Hedemora gamla stadskärna

Områdesbestämmelser för del av Hedemora gamla stadskärna i Hedemora kommun, Dalarnas län GRANSKNINGSHANDLING 1

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 VAD ÄR OMRÅDESBESTÄMMELSER? HANDLINGAR PLANPROCESS TIDPLAN BAKGRUND OCH SYFTE 5 BAKGRUND SYFTE FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MB PLANDATA HISTORIK 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6 RIKSINTRESSE FORNLÄMNINGAR BYGGNADSMINNEN DETALJPLANER ÖVERSIKTLIGA PLANER KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT NULÄGE 9 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MOTIVERING 12 OMRÅDESBESTÄMMELSER UTÖKAD LOVPLIKT LOKAL BYGGNADSORDNING 15 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING MEDVERKANDE Områdesbestämmelser för del av Hedemora gamla stadskärna har utarbetats av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Hedemora kommun i samarbete med Tyréns AB. 3

INLEDNING VAD ÄR OMRÅDESBESTÄMMELSER? Svensk författningssamling 1988: 950. Tidigare hette lagen : Kulturminnenslagen. Ny lag trädde i kraft den 1 jan 2014. Namnet ändrades också till Kulturmiljölagen. Utdrag ur Kulturmiljölagen. Lag 2013:548 1 kap inledande bestämmelser 1 Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas. Bestämmelserna i denna lag syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Lag (2013:548). Områdesbestämmelser kan användas för att säkerställa syften i översiktsplanen samt det ansvar för kulturmiljön som redovisas ovan. Områdesbestämmelser kan även användas för att säkerställa ett markområde som avsetts för bebyggelse i översiktsplanen. Samt lägga fast ett vägreservat eller reglera bebyggelsens utformning i en värdefull miljö. Exempelvis Hedemora gamla stadskärna. Vid bygglovprövning återstår dock att bedöma förändringens lämplighet i övrigt och behovet av detaljplan. Detta kan leda till att en förändring inte kan tillåtas trots att den inte strider mot områdesbestämmelserna för området. Områdesbestämmelser garanterar alltså inte någon byggrätt. De frågor som kan regleras med områdesbestämmelser är: Lovpliktens omfattning. Grunddragen i användningen av mark och vatten. Storleken på fritidshus och tomter. Byggnaders och tomters placering, utformning och utförande. Lägre krav vid vissa ändringar av byggnader. Användning och utformning av allmänna platser med skyddsbestämmelser för historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt värdefulla platser. Skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen. Exploateringssamverkan. HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Byggnadsordning PLANPROCESS Områdesbestämmelserna hanteras enligt normalt planförfarande vilket innebär att dessa, efter det att samråd har genomförts och inkomna skrivelser sammanfattats i en samrådsredogörelse, ställs ut offentligt för granskning innan antagandet kan ske. TIDPLAN Förslag Samråd Revidering Granskning Antagande Vårvintern 2015 Våren 2015 Sommaren 2015 Hösten 2015 Vintern 2015 Laga kraft Vintern 2015 4

