och omsorg 11,36 kr Gymnasieskola inkl vuxenutbildning 9,99 kr Kommunövergripande verksamhet 3,83 kr Kultur och fritid inkl kulturskola 3,02 kr Teknisk verksamhet 1,53 kr Räddningstjänst 0,58 kr Plan och byggverksamhet 0,42 kr Miljö- och hälsoskydd

7 Styrprinciper För budgetperioden 2011-2013 har styrdokument avseende politisk plattform, Vision Hörby 2020 och övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning fastställts. Styrdokumenten skapar en grund för god ekonomisk hushållning i ett verksamhets- och ett finansiellt perspektiv. De övergripande målen och mål för god ekonomisk hushållning är av övergripande karaktär och utgör grunden när nämnderna upprättar de kortsiktiga målen för verksamheten. Målen ska vara tydliga och mätbara, det ska klart framgå vad som krävs för att målet ska uppnås. Avstämning av de kortsiktiga målen ska ske i samband med delårsrapport I och II det vill säga per den 30 april och den 31 augusti samt i årsbokslutet. Politisk plattform 2011-2014 Majoriteten har antagit en politisk plattform som är en plan för mandatperioden 2011-2014. Den politiska plattformen följs upp i delårsrapporten den 31 augusti och i samband med årsbokslutet. Plattform 2011-2014 Femklövern i Hörby Hörby ska fortsätta växa på ett hållbart sätt så att hela kommunen kan utvecklas. Öka medborgardialog genom kontinuerligt visionsarbete för Hörby kommun. Ökad samverkan över kommungränserna. Förstärka företagsservicen både för befintliga företag och nyetablerade. Fortsatt prioritet på planarbetet för byggfärdiga tomter och bostäder för alla åldrar. Ett levande centrum med ökad torghandel med lokala produkter för en levande landsbygd. Förbättrad arbetsmiljö i skolan och övrig kommunal verksamhet genom arbetsro och nolltolerans mot mobbing. Höja kunskapsnivån i grundskolan för att bli en av landets bästa skolkommuner. Fler vuxna och pedagoger i skolan & möjlighet till frukost för elever i grundskolan. Ökad valfrihet för barnfamiljer, t ex genom utbyggt vårdnadsbidrag Bra förutsättningar för fritids- och kulturaktiviteter. Fortsätta kulturhusutredningen och lösa lokalfrågan för Kulturskolan. Arbeta för en god trygghet i kommunen med öppen polisstation. Fördjupat samarbete Barn- och Utbildningsnämnd/Socialnämnd Införa Lagen om Valfrihet i äldrevård och omsorg.

8 Utveckling av stöd till anhörigvård. Utveckla Källhaga som demenscentrum, med ökat socialt innehåll & Sinnenas Trädgård Parboendegaranti inom äldrevården. Fler platser i äldreboende, t ex servicelägenheter och trygghetsboende. Under mandatperioden fullfölja den handikappolitiska planen för lätt avhjälpta hinder. Driva arbetsmarknadsprojekt för att få arbetslösa i arbete istället för bidragsberoende Ökad miljömedvetenhet och låg klimatbelastning för kommunens verksamheter. En hög andel närproducerad och ekologisk mat i kostverksamheten. Noga undersöka möjligheterna att etablera en Biogas-anläggning. Verka för ökad jämställdhet i kommunens nämnder och styrelser. Fortsatt arbete för järnvägsdiagonalen. E22 som motorväg i hela sin sträckning Återuppta förberedelsearbetet för Sydostleden. Se över och utveckla kommunikationer och infrastruktur, bl a fler och tätare turer i kollektivtrafiken även mellan Hörby tätort och byarna och se över möjligheterna till ringlinjebuss. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar, i hela kommunen. Färdigställa Å-promenaden från Flustret till Rv13. Kvalitetssäkra den kommunala administrationen. Ökad konkurrensutsättning av den kommunala verksamheten. Ekonomi i balans

9 Vision Hörby 2020 Hörby - den djärva, växande kommunen i Skåne Ledande inom utbildning, service och företagsamhet Har nära till allt, bra boende och härlig miljö Det goda livet har sin hemvist i hjärtat av Skåne. Hörby är kommunen som bjuder på det lilla extra, nära till staden men med grönska och natur runt hörnet. I en mylla där företagsamhet spirar, kunskap och bildning aktas högt och omtanke sitter i förarsätet, reser sig en förebild bland Sveriges kommuner. Hörby attraherar allt fler. Hörby har för många blivit ett självklart val för en hållbar och balanserad livsstil, mellan stadens puls och naturens välbehag, mellan aktiviteter för såväl unga som äldre. Hörby drar även till sig gäster som söker natursköna upplevelser och unika attraktioner. Genom sitt attraktiva läge, sin goda service, prisvärda boende och med mod att utmana och förändra bilden av vad kommuner kan åstadkomma, dras många till Skånes gröna mitt. Människor som tillsammans skapar jobb, arbetstillfredsställelse, upplevelser och kunskap, finns det många av i Hörby. Kommunen har ständig dialog med företagare och entreprenörer. Det är grundförutsättningarna för ett levande och växande närings- och arbetsliv i kommunen. Vägarna och sätten att ta sig till och från Hörby är många och bra. Hörbys centrum bjuder på ett rikt affärsutbud. Såväl Hörby som de mindre tätorterna växer och utvecklas. Hörby är en självklar anhalt för de som vill se och uppleva något av det lilla extra. Hörby är kommunen som vill och vågar mer.

10 Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning 2011-2013 Kommunfullmäktige har fastställt övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning 2011-2013. Nämnderna har, med de övergripande målen som utgångspunkt, beslutat om verksamheternas kortsiktiga mål för 2011. Mål och styrtal ska följas upp i samband med delårsrapporter per den 30 april och 31 augusti, samt i årsbokslutet. Prioriterade områden Mål Styrtal Medborgare Boende Utbildning Medborgarservice Levande landsbygd Stärka Hörby som handelsort Översyn/aktualisera översiktsplan för att underlätta byggnation i hela kommunen Genomföra en tätortsanalys per år i översiktsplanen Öka andelen med eftergymnasial utbildning hos medborgarna Andelen skall öka med 5 % jämfört med 2008 (15,3 %) under planperioden Goda utbildningsresultat i de ämnen som ger behörighet för yrkes- och högskoleförberedande gymnasiestudier Mätningar görs årligen och jämförs med nationell statistik Utbildningsresultaten ska vara högre än riksgenomsnittet Utveckla medborgardialogen Tre nya e-tjänster per år Medborgarenkäter Etablera HörbyDirekt Nöjda och trygga medborgare Nöjd-Medborgar-Index genomförs vartannat år (hösten 2010 och 2012), utfallet högre än genomsnittet för deltagande kommuner Trygghetsmätningar God folkhälsa Antal ohälsodagar ska vara färre jämfört med snittet för Skånes kommuner

11 Utveckling Bra boende Näringsliv Tillväxt Hörby ska vara en expansiv och attraktiv kommun med positiv befolkningsutveckling Den goda företagarandan ska utvecklas för att utöka antalet arbetstillfällen Kommunen ska underlätta för företagsetablering Befolkningen ska öka med minst 1 % per år Antalet företag ska öka med 50 st per år (netto) Hörby ska placera sig bland de 50 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs årliga ranking av det lokala företagsklimatet Förbättrad infrastruktur Utveckla och förbättra kollektivtrafiken Biogasetablering i kommunen Minst 5 km nya gång- och cykelvägar inom planperioden (2011-2013) i samverkan med vägverket Öka antalet resande och turtäthet Minst ett tankställe för biogas i kommunen Ökad interkommunal samverkan Antal nya samverkansprojekt ska uppgå till minst två per år God markberedskap och framförhållning i planarbete för lägenheter och tomter samt verksamhetsområden för näringslivet Antal antagna detaljplaner ska omfatta nyproduktion av 50-100 lägenheter/villor samt byggklara tomter för näringslivet Medarbetare Friska och nöjda medarbetare Ökad delaktighet och ansvarstagande Utveckling ledarskap Genomföra kontinuerlig ledarskaps- och kompetensutveckling Uppföljande enkät om värdegrunden vartannat år (2010 och 2012) God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Sjukfrånvaro lägre än 5,0 % Nöjd-Medarbetar-Index genomförs vartannat år Minst 150 hälsoundersökningar genomförs per år Åtgärder mot ofrivillig deltidsanställning görs kontinuerligt och i den takt ekonomin tillåter Uppföljning genom enkät om ofrivillig deltidsarbetslöshet

12 Ekonomi God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling och klimathänsyn Kommunens nettokostnad får uppgå till högst 98 % av skatteintäkter och generella statsbidrag Effektiv förvaltning av kommunens tillgångar Minst 2 % i resultat av skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella tillgångar (avsättningar) ska ge en avkastning på 4 % eller mer, nominellt Kommunens energiförbrukning ska minska, vid nybyggnation ska energisnåla byggnader eftersträvas Energiförbrukningen ska minska med 1 % årligen rensat för volymförändringar Effektivt utnyttjande av kommunens lokaler Vakansgraden får ej överstiga 1 %, motsvarar 910 kvm 2010 Avsättning till framtida pensionskostnader Belopp motsvarande minst 2 % av pensionsskulden ska avsättas årligen (5 mkr)

13 Budget och uppföljningsprocessen inför budget 2011 Processen har till syfte att få en helhetssyn mellan budget, delårsrapporter och bokslut. Uppföljning och analys av det gånga året är utgångspunkten för budgetarbetet det kommande året. Tidplaner finns för budgetprocessen, uppföljning under verksamhetsåret, samt bokslutsarbetet. 2010 Juni Kommunfullmäktige fastställer planeringsunderlaget för budget 2011 och planer 2012-2013. September Nämnderna tar fram delårsrapport per den siste augusti. Nämnderna presenterar budget 2011 och planer 2012-2013 för budgetberedningen. November Kommunfullmäktige fastställer budget för kommande år, samt skattesats för 2011. 2011 Januari/februari Nämnderna tar fram bokslutsrapport med ekonomisk uppföljning, utvärdering och analys av kortsiktiga mål 2010. Budgetberedningen föreslår Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning 2012-2014. Februari/mars Nämnderna redogör för 2010 års resultat, lämnar en nulägesbeskrivning för 2011, en bedömning av verksamheten inför 2012 samt investeringsbehov för 2012-2014 för budgetberedningen. Kommunledningskontoret tar fram årsredovisning 2010 för överlämnande till kommunstyrelsen. April Regeringen presenterar vårpropositionen. Ny skatteprognos från SKL. Nämnderna beslutar om förslag till kortsiktiga mål 2012, samt en budget i balans 2012-2014 med kommentarer. Kommunfullmäktige beslutar om årsredovisningen 2010. Maj Budgetberedningen träffar nämnderna och de helägda kommunala bolagens styrelser. Samverkan i CESAM. Juni Kommunfullmäktige beslutar om planeringsunderlaget för budget 2012 och planer 2013-2014. Preliminära budgetramar fastställs för 2012.

14 September Nämnderna tar fram delårsrapport per den siste augusti. Nämnderna presenterar en resultatbudget i balans utifrån beslutat planeringsunderlag med kommentarer. Oktober/november Kommunfullmäktige fastställer budget för kommande år, samt skattesats för 2011.

