På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen satt upp en vision om ett Sverige utan några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Svensk Energi har med utgångspunkt i denna vision låtit göra ett antal scenarieberäkningar och beskriver här elbranschens bidrag på väg till ett koldioxidneutralt samhälle.
Sveriges och EU:s klimatambitioner måste gå hand i hand med utvecklingen i omvärlden Våra scenarieberäkningar bygger på en vision om ett klimatneutralt Sverige. Detta är dock inte möjligt till rimliga kostnader utan att vår omvärld också har samma strävan. Svensk Energi har med utgångspunkt i denna vision låtit göra ett antal scenarieberäkningar och beskriver här elbranschens bidrag på väg till ett koldioxidneutralt samhälle. Utgångspunkten för scenariot är därför en global enighet om att vi måste minska vår klimatpåverkan kraftigt; en strävan mot ett tvågradersmål. Fram till år 2050 etableras någon form av globalt pris på CO 2. Priset stiger i takt med att delmålen (globalt) på vägen mot klimatneutralitet blir allt strängare. År 2050 antar vi att priset nått 100 Euro/ton CO 2. Koldioxidutsläppen i Sverige minskar från över 50 Mton/år idag till ner mot 10 Mton/år runt 2050, en 80 procentig minskning. El- och värmeproduktionen når, i det närmaste, nollutsläpp. I stor utsträckning är det därför endast processutsläpp från industrin, samt vissa utsläpp från transportsektorn, som återstår mot slutet av perioden. Marginalkostnaden för reduktion av dessa ligger sannolikt över de 100 Euro/ton som är det globala CO 2 -priset i detta scenario år 2050. Diagram 1 Utsläpp av koldioxid i Sverige i visionsscenariot. Källa: Profu, Scenarier för utvecklingen av el- och energisystemet till 2050 3
Redan år 2020 är det nordiska elproduktionssystemet på god väg att bli koldioxidneutralt, och år 2030 har det blivit det Svensk elproduktion baseras i dagsläget till 96 procent på icke-fossila kraftslag. Under förutsättning att reinvestering i svensk kärnkraft tillåts kan det svenska elproduktionssystemet även fortsättningsvis förse Sverige med elkraft som medför mycket små utsläpp av koldioxid. Den nordiska elproduktionen är på god väg att bli koldioxidneutral. Hela kraftproduktionen medför endast marginella utsläpp av koldioxid redan år 2030. Här antas att de gaskraftverk som finns kvar i systemet kommer att vara utrustade med CCS-teknik. Den europeiska elproduktionen har en bit kvar innan den är koldioxidneutral, men till år 2050 bedöms detta vara möjligt. Beroende på vilka antaganden som görs om framtida teknikutveckling för olika kraftslag, till exempel fossilkraft med CCS, vindkraft och kärnkraft och fossilbränslepriser kommer dessa kraftslag spela en större eller mindre roll i elproduktionsmixen på lång sikt. I dessa beräkningar har en mycket försiktig bedömning gjorts av den framtida teknikutvecklingen för till exempel vindkraft. Vidare kan noteras att studien bygger på att det svenska elcertifikatsystemet i enlighet med riksdagens beslut avvecklas till år 2035, vilket också innebär att nya anläggningar inte kommer in i systemet efter 2020. De framtida fossilbränsleprisernas påverkan på framtida elproduktionsmix återspeglas i diagram 3 där högre fossilbränslepriser har antagits. I detta scenario spelar vindkraften en betydligt större roll i elproduktionsmixen år 2050. Vad menar vi med koldioxidneutral elproduktion? I detta sammanhang utgår vi ifrån utsläpp som sker under drift i elproduktionsanläggningen och tar således inte hänsyn till ev. utsläpp som sker vid uttag och transport av bränsle, vid konstruktionsfasen av en ny anläggning etc. Marginella utsläpp från reservkraftanläggningar o dyl. kan förekomma. Anläggningar med CCS-teknik anses vara koldioxidneutrala. 4
Diagram 2 Svensk elproduktion (t.v.) respektive nordisk elproduktion (t.h.) i visionsscenariot. Källa: Profu, Scenarier för utvecklingen av el- och energisystemet till 2050 Diagram 3 Svensk elproduktion (t.v.) respektive nordisk elproduktion (t.h.) i visionsscenariot med högre fossilbränslepriser än vad som visas i diagram 2. Källa: Profu, Scenarier för utvecklingen av el- och energisystemet till 2050 5
Sverige och Norden har ett unikt kraftproduktionssystem! Vi kan utnyttja detta på olika sätt; Utökad inhemsk användning av el är en viktig förutsättning för ett koldioxidneutralt och energieffektivare Sverige och Europa. El kommer att få en allt mer central och viktig roll i framtiden, när det gäller att minska dagens utsläpp av växthusgaser och bidra till ett allt mer koldioxidneutralt samhälle. Det är särskilt inom industrin, i transportsektorn och på värmemarknaden som elen kommer att öka sina marknadsandelar. Därmed inte sagt att volymökningen av el på dessa marknader blir särskilt stor. Eleffektiva lösningar ger i de flesta fall också en betydande energieffektivisering. Elfordon minskar energiåtgången per fordon med upp 60-70 procent och en värmepump ger en energibesparing i samma storleksordning jämfört med till exempel en oljeeldad