Flytt av Ätstörningsenheten, länsteam LPÖ, NSV till NSC Linköping

Datum Länspsykiatrin i Östergötland 212-9-18 Ätstörningsenheten länsteam Barbro Naroskyin Flytt av Ätstörningsenheten, länsteam LPÖ, NSV till NSC Linköping Sedan Ätstörningsenheten LPÖ, NSV startade 26 i Motala har rekryteringen av patienter till dagvårdsdelen ibland komplicerats av tidsödande, kostsamma och riskfyllda dagliga resor för patientgruppen. Sedan v. 45 21 har vi haft ett välfungerande dagvårdskoncept med flera patienter som på grund av sitt medicinska tillstånd kräver långa kostsamma taxiresor då de kommer från centrala länsdelen, någon också från öster. Övriga, icke fullt så somatiskt nedgångna patienter, är hänvisade till de allmänna kommunikationerna. Ur ett patientperspektiv är det i längden otillfredsställande med dessa ansträngande resor som också påverkar schemaläggningen och patientsäkerheten för dagverksamhetsupplägget. Samtidigt finns inte ett patientunderlag för att driva kvalificerad dagvård i varje enskilt närsjukvårdsområde. Det är ur ett patientperspektiv önskvärt att dagvården förläggs i ett område där det största patientunderlaget finns. I vår nuvarande åldersövergripande dagvård rekryteras flest patienter från NSC varför geografisk placering av dagvården är önskvärd att förläggas till Linköping. Det blir också enklare för de patienter som fortsatt kommer att vara hänvisade till att resa, då Linköping har bättre utbyggda kommunikationer än vad Motala har. Vi ser också nödvändigheten av att utöka möjligheterna för de boende i sydöstra Östergötland att på ett ej så krävande sätt kunna transportera sig till dagvården och Ätstörningsenhetens övriga resurser. Förlorare på en flytt blir de patienter som bor i Motala och dess absoluta närhet. Västra länsdelen kring Mjölby kommer att få det lättare att transportera sig. Vi har nu lokalförslag i form av villa nedanför Barn-och Ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping, som landstinget äger och köpt in för rivning i samband med det planerade nya Psykiatrihuset. Dessa lokaler i två plan kan bli ändamålsenliga för Ätstörningsenhetens dagvård med 8 behandlingsplatser och utrymme för 2 arbetsplatser för dagvårdspersonal. Under förutsättning att Ätstörningsenheten kan utnyttja befintliga sekreterarresurser på BUP, skulle ytterligare 4 arbetsplatser behövas liksom tillgång till samtalsrum. Detta behov kan sannolikt tillgodoses inom nuvarande BUP-hus. I samband med flytt till Linköping skulle en utvidgad dagvård vara möjlig. Det skulle innebära en dagvård som täcker veckans alla fem dagar med möjlighet att erbjuda ett större behandlingsutbud i kombination med flera måltider/matträningstillfällen till fler patienter. Vi diskuterar också möjligheten av att skapa en särskild utredningsgrupp, där det behövs en utvidgad utredning för att säkerställa ätstörningsdiagnosen. Det skulle innebära högre kapacitet, ökad tillgänglighet, ökad effektivitet och patientsäkerhet. Postadress Telefon Hemsida http://lisa.lio.se/ätstörningsenheten (intranät) Lasarettet Vxl 1-13 www.lio.se/ätstörningsenheten Hus B, plan 1 591 85 Motala

Datum Länspsykiatrin i Östergötland 212-9-18 Ätstörningsenheten länsteam Vidare skulle den geografiska närheten till såväl BUP:s som vuxenpsykiatrins vårdavdelningar på US påtagligt underlätta och effektivisera slutenvården för de patienter, som vårdas inneliggande. Dagvård till ätstörningspatienter bedrivs i dag på Ätstörningsenheten länsteam LPÖ, länsteam, NSV åldersövergripande. Patientgruppen från NSV och NSÖ kommer som tidigare ha tillgång till den länsövergripande dagvården men med lokalmässig placering i Linköping. Vinsterna med geografisk placering i Linköping och organisatoriskt tillhöra NSC med gemensam verksamhetschef för BUP och ätstörningsenheten skulle medföra påtagliga synergieffekter då det gäller samordning av processerna, gynna kompetensutveckling, personalrekryteringsbefrämjande öka möjligheterna för metodutveckling och kunskapsutbyte. Dessutom skulle riskerna för splitting minska och förutsättningarna för en säker och kvalificerad ätstörningsvård inom länet skulle öka. Varje patient, som behandlas på Ätstörningsenheten, har sin tillhörighet och samtida behandling inom respektive närsjukvårdsområde. Ett aktivt samarbete mellan Ätstörningsenheten och närsjukvården är nödvändig. Detta samarbete befrämjas genom en placering i Linköping. Gerd Sandgren Lundström Närsjukvårdsdirektör, NSV Anna Harder Verksamhetschef Postadress Telefon Hemsida http://lisa.lio.se/ätstörningsenheten (intranät) Lasarettet Vxl 1-13 www.lio.se/ätstörningsenheten Hus B, plan 1 591 85 Motala

