Flerårsplan 2014 2016 En plan för hållbar utveckling 1
Innehåll Ett hållbart samhälle i en globaliserad värld... 3 Flerårsplanens struktur... 4 Det Goda Livet i Falköping... 5 Hållbar utveckling... 5 Vi är till för Falköpingsborna... 5 Förutsättningar för flerårsplanen... 6 Omvärldsanalys... 6 Verksamhetsanalys... 6 Våra mål för Falköping...13 Indikatorer... 13 Uppföljning av flerårsplanen... 13 Mål 1 Ett attraktivare Falköping... 14 Mål 2 Ett näringsliv som utvecklas... 15 Mål 3 Kvalitén inom verksamheten ska öka... 16 Mål 4 En god folkhälsa... 17 Mål 5 Demokratin i Falköping ska stärkas... 17 Uppdrag... 19 Ekonomisk plan 2014-2016...20 Ekonomiska förutsättningar... 20 Kommunens ekonomiska förutsättningar... 22 Finansiella mål - God ekonomisk hushållning... 23 Avstämning av mål för God ekonomisk hushållning i budget 2014... 23 Finansiella rapporter... 24 Verksamhetens ramar (tkr)... 26 Investeringsplan 2014-2016... 27 Övriga beslut... 28 Varumärket Falköping...29 2
Ett hållbart samhälle i en globaliserad värld Den politiska majoriteten i Falköping, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, vill i denna inledning redogöra för vår övergripande inriktning för flerårsplaneperioden 2014-2016. Falköpings kommun ska vara en välkomnande kommun där det är bra att bo och driva företag. Vi vill skapa det goda livet. Det är vår övertygelse att det hållbara samhället är grunden för att långsiktigt och i närtid skapa de bästa förutsättningar för det goda livet. Det hållbara samhället har tre dimensioner, den miljömässiga, sociala och ekonomiska. Falköpings kommun har under vår ledning utvecklat området miljö som en tydlig profil för Falköping. Många är det som till exempel sorterar sina sopor, åker med biogasbussar och gläds åt den framtidssatsning som fler järnvägstransporter med koppling väg järnväg innebär. Vi tar nu viktiga steg för att utveckla en stark social hållbarhet. Kommunfullmäktige har under 2013 fattat beslut om en vision för social hållbarhet. Vi ser det som särskilt viktigt att motverka utanförskap och isolering genom insatser såväl i tidiga år genom skola och föreningsliv som insatser senare i livet för att nå arbetsmarknad och skapa sociala kontaktnät, särskilt för nyanlända till Falköping. För att möjliggöra insatser har vi skapat en social investeringsreserv som vi fortsätter att avsätta pengar till. En stark ekonomi är grunden för att politiska mål ska kunna uppfyllas. Det är vår uppfattning att Falköping har en god ekonomi där det finns resurser att klara de åtagande som kommunen har gentemot invånarna. Vi har också förmåga att investera i framtida viktiga anläggningar och byggnader för framtida generationer i vår kommun. Vi ska vara en god arbetsgivare och fullfölja arbetet med att alla ska ha rätt till heltid. Falköping har utmaningar, det är viktigt att ta vara på kommunens strategiska läge och de möjligheter som detta innebär för vidgad arbetsmarknad. För att möta framtidens krav på omställning i arbetslivet fodras att det livslånga lärandet ges förutsättningar att utvecklas. Genom vårt lärcenter kan vi erbjuda attraktiva och bra utbildningar. En god boendemiljö där variation av utbud och upplåtelseform finns är en viktig förutsättning för att göra Falköping till en attraktiv kommun att leva och bo i. Vi vill fortsätta stärka vårt rika kultur- och musikliv genom att utveckla utbudet i olika former och öka möjligheter till eget utövande. Falköping är en del av omvärlden, våra beslut kan påverka andras beslut, likväl som andras beslut kan påverka våra. Ett utvecklat samarbete inom den offentliga sfären, såväl med andra kommuner som med regionen och regionala statliga myndigheter, är en viktig faktor. Det är också prioriterat att fortsätta utveckla ett nära samarbete med näringsliv och organisationer. Falköpings kommun har alla förutsättningar att fortsätta utvecklas till en än bättre kommun att leva, bo och driva företag i. Det goda livet i Falköping. Socialdemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna 3