15 Förvaltningsberättelse Ekonomi Samhällsekonomisk utveckling Regeringen konstaterar att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Regeringen bedömer att återhämtningen sker på bred front. Svensk ekonomi har utvecklats oväntat starkt men i omvärlden ser det inte så ljust ut. Många av Europas ekonomier har stora problem vilket kan få negativa konsekvenser för svensk export och sysselsättning. I Sverige är den inhemska efterfrågan och exporten viktiga drivkrafter. De permanenta effekterna av krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits med en snabbare återhämtning. Det kan dock konstateras att de finansiella marknaderna inte normaliserats. I takt med att efterfrågan och produktionen stiger de kommande åren bedöms sysselsättningen och antalet arbetade timmar att öka framför allt i tjänstesektorn. Trots att utvecklingen blivit allt mer positiv råder det fortfarande stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver. Det är också oklart hur krisen har påverkat ekonomins funktionssätt och därmed hur hög den långsiktigt hållbara tillväxttakten är i ekonomin. Kommunsektorn förväntas klara balanskravet för samtliga år i regeringens prognos. För Hörbys del är inte prognosen så positiv. Kommunen måsta ta kontroll över sin kostnadsnivå och pressa ner denna för att uppnå en varaktig ekonomi i balans. Under 2011 kommer de tidigare beslutade tillfälliga statsbidragen upphöra. I budgetpropositionen för år 2011 har regeringen beslutat om ett nytt tillfälligt statsbidrag på 2,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,3 mkr för Hörby kommun. Trots detta tillskott kommer det ställas stora krav på verksamheterna att uppnå ekonomisk balans Statens budgetsaldo förbättras snabbt från ett kraftigt underskott 2009. Redan 2011 är statsbudgeten åter i balans och därefter ökar överskottet varje år till och med 2014. Statsskulden minskar redan från och med 2010, som andel av BNP. Skulden beräknas minska till 21,1 procent av BNP, vilket är den lägsta skuldkvoten på 40 år. Utöver återhämtningen i konjunkturen bidrar även ett antagande om att staten säljer ut en del av sitt innehav av aktier i noterade och onoterade bolag. De antagna försäljningarna förväntas förbättra budgetsaldot med 25 miljarder kronor per år 2011 2014 och minska statsskulden med 100 miljarder till och med 2014. Skatteunderlagstillväxten Enligt den preliminära sluttaxeringen i oktober 2010 uppgick skatteunderlagstillväxten till 1,7 % för Hörby kommun, vilket är något högre än prognosen i budgetförutsättningarna som presenterades av SKL i december 2009. Skatteunderlaget förväntas öka under 2011-2013. Ökningen är dock lägre än tidigare bedömning då antalet arbetade timmar ökar långsammare. Dessutom dämpas skatteunderlaget av höjda grundavdrag för pensionärer. Skatteunderlagsprognos, procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 SKL, apr 2010 1,9 3,3 4,1 4,4 SKL, sep 2010 1,8 3,0 3,9 4,4 ESV, aug 2010 1,6 3,3 3,7 4,0 VP, apr 2010 1,9 3,3 4,1 4,4 Vårpropositionen 2010 Regeringen presenterade vårpropositionen i april 2010 med bl a följande förslag; Det tillfälliga konjunkturstödet upphör efter 2010 Tillfällig satsning på sommarjobb för skolungdomar, sommarjobb och sommarskolor. Ingår i kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och

16 insatser, anslagna medel fördelas till kommuner och landsting genom arbetsförmedlingen. Yrkeslegitimation för lärare och förskollärare, mentorer samt lektorer införs Tillfälligt förkortad kvalificeringstid för nystartsjobb för äldre Sänkt skatt för pensionärer Höjt flerbarnstillägg I vårpropositionen 2010 såg Regeringen ljust på framtiden och den ekonomiska tillväxten bedömdes bli mer positiv med högre tillväxt och lägre arbetslöshet. Trots detta förväntas återhämtningen i ekonomin ta tid, arbetsmarknaden bedöms ha normaliserats först år 2016. För Hörby kommun bedöms intäkterna öka men något lägre än bedömningen nationellt. Budgetpropositionen för 2011 Regeringen presenterade budgetpropositionen för 2011 den 12 oktober. De viktigaste förslagen är: Ett tillfälligt statsbidrag utgår till kommunerna under 2011 med 2,1 miljarder kronor Kompensation för höjt grundavdrag för pensionärer Högre krav och ambition i den nya gymnasieskolan innebär på sikt en minskning av det statliga bidraget Riktad satsning på sammanhållen vård och omsorg om äldre till både kommuner och landsting Ett omvårdnadslyft för äldreomsorgens medarbetare Budget 2011 och planer 2012-2013 Kommunfullmäktige beslutade i juni om budgetförutsättningar och ramar för planperioden 2011-2013. För att nå en ekonomi i balans krävs samsyn och enighet om planeringsförutsättningarna. Kommunstyrelsen och nämnderna ska upprätta åtgärdsplaner om obalans mellan verksamheten och ekonomi uppstår under året. Beskrivning av åtgärder tillsammans med bedömd besparing ska redovisas i delårsrapporterna (från när åtgärden får effekt, och med hur mycket). Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning 2011-2013 för kommunen har fastställts av kommunstyrelsens arbetsutskott i mars 2010. Kortsiktiga mål för 2011 har tagits fram och beslutats i samtliga nämnder. Budgetberedningens förslag Budgetberedningens förslag till kommunbidrag för driftsbudgeten i förhållande till fastställda budgetramar i juni månad föreslås förändras. Barn- och utbildningsnämnden presenterade i september en utökning av driftsbudgeten med 5,5 mkr för kvalitetshöjande åtgärder samt till volymökning inom grundskola och fritidshem som skett fr.o.m. höstterminen 2010. Budgetberedningen beslutade att barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag utökas med 3 500 tkr för budgetåret 2011, samt att resterande medel förväntas täckas med riktade statsbidrag från staten. Socialnämndens kommunbidrag utökas med 4,0 mkr som ett engångsanslag 2011 för att mildra effekten av ökade kostnader. VA-taxan höjs enligt KPI fr.o.m. den 1 januari 2011. Kommunbidragsramarna för 2011 har justerats med helårseffekten av 2010 års lönekompensation. Kompensation för löneökningar 2011 har fördelats till nämnderna med 2 % på lönesumman (helår). För Socialnämnden ges en kompensation med 2,25 % (enligt centralt avtal). Investeringar Kommunfullmäktige har helt enligt plan satsat på en hög investeringsnivå för att genomföra nödvändiga investeringar. Kommunens låneskuld har ökat till

17 164,8 mkr 2010, när räntenivån höjs kommer räntekostnaden att belasta driftsbudgeten vilket begränsar verksamheternas ekonomiska utrymme. Det är av största vikt att nå en hållbar nivå under planperioden. Under 2011 beräknas större investeringsprojekt som omfattar gestaltning av Nygatan och Ystadsbron genomföras. Investeringarna beräknas uppgå till 130,4 mkr under planperioden, varav 46,4 mkr avser 2011 och 42,0 mkr år 2012 respektive 2013. Befolkningsprognos Befolkningsprognosen beräknas följa genomsnittet i riket. Befolkningsökningen påverkar prognosen på skatteintäktsnivån. Befolkningsökningen beräknas till 0,8 % för 2011. Befolkningsunderlaget för beskattning 2011 beräknas på folkmängden den 1 november 2010. Befolkning SKL:s prognos Utfall Ökning/ minskning 2009-11-01 14 818 14 773-45 2011 (2010-11-01) 14 905 +132 2012 (2011-11-01) 15 027 +122 2013 (2012-11-01) 15 139 +112 Befolkningen har ökat med 80 personer sedan årsskiftet och uppgick till 14 842 invånare den siste juni 2010. För att infria SKL:s befolkningsprognos behöver befolkningen öka med ytterligare 63 personer under juli-oktober. Kommunalskatt Utdebiteringen för 2011 ändras till 19,98 kr, en höjning med 20 öre. Finansiella mål Nettokostnadsandel Det övergripande finansiella målet för planeringsperioden är att nettokostnaden får uppgå till 97-98 % av skatteintäkterna. År 2010 Budget 98,9 % 2011 Budget 98,2 % 2012 Plan 97,0 % 2013 Plan 95,4 % Det finansiella målet bedöms inte kunna uppnås under 2011. Bedömningen görs utifrån de prognoser som finns avseende intäkts- och kostnadsökningar i verksamheterna. Kommunens planerade nyinvesteringar för planperioden uppgår till 130,4 mkr inklusive VA-verksamheten (21 mkr). Av investeringsbeloppet beräknas 46,3 % finansieras med egna medel. Detta innebär att kommunen kommer lånefinansiera investeringarna med 53,7 % eller 70,0 mkr 2011-2013. Balanskravet Kommunallagens bestämmelser om balanskravet innebär att kommunen varje år ska upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om kostnaderna ett visst år överstiger intäkterna ska det negativa resultatet återställas de närmaste tre åren. Eget kapital att återställa uppgår till 7,9 mkr enligt årsredovisningen för 2009. Beräknat underskott att återställa under 2011 uppgår till motsvarande belopp. Resultat enligt balanskravet, mkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Årets resultat enligt resultaträkning 10,7 7,0 9,7 12,8 24,2 Avgår realisationsvinster -5,4 - - - Justerat resultat enligt 5,3 7,0 9,7 12,8 24,2 balanskrav Ingående balanskrav -13,2-7,9-0,9 0 0 Eget kapital att återställa -7,9-0,9 0 0 0

18 Det planerade årliga resultatet ger ett överskott som beräknas återställa kommunens underskott under planperioden. Då kommunen har en besvärlig ekonomisk situation 2010 bedöms inte årets resultat kunna återställa det egna kapitalet. Med en bättre tillväst och gynnsammare konjunktur bedöms möjligheterna att återställa det egna kapitalet 2011 som goda. 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2009 Bokslut Årets resultat, tkr 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan Kommunal fastighetsavgift Förändringar i den kommunala fastighetsavgiften 2010 innebär att även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde omfattas. Även arrendetomter ingår i det kommunala fastighetsavgiftssystemet. Budgeten är upprättad utifrån SKL:s prognos av förändringen för 2010. Pensioner Kommunerna kommer att få ökade pensionsutbetalningar år 2011. Ökningen avser bruttosamordnade pensioner och beror på att den allmänna pensionen sänks. Kommuner garanterar att de bruttosamordnade pensionerna ska öka i takt med prisbasbeloppet. När den allmänna pensionen (inkomstpensionen) inte gör det får kommunerna fylla upp kompletteringspensionen. Ökningen beräknas till 1,5 mkr inkl löneskatt. Osäkerhetsfaktorer för planperioden Sysselsättningsförändring/ konjunkturläget Statliga beslut Löne- och kostnadsökningar Ekonomisk utveckling Kommunens årliga resultat under planeringsperioden innebär att det ekonomiska målet för nettokostnadernas andel av totala intäkterna till 97-98 % kommer att uppnås under 2012 och 2013. Skatteintäkter Budgeten för 2011 och planer för 2012-2013 följer Sveriges kommuner och landstingsförbunds beräkningar av skatteintäkterna. I budgetförslaget beaktas beräkningarna till och med den 14 oktober 2010. Skatteintäkterna förväntas öka med 19,8 mkr i förhållande till budget 2010, varav 4,5 mkr på grund av ökad utdebitering med 20 öre. För 2012 och 2013 beräknas skatteintäkterna öka med 16,1 respektive 24,0 mkr. 700 000 675 000 650 000 625 000 600 000 575 000 550 000 525 000 500 000 Skatteintäkternas utveckling, tkr 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan Nettokostnadsutveckling Nettokostnaderna beräknas öka med 14,6 mkr under 2011 jämfört med 2010. Nämndernas ramar har justerats med kompensation för löneökningar 2010-2011, samt enligt budgetberedningens förslag till ändrade kommunbidrag.

19 660 000 640 000 620 000 600 000 580 000 560 000 Nettokostnadernas utveckling, tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Medarbetare Kommunens personal är dess viktigaste tillgång. Personalens kunskaper, erfarenheter och idéer skall tas tillvara och utvecklas på effektivast möjliga sätt. De kommunala verksamheterna skall drivas utifrån principen målstyrning och delegation. De förtroendevaldas uppgift är att ange verksamheternas mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Personalens uppgift är att ge underlag till politiska beslut samt att genomföra och i samverkan med förtroendevalda följa upp besluten. Personalen skall ha frihet att inom ramen själva välja medel och metoder för att uppnå målen. Personalsamverkan över förvaltningsgränserna skall eftersträvas. Soliditetsutveckling Soliditeten är ett finansiellt nyckeltal som anger hur mycket av tillgångarna som är finansierat med eget kapital. Soliditetens utveckling presenteras i nedanstående tabell samt förändring inom planperioden 2011 2014. 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Bokslut 2009 Soliditet Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Soliditeten har de senaste åren varit kring 65 %, och beräknas till ca 53 % under planperioden. Minskningen beror på att investeringar under 2009-2010 har lånefinansierats. Den långfristiga låneskulden uppgår till 164,8 mkr under 2010. Pensionsförpliktelser som kommunen har för intjänade pensioner före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Inkluderas pensionsförpliktelserna före 1998 uppgår soliditeten till 20,6 % 2011. Friska medarbetare framtidens utmaning Hur skapar vi en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats? Viktiga framgångsfaktorer är att det måste kännas meningsfullt att arbeta, arbetsglädje, gott samarbete och positivt arbetsklimat, möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling, att kunna påverka arbetsinnehåll och arbetstidsförläggning samt uppskattande klimat mellan arbetskamrater och chefer. I det strategiska hälsoarbetet uppmuntras de anställda till friskvårdsaktiviteter utanför ordinarie arbetstid. Motions- och friskvårdsförmånen riktar sig till samtliga anställda oavsett anställningsform. Hälsoarbetet omfattar också att samtliga tillsvidareanställda vart femte år kommer att erbjudas en hälsoundersökning. I samband med hälsoundersökningen får den anställde råd om möjligheter att positivt påverka sin framtida hälsa. Arbetsmiljö Ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete är en viktig framgångsfaktor som bidrar till en friskare personal. Åtgärder för att skapa förutsättningar för ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete är t.ex. utbildning i arbetsmiljökunskap, dialog och aktiv medverkan samt att arbetsmiljöarbetet blir en integrerad del av den dagliga verksamheten. Värdegrund Hörby kommuns värdegrund är framtidsinriktad. Vi ser Hörby som möjligheternas arbetsgivare och arbetsplats. Värdegrun-