BAKGRUND OCH SYFTE BAKGRUND Hedemora gamla stadskärna är ett riksintresse för kulturmiljövården. Översiktsplanen för Hedemora kommun anger utvecklingsmål som kan berika det kulturhistoriska arvet i Hedemora stadskärna. Idag begränsas Hedemora gamla stadskärna av de nu gällande detaljplanerna. För att bättre kunna förvalta befintlig struktur och bebyggelse har områdesbestämmelser tagits fram. Ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga miljön. Genom områdesbestämmelser för Hedemora stadskärna skapas ett redskap som innebär en helhetssyn på stadskärnans kulturhistoriska värden och som syftar till att säkerställa en del av riksintresset för kulturmiljövården. I den fördjupade översiktsplanen för Hedemora stad med omland pekar man på att det är viktigt att göra stadsmiljön attraktiv genom att vårda den äldre bebyggelsen. Strategier som kan användas som stöd vid bygglovshantering är nödvändiga att upprätta för att förhindra förvanskning och ombyggnationer som förminskar det kulturhistoriska värdet. PLANDATA LÄGE, AREAL OCH PLANGRÄNS Planområdet är cirka 3,3 hektar stort och utgör den äldsta delen av Hedemora stadskärna. Plangränsen omfattar hela eller delar av kvarteren Gäddan, Storken, Tjädern, Ugglan, Falken och Svalan. SYFTE Syftet med områdesbestämmelserna för Hedemora gamla stadskärna är att: Tillgodose riksintresset för kulturmiljövården. Bevara och vårda kulturmiljöer och se denna som en tillgång för framtida utveckling. Att ge enhetliga och tydliga direktiv för hur del av Hedemora stadskärna ska förvaltas. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MB Områdesbestämmelserna bedöms vara förenliga med 3, 4 och 5 kap. i Miljöbalken. Planområdet för förslag till områdesbestämmelser för del av Hedemora gamla stadskärna ligger inom riksintresseområde för Kulturmiljövård. Avsikten med upprättandet av områdesbestämmelser är att kunna reglera att de förändringar som görs av befintliga förhållanden inte skall medföra någon väsentlig påverkan på kulturmiljön. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas inom planområdet. Området bedöms inte vara känsligt ur ekologisk synpunkt. Planområde för områdesbestämmelser HISTORIK Hedemora är Dalarnas äldsta stad, med anor från 1200-tal och stadsrättighet från 1459. Bakom stadens tillkomst låg behovet av en centralt placerad handelsplats för bergsmännen och en önskan att reglera och kontrollera handeln. Staden hade även ett strategiskt läge då järn, koppar och silver från bergsbruket passerade Hedemora. Rollen som centralort kvarstår för Hedemora, med handel och offentlig service samt även en del tillverkningsindustri. Stadsbränderna 1754 och 1849 resulterade i omvälvande regleringar av den oregelbundna stadskärnan. Återuppbyggnaden anpassades till rådande stilideal med gator och kvarter i rätvinkliga mönster. Under 1900-talet har industrialisering, befolkningsökning och bilism format stadens utveckling. 5

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN I detta avsnitt redovisas de styrdokument och ställningstaganden som i någon mån berör områdesbestämmelserna.riksintresse, fornlämningar och byggnadsminnen skyddas i en högre grad genom områdesbestämmelser. Även de översiktliga planernas mål tillgodoses bättre. Detaljplanerna inom planområdet upphävs då de inte skyddar stadskärnans bebyggelse samt har förlorat sin aktualitet. De lokala ordningsföreskrifterna uppdateras för att innefatta den allmänna platsmarken inom planområdet då områdesbestämmelserna bara skyddar de byggnadshistoriska värdena. De handlingar som inte uppdateras eller upphävs gäller jämte områdesbestämmelserna i sin nuvarande utformning. RIKSINTRESSE Hedemora stadskärna är ett område av riksintresse för kulturmiljövården i Dalarnas län (W) enligt MB 3 kap 6. Riksintresset Hedemora stad W 35 har följande motivering: Stadsmiljö, småstad med senmedeltida ursprung, huvudsakligen formad av successiva regleringar under 1600-, 1700- och 1800-talen och med småskalig träbebyggelse. FORNLÄMNINGAR Fornlämningar är spår efter äldre mänsklig verksamhet och skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Enligt lagen är det förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning men i vissa fall kan Länsstyrelsen ge tillstånd till ingrepp i fornlämningen. Hela planområdet omfattas av fornlämning Hedemora 194:1, lämningstyp Stadslager som innebär kulturlager i miljöer av stadskaraktär. Inom området kan kulturlager från medeltid, 1500- och 1600- tal förväntas påträffas. Detta innebär att den som avser att utföra gräv- och schaktningsarbeten som berör en fornlämning ska samråda med länsstyrelsen angående tillstånd. Länsstyrelsen bedömer om arkeologiska förundersökningar krävs för att ta ställning till om tillstånd kan ges för den planerade åtgärden, Samt om detta tillstånd ska förenas med skäliga krav på särskild undersökning för att dokumentera fornlämningen och ta till vara fornfynd. I planområdet finns också Rådhuset som även det är en registrerad fornlämning Hedemora 34:1. Uttryck för riksintresset: Gatunätet med kvarvarande rester av det medeltida, oregelbundna planmönstret, gamla infartsvägar och det i etapper utbyggda rutnätssystemet. Torgmiljön och den äldre träbebyggelsen. Riksintresseområde för kulturmiljövård. Planområdet markerat i gult. Källa: Länsstyrelsens tjänst WebbGIS Fornlämning 194:1, kulturlager från medeltid. Planområdet markerat i gult. Källa: Länsstyrelsens tjänst WebbGIS 6