From-datum: 212-1-1 Tom-datum: 212-11-1 Ätstörningsenhet länsteam Diagnoskod Klartext från socialstyrelsen Huvud/Bidiagnos Antal patienter inom kliniken/enheten Antal patienter totalt inom landstinget F5 Anorexia nervosa Bidiagnos 48 F5 Anorexia nervosa Huvuddiagnos 27 141 F51 Atypisk anorexia nervosa Bidiagnos 13 F51 Atypisk anorexia nervosa Huvuddiagnos 9 65 F52 Bulimi Bidiagnos 2 F52 Bulimi Huvuddiagnos 1 F52 Bulimia nervosa Bidiagnos 23 F52 Bulimia nervosa Huvuddiagnos 48 F59 Ätstörning, ospecificerad Bidiagnos 1 138 F59 Ätstörning, ospecificerad Huvuddiagnos 12 239 F59P Ätstörning Bidiagnos 3 F59P Ätstörning Huvuddiagnos 53

Produktionsstatistik ätstörningsenheten länsteam 212 jan feb mars april maj jun jul aug sept okt nov dec totalt nybesök 2 1 4 1 2 2 2 6 2 återbesök 98 137 151 18 121 85 21 31 76 87 915 läkarbesök 3 2 1 2 1 3 12 sjukvårdande behandling 97 138 153 18 121 85 21 32 73 93 921 indirekta vårdkontakter* 37 55 38 54 52 33 25 17 34 37 382 *för närmare spec se egen flik inkomna remisser** 3 4 1 1 1 2 2 6 5 25 **exkl avvisade. Se också egen flik unika patienter*** 31 25 27 33 27 19 14 16 19 28 ***OBS! Totalen från rapporten helår. Rapporten som används för att hitta unika patienter finns under Patdata/Öppenvård och heter "Kontakter mellan två datum..." Produktionsstatistik ätstörningsenheten länsteam 212 Antal 16 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 jan feb mars april maj jun jul aug sept okt nov dec

Indirekta vårdkontakter Ätstörningsenheten länsteam 212 jan feb mars april maj jun jul aug sept okt nov dec totalt Indirekta vårdkontakter totalt 37 55 38 54 52 33 25 17 34 37 telefonsamtal 23 1 5 9 7 1 21 8 6 6 konsultation 4 3 4 7 4 3 administrativ ant 1 42 29 38 41 2 4 9 28 31 Indirekta vårdkontakter Ätstörningsenheten länsteam 212 45 4 42 38 41 Antal 35 3 25 2 15 1 5 23 1 5 9 7 21 1 8 6 6 4 3 4 7 4 3 1 29 2 4 9 31 28 jan feb mars april maj jun jul aug sept okt nov dec telefonsamtal konsultation administrativ ant Typ av indirekt vårdkontakt

Kontakter på ätstörningsenheten länsteam från Cosmicstart 28-3 Läkarbesök Sjukvårdande behandling Nybesök Återbesök Indirekta vårdkontakter Remisser 26 9 187 18 27 2 844 61 28 18 929 13 916 18 19 29 12 815 26 81 429 33 21 2 745 3 716 412 35 211 2 969 34 955 343 4 212 12 921 2 915 382 22 t o m okt Nybesök/återbesök/remisser sedan cosmicstart 28-3-25 Antal kontakter Ätstörningsenheten länsteam (Nybesök, återbesök, remisser start redovisning i samband med Cosmic 28-3-25) Antal 1 95 9 85 8 75 7 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 9 2 18122212 Läkarbesök 187 929 844 815 745 969 921 Sjukvårdande behandling 13263 342 916 81 716 955 915 61 18 18 429 412 382 343 Nybesök Återbesök Indirekta vårdkontakter 193335 422 Remisser 26 27 28 29 21 211 212 Typ av besök