panna. Med klimatneutral el innebär ett byte från bensin, diesel eller eldningsolja till el en hundraprocentig minskning av koldioxidutsläppen. Därigenom kan el bli den allra viktigaste klimat- och effektiviseringsåtgärden, både i Sverige och i EU. Marknadsandelen för el i industri och byggnader ökar från dagens knappt 50 procent till över 55 procent år 2050. En utvecklad elintensiv industri innebär att fler produkter kan produceras med koldioxidneutral el och exporteras vilket är till gagn för klimatet. Fjärrvärmen kommer också att bli koldioxidneutral långt före 2050. Det betyder att ett byte till fjärrvärme från tidigare fossil förbrukning också blir en viktig klimatåtgärd. Elanvändningen i transportsektorn i Sverige ökar från 3 till cirka 7 TWh år 2030. Utöver den el som används för järnväg/ bantrafik, så sker el-introduktionen främst i personbilar. Eldrift införs så att den motsvarar cirka 40 procent av den återstående mängden energibehov i personbilar. För att nå en koldioxidneutral transportsektor år 2050, kommer det att krävas en fortsatt ökning av både el och biodrivmedel. Omställning till eldrift för lättare fordon, såsom personbilar, lätta lastfordon och arbetsmaskiner kan till och med komma att accelerera till 2050. Totalt sett så beräknas elanvändningen öka med 12-15 procent i Sverige och Norden. Diagram 4 Elanvändning i Sverige (t.v.) och i Norden (t.h.) i visionsscenariot. Källa: Profu, Scenarier för utvecklingen av el- och energisystemet till 2050 6
Exportera Nordisk elexport gör det billigare för EU att gå mot ett koldioxidneutralt EU. De positiva förutsättningar som Norden har genom tillgång på förnybara resurser att producera klimatneutral el gör det billigare för EU att gå mot ett klimatneutralt samhälle genom export av el från Norden till resten av EU, även med hänsyn tagen till de nätkostnader som uppkommer. Det allt högre utsläppsrättspriset för koldioxid och ett uppfyllande av målen med hjälp av våra nordiska stödsystem för förnybar kraft, gör investeringar i både ny förnybar kraft och ny kärnkraft lönsamma. Härigenom får vi ett överskott av klimatneutral kraft som vi kan bidra med i klimatarbetet genom att sälja den till våra grannländer i Nordeuropa. Detta genererar givetvis exportintäkter för svenskt/ nordiskt vidkommande. I ett alternativt scenario, där ingen reinvestering i svensk kärnkraft sker kommer Sverige dock att bli alltmer beroende av import för vår elförsörjning, och kring år 2040 blir vi nettoimportörer. Diagram 5 Schematisk skiss över elens allt viktigare roll i klimatpolitiken. Källa: Profu, Scenarier för utvecklingen av el- och energisystemet till 2050 7
Några förutsättningar för ett koldioxidneutralt samhälle Sverige och Europa har redan idag kraftfulla marknadsbaserade incitament för att ställa om samhället mot ett mer koldioxidneutralt sådant. För att nå det koldioxidneutrala samhället måste vi bygga vidare på vidare på dessa. Bland annat följande förutsättningar måste vara uppfyllda; En global politik för minskning av växthusgaser Ett globalt pris på koldioxid Alla teknikoptioner hålls öppna för att producera el och andra varor på bästa möjliga sätt Möjlighet till snabbare tillståndsprocesser för elnät och klimatneutral elproduktion med klimatfrågan i fokus Nät/överföringsförbindelser byggs ut i den takt som ny produktion växer fram inom och från/till Norden Nätet förstärks i Nordeuropa för att möjliggöra elexport från Norden Forskning, utveckling och demonstration avseende till exempel infrastruktur för elfordon, logistik med CCS och nya kraftslag, såsom våg- och solenergi. 8
Hur påverkas elpriset? I takt med att priset på koldioxid stiger, stiger även de långsiktiga marginalkostnaderna för elproduktion och således priset på el. Men efter 2030 avstannar kostnadsökningen då marginalproduktionen i det nordiska elsystemet blir alltmer koldioxidneutral. Elproduktionskostnaden i Norden är då robust mot ytterligare krav på att minska koldioxidutsläppen. Kostnaderna och därmed priserna stiger även för energislag som kol, gas och biobränslen. De fossila bränslena tappar sin konkurrenskraft i takt med att priset på koldioxid ökar. Konkurrenskraften för el ökar gentemot de fossila bränslena. El tappar däremot i konkurrenskraft gentemot fjärrvärme och biobränsle. Diagram 6 Utvecklingen av den långsiktiga marginalkostnaden för elproduktion i visionsscenariot, samt två alternativa scenarier (t.v.) samt kostnads/prisrelationer mellan el och olika energislag. Översta kurvan visar till exempel att el från att vara tre gånger så dyrt som kol blir ungefär lika dyrt år 2050 (t.h.). Källa: Profu, Scenarier för utvecklingen av el- och energisystemet till 2050 9
Svensk Energi Swedenergy AB Foto: Lisebert, Morguefile, Fortum, Siemens, Vattenfall, Pelamis wave power Layout: formiograf, Tryck: Exakta, 500 ex, juni 2010
Svensk Energi Swedenergy AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Tel: 08 677 25 00 Fax: 08 677 25 06 E-post: info@svenskenergi.se Hemsida: www.svenskenergi.se