BYGGNADSMINNEN En byggnad som är anses viktig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt bebyggelseområde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen, enligt Kulturmiljölagens 3 kapitel. Dessa skyddas genom skyddsbestämmelser som är specifika för varje byggnadsminne och syftar till att bevara det kulturhistoriska värdet. Länsstyrelsen sköter tillsynen av byggnadsminnena och har beslutsrätten för hur dessa byggnader skall vårdas och underhållas. Förändringar av ett byggnadsminne kräver länsstyrelsens tillstånd och länsstyrelsen prövar om tillstånd kan ges. För vissa åtgärder ska också bygglovsansökan eller anmälan göras till berörd kommun. Fornlämning X. Hedemora 194:1, Hedemora stad, Stadslager, fornlämning 1. Hedemora 34:1, Rådhuset, övrig kulturhistorisk lämning Byggnadsminne 2. Hedemora teaterlada, Svalan 2, byggnadsminnesförklarad 1964, 3. Bos-Kalles gård, Tjädern 5, byggnadsminnesförklarad 1991, 4. Perssonska gården, Gäddan 1, byggnadsminnesförklarad 2007, 5. Gamla apoteket, Ugglan 1, byggnadsminnesförklarad 2010, Fornminne 34:1 (nummer 1) och byggnadsminnen (nummer 2-5 enligt ovanstående lista). Hela planområdet omfattas av fornlämning 194:1 som är ett kulturlager från medeltid. 7

ÖVERSIKTLIGA PLANER ÖVERSIKTSPLAN 1991 Hedemora har en kommuntäckande översiktsplan från 1991, denna aktualitetsförklarades senast 2006. Översiktsplanen betonar vikten av att bevara och vårda kulturmiljön i Hedemora. Arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan pågår. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN En fördjupad översiktsplan för Hedemora stad med omland antogs 2009. I planen rekommenderas att områdesbestämmelser för delar av stadskärnan tas fram. Vidare påpekas vikten av att lyfta fram historien, utreda och prioritera kulturmiljövärdena samt vårda och föreslå skyddsåtgärder som även omfattar 1900-talets senare bebyggelse. Problemen som kan drabba stadskärnan anges i den fördjupade översiktsplanen vara ovarsam grävning i stadskärnan, brand, förvanskning, förfall och ovarsamma om- samt nybyggnationer av byggnader och offentliga miljöer. Tydligare bestämmelser kan motverka dessa problem enligt den fördjupade översiktsplanen. byggnadens yttre m.m För att återställa bygglovsplikten införs i områdesbestämmelserna därför bestämmelser om utökad lovplikt. Den utökade lovplikten innebär i vissa avseenden en skärpning av lovplikten i förhållande till, vad som gällt innan detaljplaneupphävandet. Dock utökas möjligheterna till hur byggnaderna får användas, då en ändrad användning prövas i varje enskilt bygglov. Områdesbestämmelserna reglerar inte användningsområdet på samma sätt som en detaljplan.vid bygglovprövning bedöms förändringens lämplighet och behovet av en detaljplan. Kommunen kommer som idag att fortsätta vara huvudman för allmän plats enligt tidigare planer vid upphävandet av gällande detaljplaner och införandet av dessa områdesbestämmelserna. I PBL 6 kap. 21 finns reglerat att kommunen ska ansvara för underhållet av gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen upphävs. DETALJPLANER Inom planområdet finns fem detaljplaner som upphävs delvis eller i sin helhet när områdesbestämmelserna vinner laga kraft. För samtliga detaljplaner har genomförandetiden gått ut. Detaljplanerna kommer upphävas i berörda delar i samband med, att områdesbestämmelserna vinner laga kraft. Upphävandet av detaljplanerna behandlas i ett separat ärende. PLANNAMN UPPHÄVS LAGA KRAFT A35 Ändring och utvidgning av stadsplanen A87 Svalan A141 Storken, Tjädern, Ripan m.fl. A158 Storken A177 Ugglan 1-3 Delvis Delvis Delvis Helt Helt 1941-08-01 1959-10-19 1977-04-13 1989-07-22 1994-05-25 I gällande detaljplaner finns det redan i dag ett visst skydd för bevarandet för en viss del av bebyggelsen inom området. Ett upphävande av detaljplanerna innebär att bygglovsplikten i vissa fall minskas. Bygglov behövs till exempel inte längre för byte av fasadbeklädnad och takmaterial eller andra ändringar som avsevärt påverkar Illustration över detaljplaner och delar av detaljplaner inom planområdesgräns som upphävs. Svart linje redovisar planområdesgräns. Röd linje markerar underliggande detaljplaner som nu upphävs helt eller delvis. 8

KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT LOKALA MILJÖMÅL De lokala miljömålen för Hedemora kommun 2009-2015 påpekar att skyddade byggnader och områden finns på flera ställen i kommunen. Enligt miljömålen är det lämpligt att kulturmiljöer regleras i områdesbestämmelser, där det slås fast vilken särskild hänsyn som ska tas vid exempelvis om- och tillbyggnad. TRAFIKPLAN FÖR HEDEMORA STAD 2014-2025 Hedemora kommun har under 2013-2014 tagit fram en ny trafikplan för kommunen, den antogs 2014. Några av de huvudsakliga målen för den nya trafikplanen redovisas nedan: Hedemoras gamla stadskärna. Bevarandeplanen ersätts inte av områdesbestämmelserna och kan fungera som stöd. UTHUS I HEDEMORA Åren 1995 och 1996 gjordes en inventering av uthus i Hedemora. Rapporten var en fördjupningsstudie av ett antal typiska och intressanta uthus i Hedemora tätort. Uthusen i Hedemora tätort är i hög grad karaktärsskapande. Uthusen används idag som förvaringsutrymmen, garage och verkstad. Uthusinventeringen har fungerat som underlag i framställandet av dessa områdesbestämmelser. Skapa en säker, trygg och miljöanpassad trafikmiljö i Hedemora centrum med en hög funktionalitet för gående, cyklister samt biltrafik. Skapa ett trafikmässigt homogenare stadscentrum med en likartad trafikutformning. Möjliggöra för invånare i samtliga stadsdelar att med cykel eller som gående på ett tryggt och trafiksäkert sätt kunna ta sig in till Hedemora centrum. Transportinfrastrukturen ska realisera en god tillgänglighet och hög funktionalitet för alla samhällsgrupper oavsett fysiska begränsningar. Utveckla trafikrummet så att det bättre lyfter fram Hedemora stads kulturhistoriska kvaliteter så att de ger ett framträdande bidrag till stadens attraktionskraft. LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER Kommunfullmäktige antog den 14 december 1995 lokala ordningsföreskrifter för Hedemora kommun. En ändring skedde senast den 16 juni 2010. I samband med upphävandet av detaljplaner inom planområdet behöver de lokala ordningsföreskrifterna uppdateras för att allmän plats (Stora torget, apoteksträdgården och gatorna) ska jämställas med offentliga platser vid tillämpning av 3 Kap. Ordningslagen (1993:1617). UTESERVERINGSPOLICY FÖR HEDEMORA KOMMUN I februari 2014 antogs en uteserveringspolicy för Hedemora kommun. Policyn för uteserveringar ska fungera som en vägledning för näringsidkare och kommunen. Den handlar om att utforma serveringarna så att alla kan få tillgång till dem och så att de smälter in i stadsbilden på ett tilltalande sätt. Riktlinjerna som anges i policyn gäller för hela Hedemora kommun. Uteserveringspolicyn beaktas i utformningen av områdesbestämmelserna. BEVARANDEPLAN FÖR HEDEMORA INNERSTAD År 1991 antogs en bevarandeplan för Hedemora innerstad vid namn Kulturbygden Hedemora - Innerstaden. Bevarandeplanen har legat som grund och fungerat som stöd i utformningen av områdesbestämmelserna. Syftet med bevarandeplanen är att bibehålla och förstärka de kvaliteter och karakteristiska drag som kännetecknar Uthus i Hedemora. Bild från Uthus i Hedemora av Blomberg & Lincott Arkitekter AB. NULÄGE BEBYGGELSE Stadskärnans nuvarande bebyggelse kan delas in i fyra epoker. Den första epoken är byggnader och bebyggelsestruktur från tiden före branden 1754, den andra från tiden mellan den första och andra branden 1849. Tiden efter branden 1849 fram till 1875 anpassades byggnader efter de nya stadsplanerna med fler räta linjer och mer reglerad hus- och kvartersstruktur. Efter 1875 blev byggnaderna arkitektritade och fick influenser utifrån. Lars Israel Wahlman och Carl Johan Perne stod för en stor del av de arkitektritade husen. 9