Inkommande remisser ätstörningsenheten länsteam sedan Cosmicstart 28-3 BUP centrala BUP väster BUP öster VUP centrala VUP väster VUP öster Övrigt Avvisade Totalt 28 2 4 2 2 5 5 5 25 29 8 3 3 5 6 5 1 9 4 21 15 4 1 9 3 6 1 48 211 31 3 2 3 1 9 49 212 8 2 1 5 8 1 9 34 t o m okt Antal remisser Ätstörningsenheten länsteam (från Cosmicstart 28-3) 6 5 48 49 4 4 Antal 3 31 25 34 28 29 21 211 212 2 15 1 8 9 9 1 8 8 9 9 4 5 6 5 5 5 5 2 3 4 5 6 3 2 2 3 1 2 2 3 3 1 1 1 1 BUP centrala BUP väster BUP öster VUP centrala VUP väster VUP öster Övrigt Avvisade Totalt Remittenter

Sjukvårdande behandling Läkarbesök Indirekta vårdkontakter 26 187 9 18 214 27 844 2 61 97 28 929 18 18 1127 29 815 12 429 1256 21 745 2 412 1177 211 969 2 343 1332 212 921 12 382 1315 tom sista okt Översikt produktionsstatistik årsvis 212 921 12 382 211 969 2 343 21 745 2 412 Sjukvårdande behandling 29 815 12 429 Läkarbesök Indirekta vårdkontakter 28 929 18 18 27 844 2 61 26 187 918 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14

212-11-1 Riskanalys Riskanalys av Ätstörningsenheten - länsteams geografiska och organisatoriska flytt till mitten av Östergötland Okt Nov 212 Analysledare: Caroline Millberg Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena Eleonor Thelaus Närsjukvården i Väster, Stab Landstinget i Östergötland

Sammanfattning Ätstörningsenheten (ÄT) har sedan flera år tillbaka ett välfungerande dagvårdskoncept. Flertalet patienter, som på grund av sitt medicinska tillstånd idag kräver långa kostsamma taxiresor, kommer från centrala länsdelen, några också från öster. Övriga, icke fullt så somatiskt nedgångna patienter, är hänvisade till de allmänna kommunikationerna. Ur ett patientperspektiv är det i längden otillfredsställande med dessa ansträngande resor som också påverkar schemaläggningen och patientsäkerheten för dagverksamheten. Effektiviteten har på det sättet påverkats och patientgruppen med anhöriga och medarbetare har under lång tid framfört önskemål om en flytt till mitten av länet där också störst antal patienter bor. Syftet är att göra en risk- och konsekvensanalys av en geografisk och organisatorisk flytt till centrala länsdelen. Fokus ligger på patient- och process perspektivet men även ekonomi och arbetsmiljö ska belysas. På grund av begränsad tid för analysteamet begränsas teamets deltagare och en referensgrupp föreslås som får lämna synpunkter under arbetets gång. Uppdragsgivaren och de föreslagna personerna i referensgruppen är positiva till detta. Analysteamet har valt att utgå från dagens vårdprocess och identifiera eventuella risker med en flytt. Inga allvarliga risker hittades (utifrån skalorna för riskbedömning). Risk för fördröjt omhändertagande vid akut sjukdom är dock något som kan identifieras och den bakomliggande orsaken är att den fristående villan som verksamheten ska flytta till saknar kulvertförbindelse med övriga sjukhuset. De åtgärder som föreslås är att 1. utreda vilken typ av larmfunktioner som krävs för att snabbt kalla på hjälp. 2. ta fram en handlingsplan/rutinbeskrivning gällande hur akuta situationer ska hanteras. 3. utreda vilken medicinsk utrustning som bör finnas utifrån den medicinska kompetens som arbetar i lokalerna. Referensgruppen har inte några synpunkter på själva rapporten, dock efterfrågas en handlingplan/åtgärdsförslag på hur man ska säkerställa likvärdig tillgänglighet till länsteamets ätstörningsvård samt hur detta ska följas upp. Analysteamet bedömer utifrån det fåtal risker som identifierats att patientsäkerheten ökar vid en flytt till centralare länsdel. Det grundas på färre och kortare resor för flertalet patienter samt att tillgången till kompetent personal/behandlare säkerställs då rekryteringen troligen underlättas. En central lokalisering medför också färre resor för personalen samt att man kan bemanna vakanser vilket är positivt ur arbetsmiljösynpunkt. 2 (11)

