LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Universitetsledningen 2005-11-08 Dnr LiU 1035/04-10 Ansvaret på fakultetsnivå för socionomutbildningen Med hänvisning till föreliggande enigt förslag från fakultetsnämnderna för filosofisk resp. medicinsk fakultet beslutar universitetsstyrelsen att ansvaret på fakultetsnivå för socionomprogrammet fr.o.m. den 1 januari 2006 i sin helhet skall åvila den filosofiska fakultetsnämnden. Beslut i detta ärende har fattats av universitetsstyrelsen vid dess sammanträde denna dag. I beslutet har deltagit ordföranden Beatrice Ask, universitetets rektor Mille Millnert och övriga ledamöterna Theo Bodin, Trygve Carlsson, Britt-Marie Danestig, Kajsa Ellegård, Håkan Eriksson, Ewa Groppfeldt, Åsa Jernberg, Lennart Ljung, Louise Malmström, Joel Phalén, Tommy Skau och Olle Stendahl. Vidare har närvarit prorektorn Inger Rosdahl, suppleanten Anders Brun, personalföreträdarna Per Larsson och Marianne Plymoth, styrelsens sekreterare Ann-Christin Gustafsson, informationsdirektören Lars Holberg samt universitetsdirektören Curt Karlsson, den sistnämnde föredragande. Beatrice Ask Curt Karlsson 1
1 2005-10-25 Dnr LiU 1035/04-10 Rektor Linköpings Universitet Ansvaret på fakultetsnivå för socionomutbildningen Rektor har i beslut 2005-09-23 (Dnr LiU 1035/04-10) uppdragit åt fakultetsnämnden vid Filosofiska fakulteten och Hälsouniversitetets fakultetsnämnd att senast 2005-10-25 inkomma med ett om möjligt gemensamt förslag beträffande ansvaret på fakultetsnivå för socionomprogrammet, efter utredning av konsekvenserna av ett sammanhållet socionomprogram för programmets innehåll, pedagogiska metoder och forskningsanknytning. Fakultetsnämnderna föreslår mot bakgrund av det som anförs i bifogad utredning att ansvaret för socionomprogrammet på fakultetsnivå fr.o.m. 1 januari 2006 i sin helhet överförs från Hälsouniversitetet till den Filosofiska fakulteten. Anders Blomqvist Tjänsteförrättande dekanus Hälsouniversitetet Bengt Sandin Dekanus Filosofiska fakulteten
2 Utredning beträffande ansvaret på fakultetsnivå för socionomprogrammet vid Linköpings Universitet Sammanfattning Socionomprogrammet vid Linköpings universitet har tre inriktningar: en allmän inriktning, en inriktning mot socialpedagogik och en inriktning mot social omsorg. Programmet bedrivs vid två av universitetets fakulteter, Filosofiska fakulteten och Hälsouniversitet. Den allmänna inriktningen ges av Filosofiska fakulteten vid campus Valla i Linköping och inriktningarna mot socialpedagogik och social omsorg ges av vid Hälsouniversitet vid campus Norrköping. I samband med den utredning som förtagits vid Linköpings universitet om institutionsförändringar vid campus Norrköping föreslogs att socionomprogrammets inriktningar vid campus Norrköping skulle överföras till Filosofiska fakulteten vilket Hälsouniversitet i sitt remissvar ställde sig positiv till. Under behandlingen av ärendet i Universitetsstyrelsen uppkom frågan om vilka konsekvenser förändringen skulle leda till, avseende innehåll pedagogik och forskningsanknytning, och styrelsen uppdrog åt rektor att utreda dessa frågor. Rektor uppdrog 2005-09-23 till Filosofiska Fakultetsnämnden och Hälsouniversitetets fakultetsnämnd att gemensamt utreda dessa frågor. En gemensam utredningsgrupp bestående av Theo Bodin (ordförande i Consensus), Henrik Eriksson (ordförande i Consensus socionomsektion), professor Per Hultman, (prodekanus Hälsouniversitetet), professor Margaretha Hydén (programansvarig fil. fak.), samt Robert Nordman (utbildningsansvarig stuff) har genomfört utredningen. Utredningen finner beträffande de olika frågorna följande: Innehåll Innehållet i inriktningarna mot socialpedagogik och social omsorg påverkas inte av att de överförs till Filosofisk fakultet. De studenter som antagits före den 1 januari 2006 kommer att fullfölja sin utbildning enligt gällande utbildningsplan. Pedagogik Under förutsättning att programmets ekonomi så tillåter, kommer inga förändringar i de pedagogiska arbetsformerna att ske vid överflyttningen. Forskningsanknytning Den helt dominerande delen av den forskning som bedrivs av lärarna anknutna till socionomprogrammets två inriktningar i Norrköping har anknytning till det sociala arbetets kunskapsområde. Merparten av den forskning som bedrivs vid Filosofiska fakulteten ligger väl i linje med det sociala arbetets kunskapsområde. En överflyttning av fakultetstillhörighet för inriktningarna vid campus Norrköping innebär således en förstärkning av relevant forskningsanknytning. Slutsats Utredningsgruppen ställer sig positiv till att de inriktningar inom Socionomprogrammet som i dag bedrivs vid campus Norrköping förs över till filosofisk fakultet. Förändringen innebär en konsolidering av programmet och ger möjlighet att utveckla ett sammanhållet Socionomprogram vid Linköpings universitet.