Flerårsplanens struktur Flerårsplanen syftar till att mål och ambitioner ska samspela med de resurser som kommunen råder över. Samtidigt syftar flerårsplanen till att få bättre framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga. Här beskrivs de olika delarna i flerårsplanen för att guida läsaren. Majoritetens text inleder flerårsplanen och beskriver den politiska majoritetens prioriteringar under perioden. Det Goda Livet i Falköping beskriver vår vision och värdegrund. Detta är vår målbild och drivkraft i den kommunala verksamheten. Förutsättningar för flerårsplanen består för det första av vår omvärldsanalys som beskriver förändringar i omvärlden som påverkar kommunen. Den andra delen är vår verksamhetsanalys som beskriver förutsättningarna för kommunens verksamheter att nå målen i flerårsplanen. Våra mål för Falköping är en del som beskriver våra fem mål för att nå till visionen och indikatorer som visar om vi är på rätt väg. Här redovisas även rutiner för uppföljningen av flerårsplanen. Uppdrag lämnas till nämnderna av kommunfullmäktige i flerårsplanen inom specifika utvecklingsområden och ska redovisas till kommunfullmäktige under 2014. Ekonomisk plan 2014-2016 innehåller några olika delar och börjar med de ekonomiska förutsättningarna för budget 2014 och ekonomisk plan 2015-2016 vilka bestäms av tillväxten i Sverige. Vårt finansiella mål är att ha en god ekonomisk hushållning såväl i verksamheten som ur ett finansiellt perspektiv och regleras i kommunallagen. Vad detta innebär konkret beslutas av varje enskild kommun. Under avsnittet finansiella rapporter ryms den lagstadgade resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen. Verksamhetens ramar specificerar hur anslagen till verksamheterna utvecklas under 2014-2016. Investeringsplanen är en sammanställning av beslutade ramar för investeringar 2014-2016. Under övriga ekonomiska beslut ryms exempelvis kommunens låneram, partistöd och bidrag till teaterföreningen. Varumärket Falköping och våra fyra kärnvärden fördjupas sist i flerårsplanen. 4
Det Goda Livet i Falköping Det Goda Livet är kommunens vision om det hållbara samhället, inom den sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. Ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva människor. I Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid. Vi vill skapa det goda livet för våra medborgare och för kommande generationer. Vi ska driva en förändringsprocess där kommunen går före i utvecklingen av ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Vi tar alltid social, miljömässig och ekonomisk hänsyn i vårt arbete. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. I Falköping lyfter vi fram de värden som är unika för just vår bygd. Varumärket Falköping vilar på fyra kärnvärden som bekräftar vår identitet, gemenskap och stolthet. Här är vi stolta över vårt kulturarv genom megalitkulturen, goda kommunikationer, det fantastiska platålandskapet och Falbygdsmaten. Vi värdesätter våra lokala kvaliteter och tar oss tid för eftertanke och reflektion. Kommunens utveckling och tillväxt beror på hur vi marknadsför våra lokala värden och möjligheter. I Falköping tar vi livskvalitetsfrågorna på allvar. Vi vill öka välbefinnandet och trivseln för invånarna inom nyckelområden som miljö, infrastruktur, stadsplanering, lokal produktion, lokalt engagemang och gästfrihet. Som ett led i att kvalitetssäkra kommunens arbete med hållbar utveckling är vi medlemmar i nätverket Cittaslow. Det är ett internationellt nätverk av små kommuner, med en lokal identitet i en global värld, som vill jobba med att skapa en hållbar utveckling. Cittaslow är ett styr- och kvalitetssystem med ett femtiotal kriterier, dessa kriterier är invävda i kommunens verksamhetsmål och indikatorer. Hållbar utveckling Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare har möjlighet att delta i det politiska arbetet och påverka den kommunala verksamheten. Alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Ett ekonomiskt hållbart Falköping har en positiv befolkningsutveckling och alla medborgare har möjlighet att försörja sig. Näringslivet, den sociala ekonomin och den offentliga sektorn har tillgång till de verktyg och förutsättningar som behövs för att skapa ett ekonomiskt hållbart Falköping. Ett miljömässigt hållbart Falköping är en miljökommun som är en förebild i sitt miljöarbete från lokal nivå med våra medborgare och företag till global nivå i våra internationella nätverk. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem. Ett energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Genom detta kan vi minska vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan. Vi är till för Falköpingsborna Falköping ska vara en bra kommun att besöka, bo och verka i nu och i framtiden. Vår värdegrund är gemensam för alla verksamheter och medarbetare och bidrar till att stärka vår kommun. Alla ska behandlas rättvist och lika Våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande Vi uppnår goda resultat genom effektivitet och samverkan 5