Innehållsförteckning Sammanfattning...2 1 Inledning och bakgrund...4 2 Uppdragsgivare...4 3 Uppdrag...4 4 Deltagare i analysteam...4 5 Metodik...5 6 Resultat...6 6.1 Avgränsningar, perspektiv och förutsättningar...6 6.2 Risker, orsaker och åtgärdsförslag...6 6.3 Referensgruppens kommentarer...8 7 Slutsatser och kommentarer...8 8 Tidsåtgång...8 9 Uppdragsgivarens kommentarer...8 9.1 Åtgärder...8 9.2 Återkoppling...9 9.3 Uppföljning...9 1 Förekommande begrepp...9 11 Bilagor...1 3 (11)

1 Inledning och bakgrund Ätstörningsenheten (ÄT) har sedan flera år tillbaka ett välfungerande dagvårdskoncept. Flertalet patienter, som på grund av sitt medicinska tillstånd idag kräver långa kostsamma taxiresor, kommer från centrala länsdelen, några också från öster. Övriga, icke fullt så somatiskt nedgångna patienter, är hänvisade till de allmänna kommunikationerna. Ur ett patientperspektiv är det i längden otillfredsställande med dessa ansträngande resor som också påverkar schemaläggningen och patientsäkerheten för dagverksamheten. Effektiviteten har påverkats och patientgruppen med anhöriga och medarbetare har under lång tid framfört önskemål om en flytt till mitten av länet där också störst antal patienter bor Det är därför ur ett patientperspektiv önskvärt att dagvården förläggs i ett område där tillgängligheten blir optimal för hela länets invånare. I vår nuvarande åldersövergripande dagvård rekryteras flest patienter från Närsjukvården i centrala länsdelen (NSC), varför geografisk placering av dagvården är önskvärd att förläggas till Linköping. Förslaget är nu att ÄT geografiskt ska flytta till en fristående villa i nära anslutning till BUP, US, för att sedan flytta in i det Psykiatrihus som planeras enligt Fastighetsplaneringen för Universitetssjukhuset, FUS. 2 Uppdragsgivare Gerd Sandgren Lundström, Närsjukvårdsdirektör i västra länsdelen (NSV), Landstinget i Östergötland. 3 Uppdrag Att göra en risk- och konsekvensanalys av en geografisk och organisatorisk flytt till centrala länsdelen. Fokus ska ligga på patient- och process perspektivet men även ekonomi och arbetsmiljö ska belysas. 4 Deltagare i analysteam Följande personer deltog i arbetsgruppen; 4 (11)

Namn Roll / funktion Enhet Elisabeth Kristiansen Teamledare/Verksamhetschef Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, NSC Anna Harder Teamledare/Verksamhetschef Ätstörningsenheten, LPÖ, NSV Eleonor Thelaus Analysledare/Kvalitetssamordnare Stab, NSV Caroline Millberg Analysledare/Administrativ chef Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena, NSV Förutom ovanstående har en referensgrupp deltagit genom att ta del av materialet mellan analysgruppens möten och lämnat fortlöpande synpunkter. Dessa personer är: Håkan Samuelsson, Verksamhetschef, Psykiatri- och habiliteringsenheten, NSV. Cecilia Frank, Överläkare, Psykiatri- och habiliteringsenheten, NSV. Carin Tyrén, Verksamhetschef, Vuxenpsykiatriska kliniken, NSÖ. Rita Alp, Verksamhetschef, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, NSÖ. Bengt-Olof Bengtsson, Verksamhetschef, Vuxenpsykiatriska kliniken, NSC. Christin Källström, Verksamhetschef, Psykiatripartners, Barn och Ungdom Lena Sonefors, Verksamhetschef, BFC, Åtvidaberg Peter Ankarberg, Verksamhetschef, Capio Psykiatri AB, Östergötland. 5 Metodik Riskanalysen har följt principerna för metodiken i den nationella handboken Riskanalys& Händelsanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete, 29. Följande metodik har använts; Analysens syfte har legat till grund för valet av vilka processer och aktiviteter som analyserats liksom för de avgränsningar och val av analysperspektiv som gjorts. Information om det område som analyserats har inhämtats från: o Processkartläggning - Ätstörningsenheten, länsteam, 27 o Vårdprocessprogram 212 o Ekonomisk kalkyl, bilaga 3 Riskidentifiering har gjorts för att identifiera risker samt tillhörande orsaker. Riskbedömning har genomförts med metoden Allvarlighetsgrad och Sannolikhet De kriterier/skalnivåer som använts i riskanalysen redovisas i bilaga. Åtgärdsförslag för att minimera eller eliminera identifierade risker har utförts på de risker som bedömts vara av mycket allvarlig eller allvarlig art eller där det varit relevant av andra skäl. 5 (11)