3 Bakgrund Socionomprogrammet vid Linköpings Universitet leder dels till en yrkesexamen, socionomexamen, (140 poäng), dels en fil. magisterexamen (160 poäng). Programmet är utvecklat dels ur en tidigare social omsorgsutbildning omvandlad till ett socionomprogram med inriktning mot social omsorg och socialpedagogik och med säte i Norrköping, dels nyetablering av en socionomutbildning med allmän inriktning vid campus Linköping. Examensrätt erhölls år 2003. Programmet bedrivs vid campus Norrköping med inriktning mot dels social omsorg, dels socialpedagogik (f.n. 15+15 nybörjarplatser/år), samt vid campus Linköping med en allmän inriktning (60 nybörjarplatser/år). Inriktningarna vid campus Norrköping tillhör fakultetsmässigt Hälsouniversitetet, liksom de tidigare sociala omsorgsutbildningarna, medan den allmänna inriktningen tillhör den filosofiska fakulteten. Ett gemensamt programråd finns, men inriktningarna i Norrköping och Linköping har skilda programledningar. De två inriktningarna i Norrköping har ett gemensamt basblock på 60 p, och inriktningen i Linköping har ett annat basblock på 60 poäng. Fjärde året på socionomutbildningen är gemensam för alla tre inriktningarna och består av specialiseringsblock inom följande fem områden: barn och familj; funktionshinder och handikapp; ledning, organisering och förändring av socialt arbete; socialpedagogik; samt den äldre människan. Söktrycket för alla tre inriktningarna är gott och stabilt, men erfarenheten av valet till det sista specialiseringsåret visar på stort studentintresseintresse för inriktningarna mot barn/familj och socialpedagogik, något mindre intresse för inriktningen ledning/organisering/förändring av socialt arbete, och litet intresse för inriktningarna mot funktionshinder/handikapp och den äldre människan. Programmets inriktningar i Norrköping bedrivs till helt övervägande del av en lärarstab bestående av adjunkter och lektorer vid institutionen för Vård och Välfärd (IVV), medan den allmänna inriktningen i Linköping replierar på lärarinsatser från institutionen för Tema, IBV, och EKI. Inriktningarna i Norrköping karakteriseras pedagogiskt av problembaserat lärande i smågrupper med en basgruppsträff/vecka, och ytterligare lärarledda gruppövningar. Den allmänna inriktningen bedriver en gruppbaserad pedagogik, med arbetsgrupper, seminarier och reflektionsgrupper. Alla tre inriktningar innehåller föreläsningar i varierande grad. Praktikinslaget i socionomutbildningen är kvantitativt och kvalitativt likvärdig på inriktningarna i Norrköping och Linköping och omfattar hela Östergötland. Studenterna vid inriktningarna i Norrköping deltar i de gemensamma nybörjarveckorna för HUs program, och senare i två veckors programöverskridande moment i klinisk sexologi. Samverkan mellan de två inriktningarna av socionomprogrammet i Norrköping och HUs övriga program senare under utbildningen, det som kan karakteriseras som tidig interprofessionell integration, är däremot av ringa omfattning. Inom IVV pågår en utredning för att studera möjligheten av samverkan på tvåårig mastersnivå mellan socionom-, sjuksköterske-, och arbetsterapiprogrammet (fr.o.m. 2007 förlagt till Norrköping). Forskning med anknytning till inriktningarna i Norrköping bedrivs dels av disputerade personer inklusive lektorer inom dominerande samhällsvetenskapligt orienterade projekt såsom Äldre kvinnors och mäns vardag i ett livsloppsperspektiv med stöd från Vetenskapsrådet/humanistiskt-samhällsvetenskapliga sektionen (huvudman E. Gunnarsson); Socialpedagogiken i samhället (Els-Marie Anbäcken, Elisabeth Cedersund, Ann-Charlotte Mynger); Kommunikation och livsmiljö med stöd från Konung Gustaf V/drottning Viktorias stiftelse (E. Cedersund), Barndom och arbete. Aspekter på barns och ungdomars arbete i och utanför hemmet i samverkan med Temainstitutionen (I. Söderlind), Äldre i det lokala välfärdssamhället i Japan och Sverige (Els-Marie Ahnbäcken), försäkringsmedicinsk forskning rörande långtidssjukskrivning och genus i samarbete med forskare vid IHS och KI,