PARKER, GATOR OCH TRAFIK. Tillfarter för biltrafik till stadskärnan finns från Gussarvsgatan/Brunnsjögatan och Åsgatan. Busstrafik till Avesta, Borlänge och Falun med flera orter trafikerar idag stadskärnan med hållplats vid centrumrondellen och från busstorget vid Apoteksträdgården. Mellan apotekshuset och Hedemora stadshotell ligger parken Apoteksträdgården, där stadens första apotek uppfördes efter den första stadsbranden 1754, som dock brann ner i den andra stadsbranden 1849. Parken var en under apotekets dagar en örtagård med klassiska läkeväxter, något som har återanlagts. I norra delen av parken finns en mycket stor ek som är karaktärsskapande. I de gällande detaljplaner som upphävs finns bestämmelser om att kommuen är huvudman för allmän plats. Lokalgatorna, apoteksträdgården samt Stora torget utgör de allmänna platserna som upphävs inom planområdet. STORA TORGET OCH GATURUMMEN Handel har bedrivits på Stora torget i århundraden och den var noga reglerad. Privilegier för handeln gällde detaljhandel i första hand. Runt torget och i närheten låg marknadsbodar där köpmän som inte ägde egna gatubodar kunde hyra sådan på plats. Pålmässomarknaden var den största och mest omtalade marknaden vilken ägde rum på torget i slutet på januari. Hedemora var också transitort för järn fram början av 1600-talet. Idag har torget inte samma funktion som marknads- och mötesplats som tidigare. Diskussioner och samtal sker för att torget ska bli mer levande och bli mer levande. Stora torget är rektangulärt och mäter drygt 2700 m 2. Torget inramas av rådhuset och mittemot står stadshotellet. I övrigt omgärdas det av fyra större kringbyggda borgargårdar; Perssonska och Sahlbergska gården i kv Storken i söder samt gamla Apoteket med tillhörande gårdsenhet, kv Ugglan i norr samt i öster, kv Falken med bostadshus som även rymmer några mindre företag. Skraffering visar de detaljplanelagda allmänna platserna som upphävs inom planområdet som kommunen fortfarande kommer vara huvudman för. 10

Byggnaderna kring torget är till övervägande delen uppförda i slutet på 1700-talet och under 1800-talet. Torget upplevs som ett slutet avgränsat rum med Fredsgatan som löper i öst-västlig riktning samt Kyrkogatan som sträcker sig nord-sydlig riktning. Staket av den klassiska s.k hedemoramodellen avgränsar parken mot torget. I staketet finns en öppning som är en fortsättning på gångstråket genom parken Apoteksträdgården. Mellan rådhuset och bostadshuset på Falken 2 står också ett staket av samma modell. Framför staketen ligger också smala trottoarer som avgränsning mot torget. Markbeläggningen på torget utgörs till stora delar av kullersten men utmed kyrkogatan har plattor lagts i anslutning till gatan invid parkeringen på torget för att underlätta framkomligheten. Gatorna har i anslutning till torget belagts ett stycke med kullersten för att markera tillhörigheten med själva torget. Gatubredden ligger på mellan 6,5 och 9 meter inklusive trottoarerna och byggnaderna ligger direkt intill gatan. Trottoarerna är smala, belagda med material som betongplattor, kullersten och asfalt.gångbanor är förlagda till gatornas trottoarer, dessutom finns särskilda gång- och cykelvägar längst Gussarvsgatan och genom Henemoren. Det finns parkeringar utmed gator och på privata samt offentliga gårdar. Gaturummet är slutet och entréerna in till byggnaderna ligger i huvudsak på innergården förutom rådhuset och stadshotellet och numera har en entré tagits upp på gamla apotekshuset på fasaden mot Kyrkogatan. Mindre entréer till de nuvarande butikerna/företag ligger i direkt anslutning till trottoarerna, nästan alla med indragen entrédörr och trapp ut mot gatan.entréer och portar i direkt anslutning till torg och gator utgör ett karaktäristiskt inslag för upplevelsen av de gamla borgargårdarna och gaturummet. På torget står också 8 stora lindar vilket tillför torgrummet ett grönt tak och torget ett intryck av lummighet under sommartid. Framför rådhuset finns en avgränsning med kättingar. Belysningen har anpassats till miljön. Stora torget i Hedemora. 11