20 den ger uttryck för ett synsätt som vi vill ska omfatta alla: beslutsfattare, chefer och medarbetare. Blir värdegrunden en bas i alla verksamheter blir vi en bra och attraktiv arbetsgivare. Lönesättning Hörby kommun har under 2010 genomfört en lönekartläggning utifrån de krav som lagen ställer. Utifrån den genomförda lönekartläggningen kan det konstateras att generellt förs en jämställd lönepolitisk utveckling i Hörby kommun. Inför framtiden kommer de årliga lönekartläggningarna att förstärka jämställdhetsarbetet ytterligare. Kommunens lönepolicy anger hur kommunen arbetar med lönesättningen. Vidare har lönekartläggningen visat på att de flesta yrkesgrupperna (inte minst kvinnodominerade) uppvisar ett litet inslag av individuell lönesättning vilket leder till mindre lönespridning, som i sig är negativt för kommande personalförsörjningsbehov. Hörby kommun har ett uttalat personaloch lönepolitiskt mål att skillnader i lön eller andra anställningsförmåner på grund av kön inte ska förekomma. Istället skall lönebildningen och lönesättningen baseras på väl kända, förankrade och könsneutrala kriterier. Rekrytering Den alltmer hårdnande konkurrensen om arbetskraft kan bli ett problem för kommunerna. Att vi kan rekrytera och behålla medarbetare kommer att bli avgörande för kvalitén på verksamheten och för hur vi uppnår kommunens uppdrag gentemot brukarna. I det perspektivet är det en investering att satsa på ledarskapet och medarbetarskapet. Bra ledarskap stärker vår konkurrenskraft som arbetsgivare. Vi vet också att antalet äldre invandrare som kommer att behöva hjälp inom äldreomsorgen ökar. Samtidigt behöver vi fler invandrare i förvärvslivet för att klara arbetskraftbehovet framöver. Det kommer att handla om möten mellan å ena sidan medarbetare inom en rad olika kommunala verksamheter med olika livserfarenhet, värderingar och kulturkompetens och å den andra mellan medarbetare och brukare/kunder som också har olika värderingar och kulturmönster. Framtidens arbetsplats måste för att vara framgångsrik för både medarbetare och ledare präglas av: Ständig utveckling Tydliga roller Eget ansvar Inflytande Jämställdhet och mångfald Hörby kommun har en övergripande jämställdhetsplan med sju mål. Jämställdhet och mångfald är perspektiv som alltid ska finnas med i det löpande verksamhetsoch arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att det går och förena yrkesliv och familjeliv samt att det finns möjlighet till personlig utveckling. Jämställdhet innebär framför allt att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna livsvillkor. För att kunna förändra och skapa mer jämställda villkor på arbetsplatsen måste man ha kunskap om hur ojämställdhet ser ut. Det är också viktigt att förstå värderingarnas betydelse i sammanhanget och hur man kan arbeta med attitydförändringar för att skapa jämställda villkor. Att alltid se verksamhets- och arbetsmiljöutvecklingsarbetet utifrån ett genusperspektiv är också centralt. Mångfald i arbetslivet är att betrakta medarbetares olikheter som tillgångar i verksamheten och att se och respektera individen. Alla är unika och har egna kulturella värderingar, förutsättningar och erfarenheter. Genom att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med olika synsätt och också ålder skapas en mångfald bland medarbetarna.

21 Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens intäkter 144 704 120 000 140 000 140 000 150 000 Verksamhetens kostnader -707 341-702 294-729 865-737 435-759 935 Avskrivningar -24 878-24 000-31 000-32 000-32 000 Verksamhetens nettokostnader -587 514-606 294-620 865-629 435-641 935 Skatteintäkter 426 358 431 100 451 900 468 900 489 400 Generella statsbidrag 169 477 181 600 180 600 179 700 183 200 Finansiella intäkter 4 073 3 570 3 120 3 120 3 120 Finansiella kostnader -1 632-3 000-5 000-5 000-5 000 Resultat före extraordinära poster 10 761 6 976 9 755 17 285 28 785 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Årets resultat 10 761 6 976 9 755 17 285 28 785 Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens nettokostnad -587 514-606 294-620 865-629 435-641 935 Skattenetto 595 835 612 700 632 500 648 600 672 600 Finansnetto 2 441 570-1 880-1 880-1 880 Avgår avskrivningar som belastat resultatet 24 878 24 000 31 000 32 000 32 000 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 3 152 0 0 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 38 790 30 976 40 755 49 285 60 785 Ökning (-) minskning (+) exploateringsmark 1 787 0-1 000-2 000-2 000 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar -2 700-288 -288-288 -288 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga skulder 34 391 0 0 0 0 Medel från den löpande verksamheten 72 269 30 688 39 467 46 997 58 497 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringsutgifter -148 050-44 200-45 400-40 000-40 000 Investeringsinkomster 12 785 0 0 0 0 Medel från investeringsverksamhet -135 265-44 200-45 400-40 000-40 000 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring av låneskulder 51 427 30 000 30 000 20 000 20 000 Inköp finansiella tillgångar -3 806-2 000-5 000-5 000-5 000 Försäljning av tillgångar 5 969 0 0 0 0 Avsatta medel depåkonto aktier -7 740 0 0 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 45 850 28 000 25 000 15 000 15 000 Förändring av likvida medel -17 147 14 488 19 067 21 997 33 497 Likvida medel vid årets slut 58 041 87 285 91 842 113 839 147 336

22 Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 589 208 471 546 630 561 643 561 656 561 Immateriella anläggningstillgångar 1 230 0 738 492 246 Materiella anläggningstillgångar 494 335 378 662 529 181 537 427 545 673 varav fastigheter och anläggningar 454 884 351 727 436 174 449 420 462 666 varav maskiner och inventarier 39 451 26 935 93 007 88 007 83 007 Finansiella anläggningstillgångar 93 642 92 884 100 642 105 642 110 642 Omsättningstillgångar 100 870 77 935 136 247 160 532 196 317 Exploateringsfastigheter 6 483 10 405 7 483 9 483 11 483 Kortfristiga fordringar m.m. 36 346 20 590 36 922 37 210 37 498 Likvida medel 58 041 46 940 91 842 113 839 147 336 SUMMA TILLGÅNGAR 690 078 549 481 766 808 804 093 852 878 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKUL- DER Eget kapital 392 927 395 412 409 658 426 943 455 728 därav årets resultat 10 761 6 976 9 755 17 285 28 785 Avsättningar 6 810 2 312 6 810 6 810 6 810 Personalens pensioner 6 810 2 312 6 810 6 810 6 810 Övriga avsättningar 0 0 0 0 0 Skulder 291 305 151 757 350 340 370 340 390 340 Långfristiga skulder 134 800 34 780 194 800 214 800 234 800 Semesterlöneskuld 28 758 28 241 28 758 28 758 28 758 Övr. kortfristiga skulder 126 782 88 736 126 782 126 782 126 782 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 690 078 549 481 766 808 804 093 852 878 PANTER OCH ASVARSFÖRBINDELSER Borgensåtagande 178 144 330 422 385 500 385 500 385 500 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna 251 588 264 758 251 588 251 588 251 588 Mellanskånes Renhållnings AB, deponering 3 000 0 3 000 3 000 3 000

23 Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunstyrelse -20 943-29 918-32 128-31 975-31 975 Revisionen -654-690 -690-690 -690 Byggnadsnämnden -4 156-3 682-3 734-3 734-3 734 Barn- och utbildningsnämnden -298 268-296 188-299 023-298 593-298 593 Kultur- och fritidsnämnden -16 735-21 104-21 078-21 078-21 078 Socialnämnden -232 406-220 358-224 987-220 987-220 987 Teknisk nämnd -29 274-28 827-29 409-29 409-29 409 Miljönämnden -2 428-2 683-2 747-2 747-2 747 Central finansiering 1 661-19 544-23 769-36 922-49 422 Driftskostnader, netto -603 203-622 994-637 565-646 135-658 635 Internränta 15 688 16 700 16 700 16 700 16 700 Verksamhetens nettokostnad -587 514-606 294-620 865-629 435-641 935 Skatteintäkter 595 835 612 700 632 500 648 600 672 600 Finansnetto 2 441 570-1 880-1 880-1 880 Årets resultat 10 761 6 976 9 755 17 285 28 785

24 Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2011 Skatteintäkter och statsbidrag Allmän kommunalskatt 443 654 433 800 449 700 468 900 489 400 Skatteavräkning -17 296-2 700 2 200 0 0 Generella statsbidrag 13 300 0 0 0 Regleringsbidrag/avgift -7 214-9 000 15 100 7 500 3 900 Inkomstutjämning 162 413 161 600 157 300 164 100 171 300 Kostnadsutjämning -7 338-6 400-13 200-13 300-13 400 Kostnadsutjämning LSS -2 838 600-3 800-3 800-3 800 Kommunal fastighetsavgift 24 453 23 300 25 200 25 200 25 200 Totala skatteintäkter 595 835 612 700 632 500 648 600 672 600 Finansiella intäkter Räntor på utlämnade lån 2 074 2 070 2 070 2 070 2 070 Räntor på medelsplacering 428 500 0 0 0 Räntebidrag 101 0 0 0 0 Utdelning aktier, andelar 842 0 100 100 100 Borgensavgifter 438 500 750 750 750 Övriga ränteintäkter 190 500 200 200 200 Summa finansiella intäkter 4 073 3 570 3 120 3 120 3 120 Finansiella kostnader Räntor på lån -1 385-3 000-5 000-5 000-5 000 Övriga finansiella kostnader -92 0 0 0 0 Ränta på pensionsskuld -155 0 0 0 0 Summa finansiella kostnader -1 632-3 000-5 000-5 000-5 000 Finansnetto 2 441 570-1 880-1 880-1 880 TOTALT 598 275 613 270 630 620 646 720 670 720

25 Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunstyrelse -97 028-19 000-22 500-18 100-18 100 Barn- och utbildningsnämnden -1 954-3 000-2 600-2 000-2 000 Kultur- och fritidsnämnden -199-200 -400-400 -400 Socialnämnden -673-3 000-900 -500-500 Teknisk nämnd -33 813-12 000-12 000-12 000-12 000 Teknisk nämnd VA-verksamheten - -7 000-7 000-7 000-7 000 Exploatering -1 598 0-1 000-2 000-2 000 TOTALT -135 265-44 200-46 400-42 000-42 000

26 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter 23 787 13 702 13 702 13 702 13 702 Kostnader -44 730-43 620 --45 830-45 677-45 677 Nettokostnad -20 943-29 918-32 128-31 975-31 975 Kommunbidrag 30 635 29 918 32 128 31 975 31 975 Årets resultat 9 692 0 0 0 0 Driftsbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Politisk verksamhet -4 628-5 410-5 410-5 410-5 410 Infrastruktur -62-740 -740-740 -740 Säkerhet och skydd 290-127 -127-127 -127 Näringsliv och turism -863-911 -911-911 -911 Projekt -1 162-505 -505-505 -505 Närtrafik -2 216-3 000-3 000-3 000-3 000 Markförsörjning och exploatering -123 0 0 0 0 Förvaltningsstöd -17 568-19 225-20 380-20 380-20 380 Fastigheter 5 389 0 0 0 0 Justerat kommunbidrag -1 055-902 -902 Nettokostnad -20 943-29 918-32 128-31 975-31 975 Kommunbidrag 30 635 29 918 32 128 31 975 31 975 Årets resultat 9 692 0 0 0 0 Investeringsbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Inventarier -3 496-1 000-6 000-1 000-1 000 IT 0-2 000-2 000-2 000-2 000 Fastigheter -22 561-10 000-1 500 0 0 Bowling, bad och gym -70 971-1 000 0 0 0 Investeringar enl delegation 0-2 000-2 500-1 600-1 100 KS tillgängliga medel/prioriterade projekt 0-6 078-8 500-12 000-14 000 Kostpolitiskt program 0-3 000-2 000-1 500 0 Exploatering 0 0-1 000-2 000-2 000 Årets investeringar -97 028-25 078-23 500-20 100-20 100