6 Resultat Förklaring av de begrepp som används i rapporten finns under rubriken 1. Förklaringar av förekommande begrepp. Analysteamet har identifierat ett fåtal riskområden och lämnar åtgärdsförslag där man anser det vara relevant. Det som framkommit är att risker som finns idag, gällande bl. a. tillgänglighet, många och långa resor för både patienter och personal minskar i och med en flytt till central del av länet. 6.1 Avgränsningar, perspektiv och förutsättningar På grund av begränsad tid för analysteamet så föreslogs det att minimera teamets deltagare och istället ha en referensgrupp som fick lämna synpunkter under arbetets gång. Uppdragsgivaren och de föreslagna personerna i referensgruppen var positiva till detta, namnen på dessa finns under rubriken 4. Uppdraget som ÄT har idag, ska vad analysteamet känner till inte förändras i samband med en geografisk och organisatorisk flytt. Därför har teamet utgått från dagens vårdprocess och utifrån den analyserat vilka risker som skulle kunna uppstå vid en omlokalisering. 6.2 Risker, orsaker och åtgärdsförslag Riskidentifieringen utfördes för varje riskområde enligt processbeskrivningen, bilaga 1. Analysen omfattar även en orsaksanalys. De bakomliggande orsakerna ligger till grund för åtgärdsförslagen. Det är vanligt att samma bakomliggande orsak har identifierats för flera olika risker. Samtliga risker, bakomliggande orsaker och åtgärdsförslag redovisas i tabellform i bilaga 2. 1. Dagvård - En risk som kan identifieras är att tillgängligheten för invånarna i Motala och Vadstena försämras vid en flytt. För övriga kommuner i länet ökar tillgängligheten i och med att avståndet minskar och att allmänna kommunikationer till och från centrala länsdelarna är bättre jämfört med till Motala. Motala och Vadstena kommun utgör endast ca 5 1 % av befolkningsunderlaget och för befolkningen i den övriga västra länsdelen ökar tillgängligheten vid en flytt till centralare del pga goda kommunikationer Inga åtgärder föreslås gällande denna risk. - Akut dålig patient - Risk för fördröjt omhändertagande: Den fristående villan saknar kulvertförbindelse med övriga sjukhuset vilket innebär en risk om någon patient blir akut sjuk. Åtgärdsförslag: 1. Utreda vilken typ av larmfunktioner som krävs för att snabbt kalla på hjälp. 2. Ta fram handlingsplan/rutinbeskrivning gällande hur akuta situationer ska hanteras. 6 (11)

3. Utreda vilken medicinsk utrustning som bör finnas utifrån den medicinska kompetens som arbetar i lokalerna. ÄT har idag vakanser och man vet att dessa till stor del beror på dagens geografiska läge. Svårigheterna började redan 26 när verksamheten flyttade från Linköping till Motala. Rekryteringsförsök pågår men nuvarande placering tycks alltså utgöra ett hinder. När det gäller bedömning, utredning, behandling och rådgivning kan en risk under en övergångsperiod vara att det helt saknas behandlare eller att det uppstår brister i kontinuiteten. Detta gäller både i individuell-, grupp- och familjebehandling. 2. Samverkansparter Inga risker kan identifieras. Tvärtom kan man se vinster såsom färre resor totalt, tid för patientnära arbete frigörs vilket i slutändan borde säkra tillgänglighetsmålen. Idag vet man att flera patienter tackar nej till behandling pga geografiska läget. En centralare lokalisering torde leda till ökad remittering från centrala- och östra länsdelarna. 3. Metod- och kompetensutveckling Här kan man inte heller se några risker, möjligen bristande kontinuitet och tillgång avseende kompetens under en övergångsperiod. Vakanser finns i dag, beroende på nuvarande geografiska läge och svårigheterna att rekrytera har nämnts ovan. När det gäller omvärldsbevakning hittas inga risker. Likaså gällande interna och externa nätverksmöten då dessa redan idag är förlagda till lokaler i centrala länsdelen. 4. Arbetsmiljö De nya lokalerna är till ytan mindre än de man har tillgång till idag. Och det finns endast 2 toaletter i huset. Här kan en risk identifieras då det vid en gruppbehandling kan vara 8 patienter och 3 personal närvarande. Dock kommer adekvata lokaler finnas tillgängliga på BUP-kliniken i nära anslutning till villan. Inga åtgärdsförslag. En positiv effekt för arbetsmiljön är att en central lokalisering medför färre resor för personalen samt att det torde underlätta rekrytering av personal. 5. Forskning och utveckling Inga risker identifierade. 6. Ekonomi Inga risker identifierade. Beräkningar visar istället på en positiv utveckling, se bilaga 3. 7 (11)