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MOTIVERING OMRÅDESBESTÄMMELSER PLAN- OCH BYGGLAGEN (2010:900) 4 KAP 41-43 41 Kommunen får anta områdesbestämmelser för att i vissa avseenden reglera begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan. 42 Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera 1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, 2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning, 3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus, 4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8, rivningslov enligt 9 kap. 10 första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13, och 5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter i samband med det bestämma a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avsedd i 9 kap. 13 1. b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avsed i 12 1, och c) i frågor som avses i 16 2, 4 och 5. I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 tredje stycket och 8 kap. 13 samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900) 43 Kommunen ska redovisa områdesbestämmelserna och skälen för dem i en särskild handling. Handlingen ska utformas så att det tydligt framgår hur bestämmelserna reglerar bebyggelse, byggnadsverk och miljön i övrigt. Ett beslut om att ändra eller upphäva områdesbestämmelser och skälen för det ska också redovisas i en särskild handling. Skyddsbestämmelserna i områdesbestämmelserna har utfärdas med stöd av PBL 4 kap 42. SKYDDSBESTÄMMELSER Följande skyddsbestämmelser omfattar hela området för områdesbestämmelserna: q - Särskilt värdefull bebyggelse som avses i PBL 8 kap. 13. Karaktärsdrag och detaljer som beskrivs i lokala byggnadsordningen för respektive kvarter ska bevaras. Rivning av byggnader är förbjudet. Nybyggnad ska ansluta till områdets karaktär i placering, utseende och byggnadstradition. Hedemora stadskärnas bebyggelse är av kulturhistoriskt värde och ska därför bevaras. Rivningslov ska vägras för den bebyggelse som bör bevaras på grund av sitt eget eller omgivande bebyggelses värde. BYGGNADSORDNING De proportioner som uppstår mellan hus, gator och gårdar är viktiga för upplevelsen av stadskärnan och en viktig del i det som gör den speciell. Därför bör proportionerna kvarstå. Det är av stor vikt att bebyggelsen bevaras i ett så ursprungligt skick som möjligt. För att de kulturhistoriska värdena ska bibehållas ska fastigheterna underhållas med traditionella material och metoder, individuellt anpassade efter respektive byggnad. Det är viktigt att inhämta kunskap om hur byggnaderna är uppförda för att kunna ta ställning till antikvariskt och tekniskt riktiga åtgärder. Byte till annat material eller annan utformning av underhållsmässiga skäl ska göras endast i undantagsfall, efter värdering av vilka långsiktiga underhållsmässiga vinster som kan uppnås samt hur ändringen påverkar byggnadens kulturhistoriska värde. De traditionella materialen är i de allra flesta fall väl beprövade, genom lång erfarenhet vetman att de fungerar. I vissa fall kan det vid förändringar och underhåll bli aktuellt att återställa byggnader och byggnadsdetaljer som förändrats på ett sätt som strider mot byggnadernas historiska karaktär. Tillgänglighetsanpassning, brandskyddsåtgärder, med mera, utförs så att de harmonierar med kulturmiljöerna. Tekniken och byggnadsmaterial beskrivs mer ingående under i den lokala byggnadsordningen. Den detaljerade utformningen ska följas och redovisas i den lokala byggnadsordningen. Övriga förändringar prövas mot skyddsbestämmelserna. En särställning har dock de fåtal byggnader som förklarats som byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen. Länsstyrelsen har där beslutsrätten för hur dessa byggnader skall vårdas och underhållas samt i vilka avseenden de får ändras. 12