27 Kortsiktiga mål 2011 Prioriterade områden MEDBORGARE Boende Utveckling Medborgarservice Kortsiktigt mål Utveckla medborgardialogen Ta fram prioriteringslista för tätortsanalyser Styrtal Tre nya eller förbättrade e- tjänster En tätortsanalys per år UTVECKLING Bra boende Näringsliv Tillväxt Goda förutsättningar för kommunens näringsliv Företagsbesök Planarbetet Ökad interkommunal samverkan Översyn av näringslivsstrategin Öka markreserven för företagsetableringar Bland de 50 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs årliga ranking Besöka 75 företag per år Beställa minst 5 planer per år Utveckla och säkerställa samverkan med Höörs kommun MEDARBETARE Friska och nöjda medarbetare Rätt utbetald lön Alla tillsvidareanställda ska ha tillgång till intranätet Max 2 % fel/månad Antal tillsvidareanställda med nätbehörighet EKONOMI God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling Förbättrad uppföljning och analys Avvikelse mellan helårsprognosen under året jämfört med faktiskt utfall får högst uppgå till 20 % rensat för oförutsedda händelser

28 Verksamheten Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och ansvarar för hela samhällsplaneringen och den ekonomiska planeringen. Kommunstyrelsen ska leda och samordna bl.a. utvecklingen av den kommunala demokratin, personalpolitiken, infrastrukturen och näringslivet. Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa hur övriga nämnders verksamheter och ekonomi utvecklas, samt övervaka att fullmäktiges beslut verkställs. Kommunstyrelsens arbetsutskott är också budgetberedningen som särskilt bereder den årliga budgeten. Hörby kommun är medlem i Sveriges kommuner och landsting, Kommunförbundet Skåne, KEFU (Rådet för Kommunal Ekonomisk Forskning och Utbildning) samt SkåneNordost. Trygghetsrådet Ett avtal kring samarbete mellan Hörby kommun och Polisen tecknades den 14 september 2009. Det övergripande målet är: Tillgänglighet och synlighet! genom att skapa en effektiv och lokalt förankrad polisverksamhet med kommunal delaktighet. Brottsofferjour Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation, förbundet arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Hörby kommun lämnar ett bidrag på 30 tkr till verksamheten. Årets förening Kommunfullmäktige tog beslut redan 2002 om att instifta en utmärkelse till Årets Förening. Utmärkelsen ska delas ut till en förening inom Hörby kommun som under det senaste året på ett förtjänstfullt sätt gjort en väsentlig insats för lokalsamhället och dess invånare. Kommunen vill på detta sätt uppmuntra till fortsatt engagemang ideella föreningar. Den som utses som mottagare av utmärkelsen får 20 000 kr i tillskott till sin förening varav 15 000 kr skall användas till en utbildningsinsats för föreningens medlemar/aktiva/ledare. Kulturkalas För en fortsatt satsning på kulturkalaset avsätts 40 tkr. Kulturkalaset skall genomföras som ett samarbetsprojekt med övriga förvaltningar, föreningar och näringslivet. Marknadsföring En strategi och handlingsplan när det gäller profilering och marknadsföring kommer att tas fram under 2011. Detta arbete kommer att diskuteras på bred front i hela kommunen för att få en samstämmighet och gemensam syn. Översiktlig fysisk planering I kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår, bland annat, att leda och samordna den översiktliga planeringen. Arbetet rör i första hand översiktsplanarbetet och fördjupade översiktsplaner. Under perioden kommer arbetet att inriktas på fördjupad översiktsplan för Hörby centrum. En ny översiktsplan kommer att tas fram under 2011. Närtrafik Närtrafik med taxi finns på de ställen där länstrafik saknas. Kommunen är indelad i avgränsade närtrafikområden. Turerna körs enligt en särskild tidtabell. En resa med närtrafiken måste förbeställas senast två timmar före avresan. Energi- och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivningen vänder sig till allmänhet, småföretag och organisationer. Den samordnar och kompletterar den rådgivning som ges av statliga myndigheter och kommersiella aktörer. De kommunala energi- och klimatrådgivar-

29 nas uppgift är att kostnadsfritt ge en objektiv och anpassad information och rådgivning. Verksamheten finansieras med externa resurser och bedrivs i samverkan med Höör och Sjöbo. Miljöprojekt Ringsjöns Vattenråd Ett samarbetsorgan inom vilket åtgärder och kontroll av Ringsjön sker. Målsättningen är att fortsätta arbetet med att återställa en god vattenkvalitet i sjön och förbättra livsbetingelserna för växt- och djurliv i och omkring sjön. Ringsjöns Vattenråd består bl.a. av miljöcheferna, ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott i Eslöv, Höör och Hörby, representant för länsstyrelsen, representant för Sydvatten AB, kontrakterad konsult, verksamma yrkesfiskare, naturvårdsföreningar, Ringsjön fiskevårdsområdesförening och lantbrukarorganisationer. Hörby kommuns ersättning till Vattenrådet uppgår till 1,3 mkr årligen. Totalförsvar och samhällsskydd Policy och riktlinjer har tagits fram tillsammans med övriga kommuner inom Skåne NO för att underlätta samverkan i säkerhetsfrågor. Ett systematiskt säkerhetsarbete på alla nivåer är en förutsättning för att kunna trygga god beredskap, krishantering och säkerhet för människor som bor, verkar eller vistas i kommunen. Policyn syftar till att skydda människor mot olyckor samt förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Näringslivsarbete Näringslivsarbetet i kommunen bedrivs regionalt och kommunalt tillsammans med kommunens företag. På den regionala nivån finns ett utvecklat samarbete med kommunerna i Skåne Nordost kring frågor som tillväxt, EU-projekt, utbildningar, samverkan med organisationer och marknadsföring. Inom Mittskåne finns ett väl fungerande samarbete, främst inom kompetensutveckling och turismutveckling. Hörby kommuns företagare har, genom näringslivskontoret, tillgång till företagsservice, mark- och lokalförmedling, rekrytering, information, utbildning och samarbete i nätverk. Turism Kommunen har ett nära samarbete med föreningen Linderödsåsens Turism som på kommunens uppdrag sköter turisminformationen. På det lokala planet arbetar kommunen med att stärka och stötta lokala turismaktörer samt lokala evenemang. Skåne Nordost/EU-samordnare I det gemensamma arbetet inom Skåne Nordost finns en gemensam resurs för EU-samordning. Denna resurs fungerar både rådgivande och med konkreta konsultationer. Förvaltningsstöd Under kommunstyrelsen sorterar kommunledningskontoret, som omfattar kommunledningsstaben, ekonomiavdelningen, personalavdelningen och ITavdelningen. Kommunledningskontoret ska leda, samordna och utveckla verksamheten inom näringsliv/turism, säkerhet och skydd, energirådgivning samt projektledare tillika EU-samordnare. Ekonomiavdelningen ger stöd till kommunstyrelsen och nämnderna, samt svarar för ekonomistyrning, ekonomisk redovisning, finansiell planering och central medelsförvaltning. Personalavdelningen ger stöd och service till samtliga verksamheter i kommunen, Höörs kommun har driftsansvar för det nya personalsystemet som togs i bruk 2010. IT-avdelningen är en stödverksamhet som ansvarar för kommens IT- och telefoniverksamheten. Ett omfattande samarbete sker med Höörs kommun för att främja säkerheten, säkerställa kompetensen samt öka effektiviteten.

30 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter 0 0 0 0 0 Kostnader --654-690 -690-690 -690 Nettokostnad -654-690 -690-690 -690 Kommunbidrag 690 690 690 690 690 Årets resultat 36 0 0 0 0 Driftsredovisning Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Förtroendevalda revisorer -226-255 -255-255 -255 Konsulter, köpta tjänster -425-425 -425-425 -425 Administrationskostnader -3-10 -10-10 -10 Nettokostnad -654-690 -690-690 -690 Kommunbidrag 690 690 690 690 690 Årets resultat 36 0 0 0 0 Enligt kommunallagen och aktiebolagslagen skall revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas ansvarsområde. Genom lekmannarevisorerna skall revisorerna också granska den verksamhet som bedrivs i de kommunala företagen. Målet med revisorernas arbete är ansvarsprövning, dvs. revisorernas bedömning i frågan om ansvarsfrihet som lämnas till fullmäktige inför deras prövning och beslut. Granskningsarbetet ska bedrivas i enlighet med fastställt revisionsreglemente samt i enlighet med god revisionssed. Revisorerna lämnar en redogörelse över årets granskningar som biläggs revisionsberättelsen.

31 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter 2 137 2 162 2 162 2 162 2 162 Kostnader -6 293-5 844-5 896-5 896-5 896 Nettokostnad -4 156-3 682-3 734-3 734-3 734 Kommunbidrag 4 364 3 682 3 734 3 734 3 734 Årets resultat 208 0 0 0 0 Driftsredovisning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Byggnadsnämnden -229-253 -253-253 -253 Detaljplanering, bygglov, adm -2 515-2 129-2 129-2 129-2 129 Bostadsanpassning -1 412-1 300-1 300-1 300-1 300 Justerat kommunbidrag -52-52 -52 Nettokostnad -4 156-3 682-3 734-3 734-3 734 Kommunbidrag 4 364 3 682 3 734 3 734 3 734 Årets resultat 208 0 0 0 0

32 Prioriterade områden Kortsiktigt mål Styrtal Medborgare Boende Utbildning Medborgarservice Utveckling Bra boende Näringsliv Tillväxt Korrekta beslut Bra information Enkät Bra boende och aktuella planer i tillräcklig omfattning för att klara önskvärd befolkningstillväxt Bevara byggnadsmiljö Enkla ärenden avverkade inom 2 veckor Överklagade ärenden avgörs till nämndens fördel i 2/3 av ärendena Byvandringar minst 2 per år Minst 80 % nöjda Antal antagna detaljplaner > 7 st/år varav en plan för handel och industri En karaktärsplan per år Medarbetare Friska och nöjda medarbetare Kompetent personal med aktuell kunskap och information Ny PBL (plan och bygglag) träder i kraft 1/1 2011 2-5 utbildningsdagar/år och medarbetare 2-5 utbildningsdagar/år och politiker,0 Ekonomi God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling och klimathänsyn Avgiftsbaserad verksamhet Rätt taxekonstruktion Årlig översyn av taxan för bygglov och plankostnader Verksamheten Byggnadsnämnden ska åt kommunens invånare skapa en god boendemiljö, svara för myndighetsutövning enligt PBL, planoch bygglagen, detaljplanering och bevilja bidrag för bostadsanpassning. Byggnadsnämndens verksamhetsområden omfattar: Detaljplanering Bygglov och bygganmälan Bostadsanpassning Plan och byggkontoret ska styra samhällsbyggandet enligt en politiskt beslutad inriktning med beaktande av den enskildes intresse, samt verka för att befintliga utomhus- och inomhusmiljöer iordningsställs så att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller funktionshinder. Detaljplaner upprättas i syfte att pröva lämplighet för nybyggnation och för att reglera bebyggelsemiljöns utformning. En detaljplan ska vara styrande i frågor om bygglov. Byggnadsnämnden ska värna om väsentliga samhällsintressen vid prövning av ansökningar om lov samt vid behand-

33 ling av bygganmälningar. Inom den ram som lagstiftningen medger ska den enskildes rätt tillgodoses. Byggnadsverk som uppförs ska minst uppfylla den vedertagna kravnivån. Byggherrar ska uppmuntras att tillvarata byggnaders kulturhistoriska värde. Bostäder som byggs eller byggs till ska vara sunda och trivsamma. Bygglovsprövning innebär en avstämning mot gällande detaljplan och/eller bestämmelser som rör yttre utformning, användningssätt m.m. Ett beviljat bygglov ger rättigheter och skyldigheter för den sökande. Genom bygganmälan ska byggherren visa att han uppfyller samhällskrav på bl.a. bärverk och inre utformning. Med stöd av bostadsanpassning i form av ekonomiskt bidrag ska förutsättningar skapas för att bo kvar i eget boende även om funktionshinder uppstår. Bidrag beviljas till den som är berättigad enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Verksamhetsmått 2009 2010 2011 Bokslut Budget Budget Allmänt plan & bygg Beviljade bygglov 241 300 300 Kontrollplaner, beslutade 104 150 150 Detaljplanering Detaljplaner färdiga för antagande 4 6 7 Översyn bevarandeplan - 1 1 Detaljplan för miljöstörande verksamhet - 1 1 Bostadsanpassning Beviljade ansökningar om bostadsanpassningsbidrag 106 100 100 Verksamhetsförändringar 2011 Den nuvarande plan- och bygglagen (1987:10) trädde i kraft den 1 juli 1987. De senaste fyra åren har i första hand PBLkommittén, Byggprocessutredningen och Boverket i olika utredningar och rapporter föreslagit över 250 ändringar i plan- och bygglagen. Det är dessa förslag som ligger till grund för behovet att ändra i plan- och bygglagen. Bland de förändringar som är värt att notera är att bestämmelserna i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk återförs till plan- och bygglagen. Vidare föreslås att Byggnadsnämnden skall genomföra regelmässiga tillsynsbesök på byggarbetsplatsen i den omfattning som beslutas i kontrollplaner. Det föreslås också nya möjligheter att ta ut avgift för olika besked och tillsynsfrågor. Förslag på ny lagtext i PBL har varit ute på remiss under sommaren 2009. Det fanns då en ambition att den nya lagen skulle träda i kraft under 2010. Detta har dock försenats och det är nu istället fastställt att den nya lagen kommer att träda kraft den 2 maj 2011. Verksamheten 2012-2013 Efterfrågan på tomter för bostadsändamål bedöms vara fortsatt hög under 2012-2013. Behovet av att ta fram nya detaljplaner för att på sikt säkerställa behovet av tomter för bostäder och verksamheter bedöms ligga kvar på ungefär samma nivå som 2011. Kommentarer och konsekvenser Förändringen i PBL innebär bl.a. en ökad arbetsvolym avseende kontroll och tillsyn inom nämndens ansvar för bygglovsprövning occh inspektion, vilket kan komma att kräva ytterligare personalresurser. Lagändringen medger samtidigt en utökad möjlighet att ta ut avgifter för tillkommande kontroll och tillsyn. Nämndens budget förutsätter att kostnader för det utökade ansvaret med tillkommande arbetsuppgifter fullt ut kommer att finansieras genom avgifter.