Förutsättningar för flerårsplanen Omvärldsanalys Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv och långsiktighet i hur dessa trender och förändringar påverkar våra möjligheter att skapa Det Goda Livet i Falköping. Omvärldsanalysen ska ge förståelse och skapa handlingsberedskap i den kommunala organisationen och fungera som underlag för strategiska frågor i flerårsplanen. Falköpings fokusområden från omvärldsanalysen: Regionförstoring Satsningar på kommunikationer, i syfte att åstadkomma en regionförstoring kopplat till arbetsmarknadsområdet, är nödvändiga för en positiv utveckling för Falköping. Utbildning I den konjunkturuppgång som pågår är det enklare att få anställning med en högre utbildning. Sett ur såväl medborgarnas som företagarnas synvinkel är kommunens roll viktig för att Falköpings invånare ska få den utbildning som framtidens näringsliv behöver. Skapa tillväxt för det lokala näringslivet. Kommunen kan stimulera till ökad tillväxt genom långsiktig satsning på strategiska utvecklingsområden. Falköping har valt att fokusera på bl.a. bioenergi, logistik och besöksnäring. De investeringar kommunen gjort i infrastruktur med koppling till både boende och sysselsättning stärker Falköping. Verksamhetsanalys Verksamhetsanalysen är en analys av förutsättningarna för verksamheterna i kommunen att nå målen i flerårsplanen. Kostnaderna för kommunens verksamheter är vid jämförelser med andra kommuner relativt låga. Detta under förutsättning att vi också tar hänsyn till befolkningssammansättningen. Barn- och utbildningsnämnden Nämnden får ett tillskott i budget 2014 med totalt 15,3 miljoner kr. Som tidigare år får nämnden också kompensation för alla löneökningar liksom för ökade lokalkostnader. Ser vi några år tillbaka så har nämndens kostnader mellan 2010-2014 ökat med 54 miljoner kr eller 11 %. Nedan redovisas kostnader per invånare för förskole-, grundskole- och gymnasieverksamheterna fram till 2012. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Förskola 3 305 3 481 3 816 3 978 4 112 4 390 4 461 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kostnad förskola, kr/inv Riket, 30-50 Kostnad förskola, kr/inv Falköping Kostnad förskola, kr/inv Lidköping Kostnad förskola, kr/inv Mariestad 6
10 000 9 500 9 000 8 500 8 000 7 500 7 000 6 500 Grundskola 8 175 7 997 7 970 7 994 8 003 7 964 8 079 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kostnad grundskola, kr/inv Riket, 30-50 Kostnad grundskola, kr/inv Falköping Kostnad grundskola, kr/inv Lidköping Kostnad grundskola, kr/inv Mariestad 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 Gymnasieskola 4 326 4 377 4 287 4 423 4 127 3 947 3 623 2 006 2 007 2 008 2 009 2 010 2 011 2 012 Nettokostnad gymnasieskola, kr/inv Riket, 30-50 Nettokostnad gymnasieskola, kr/inv Falköping Nettokostnad gymnasieskola, kr/inv Lidköping Nettokostnad gymnasieskola, kr/inv Mariestad 7
Byggnadsnämnden Kommunens kostnader för fysisk planering redovisas av både byggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Kostnader som redovisas under byggnadsnämnden avser externa tjänster för planer samt arvoden. Från att tidigare år varit höga är kommunens kostnader för fysisk och teknisk planering nära riksgenomsnittet. 700 600 500 400 300 200 100 0 Fysisk och teknisk planering 629 650 558 406 331 320 228 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nettokostnad fysisk o. teknisk planering kr/inv Riket, 30-50 Nettokostnad fysisk o. teknisk planering kr/inv Falköping Nettokostnad fysisk o. teknisk planering kr/inv Lidköping Nettokostnad fysisk o. teknisk planering kr/inv Mariestad Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ram är oförändrad 2014 gentemot plan. Sedan 2010 har ramen minskat med 2 miljoner eller 2 %. 125 115 105 95 85 75 65 55 45 Årsarbetare, administratörer 89 79 75 72 71 2008 2009 2010 2011 2012 Årsarbetare, anställda administratörer, antal Riket, 30-50 Årsarbetare, anställda administratörer, antal Falköping Årsarbetare, anställda administratörer, antal Lidköping 8
Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens och arbetslivsnämnden får en ökning av ram på 0,5 miljon kr, sedan 2010 har nämndens ram minskat med 2,5 miljoner eller 8 %. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 313 389 Nettokostnad, arbetsmarknadsåtgärder 374 357 298 370 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 211 Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Riket, 30-50 Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Falköping Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Lidköping Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Mariestad 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 5,5 Invånare 16-64 som är arbetslösa (andel %) 11,0 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) Riket, 30 8,3-50 3,3 3,2 6,0 7,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) Falköping Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) Lidköping 9
Kultur- och fritidsnämnden Nämnden får ett tillskott på 1,2 miljoner kr, sedan 2010 har nämndens nettokostnader ökat med 1 miljon eller 2 % 2 200 Fritidsverksamhet 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 949 1 183 1 259 1 294 1 409 1 293 1 278 Totalt, fritidsverksamhet, kr/inv Riket, 30-50 Totalt, fritidsverksamhet, kr/inv Falköping Totalt, fritidsverksamhet, kr/inv Lidköping Totalt, fritidsverksamhet, kr/inv Mariestad 600 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Kulturverksamhet 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kostnad kulturverksamhet, kr/inv 30000-49999 Invånare (ovägt medel) Kostnad kulturverksamhet, kr/inv Falköping Kostnad kulturverksamhet, kr/inv Lidköping Kostnad kulturverksamhet, kr/inv Mariestad 10
Socialnämnden 13 000 12 000 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 Äldreomsorg 12 288 12 320 12 502 11 342 11 533 10 445 9 473 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv Riket, 30-50 Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv Falköping Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv Lidköping Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv Mariestad Att Falköping har höga kostnader för äldreomsorg beror på den ålderstigna befolkningen. Den del av befolkningen som är äldre än 65 är högre i Falköping än i riket. Av de som är 65 eller äldre har ca 17 % särskilt boende eller hemtjänst vilket är nära riksgenomsnittet. Ser man till kostnad per plats i äldreboenden eller kostnad per brukare inom hemtjänsten så ligger Falköping lågt. Äldre och handikappomsorgen har inom Falköping ökat sina kostnader med 10 % eller 50 miljoner kr mellan 2010-2014. Ramen 2014 ökar jämfört med plan med 6,5 miljoner kr. Nettokostnaderna för individ- och familjeomsorg är relativt höga i Falköping i förhållande till jämförelsegruppen. Skillnaderna har funnits i många år och beror på skillnader i befolkningsstruktur mot jämförelsekommunerna. Inför 2014 ökas ramen med 5,1 miljoner. Sedan 2010 har IFO kostnaderna ökat med 20 miljoner eller 19 % Individ- och familjeomsorg 3 500 3 000 2 834 3 055 3 168 3 370 3 369 3 140 Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Riket, 30-50 2 500 2 553 Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Falköping 2 000 Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Lidköping 1 500 Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Mariestad 1 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 11
Tekniska nämnden 2 200 Gator, vägar, parkering samt parker 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 212 1 152 1 343 1 345 1 624 1 498 1387 Nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker, kr/inv Riket, 30-50 Nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker, kr/inv Falköping Nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker, kr/inv Lidköping 1 000 800 Nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker, kr/inv Mariestad 600 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Tekniska nämndens ram 2014 är oförändrad jämfört med plan. Sedan 2010 har nettokostnaderna ökats med 30 miljoner eller 23 %. Den förhållandevis stora ökningen beror på medvetna satsningar på dels kostverksamheten men även fastighetsunderhåll. Enbart till följd av Falköpings energisparprojekt har nämndens ram förstärkts med 7 miljoner kr riktat till underhållsåtgärder. 12