4 anhörigprojekt avseende coelikai mot HU, samt organisation och ledarskap inom kommuner i samarbete med Arbetslivsinstitutet Norrköping (Gunnel Östlund). Cirka fem doktorander arbetar inom dessa olika projekt, och det finns också doktorander med anknytning mot projekt stödda av Vetenskapsrådet inom Tema Barn ( Förskolan i omvandling och en ny barndom ) och IBV ( Normalitet och avvikelse ), Tema äldre och åldrande, samt Arbetslivsinstitutet i Norrköping. Merparten av den forskning som bedrivs vid Filosofiska fakulteten ligger väl i linje med det sociala arbetets kunskapsområde. Socionomutbildningarna nationellt och i Bolognaperspektiv Socionomutbildningen har nationellt genomgått en betydande utökning under den senaste 10- årsperioden, under samtidig reduktion av sociala omsorgsutbildningarna. Inte minst har utökningarna skett genom tillkomst av socionomprogram på några av de nya universiteten/högskolorna. Socionomutbildningarna har ofta olika former av inriktningar/specialiseringar, som antingen kan vara åtskilda från start (t ex Stockholms univ.) eller utgå från en gemensam första del och därefter grena upp sig i specialiseringar. (t ex Göteborgs univ.). I samband med Bolognautredningen har uppmärksammats att socionomexamen med sina 140 poäng faller inom intervallet mellan kandidat- och magisternivå; det finns en önskan bland ämnesföreträdarna att socionomexamen som yrkesexamen skulle omfatta 160 poäng, och därmed ingå i gruppen utbildningar på avancerad nivå. Statsmakterna har emellertid ännu inte tagit ställning till dessa önskemål. Aktuell problemställning Socionomprogrammets olika inriktningar har av historiska skäl kommit att bli åtskilda avseende fakultetstillhörighet. De programinriktningar i Norrköping som nu tillhör HU delar dock, som framgår av ovanstående framställning, med den allmänna inriktningen vid campus Linköping en tydlig samhällsvetenskaplig ämnestillhörighet vad avser grundutbildning och forskningsanknytning. I samband med den utredning som LiU företagit om förändringar vid campus Norrköping föreslog filosofisk fakultet i sitt remissvar att socionomprogrammet i sin helhet skulle överföras till den filosofiska fakulteten, vilket HU i sitt remissvar ställde sig positivt till. Under behandlingen av ärendet i universitetsstyrelsen uppkom frågan om en sådan förändrad administrativ tillhörighet skulle kunna ha några negativa konsekvenser, särskilt avseende innehåll, pedagogik, och forskningsanknytning. Överväganden Den filosofiska fakulteten är beredd att per 1 januari 2006 överta fakultetsansvaret för de två inriktningar inom socionomprogrammet som finns inom campus Norrköping från Hälsouniversitetet. Hälsouniversitetet ställer sig bakom en sådan förändring. De bägge inriktningarna i Norrköping kommer att tills vidare kvarstå som inriktningar inom ramen för socionomprogrammet med minst samma storlek som idag. Filosofiska fakulteten ser inga problem med att studenter på dessa två inriktningar deltar i de två moment som nu genomförs gemensamt med HUs utbildningar. Ett socionomprogram med tre inriktningar som tillhör den filosofiska fakulteten kommer att ha en gemensam programledning med representation för inriktningarna i Norrköping. Filosofiska fakulteten uttalar sin avsikt att under de närmaste åren genomföra en upphandling av lärare vid den nya institutionen i Norrköping för socionomprogrammets Norrköpingsinriktningar som volymmässigt i princip motsvarar den
5 beställning till IVV av två inriktningar av socionomprogrammet som sker från HU:s fakultetsnämnd idag, räknat per hås/håp. Utredningen konstaterar med ledning av dessa uttalanden att en överflyttning av socionomprogrammets Norrköpingsinriktningar till filosofisk fakultet inte förväntas leda till några negativa konsekvenser för inriktningarnas innehåll eller pedagogik. De studenter som nu är antagna till de bägge inriktningarna kommer utan störningar att kunna genomföra de påbörjade studierna. Beträffande forskningsanknytningen för Norrköpingsprogrammen konstaterar utredningen att bägge inriktningarna har en tydlig samhällsvetenskaplig prägel, och att där finns en dominerande andel forskning i samverkan med grupper inom filosofisk fakultet. Det förkommer också forskningssamverkan mot tvärfakultetsinstitutionen IHS samt den kommande tvärfakultetsinstitutionen i Norrköping, men i ringa