34 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter 24 356 24 124 25 600 25 600 25 600 Kostnader -322 624-320 312-324 623-324 193-324 193 Nettokostnad -298 268-296 188-299 023-298 593-298 593 Kommunbidrag 294 125 296 188 299 023 298 593 298 593 Årets resultat -4 143 0 0 0 0 Driftsredovisning Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Barn- och utbildningsnämnd -450-500 -500-500 -500 Förskola 1-5 årsverksamhet -65 205-67 944-68 369-68 369-68 369 Förskoleklasser -7 346-7 896-7 896-7 896-7 896 Fritidshem -13 118-13 787-15 287-15 287-15 297 Grundskola -105 975-103 831-105 290-106 075-108 365 Särskola -7 559-8 022-8 328-8 328-7 328 Lärcenter -8 591-8 276-8 076-8 076-8 076 Kulturskola -3 164-3 090-3 090-3 090-3 090 Aktivitetshus -2 462-2 923-3 123-3 123-3 123 Gymnasieskolan -73 334-68 500-63 915-62 700-61 400 Förvaltningsadministration -5 228-5 259-4 709-4 709-4 709 Skolskjutsar -5 836-6 160-7 160-7 160-7 160 Justerat kommunbidrag -3 280-3 280-3 280 Nettokostnad -298 268-296 188-299 023-298 593-298 593 Kommunbidrag 294 125 296 188 299 023 298 593 298 593 Årets resultat -4 143 0 0 0 0 Investeringar tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Central reserv 0-300 -300 Inventarier -1 414-1 500-800 Skolbuss klimatanläggning -120 0 IT-investering -420-1 500-1 500 Årets investeringar -1 954-3 300-2 600-2 000-2 000

35 Kultur, fritid, skola och förskola Vi lever i ett samhälle som ständigt genomgår förändringar. För att klara av dessa förändringar ställs krav på att vi ständigt utvecklar förmågan att lära om, lära nytt samt behärska förändring. God etik, människors lika värde samt ett öppet och ärligt utbyte av tankar och idéer är grunden för vårt handlande. Vårt uppdrag anges i skollagen, grundskoleförordningen, den statliga läroplanen samt i den kommunala och lokala planen. Vi strävar mot tydliga mål, utveckling och kvalitetssäkring. Dessutom vill vi ha lustfylld och stimulerande lärmiljö samt delaktighet och meningsfullhet för våra barn och elever. Skola och förskola i Sverige befinner sig i stark utveckling. Allmän förskola för treåringar infördes den 1 juli 2010. Ny skollag är under bearbetning och räknas träda i kraft 1 juli 2011. Riksdagen har fattat beslut om s.k. barnomsorgs/skolpeng. Det innebär att kommunerna är skyldig att ge bidrag till alla förskolor/skolor på lika villkor oberoende om huvudmannen är offentlig eller privat. På lokal nivå arbetar vi med flera utvecklingsområden. Vår nyligen antagna plan för den pedagogiska verksamheten fortsätter att implementeras under 2011. Systematiskt kvalitetsarbete och tydligare uppföljningar och utvärderingar inom förvaltningens verksamhetsområde pågår. Vår utvecklingsledare utbildar kvalitetspiloter vilka sedermera kommer att driva det systematiska kvalitetsarbetet ute på enheterna. Kortsiktiga mål 2011 Prioriterade områden Kortsiktigt mål Styrtal Medborgare Boende Utbildning Medborgarservice Alla elever ska ges förutsättningar för att nå målen för utbildningen Arbetsmiljön för våra barn och elever ska förbättras och det hälsofrämjande arbetet ska ha hög prioritet Del av ungdomsstyrelsens enkätundersökning (Lupp) ska under 2010 användas för att följa upp mobbing, kränkande behandling m.m. Fler elever med fullständiga betyg i skolår 9. Skolverkets jämförelsetal Samtliga skolor och förskolor i Hörby kommun ska vara hälsofrämjande och under 2011 ska två nya enheter certifieras Andelen elever som upplevt sig mobbade eller kränkta ska minska med hälften jmf 2009

36 Utveckling Bra boende Näringsliv Tillväxt Medarbetare Friska och nöjda medarbetare Vi ska skapa förutsättningar för barnen i förskolan, eleverna i grundskolan och de studerande i vuxenutbildningen att uppleva kultur och natur. Skolan ska aktivt medverka till de ungas intresse för entreprenörskap genom nätverkande mellan näringsliv kultur, fritid och utbildning. Arbetssätt och arbetsformer ska utvecklas Antalet vuxna i skolan bör ökas för att skapa bättre arbetsmiljö Kompetensutvecklingsplan ska arbetas fram för personal inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde Kartlägga antalet kultur- och naturupplevelser Från och med skolår 5 till skolår 9 ska årligen återkommande aktiviteter genomföras och dokumenteras inom detta område Internationella kontakter ska dokumenteras. Skolverkets statistik för antalet pedagogisk personal ska öka jmf 2009 Fler lärare ska arbeta i enlighet med den utbildning och kompetens de har Vi ska öka behörigheten i förhållande till SCB:s statistik 2010 Förutsättningar för nya professioner i skola förskola ska skapas. Utvecklingsledaren startar under ht 10 en grupp som arbetar med detta. Ekonomi God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling och klimathänsyn Tilldelningsprinciperna ska främja verksamheten och vara i överensstämmelse med mål och prioriteringar. Ekonomiskt resultat ska kontinuerligt kommuniceras till medarbetarna. Översyn av de nya tilldelningsprinciperna, ska utvärderas under 2010 Månadsuppföljningen kommuniceras ut till medarbetarna och läggs på intranätet.

37 Verksamhetsbeskrivning Förskola 1-5 år Förskolans uppgift är att bedriva pedagogisk verksamhet som ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolans verksamhet ska vara trygg, lärorik och lustfylld för alla barn som deltar. Kommunen är skyldig att tillhandahålla förskoleverksamhet för barn 1-5 år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete eller studier. Innehållet i verksamheten styrs av Läroplan för förskolan. I förskolan arbetar förskollärare och barnskötare i arbetslag. Genom att personalen är välutbildad kan barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet tillgodoses. Plats erbjuds inom skälig tid, tre till fyra månader, till de barn vars föräldrar arbetar eller studerar och till det antal timmar som behövs i veckan. Föräldralediga och arbetssökande erbjuds 15 timmar per vecka. Barn i behov av stöd för sin utveckling anvisas plats i förskolan och förvaltningen utreder om särskilt behov föreligger. Allmän förskola Allmän förskola för treåringar har införts från den 1 juli 2010 och erbjuds i likhet med fyra- och femåringar 15 timmar per vecka avgiftsfri förskola. Bidragsregler och barnomsorgspeng Nämnden beslutar inför varje år en barnomsorgspeng som ska tillämpas enligt de regler som regeringen fastställt. Kommunen ger bidrag till enskild förskoleverksamhet. Kommunen kan också ge bidrag till annan kommun om förälder önskar förskoleplats där. Syftet med barnomsorgspeng är: Valfrihet för föräldrarna och möjlighet till olika former av pedagogisk verksamhet. Mångfald genom ökat antal utövare. Ökat enskilt initiativ och eget företagande. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg ersätter familjedaghemsverksamheten och är all den verksamhet som inte är förskola och öppen förskola. Vårdnadsbidrag För att ge ökad valfrihet för barnfamiljer har kommunen infört vårdnadsbidrag. Tillämpningsföreskrifter för ansökan om bidrag är upprättade. Kostnaden för vårdnadsbidraget redovisas till kommunstyrelsen och belastar inte nämndens budget. Interkommunala regler Interkommunala regler innebär att en kommun är skyldig att ta emot barn från annan kommun. Hemkommunen är skyldig att betala interkommunal ersättning till den mottagande kommunen. FÖRSKOLA Verksamhetsmått 2009 2010 2011 Inskrivna barn, därav i 734 775 790 kommunal regi 590 627 640 fristående regi 105 108 115 pedagogisk omsorg 25 25 20 Antal barn, vårdnadsbidrag 14 15 15 Bruttokostnad/barn, tkr förskola i kommunal regi 104,5 pedagogisk omsorg 73,3 Kommentar: Budget 2011 är beräknat på att 91 % av kommunens barn i åldern 1-5 år är inskrivna på förskolor. I genomsnitt har varje barn en omsorgstid på ca 35 timmar per vecka Förskoleklass Förskoleklassens uppgift är att i nära samarbete med de lägre klasserna i grundskolan förbereda barnet för utbildning i den obligatoriska grundskolan. Den pedagogiska verksamheten ska bedrivas så att barnet ges möjlighet till en mjuk över-

38 gång mellan förskolan (barnomsorgen) och grundskolan. Förskoleklassen som är frivillig för barnen, är en egen skolform i det offentliga skolväsendet. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn en plats i förskoleklassen from höstterminen det år då barnet fyller 6 år. Verksamheten styrs av samma läroplan som reglerar det obligatoriska skolväsendet samt fritidshemmen. Den pedagogiska verksamheten leds av förskollärare. Verksamheten är integrerad med grundskolan och fritidshemmen. Förskoleklassens verksamhet, skall omfatta minst 525 timmar per år och vara avgiftsfri. Föräldrar har möjlighet att skriva in sitt barn i grundskolan det år barnet fyller 6 år. I sådana fall kan barnet delta i förskoleklassens verksamhet som 5-åring. Föräldrarna betalar då avgift enligt fastställd taxa. FÖRSKOLEKLASS Verksamhetsmått 2009 2010 2011 Inskrivna elever 147 156 165 i förskoleklass 147 156 165 Bruttokostnad/elev, tkr 44,1 Kommentar: Utöver inskrivna elever beräknas 20 sexåringar tillhöra annan omsorg, t.ex. kyrkans verksamhet fristående regi, samt grundskola. Fritidshem/Skolbarnsomsorg Verksamheten i fritidshemmet ska vara ett komplement till hemmet och skolan. Det pedagogiska arbetet med barnen ska erbjuda dem fortsatt stöd för sin allsidiga utveckling och meningsfull fritid i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Fritidshem är den samlade övergripande beteckningen på olika former av verksamhet under den skolfria delen av dagen för grupper av barn i åldern 6-12 år. Verksamheten erbjuds för inskrivna skolbarn till och med 12 år under den skolfria delen av dagen i lokaler på eller i nära anslutning till grundskolan eller som alternativ pedagogisk omsorg om föräldrarna och barn föredrar detta. I samverkan med Kultur- och fritidsnämnden erbjuds särskild lovverksamhet till barn som inte är inskrivna i fritidshemmen. Bidrag ges till fristående och enskild omsorg eller till plats i annan kommun då förälder väljer detta. FRITIDSHEM Verksamhetsmått 2009 2010 2011 Inskrivna barn 553 590 590 - därav 6-9 år (85%) 403 520 - därav 10-12 år (15%) 56 90 - därav placerade i fristående skolor 94 90 90 Bruttokostnad/barn, tkr 33,1 Kommentar: Placerade barn beräknas till 590 helårsplatser. Antalet varierar under året utifrån föräldrars omsorgsbehov och barnets ålder. Antalet barn på fritidshem blir fler eftersom elevkullarna i de lägre årskurserna ökar. Grundskola Utbildning i grundskolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt det stöd i den sociala utvecklingen (i samarbete med hemmet) som de behöver för att kunna verka som goda samhällsmedborgare som vuxna. Verksamheten i grundskolan ska ge eleverna en god och stabil grund för den fortsatta utbildningen i gymnasieskolan. Grundskolan är en obligatorisk utbildning för alla barn och ungdomar. Skolplikt gäller från det år barnet fyller 7 år och tills dess att barnet är 16 år. Verksamheten i grundskolan styrs, förutom av skollagen, även av Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Andra nationellt fastställda styrdokument är kursplaner samt råd och anvisningar. Kommunen har ett tydligt uttalat ansvar för att eleverna når de nationella fastställda målen.