OFFENTLIGA MILJÖER Det offentliga rummets betydelse för upplevelsen av staden medför särskilda krav på dess utformning och på den bebyggelse som vänder sina fasader mot detta rum. De särskilda kraven redovisas i listan nedan: Gator, gång- och cykelvägar samt torg skall behålla sin historiska karaktär, utformning och funktionella grund. Vid ombyggnation och restaurering ska tillgänglighetskrav och andra styrdokument vägas mot det kulturhistoriska värdet. Plank, staket, räcken, häckar, markbeläggning, ljussättning och skyltar anpassas till stadsbilden och utformas så att de berikar staden, samverkar med byggnadernas utformning och berikar det kulturhistoriska värdet. Elskåp, återvinningsanläggningar och dylika objekt ska få en diskret placering och om möjligt anpassas i kulör och utformning. Trafikplanen för Hedemora Stad ska beaktas vid förändringar som rör gaturummen. HUVUDMANNASKAPET Kommunen kommer att fortsätta vara huvudman för allmän plats enligt tidigare planer vid upphävandet av gällande detaljplaner och införandet av områdesbestämmelser. I PBL 6 kap. 21 finns reglerat att kommunen ska ansvara för underhållet av gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen upphävs. Vilket innebär att kommunen inte kan lämna över huvudmannaskapet till en enskild om det inte prövas i en ny detaljplan. TILLGÄNGLIGHETSKRAV Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. (Prop. 2009/10:3) Att tillgängliggöra offentliga miljöer är viktigt och något som bör beaktas i möjligaste mån. I enlighet med Plan- och bygglagen (PBL) 8 kap 2 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Dock kan avsteg göras med stöd av PBL 8 kap 7 samt Plan- och byggförordningen 3 kap 23 för att möjliggöra bästa beslut ifrån de rådande förutsättningarna. UTÖKAD LOVPLIKT I samband med att områdesbestämmelser införs, görs också ett upphävande av gällande detaljplaner för området. Ett upphävande innebär att bygglovsplikten i vissa fall minskas. För att återställa bygglovplikten införs i områdesbestämmelserna därför bestämmelser om utökad lovplikt. Utöver de generella bestämmelserna för bygglov enligt PBL 9 kap 2-3 utökas lovplikten enligt PBL 9 kap 8, PBL 6 kap 4 samt PBL 9 kap 10-13 avseende rivningslov och marklov, till att för hela det avgränsade området även gälla följande: Ändring av tak eller fasader, skorstenar, takkupor, markiser, huvar och fasaddetaljer. Ändring av utvändig kulör och/eller färgtyp. Ändring av fönster och ytterdörrar, såväl utbyte som flyttning eller igensättning. Uppsättning eller väsentlig ändring av skyltar och belysningsanordningar. Rivning av byggnad eller del av byggnad. Uppsättning av grindar, portar och staket. Marklovsplikt. Marklov krävs för schaktning, fyllning, ändring av markytans utformning samt trädfällning av träd med en stamomkrets större än 50 cm mätt en meter ovan mark. Trädfällning. Skäl till att bevilja marklov för trädfällning är: sjukdom, framkallande av fara, förbättra tillgängligheten samt förstärka den kulturhistoriska miljön. Träd som beviljats fällning ska återplanteras med träd med en stamomkrets på minst 25 cm mätt en meter ovan mark, om det inte kommer i konflikt med skälen att bevilja marklovet. Den utökade lovplikten innebär i vissa avseedeen en skärpning av lovpliktren i förhållande till, vad som gällt innan detaljplaneupphävandet. Ändring av tak eller fasader samt andra ändringar som påverkar byggnadernas yttre te.x. fönster och dörrbyte, ändring av kulör eller färgtyp m.m görs lovpliktiga, även om påverkan inte är avsevärd. Detta för att kunna kontrollera att inga kulturhistoriska värden förvanskas. ANMÄLNINGSPLIKT All form av underhåll och ändring av byggnadsverk inom planområdet är anmälningspliktig. Som underhåll räknas exempelvis mindre byten av fönsterfoder och ommålning av dörr. Anmälningsplikten har lagstöd i Plan- och byggförordningen 6 kap 5 p.7 13