6.3 Referensgruppens kommentarer Ett par likvärdiga kommentarer har inkommit från referensgruppen. Man har inte några synpunkter på själva rapporten, dock efterfrågas en handlingplan/åtgärdsförslag på hur man ska säkerställa likvärdig tillgänglighet till länstemats ätstörningsvård samt hur detta ska följas upp. Åtgärdsförslag: Då denna fråga inte har ingått i uppdraget föreslår analysgruppen att uppdragsgivaren gör en bedömning gällande ovanstående förslag och i så fall utser lämplig person att ansvara för uppdraget. En annan synpunkt som inkommit är på analysgruppens åtgärdsförslag vid risken R 1.1, se analysschemat bilaga 2, gällande akut dålig patient. Man påpekar att det inte är rimligt med larmsystem då sannolikheten är så låg samt att andra externa lokaler också skulle behöva förses med larm gällande akut sjukdom. Analysgruppen väljer att inte kommentera eller värdera synpunkten, uppdragsgivaren får ta ställning till vilka åtgärdsförslag som man ska arbeta vidare med. 7 Slutsatser och kommentarer Analysteamet bedömer utifrån det fåtal risker som identifierats att patientsäkerheten ökar vid en flytt till centralare länsdel. Det grundas på färre och kortare resor för flertalet patienter samt att tillgången till kompetent personal/behandlare säkerställs då rekryteringen troligen underlättas. 8 Tidsåtgång Arbete i analysgruppen Planering och dokumentation Antal man-timmar 28 18 Tidsåtgången för riskanalysen är sammanlagt 46 mantimmar. Analysen påbörjades den 5 oktober och avslutades den 1 november 212. Analysgruppen träffades vid 2 tillfällen. Rapporten avlämnades till uppdragsgivaren 212-11-5. 9 Uppdragsgivarens kommentarer 9.1 Åtgärder Åtgärdsförslaget under Dagvård ska vidtas, att utreda gällande larmfunktion, ta fram en handlingsplan för akuta situationer samt utreda vilken typ av medicinsk utrustning som krävs. Dock ska åtgärden vidtas först när teamet är på plats i nya byggnaden. 8 (11)

Referensgruppens åtgärdsförslag angående hur man ska säkerställa likvärdig tillgänglighet för hela länet, där är det viktigt att poängtera att syftet med flytten till Linköping är att öka tillgängligheten, det framgår av tredje stycket under 1. Inledning och bakgrund. Uppdraget till ÄT blir att följa inflödet av remisser och föra statistik över bl a antal, från vilket närsjukvårdsområde de kommer och vilka som man ev har fått tacka nej till samt orsak till avvisandet. Ett påpekande är att detta görs idag och att ÄT inte har avvisat någon remiss hittills. En synpunkt inkom på åtgärden som gällde att utreda larmsystem för akuta situationer. Min bedömning är som framgår ovan, att det är ett rimligt åtgärdsförslag utifrån att enheten inte kommer att ha direkt förbindelse med övriga sjukhus. 9.2 Återkoppling Riskanalysen ska återföras till Närsjukvårdsdirektörerna och till Landstingsdirektören snarast. Den ska även återföras till den egna enheten, datum ännu inte fastställt. 9.3 Uppföljning Åtgärderna ska följas upp 213-6-4. 1 Förekommande begrepp I rapporten förekommer följande begrepp och en förklaring kan vara av värde vad som avses med de olika begreppen. Negativ händelse händelse som medfört vårdskada (SOSFS 25:12) Vårdskada Risk Orsak Bakomliggande orsak Riskanalys Åtgärd lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom, eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd (SOSFS 25:12) möjlighet att en negativ händelse ska inträffa (Socialstyrelsens termbank) tillstånd, händelse eller handling, eller utebliven handling, som har gett eller kan ge upphov till en negativ händelse eller tillbud Orsak, oftast på systemnivå, som om den åtgärdas minskar risk systematisk identifiering och bedömning av risk den åtgärd som bedöms eliminera eller minska risken 9 (11)