39 Elever som är i behov av stödinsatser för att kunna nå målen ska ges detta stöd. En del av dessa stödinsatser sker i ett nära samarbete med socialtjänsten. Det är viktigt att föräldrarna engagerar sig, känner inflytande och delaktighet så att de kan fullgöra sitt föräldraansvar för barnens och elevernas bästa. Alla elever har en individuell utvecklingsplan (IUP) och kommunen har för avsikt att ge skriftliga omdömen i samtliga ämnen och skolår. Arbetet med att finna former och rutiner för detta instrument utvecklas för varje år. Modersmålsundervisning erbjuds elever med annat modersmål. Kommunen har denna skyldighet om det är minst fem elever med samma modersmål, som önskar denna undervisning. För närvarande erbjuder kommunen modersmålsundervisning i albanska, arabiska, bosniska, danska, kroatiska, engelska, persiska, polska, serbiska, thailändska, tyska och holländska. GRUNDSKOLA Verksamhetsmått 2009 2010 2011 Antal elever i 1434 1435 1420 - kommunens skolor 1289 1305 1290 - fristående skolor 108 100 100 - andra kommuner 33 25 25 - specialskolor 4 5 5 Bruttokostnad/elev, tkr 70,4 - Skolmåltidskostnad 5,4 - Skolskjutskostnad 5,1 Kommentar: Antalet elever i kommuens skolor ligger till grund för kommunens skolpeng och beräknas efter de nya bidragsreglerna som tillämpas from 2010. Antalet är baserat på 1% befolkningsökning i åldersgruppen 7-15 år. Särskola Barn och ungdomar med utvecklingsstörning har en laglig rätt att få sin utbildning i särskolan. Verksamheten i särskolan syftar till att ge en anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. I de fall det främjar elevernas utveckling sker en integrering med grundskolans elever. Särskolan är en särskild skolform inom det offentliga skolväsendet. Särskolan omfattar precis som grundskolan 9 skolår. För de elever som har behov och som så önskar finns ett frivilligt 10:e skolår. Verksamheten i särskolan omfattas av samma läroplan som grundskolan, men har speciellt fastställda kursplaner. Den obligatoriska särskolan består av två grenar; grundsärskolan och träningsskolan. Utbildningen i träningsskolan är avsedd för de elever som har en högre grad av utvecklingsstörning ibland kombinerat med ett multihandikapp. SÄRSKOLA Verksamhetsmått 2009 2010 2011 Antal elever i - grundsärskolan 14 12 12 - träningsskolan 8 10 10 Bruttokostnad/elev, tkr 328,7 Kommentarer: Fördelning mellan grundsärskolan och träningsskolan är ett antagande och kan variera under ett läsår. Inga elever från och till andra kommuner är medräknat. Särskilda överenskommelser ska alltid ske mellan kommunerna innan elev placeras i särskolan. Gymnasieskola Utbildningen i gymnasieskolan syftar till att förbereda eleverna direkt för yrkeslivet, för fortsatta studier på högskolan eller för annan kompletterande yrkesutbildning. Utbildningen är avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till och med det första kalenderhalvåret som de fyller 20 år. Kommunen ska erbjuda ungdomarna i Hörby allsidig utbildning i enlighet med nationella mål och beslut inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt med anpassning efter elevernas önskemål. I Hörby kommun ansvarar Barn- och utbildningsnämnden för gymnasieverksam-

40 heten. Ungdomar som söker till gymnasieskolan har fritt sök och kan söka i hela Skåne samt Sölvesborg. Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöras av utbildning på nationella program samt på specialutformade program. För de elever som inte är behöriga till dessa program ska utbildningen utgöras av ett individuellt program. Utbildningen omfattar 3 år och i gymnasiesärskolan är det 4 år. I syfte att kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder ska en kommun löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt, men som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Nämnden har detta ansvar och fastställt rutiner för att hålla sig informerad om denna ungdomsgrupp. GYMNASIESKOLA Verksamhetsmått 2009 2010 2011 Ht Ht Ht Totalt antal gymnasieelever 690 665 630 fördelat i Eslövs kommun 196 145 135 Kristianstads kommun 86 80 80 Lunds kommun 63 80 80 Övriga kommuner 81 100 90 Friskolor 220 215 200 Gymnasiesärskola 15 15 15 IV-program, Hörby 29 30 30 Genomsnittskostnad/elev, tkr Eslövs kommun 100,4 Övriga kommuner 100,1 Friskolor 105,7 Gymnasiesärskola 291,6 IV-programmet 48,1 Kommentarer: Antalet gymnasieelever minskar för varje år beroende på lägre årskullar. Antalet varierar mellan terminer och läsår beroende på avhopp/omval. För dessa elever kan utbildningens längd bli 4 år i stället för 3 år i gymnasiet. Vuxenutbildning Hörby Lärcenter I den kommunala vuxenutbildningen erbjuder kommunen stöd för vuxnas lärande. Verksamheten bedrivs i enlighet med nationellt och lokalt fastställda mål och kursplaner. Vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (Särvux), Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux) och Svenska för invandrare (SFI) är enligt skollagen tvingande för kommunen och ska erbjudas personer som saknar motsvarande kunskaper. Målgrupper Utbildning för kortutbildade, resurssvaga och socialt utsatta Kompletterande utbildning för yrkesverksamma och för dem som på nytt vill gå ut i arbetslivet Hjälp till att överbrygga utbildningsklyftan mellan ungdom och vuxna Utbildning för arbetslösa och yrkesverksamma med kort tidigare utbildning Utbildning nära boendet för att stimulera till utbildning och minimera kostnaden för den enskilde Särvux: Kommunen ska aktivt verka för att nå dem som har rätt till Särvux och motivera dem att delta i utbildningen. Grundvux: Den grundläggande vuxenutbildningen ska ge de kunskaper som deltagare med kort utbildning har behov av för fortsatta studier eller yrkesutbildning. Gyvux: Den gymnasiala vuxenutbildningen ska ge vuxna kunskaper och färdigheter på samma nivå som ungdomsskolans gymnasium. Utbildningen ska bl.a. ge grundläggande behörighet för högskolestudier, yrkesutbildning eller kompetensutveckling inom yrket. SFI: Varje kommun är skyldig att erbjuda Svenska för invandrare åt personer som är bosatta i kommunen och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till. Högskola: Till Lärcentret är knutet ett samarbete med Högskolan för att erbjuda stöd för högskoleplatser på distans. Förutom att kunna följa föreläsningar och seminarier ges tillgång till studieplatser. Lärcentret erbjuder också studie- och yr-

41 kesvägledning för sökande till eftergymnasial utbildning (KY) och högskola. Uppdragsutbildning: Mot särskild ersättning från företag, kommuner eller föreningar anordnar Lärcentret utbildning enligt uppdragsgivarens önskemål. IV: Inom Lärcentret faller också ansvaret för arbetslös ungdom upp till fyllda 20 år samt gymnasieskolans individuella program. Verksamheten syftar till inträde på nationella gymnasieprogram, yrkesverksamhet, och andra studieformer. LÄRCENTER Verksamhetsmått 2009 2010 2011 Antal heltidsstud./år Grundläggande vux 39 40 40 Gymnasial vux 196 200 200 SFI, Svenska för Invandrare 115 100 100 Kulturskola Hörby Kulturskola ska för Hörbys kommuninvånare främst barn och ungdom på ett effektivt sätt bedriva en kvalitativ kulturutbildning som är till för alla. KulturSkolan ska vara ett incitament för övriga kulturverksamheter i kommunen. Kulturskolan ska ge eleverna kunskap i musik, dans, drama, bild och film, samt utveckla deras färdigheter så att kulturen blir en meningsfull och stimulerande del av deras liv. I KulturSkolans uppdrag ingår att till förskolan och äldreomsorgen erbjuda kulturell verksamhet. KULTURSKOLA Verksamhetsmått 2009 2010 2011 Antal deltagare 400 400 400 Antal timmar/vecka i musik 125 125 125 dans, drama, bild, film 15 15 15 Aktivitetshus Verksamheten ska syfta till att erbjuda ungdomarna en trygg samlingsplats som präglas av respekt och intresse för den enskilde individen. Alkohol och annan droganvändning får aldrig bli ett alternativ till en meningsfull fritidsaktivitet för ungdomarna. Aktivitetshuset är en mötesplats för barn och ungdomar från skolår 4 i grundskolan och tom gymnasieskolan. Verksamheten som är frivillig ska innehålla aktiviteter som stimulerar, lär och utvecklar. Personalen ser, lyssnar på och bemöter varje barn och ungdom med respekt samt tar sig tid för enskilda samtal. Personalen ska alltid vara lyhörd för nya trender samt i så stor utsträckning som möjligt förhindra debuten och användande av tobak, alkohol och andra droger. Ungdomarna ska känna delaktighet och ansvar i verksamheten och själva kunna påverka dess innehåll och utveckling inom de regler och ramar som finns uppsatta. Förvaltningsadministration Verksamheten ska verka för att nämndens och förvaltningens arbete organiseras, samordnas och utvecklas och dels ge information och service till kommunens övriga verksamheter, kommuninvånarna och allmänheten i stort. Förvaltningskontoret är motor i verksamheten och har ett särskilt ansvar för arbetet med att verkställa nämndens beslut samt strategisk initiering, planering och utveckling. Elevhälsa Utgångspunkten för elevhälsans arbete finns i skollagen. Elevhälsan ska i första hand arbeta förebyggande. Inom verksamheten ska finnas skolläkare, skolsköterska. Skolkurator och skolpsykolog, samt specialpedagoger som stöd för elever och föräldrar. Skolskjutsar Enligt skolskjutsförordningen avses med skolskjutsning befordran av elev i förskola, grundskola och gymnasieskola, till

42 eller från skolan, som anordnas av det allmänna, och inte är av tillfällig natur. Skolskjutsning ska anordnas så att kraven på trafiksäkerhet tillgodoses. I varje kommun ska ansvarig för skolväsendet verka för att särskilt anordnade hållplatser utformas så att olyckor i möjligaste mån undviks. Skolskjutsar anordnas för elever bosatta utanför Hörby tätort. Verksamhetsförändringar och konsekvenser Kommunfullmäktiges beslut i juni månad till kommunbidrag för nämndens verksamheter tar i princip enbart hänsyn till kvantitativa förändringar. I september meddelas att budgetramen ökas med 5,5 mkr och detta ger då nämnden möjlighet till kvalitetshöjande åtgärder samt till den volymökning som skett inom grund- skolan och fritidshemmen from höstterminen 2010. För att öka måluppfyllelsen tillför nämnden 2,0 mkr till riktade insatser i grundskolan, samt avsätter 0,8 mkr som reserv att användas i den interna fördelningen till grundskolan. Fritidshemmen får ett ökat anslag på 1,5 mkr för volymökning och kvalitetshöjande åtgärder. Det är nämndens uttryckliga ambition och viljeinriktning att när möjligheter ges, ska antalet barn och elever i grupper och klasser minska samt personaltätheten öka i första hand i förskolan samt i grundskolans lägre skolår. Förändrad finansiering inom nämndens verksamheter har gjort att hyreskostnaden för badet på Georgshill som ökar med 0,6 mkr och ny entreprenad på skolskjutsverksamheten som ökar med 1 mkr är medräknat i budgetramen. Nya bidragsregler har införts 2010 och innebär att o Bidraget ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. o Kommunens budget för verksamheten det kommande året ska ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. o Huvudman får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Avstämning för varje rektorsområde och enskilda förskolor och skolor görs varje månad och ligger till grund för tilldelning av resurser. Bidragets storlek för nästkommande år ska fastställas senast i december månad. Centralt Resursteam Under en längre tid har skolan och socialtjänsten sett ett behov av att kunna stödja barn i åldern 0-20 utifrån ett helhetsperspektiv. Genom att samordna resurser och arbeta gränsöverskridande hittas nya vägar att förstärka det som är positivt och fungerande hos individer och familjer i Hörby. Gymnasieskola Åldersgruppen 16-19 år minskar och som följd av detta bör också antalet elever i gymnasieskolan minska. Att beräkna antalet elever är svårt beroende på hur många elever som gör studieavbrott och sedan gör omval till nytt gymnasieprogram läsåret därpå. En förlängd studietid utöver 3 år ökar den totala utbildningskostnaden. Elevens val till de olika programutbildningarna följs upp varje år för att se om sökprofilen ändras mellan åren. Beräkning av gymnasieskolans kostnader bygger på att varje elev har en utbildningskostnad på ca 102 00 tkr per år. Regeringen satsar på yrkesutbildningar på komvux. Yrkesutbildningspaketet innehåller tre olika delar, som gäller skolformerna: Gymnasial lärlingsutbildning, gymnasial yrkesutbildning inom komvux och yrkeshögskola. För samtliga delar gäller att satsningen ska anpassas till behoven på arbetsmarknaden. Hörby kom-