TRÄDFÄLLNING Det kommer inom bestämmelseområdet krävas marklov för att fälla träd med en stamomkrets större än 50 cm mätt en meter ovan mark. Skälet till det är att de befintliga träden idag utgör en viktig del av kulturmiljön för Hedemora gamla stadskärna. Det kommer också att finnas begränsningar i när ett marklov kan beviljas. Skäl till att bevilja marklov för trädfällning är: sjukdom, framkallande av fara, förbättra tillgängligheten samt förstärka den kulturhistoriska miljön. Skälen till dessa bestämmelser är att ge kommunen stöd för när det kan vara okey att bevilja marklov för en trädfällning. För att fortsätta bevara den gröna miljön i stadskärnan kommer det även att finnas en bestämmelse om att återplantering av träd generellt ska ske när det beviljats en fällning. Det kommer även finnas en bestämmelse om hur litet det återplanterade trädet tillåts vara. Träd som beviljats fällning ska återplanteras med träd med en stamomkrets på minst 25 cm mätt en meter ovan mark, om det inte kommer i konflikt med skälen att bevilja marklovet. Anledningen till det är att när ett äldre träd tagits ned ska det ersättas med ett träd som till viss del kan fylla tomrummet som det äldre trädet lämnar efter sig. Bestämmelsen grundar sig i att bevara den viktiga gröna miljön som idag finns i stadskärnan. Vissa av träden står idag på allmän plats och vissa på privata fastigheter. PRÖVNING AV LOV ENLIGT 2 KAPITLET PBL Byggnadsordningen ska tillsammans med områdesbestämmelserna utgöra bedömningsgrund vid prövning av lov enligt 2 kapitlet PBL. Kapitlet behandlar regler om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan samt miljömässiga värden. ANTIKVARISK MEDVERKAN Alla förändringar av bebyggelsen inom planområdet bör föregås av samråd med en antikvarie. Fasighetsägare uppmanas kontakta kommunen för rådgivning i ett tidigt skede. Vid större förändringar kan kommunen ställa krav på en antikvarisk förundersökning, som bekostas av byggherren. Kartbild över befintliga träd inom bestämmelseområdet. Vissa av träden uppfyller idag kraven för att det krävs marklov för att fälla dessa, d.v.s. en stamomkrets större än 50 cm mätt en meter ovan mark. 14

LOKAL BYGGNADSORDNING (se separat bilaga) För att den särskillt kulturhistoriskt värdefulla miljöerna i hedemora gamla stadskärna ska kunna bevaras har kommunen tillsammans med områdesbestämmelserna tagit fram en lokal byggnadsordning. Den lokala byggnadsordningen är en separat handling och ska utgöra en bedömningsgrund och vägledning vid framtida förändringar av befintlig bebyggelse. I den lokala byggnadsordningen för Hedemora gamla stadskärna summeras de övergripande karaktärsdragen för repektive kvarter och de berörda fastigheterna. Avsikten är att den lokala byggnadsordningen ska tydliggöra värderna och underlätta tolkningen av områdesbestämmelserna för berörda fastighetsägare, tjänstemän och politiker. ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING Nedan sammanfattas de övergripande dragen för bebyggelsen i Hedemoras gamla stadskärna. Uthus Höjd: 1-1,5 våning. Kulör: Falurött, vita foder. Putsade uthus förekommer. Tak: Sadeltak. Takmaterial: Rött lertegel är vanligast. Placering: I liv med gatan. BILAGA Lokal byggnadsordning för del av Hedemora gamla stadskärna i Hedemora kommun, Dalarnas län Miljö Husen är låga (1,5-2 våningar). Husen ligger tätt. Kvarteren är slutna, med entréer via portlider. Alternativ: Spjälstaket i grönt eller rött mot gatan. Miljön är småskalig och proportionerna mellan hus, gata och gård är betydelsefulla. Stensatta gator och smala trottoarer tillhör gatubilden. Hus Användningsområde är bostäder/centrumverksamheter. Ålder: Från 1700-talet och framåt. Fasader: Reveterade, eller träpanel. Fasadkulörer: Falurött eller ljusa kulörer. Tak: Sadeltak vanligast. Takmaterial: Lertegel, falsad plåt. Placering: I liv med gatan. Anpassad bebyggelse från 1900-talets senare del förekommer. GRANSKNINGSHANDLING Detaljer Fönster: Mittpost, tvärpost och spröjsade bågar är vanliga former. Fönsterplacering: I liv med fasaden är vanligast. Takfot: Inbyggd. Skyltar och belysning anpassade. Markiser kan traditionellt förekomma på butikslokaler, men är inte vanliga på bostäder. Sårbar miljö, känslig för förändringar. 15

Hedemora kommun Box 201 776 28 Hedemora Telefon, vx: 0225-340 00 Telefax: 0225-341 64 epost: kommun@hedemora.se www.hedemora.se 16