Förkortning/begrepp Här kan redovisas andra förkortningar och begrepp som används i rapporten 11 Bilagor Bilaga 1: Processbeskrivning för riskanalys ÄT Bilaga 2: Analysschema med samtliga identifierade risker, orsaker och åtgärdsförslag. Bilaga 3: Ekonomiska konsekvenser vid eventuell flytt av Ätstörningenheten Länsteam. Bilaga 4: Skalor för riskbedömning, bifogas sist i rapporten. 1 (11)

Skalor för riskbedömning Bilaga 4 sid 1 (1) Allvarlighetsgrad Katastrofal (4) Dödsfall/självmord Bestående stor funktionsnedsättning (sensorisk, motorisk, fysiologisk, intellektuell eller psykologisk) Betydande (3) Bestående måttlig funktionsnedsättning (sensorisk, motorisk, fysiologisk, intellektuell eller psykologisk) 1) 2) Förlängd vårdepisod för tre eller fler patienter Förhöjd vårdnivå för tre eller fler patienter 1) Måttlig (2) Övergående funktionsnedsättning (sensorisk, motorisk, fysiologisk, intellektuell eller psykologisk) 1) 2) Förlängd vårdepisod för en eller två patienter Förhöjd vårdnivå för en eller två patienter 1) Mindre (1) Obehag eller obetydlig skada ------------------ 1) Exempelvis en händelse med ett infektionsutbrott som drabbar flera patienter. 2) Med förlängd vårdepisod avses att vårdkontakterna med en patient i öppenvård blir fler eller att vårdtiden i slutenvård förlängs. Sannolikhet Mycket stor (4) Kan inträffa dagligen Stor (3) Kan inträffa varje vecka Liten (2) Kan inträffa varje månad Mycket liten (1) Kan inträffa 1 gång per år eller mer sällan 11 (11)

Riskanalys av Ätstörningsenheten - länsteams geografiska och organisatoriska flytt till mitten av länet Bilaga 1. sid. 1 (1) Ätstörningsprocessen LPÖ 212 1. Dagvård 2. Samverkansparter 3. Metod- & kompetensutveckling 1.1 Bedömning Utredning Behandling Rådgivning 2.1 Remiss från Närsjvårdens psykiatri och privata utförare inom psykiatri 2.2 Konsultation - Rådgivning 2.3 Handledning 3.1 Omvärldsbevakning 3.2 Interna- och regionalanätverksmöten 1.1.1 Individuellt 1.1.2 Grupp 1.1.3 Familj 2.1.1 Första bedömning tillsammans med ordinarie behandlare 4. Arbetsmiljö 5. Ekonomi

Titel på riskanalys: Identifiera risker och utför riskbedömning Poäng Delprocess eller aktivitet Risk (möjlighet att en negativ händelse inträffar) (VAD kan gå fel?) ID Beskrivning RiskID Beskrivning av risk Allvarlighetsgrad Sannolikhet Riskpoäng Fortsätta analys? Ja eller Nej Vid Ja - överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder

Titel på riskanalys: Formulär 2: Överför data från formulär 1 Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Beslut Poäng Resultat / uppföljning Risk (möjlighet att en negativ händelse inträffar) (VAD kan gå fel?) RiskID Beskrivning av risk Allvarlighetsgrad Sannolikhet Riskpoäng Bakomliggande orsaker (VARFÖR?) Åtgärdsförslag Åtgärdstyp Åtgärdas risken genom att orsaken: - Elimineras? - Begränsas och/eller bevakas? - Accepteras? Metod för uppföljning Uppdragsgivarens godkännande Ansvarig för genomförande Beskriv åtgärdens resultat och hänvisningar till eventuella underlag