43 mun har beviljats statsbidrag till denna verksamhet. Känslighetsanalys Barn- och utbildningsnämndens ekonomi påverkas av olika faktorer, varav en del är lättare att förutse och planera efter, medan andra är betydligt mer osäkra och känsliga för det ekonomiska resultatet. Sådana faktorer är exempelvis: Befolkningsprognos Interkommunal ersättning Behovet av särskilda stödinsatser Antal elever på specialskolor Antalet institutionsplacerade elever Elevernas val av gymnasieprogram Förändringar i det statliga uppdraget För att nå det ekonomiska målet krävs att nämnden och förvaltningen även fortsättningsvis arbetar med återhållsamhet och följsamhet i förhållande till budgeten. Barn- och utbildningsnämnden gjorde en besparing 2009 som motsvarar totalt 3,6 mkr. Nämnden anhöll om att detta skulle återföras 2010 men budgetramen blev oförändrad. Löneavtalet för 2009 kompenserades inte fullt ut heller och då fanns inga möjligheter att göra några satsningar i 2010 års budget. Arbetet med olika åtgärder för att hålla anvisade ramar pågår, men trots detta prognostiseras ett underskott på drygt 2 mkr i 2010 års bokslut. Budget 2011 Med utökad budgetram på 5,5 mkr för 2011 och förändrad finansiering inom verksamheterna på 2 mkr kan nämnden undgå nedskärningar i verksamheterna. Genom ökat anslag kommer nämnden att göra satsningar i verksamheten med inriktning på: Fritidshemmen med 1,5 mkr Grundskolan med 2,8 mkr Översyn av förskoleverksamheten genom kompetenshöjande insatser Den nya skollagen Satsningar sker i dialog med verksamhetsansvariga Verksamheten 2012-2013 Övergripande för perioden gäller samma förutsättningar som för 2011. Den ökade budgetramen på 5,5 mkr ger möjlighet till kvalitetshöjande insatser i enlighet med nämndens ambition och viljeinriktning som framförts de senaste åren. Utvecklingen inom förskolan bevakas ständigt så att balans kan råda mellan tillgång och efterfrågan i hela kommunen. Minskning av antalet elever i grundskolan har nu upphört och med beräkning enligt befolkningsprognosen vänder trenden och antalet börjar öka igen. För att uppnå en säker framförhållning i grundskolans planering kommer elevunderlaget att följas upp vid flera tillfällen under ett läsår. Detta är av stor vikt för att säkra personaltätheten i tilldelning av ekonomiska resurser. Antalet elever i gymnasieskolan kommer att minska för varje år under planperioden. Inventarier Investeringen avser årliga utbytesinventarier på förskolor, skolor och kulturskola. Underlag för utbytesplan finns upprättat för varje verksamhetsområde och aktualiseras inför varje nytt läsår. Central reserv avsätts för att under planperioden kunna användas till tvingande åtgärder t.ex. genom lagstiftning och myndighetsbeslut i arbetsmiljöfrågor. IT-investering Årlig IT-investering för samtliga verksamheter har skett de senaste åren med 500 tkr. Undervisningsnätet, som byggdes 1998, är inte anpassat till de krav som ställs för att kunna arbeta pedagogiskt med datorn. För att uppnå detta finns behov av utökad IT-investering. En plan för IT-verksamheten inom skolan har fastställts av nämnden. Planen är

en tydlig satsning på investeringar med ett trådlöst nät på skolorna, bärbara lärardatorer, fast monterade projektorer samt ljudanläggning. Under 2010 har IT-investeringen påbörjats enligt en plan som beslutats av nämnden och denna satsning kommer att vara möjlig också under 2011. Det är av stor vikt att denna satsning inte stannar av utan kan fortsätta under planperioden 2012 2013. Barn- och utbildningsnämnden återkommer med ny investeringsplan för IT-utbyggnaden. 44

45 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter 3 007 6 789 6 789 6 789 6 789 Kostnader -19 742-27 893-27 919-27 867-27 867 Nettokostnad -16 735-21 104-21 078-21 078-21 078 Kommunbidrag 16 878 21 104 21 078 21 078 21 078 Årets resultat 143 0 0 0 0 Driftsredovisning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Kultur- och fritidsnämnd -153-140 -140-140 -140 Kulturverksamhet -842-1 195-1 195-1 195-1 195 Stöd till studieorg. m.fl. -432-430 -430-430 -430 Bibliotek,bokbuss -5 317-5 363-5 363-5 363-5 363 Museum, hembygdsstuga -1 151-1 165-1 165-1 165-1 165 Allmän fritidsverksamhet -1 715-1 431-1 431-1 431-1 431 Idrotts- och fritidsanläggningar -3 987-3 088-3 088-3 088-3 088 Hörby Sportcenter -820-5 860-5 690-5 690-5 690 Föreningsbidrag -2 318-2 432-2 432-2 432-2 432 Justerat kommunbidrag -144-144 -144 Nettokostnad -16 735-21 104-21 078-21 078-21 078 Kommunbidrag 16 878 21 104 21 078 21 078 21 078 Årets resultat 143 0 0 0 0 Investeringar Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Inventarier -41-55 -400-400 -400 Maskiner -158 0 0 0 0 IT-investering 0-145 0 0 0 Årets investeringar -199-200 -400-400 -400

46 Kultur och fritid Människan är den viktigaste förutsättningen för framgångsrik verksamhet. Varje människa är unik med olika kunskaper, erfarenheter, intressen och förmåga. Dessa kunskaper ska tas tillvara och då är det viktigt att kultur, fritid och utbildning samverkar i ett gemensamt syfte att stärka våra kommuninvånare i deras strävan att skapa lärande. Kultur, fritid, förskola och skola måste inrikta sitt arbete på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Arbetet bör ha ett naturligt inslag av tema och projekt. Lust och kreativitet ska prägla verksamheten. Idrott, kultur och utbildning har betydelse för utveckling av en hållbar livsstil. Kultur och fritidsnämnden antog 2009 ett nytt kultur- och fritidspolitiskt program. Arbetet med att implementera detta har påbörjats 2010. Våra verksamheter kommer att utvecklas utifrån de mål och riktlinjer som antagits i programmet. Verksamhetsområde Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för den kommunala kultur- och fritids verksamheten med inriktning att ge kommunens invånare förutsättningar för ett meningsfullt arbets- och privatliv. Kultur är människors intellektuella och konstnärliga uttrycksformer, människors hantverks- och yrkeskunskap. Idrott och kultur har betydelse för utvecklingen av en hållbar livsstil. En kommun som vill växa och utvecklas måste uppfattas som intressant och attraktiv att bo och leva i och då blir kultur och fritid en viktig utvecklingsfaktor. Kortsiktiga mål 2011 Prioriterade områden Kortsiktigt mål Styrtal MEDBORGARE Boende Utbildning Medborgarservice Stärka ledarförsörjningen inom fritidsverksamheten Stärka samarbetet med studieförbunden Stärka föreningsverksamheten genom att stödja, stimulera, utveckla och uppmärksamma de ideella föreningarnas insatser Förutsättning för dialog mellan unga och beslutsfattare skapas Stärka bibliotekets roll i ett medborgarperspektiv Utveckla museet som ett läromedel för barn och unga Utvärdera och följa upp föreningarnas verksamheter Följa upp antalet aktiviteter, företrädesvis byföreningar med kulturella aktiviteter Följa upp antalet timmar Medlemmars åldersfördelning Antal beslut där unga varit involverade Ungdomsrådet Medborgarenkät Antal pedagogiska skolbesök

47 UTVECKLING Bra boende Näringsliv Tillväxt Alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i någon kulturverksamhet Stärka ledarförsörjningen hos föreningarna samt öka samarbetet mellan skola, fritid och föreningar Skapa plats för evenemang inom teater, musik, film, debatter, utställningar mm Utveckla skolservicen Genom konstinventering skapa en levande konstsamling Uppföljning av antal besök Utvärdera och följa upp antalet nöjda föreningar Statistik på föreningsmedlemmar Uppföljning av antalet besök och arrangemang Antal använda dagar Kartläggning MEDARBETARE Friska och nöjda medarbetare Utveckla en god arbetsmiljö för medarbetarna Nöjd Medarbetar Index EKONOMI God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling och klimathänsyn Ekonomiskt resultat ska kontinuerligt kommuniceras till medarbetarna Upprättande av en underhållsplan av samtliga lokaler Månadsuppföljningen kommuniceras ut till medarbetarna och läggs på intranätet Antikvarieplan på berörda lokaler upprättas Verksamhetsbeskrivning Allmän kultur och kulturstöd Allmän kultur ska svara för att vardagskulturen i Hörby under året ständigt återkommer med kulturprogram i form av föreläsningar, barnteater, utställningar, författarbesök, skolbio mm. För att ge kommunens invånare tillgång till ett rikt och varierat kulturliv ges bl.a. stöd till föreningar och studieförbund. Stödet är viktigt för att berika och stimulera kulturlivet med tanke på att kultur är en vital del av både enskildas och samhällets identitet. Stödet omfattar: Bidrag till studieförbund Stöd till kulturverksamhet inom det fria och frivilliga föreningslivet. Stöd till den kontinuerliga kulturverksamheten för barn, med tyngdpunkt på barn före skolåldern. Gemensamma satsningar tillsammans med skolan för att ge filmvisningar för samtliga skolår. Andra kulturfrågor som är viktiga: Bevakning av kulturmiljö- och kulturarvsfrågor Konst - konstnärlig utsmyckning Samarbete med de kreativa näringarna Lovverksamhet

48 Kultur och fritidsarrangemang och evenemang för alla åldrar Kultur och fritidsverksamhet som är tillgänglig för alla ur ett mångfaldsperspektiv Bibliotek Bibliotek och museum utgör basen för den lokala kulturverksamheten i kommunen och står för kunskap, bildning och information. För demokratin är tillgång till biblioteksservice viktig då god läskunnighet och tillgång till information är grundläggande förutsättningar för att kunna delta i den demokratiska processen. Förutom biblioteket som fysisk mötesplats ökar användandet av det virtuella biblioteket. Bibliotekens webbplatser är mötesplatser med olika funktioner. 24- timmars samhälle med krav på tillgänglighet dygnet runt ger också ökat krav på bibliotekets e-tjänster. Service till skola och förskola Visning för 6-åringar och skolår 2. Bokprat för samtliga skolår i anslutning till det statliga stödet för läsfrämjande åtgärder för barn. Schemalagda besök med bokbussen till skolorna utanför tätorten under terminstid en förmiddag var tredje vecka. Utlånet är 300-500 böcker per tillfälle. Fortlöpande samarbete med barnavårdscentralen i form av möte med nyblivna föräldrar, samt bokgåva till alla nyfödda barn i Hörby kommun. Ungdomsbibliotekarie arbetar med ungdomar från de senare skolåren och uppåt. Samarbete sker också med Aktivitetshus och föreningar. Många lärare använder bokpoolen på biblioteket (gemensam resurs för biblioteket och skola finansierad av Kulturrådet). Bibliotekarierna plockar temaurval till skolan. Arbetet med Freelib skolans biblioteksdatasystem fortsätter. Bibliotekets två systemansvariga vidareutvecklar systemet. Än så länge sker detta kostnadsfritt i och med att vi är samma förvaltning. Service till vård och omsorg Biblioteket ger service genom Boken kommer verksamheten vilket riktas till den som inte själv kan besöka biblioteket. Samarbete sker med kommunens Må Välgrupp i form av biblioteksvisningar och bokprat. Föreningssamarbete Biblioteket kommer att ha ett fortsatt samarbete med de lokala studieförbunden ABF och studieförbundet Vuxenskolan. Samarbetet sker kring författaraftnar och litteraturcirklar. Bokbuss - service Bokbussen stannar vid ca 50 hållplatser i kommunen, däribland skolor, förskolor och serviceboende. Mycket av Boken kommer verksamheten sköts via bokbussen. Schemalagda besök med bokbussen till skolorna utanför tätorten under terminstid en förmiddag var tredje vecka. Bussen kör kostnadsfritt till skolorna. Museet och Hembygdsstugan Museet står som ansvarig förvaltare av det gemensamma kulturarvet i kommunen i form av en stor lokalhistorisk samling. Museets verksamhet skall utgöra garanti för att samhällsutvecklingen inte förlorar den kulturella dimensionen. Flyttning av Hembygdsstugan Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll 2010-08-16 97: Kommunstyrelsen ser positivt på att hembygdsstugan flyttas men i dagsläget finns inga pengar för detta i kommunens budget. Möjlighet till extern finansiering ska undersökas. Service till skola och förskola Pedagogisk verksamhet riktad mot förskolebarn, förskoleklasser och årskurs 1-6.