omfattning mot övriga institutioner vid HU. Gruppen bedömer att den fortsatta utvecklingen av forskningsanknytningen för socionominriktningarna i Norrköping har stor möjlighet att äga rum dels mot forskningsgrupper inom filosofisk fakultet vid Campus Linköping och Campus Norrköping, men att det också bör finnas möjligheter till en utveckling av forskningsanknytningen mot sjuksköterske- och arbetsterapiprogrammen vid den nya institutionen i Norrköping. Detta gäller också kommande mastersutbildningar i det nya Bolognasystemet, som liksom alla mastersprogram vid Linköpings Universitet förväntas stå öppna för studenter från alla fakulteter (motsv) för längre eller kortare moment. Den framtida socionomutbildningen Gruppen uppfattar att den inte har haft i uppdrag att utreda och beskriva en möjlig framtida förändring av socionomprogrammet vid Linköpings Universitet. Gruppen har dock sett det som nödvändigt att föra en diskussion om möjligt framtidsscenario för att korrekt kunna bedöma frågan om fakultetstillhörighet, och vill därför kort sammanfatta de diskussioner som har förts. Gruppen konstaterar att tillgängligt underlag antyder ett betydande behov av socionomer i framtiden, varför det kommer att finnas ett behov av socionomutbildning vid Linköpings universitet i minst samma omfattning som idag för att täcka nationella och inte minst regionala behov. Det finns behov dels av en generell kompetens inom socialt arbete för de studenter som genomgår socionomprogrammet, men också tydliga behov av inriktning/specialisering mot olika områden, tex det som idag representeras av socialpedagogik och social omsorg, inte minst de äldre i samhället. Förutom de specialiseringar som ges idag (se ovan), finns också intressanta möjliga inriktningar/specialiseringar mot t ex kriminalvård, hälsa etc. Gruppen ser tydligt behovet av ett socionomprogram som finns representerat såväl vid campus Norrköping som campus Linköping. Skälen för detta är inte minst den utomordentligt goda samverkan som programmet har byggt upp med respektive campusnära kommunala verksamhet, vilket också gynnar möjligheterna till en högkvalitativ praktikverksamhet. Nationellt finns flera exempel på att socionomprogrammen strukturerats i ett gemensamt basblock, med påföljande inriktningar/specialiseringar (etc Göteborgs Universitet). Vid bedömning av LiUs ansökan om examensrätt för socionomexamen år 2002 framhölls att det skulle finnas fördelar med en harmonisering av basblocken mellan inriktningarna i Norrköping och i Linköping för att underlätta studenternas rörlighet mellan de olika inriktningarna samt för att uppnå synergieffekter, en ståndpunkt som gruppen delar.
6 Studenternas nyligen genomförda val av specialiseringar visar på en betydande skillnad i attraktionskraft för olika specialiseringar (se ovan), som inte i alla delar motsvaras av arbetsmarknadens behov nu och i framtiden, och utan någon tydlig effekt av de inriktningar som studenten genomgått. Ett förnyat socionomprogram måste därför med stor kraft arbeta med frågan hur de olika inriktningarna genomgående skall vara attraktiva alternativ för studenterna. Inriktningarna i Norrköping har lång erfarenhet av en framgångsrik, studentcentrerad, problembaserad pedagogik, ur vilken viktiga erfarenheter kan hämtas i ett kommande förnyat socionomprogram. Med ett gemensamt socionomprogram ser utredarna också intressanta möjligheter till inslag av utvecklad interprofessionell integration mellan socionomprogrammet och ett eller flera av HUs utbildningsprogram, t ex under integrationsmomentet Hälsa, Etik, Lärande II, särskilt om temat för detta moment är missbruk. Gruppen konstaterar att en sådan kommande förändring av socionomprogrammets uppläggning är en för universitetet, programmets nuvarande och kommande studenter samt lärare mycket viktig process. Gruppen är övertygad om att ett arbete av sådan omfattning och betydelse endast kommer att kunna utföras på ett tillfredställande sätt om programmet till alla delar tillhör en och samma fakultet, och av skäl som redogörs för ovan finns den största kopplingen till den filosofiska fakulteten. Theo Bodin Henrik Eriksson Per Hultman Margareta Hydén Robert Nordman