Titel på riskanalys: Identifiera risker och utför riskbedömning Riskanalys av Ätstörningsenheten - länsteams geografiska och organisatoriska flytt till mitten av länet 21 Poäng Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Beslut Resultat / uppföljning Delprocess eller aktivitet ID Beskrivning RiskID Beskrivning av risk 1 Dagvård R1 Försämrad tillgänglighet för invånarna i Motala och Vadstena. 1.1 Bedömning - Utredning - Behandling - Rådgivning Risk (möjlighet att en negativ händelse inträffar) (VAD kan gå fel?) R1.2 Akut dålig patient - Risk för fördröjt omhändertagande R1.1 Möjligen under en övergångsperiod bristande kontinuitet avseende behandlare? 2 3 6 Nej 4 1 4 1 2 2 Nej 1.1.1 Individuellt R1.1.1 Se R1 och R1.1 Nej 1.1.2 Grupp R1.1.2 Se R1 och R1.1 Nej 1.1.3 Familj R1.1.3 Se R1 och R1.1 Nej Allvarlighetsgrad Sannolikhet Riskpoäng Fortsätta analys? Ja eller Nej Vid Ja - överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder Bakomliggande orsaker (VARFÖR?) Patienter i Motala och Vadstena kan av medicinska skäl vara beroende av Taxiresor till dagvård. Populationen utgör dock endast ca 5% av hela länspopulationen. Lokalerna, huset för dagvården saknar kulvertförbindelse till övriga sjukhuset. Vakanser finns i dag, beroende på nuvarande geografiska läge. Rekryteringssvårigheter. Åtgärdsförslag Larmsystem Handlingsplan Utrustning Få risker identifierade - Positivt: Rekrytering underlättas vid lokalisering i centrala länsdelen. Åtgärdstyp Åtgärdas risken genom att orsaken: - Elimineras? - Begränsas och/eller bevakas? - Accepteras och tydliggöras? Metod för uppföljning Uppdragsgivarens godkännande Ansvarig för genomförande Beskriv åtgärdens resultat och hänvisningar till eventuella underlag 2 Samverkansparter R2 Ingen risk identifierad (Resor) Nej Ingen risk identifierad - Positivt: Färre resor totalt. Tid för patientnära arbete ökar. Tillgänglighetsmålen säkras.

2.1 Remiss från Närsjukvårdens R2.1 Ingen risk identifierad (Remisser) psykiatri och privata utförare inom psykiatri Nej 2.1.1 Första bedömning R2.1.1 Se R2 tillsammans med ordinarie Nej behandlare 2.2 Konsultation - Rådgivning R2.2 Ingen risk identifierad Nej 2.3 Handledning R2.3 Ingen risk identifierad Nej Idag vet vi att flera patienter tackar nej till behandling pga geografiska läget. Ingen risk identifierad - Positivt: Förmodligen ökad remittering från östra- och centrala länsdelarna.

Ekonomiska konsekvenser vid eventuell flytt av Ätstörningenheten Länsteam Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Ingår i NSC Ingår i NSC Ingår i NSV Flytt av Flytt av Flytt av dagverksamhet till dagverksamhet till dagverksamhet till villa vid Eken samt villa vid Eken samt villa vid Eken samt utnyttjande av BUPs befintliga lokaler utnyttjande av BUPs befintliga lokaler att NSV hyr rum i BUPs befintliga lokaler 25% vårdenhetschef ifrån BUPs befintliga organistion 5% verksamhetschef ifrån BUPs befintliga organistion 5% verksamhetschef. 213 214 (tkr) HÅ8 212 (tkr) Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 (tkr) Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Intäkter 6 925 Intäkter 6 911 6 911 6 911 Intäkter 6 911 6 911 6 911 Personalkostnader -3 857 Personalkostnader -4 266-4 526-4 526 Personalkostnader -4 62-4 321-4 321 Hyra -1 33 Hyra -1 125-1 125-1 325 Hyra -225-225 -425 Övrigt -1 138 Övrigt -1 23-1 38-1 38 Övrigt -1 13-1 29-1 29 Resultat 6 Resultat 497 222 22 Resultat 1 611 1 336 1 136 Spec hyreskostnad 213 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Spec hyreskostnad 213 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Villa vid Eken 225 225 225 Villa vid Eken 225 225 225 BUPs befintliga lokaler 2 BUPs befintliga lokaler 2 Ombyggnadstillägg i befintliga lokaler på LiM 9 9 9 Ombyggnadstillägg i befintliga lokaler på LiM Summa hyreskostnader 1 125 1 125 1 325 Summa hyreskostnader 225 225 425 Spec lön inklusive AGA 213 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Spec lön inklusive AGA 213 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Vårdenhetschef 176 Vårdenhetschef 176 Verksamhetschef 435 435 Verksamhetschef 435 435 Nuvarande verksamhetschef 25 25 25 Nuvarande verksamhetschef Övrig personal 3 653 3 653 3 653 Övrig personal 3 653 3 653 3 653 Övriga personalkostnader 233 233 233 Övriga personalkostnader 233 233 233 Summa personalkostnader 4 266 4 526 4 526 Summa personalkostnader 4 62 4 321 4 321