49 Utställningsprojekt tillsammans med fritids- och förskoleverksamheten i kommunen. Service till vård och omsorg Samarbete med kommunens Må Välgrupp i form av specialvisningar och minnessamtal kring utvalda föremål. Föreningssamarbete Tidsresor i hembygdsstugan för årskurs 2 och 3 i samarbete med Frosta Härads Hembygdsförening. I samarbete med föreningar, både inom och utom kommunen, anordnas tillfälliga utställningar. Publik verksamhet och allmän service Guidade visningar för besökande grupper till såväl bas- som tillfälliga utställningar. Tillfällig utställningsverksamhet för enskilda utställare. Allmän informationsservice många vänder sig till museet med frågor rörande den lokala kulturhistorien samt direkta frågor riktade mot museets föremåls- och fotografiska samling. Konst Kommunens konstsamling måste vårdas och bevaras. Därför är regelbundna konstinventeringar nödvändiga. Dessutom sker ingen förnyelse eller utveckling av kommunens konstsamling om det inte ges möjlighet till inköp av ny konst. Både inköp och inventering skapar en levande konstsamling, som även kan användas till konstpedagogiska projekt inom skolan eller i utställningsverksamhet. Inre museiarbete samla, bevara och forska Arbete med bevarandeplan. Den absoluta förutsättningen för all museiverksamhet kräver en befintlig och livskraftig föremålssamling. Det är därför av största vikt att kunna bedriva ett aktivt arbete med kontinuerlig föremålsvård. En bevarandeplan har tagits fram och ett långsiktigt arbete har inletts för att undersöka, bedöma och säkerställa goda förvaringsförhållanden för museets samlingar. Museet får kontinuerligt ta emot förfrågningar från allmänheten angående föremål som man vill skänka till museet. I samband med dessa utförs hembesök/bedömning/ uppgiftssamling samt transport till museet. Fokusområden för museet Följande fokusområden ingår nu i museets arbete: Lyfta fram den lokala historien och mångfalden Insamling och kunskapsuppbyggnad Förvalta och vårda Skapa en kompetent och serviceinriktad organisation Tillgängliggöra och samverka Vara läromiljö och skapa delaktighet Kulturmiljö Inventeringsarbete Fritidsverksamheten Ett nära samarbete mellan Kultur- och fritidsnämnden och Hörbys rika föreningsliv skall leda till ett brett urval av fritidsaktiviteter för kommunens invånare och starkt bidra till en god folkhälsa. Kultur- och fritidsnämnden har som uppgift att vara drivkraft i det lokala föreningslivet och uppmuntra, stimulera och stödja de ideella krafter som finns. Det är därför viktigt att hela tiden följa med i samhällets förändringar och vanor och där igenom att erbjuda fritidsaktiviteter som passar i tiden. Nämnden fördelar bidrag till idrottsverksamhet och annan föreningsverksamhet som stöd för aktiviteter som medverkar till att ge kommuninvånarna en meningsfull fritid. Inom nämndens område ligger också att arbeta för medvetenhet kring friskvård och att medverka i arbete med förebyggande insatser. Nämnden har som uppgift att se till så att ändamålsenliga anläggningar och lokaler finns för de verksamheter som idrotts-

50 klubbar och föreningar bedriver och att ansvara för att anläggningarna sköts och disponeras på ett riktigt sätt. Skötsel och tillsyn av flera anläggningar har genom avtal överlåtits till föreningar men skötsel av följande områden och anläggningar ligger kvar på nämndens ansvar: Lågehallarna Hörbyhallen Georgshillsbadet Georgshills lilla gymnastiksal Hörby idrottsplats Karnas backe Slagtofta elljus- och motionsslinga Skåneleden, 60 km genom kommunen Scenvagnen Spontanidrottsplats Hörby Sportcenter Metropol I samverkan med social och skola särskilt stimulera de föreningar som aktivt arbetar mot droger och annat missbruk. Verksamheten 2012-2013 Övergripande för perioden gäller samma förutsättningar som för 2011. Kultur- och fritidsnämnden har framfört att under planperioden bör följande utvecklingsprojekt att diskuteras: Ett Kulturhus som bl.a. inrymmer en konsthall och utescen Lokalfrågan kring ersättning av Samreals idrottslokal Investeringar Investeringsbudgeten kommer att användas för inköp av inventarier, maskiner och utrustning till nämndens ansvarsområden. Ovanstående anläggningar och verksamheter utgör en väl utbyggd grund för att kunna behålla motions- och aktivitetsmöjligheterna för den lokala befolkningen. De ger också en möjlighet att ta del av föreningarnas aktivitetsutbud i form av arrangemang, matcher etc. Friskvårdsbegreppet är ett måste för att alla åldrar skall få möjlighet till någon form av fysisk aktivitet för ett ökat välbefinnande och färre sjukvårdsbesök. Hörby Sportcenter Hörby kommuns stora friskvårdssatsning ska fungera som en samlingsplats för alla generationer. Gym och Bowling drivs av utomstående entreprenörer medan Lågedammsbadet drivs i nämndens regi. Ungdomsverksamhet Nämnden har som mål att stärka och prioritera barn och ungdomars möjligheter att delta i olika aktiviteter. Alla ungdomar oavsett bakgrund måste få jämlika möjligheter till en meningsfull fritid. Pojkars och flickors olika fritidsbehov måste beaktas.

51 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkter 74 299 68 876 69 000 69 000 69 000 Kostnader -306 705-289 234-293 987-289 987-289 987 Nettokostnad -232 406-220 358-224 987-220 987-220 987 Kommunbidrag 220 815 220 358 224 987 220 987 220 987 Årets resultat -11 591 0 0 0 0 Driftsredovisning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Socialnämnden -298-370 -300-300 -300 Centralt avsatta medel -3 669-3 739-3 739-3 739 Centrum för mottagning och utredning -50 154-45 938-46 500-46 500-46 500 Centrum för öppna insatser -79 644-73 038-73 000-73 000-73 000 Centrum för boende -73 048-67 165-67 200-67 200-67 200 Centrum för förebyggande insatser -4 652-5 553-5 500-5 500-5 500 Allmän förvaltningsadministration -11 346-12 269-11 595-11 595-11 595 Måltidsverksamhet -11 094-9 917-7 119-7 119-7 119 Centralt resursteam -41-449 -400-400 -400 Personal & Kompetens -2 129-1 990-1 900-1 900-1 900 Justerat kommunbidrag -7 734-3 734-3 734 Nettokostnad -232 406-220 358-224 987-220 987-220 987 Kommunbidrag 220 815 220 358 224 987 220 987 220 987 Årets resultat -11 591 0 0 0 0 Investeringar Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr 2009 2010 2011 2012 2013 IT-utrustning 104 240 Kostenheten 569 2400 Arbetsmiljöåtgärder 0 360 Årets investeringar 673 3 000-900 -500-500

52 Kortsiktiga mål 2011 Prioriterade områden MEDBORGARE Boende Utbildning Medborgarservice Mål Den enskilde är delaktig i utredning av bistånd, planering av insatser och uppföljning av insatser som rör henne/honom E-tjänster etablerade Styrgruppen för folkhälsa arbetar efter ny samarbetsmodell Styrtal Centrum för mottagning och utredning minst 75 % av brukarna känner sig delaktiga i utredningar som rör dem Centrum för öppna insatser minst 80 % av brukarna tycker att de har inflytande över hemtjänstens insatser Centrum för boende minst 75 % av de boende tycker att de har inflytande över det sociala innehållet i vardagen Centrum för förebyggande insatser minst 80 % av deltagare i arbetsmarknadsprojektet upplever hög grad av delaktighet i utformandet av individuella insatser Kostenheten minst 80 % av konsumenterna tycker att de har inflytande över kostutbudet Genom aktivt deltagande i PRIOSprojektet etableras 2 e-tjänster inom socialtjänstområdet Två gemensamma, nya projekt startas UTVECKLING Bra boende Näringliv Tillväxt Bra boende för alla målgrupper i socialtjänsten Långsiktig plan för bostadsförsörjning finns

53 MEDARBETARE Friska och nöjda medarbetare Ökad medarbetarkompetens utifrån de fem kompetensperspektiven Förståelse för värdegrunden Ökad ledarkompetens God hälsa och hög arbetstillfredsställelse TimeCare Pool är implementerat Alla medarbetarsamtal genomförs med utgångspunkt från de fem kompetensperspektiven Dialog om värdegrunden och dess betydelse är regelbundet en punkt på APT-dagordningen Utveckling enligt kompetensutvecklingsplan genomförs Nöjd Medarbetarindex Ofrivillig deltidsanställning har minskat jämfört med 2010 EKONOMI God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling och klimathänsyn QlikView används av alla verksamhetsansvariga Rutin för kontinuerlig uppföljning av verksamhet, personal och budget är implementerad Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens ansvarsområde omfattar Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Kommunens kostverksamhet Folkhälsoarbete Från och med 2008-01-01 är socialtjänsten organiserad i fyra uppdragscentrum, som utgår ifrån socialtjänstens kärnprocesser, samt stödresurser. Varje centrum leds av en centrumledare som tillsammans med förvaltningschef, ekonom och medicinskt ansvarig sjuksköterska utgör förvaltningsledning. Förvaltningsledningen utövar styrning och ledning av hela socialtjänsten över verksamhetsgränser. Det utvecklingsarbete avseende organisationens kvalitet, kompetens och effektivitet fortsätter även under 2011 enligt plan. Syfte Socialtjänsten syftar till att ge medborgarna i Hörby bästa möjliga stöd till rätt kvalitet och rätt kostnad.

54 Centrum för mottagning och utredning Syfte Centrum för mottagning och utredning syftar till en professionell myndighetsutövning med medborgaren i centrum. Verksamheten Lågkonjunkturen och ändringar i socialförsäkringen har fått stora konsekvenser för försörjningsstödet. Antal hushåll i behov av försörjningsstöd är f.n. i genomsnitt 170 hushåll/mån. Förbättrad konjunktur väntas minska risken för ytterligare höjd nivå. Den genomsnittliga kostnaden för utbetalt stöd per månad under 2010 är 1360 kr. Åtgärder för att minska kostnaderna för försörjningsstödet, bl.a. genom möjligheter att villkora, söks bl.a. i förändring av nuvarande arbetsmarknadsprojekt. Utredning pågår för att ta fram konkreta förslag på effektiv lösning. Dessutom föreslås satsning på Finsam förbund med Eslöv, Höör, AF, FK och Region Skåne, fortsatt grupp för arbete till ungdomar samt fortsatt översyn av biståndsbedömningarna. Antalet placerade barn är högt.* I siffran 2010 ingår 5 ensamkommande flyktingbarn. 2011 kommer ytterligare 5 att tas emot. Genom lokala öppenvårdsinsatser, nya samarbetsformer och utökat samarbete med andra vårdgivare inom ramen för det centrala resursteamet förväntas antalet placeringar minska på sikt. Genom utveckling av psykosocial öppenvård och bostadsförsörjning väntas placering av vuxna med psykiatriska funktionsnedsättningar kunna ligga kvar på 2010 års nivå. Förberedelser pågår inom lokalförsörjningsplanen samt genom utveckling av befintligt boendestöd.