Våra mål för Falköping Kommunens verksamhet styrs ytterst av medborgarna i Falköping som i kommunvalet utser representanter till fullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige styr genom att utfärda mål och riktlinjer för kommunens verksamheter. Det är också fullmäktige som anvisar medel för att bedriva dessa verksamheter. Det under året viktigaste beslut som tas är då fullmäktige beslutar om flerårsplan för kommande år, vilket inkluderar budget för det närmaste året. I detta beslut anvisas såväl medel till verksamheterna, i form av ramar, som mål och riktlinjer. Nämnderna ska i sina verksamhetsplaner för 2014 formulera egna delmål, med utgångspunkt i de kommunövergripande målen. Man ska också ange hur dessa ska följas upp, det vill säga vilka indikatorer som mäter måluppfyllelsen. Indikatorer Samtidigt som fullmäktige beslutar om målen anger man också hur dessa mål ska mätas. Indikatorer indikerar, som namnet antyder, i vilken mån man når målet. Dessa ska användas vid uppföljningen och några målvärden anges därför inte. För många av målen behövs flera indikatorer för att en rättvis presentation av måluppfyllelsen ska kunna ges. Det är en fördel om indikatorer av olika typer används. I flerårsplanen framgår hur ofta mätning sker, några indikatorer mäts ofta och några enbart vartannat år, vi eftersträvar en blandning av olika typer också avseende denna aspekt. Uppföljning av flerårsplanen Uppföljning av målen i flerårsplanen sker mot de indikatorer som finns angivna för varje mål. Uppföljning av den hållbara utvecklingen i Falköpings kommun sker i den årliga hållbarhetsredovisningen som ingår i bokslutet. Kommunstyrelsen följer upp utvecklingen inom medarbetarskap och ledarskap, ekonomiska mål och ramar samt verksamhetens mål på en kommunövergripande nivå och rapporterar till fullmäktige. Uppföljningar görs i kvartalsrapporter, delårsbokslut och i årsbokslutet. Nämnderna följer upp sin egen ekonomi och sina egna delmål. Rapport om måluppfyllelse avseende kommunövergripande mål lämnas till kommunstyrelsen vid kvartalsuppföljningar samt vid delårs- och årsboksluten. 13
Mål 1 Ett attraktivare Falköping Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånare och näringsliv samt den idéburna sektorn. Falköpings attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika för Falköping och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. Ett Falköping med egen växtkraft. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. Falköpings kommun vinner på att samverka, skapa nätverk och mötesplatser, både internt och externt mellan olika aktörer i samhället. Falköpings kärnvärden och stoltheten över vår bygd, där våra medborgare är ambassadörer för kommunens attraktivitet, är grunden i att skapa ett långsiktig hållbart samhälle. Falköpings attraktivitet ökar för att vi tar livskvalitetsfrågorna på allvar. Falköpings kommun har under det första årtiondet på detta millennium ökat sin befolkning varje år. Denna utveckling ska fortsätta. För att stärka vår attraktivitet är det avgörande att Falköpings kommun är en bra plats att bo på, med olika typer av boendeformer, både i tätorter och på landsbygden. För att vara en attraktiv kommun att bo i ska vi ta vara på samspelet mellan stad och land där landsbygdens värden i form av naturskönt boende, rekreativa kvaliteter och ekosystemtjänster samspelar med de olika tätorternas service, handel och kommunikationsmöjligheter. Falköpings förutsättningar för pendling ska tas tillvara och kommunen ska aktivt arbeta för en fortsatt bra kollektivtrafik såväl lokalt, regionalt som nationellt. Attraktiviteten för landsbygdsboende ska stärkas ytterligare genom fortsatta satsingar på utveckling av infrastruktur för vatten, avlopp och bredband. Kommunen ska arbeta proaktivt för en utveckling av detaljhandeln. De fyra strategiska utvecklingsområdena logistik, miljö/energi, upplevelsenäring och entreprenörskap är viktig hörnpelare i det strategiska arbetet för att utveckla kommunen. Falköping har ett strategiskt kommunikationsläge vid västra stambanan och en god infrastruktur som ska användas och utvecklas för att stärka Falköpings attraktivitet. Vårt läge vid Västra Stambanan och med anknytning till Södra Stambanan via Jönköpingsbanan är en resurs som möjliggör för utbyggnad av Skaraborg Logistic Center. Detta skapar förutsättningar för nyetableringar och stärker befintligt näringsliv. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Vi ska minska vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan. Vi vill utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor. Kommunen ser upplevelsenäringen utifrån natur- och kulturvärden som ett starkt tillväxtområde där arbetet med affärsutveckling är centralt med fokus på marknadskunskap och produktutveckling. Ett växande nyföretagande är nödvändigt för vår kommuns framtid och attraktivitet. Satsningar på entreprenörskap, till exempel i skolan, samt rådgivning är viktigt för att utveckla detta. Indikatorer Uppföljning av mål 1 sker med följande indikatorer: - Befolkningsutveckling i procentuell ökning (mäts via SCB varje kvartal) - Antal nya småhus (mäts av kommunen varje kvartal) - Antal nya lägenheter i flerbostadshus (mäts av kommunen varje kvartal) - Nöjd regionindex (mäts via medborgarundersökning, SCB årligen) - Utsläpp av koldioxid per invånare (mäts via RUS årligen) - Handelsindex (Index för sällanköpshandeln, mäts via Handelns utredningsinstitut årligen) 14
Mål 2 Ett näringsliv som utvecklas Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Det kan bara utvecklas genom ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. Ett levande näringsliv kräver nytänkande och nytillskott, Falköpings kommun ska aktivt stödja och stimulera det befintliga näringslivet. Arbetet ska präglas av en god samverkan och Falköping ska lyftas fram i till exempel gemensamma marknadsaktiviteter. Falköpings kommun ska arbeta aktivt med att attrahera nya företag för etablering, vilket förutsätter en god infrastruktur där expansion och etableringar möjliggörs genom en god markreserv. Det kräver även att nya och etablerade företag får en service av kommunen med hög kvalité och ett gott bemötande. För att utveckla näringslivet och skapa konkurrenskraft ska kommunen ha en fungerande och ledande kompetensförsörjning. Det krävs en utbildningsmatchning till den kompetens som näringslivet efterfrågar men det handlar även om att ställa om för framtidens arbetsmarknad och nya branscher. Ett aktivt samarbete mellan näringslivet i kommunen och utbildningsväsendet är särskilt viktigt samt att skapa nya utbildningar för framtidens behov. Indikatorer Uppföljning av mål 2 sker med följande indikatorer: - Antal nya företag per 1000 invånare (mäts via Nyföretagarbarometern varje kvartal) - Näringslivsklimat (mäts via SKL:s undersökning insikt årligen) - Antal företag som är miljödiplomerade (Miljödiplomering enligt Göteborgsmodellen redovisas av kommunen årligen) - Antal gästnätter i kommunen (mäts via Västergötlands turistråd varje kvartal) 15
Mål 3 Kvalitén inom verksamheten ska öka Falköpings kommun är till för medborgarna i Falköping, vårt uppdrag är att kommuninvånarna ska vara nöjda med vår service och våra tjänster. En god kvalité i vår verksamhet innebär egentligen att vi ska använda pengarna på rätt sätt och hitta bästa sätt att samverka för att på ett effektivt sätt nå våra mål. För att göra detta krävs ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt från invånarnas behov och förväntningar. Allt förändringsarbete ska leda till bättre kvalité och ökad effektivitet. Medarbetarskap och ledarskap Falköpings kommun ska vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare som stödjer chefer och medarbetare i att skapa den goda arbetsplatsen. Kommunen eftersträvar ett arbetsklimat som kännetecknas av dialog och delaktighet där chefer och medarbetare gemensamt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet med god kvalitet. Kommunen ska bedriva ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning så att kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Att kunna erbjuda heltidsanställning till alla är ett viktigt led i detta. Miljö Grunden till det interna miljöarbetet är miljöledningssystemet, som hela kommunens verksamhet ska jobba med. Kommunens upphandling och tydliga ambition kring energieffektivisering och biogasfordon är viktiga exempel på kommunala verktyg för att minska kommunens negativa miljöpåverkan. Värdegrund Vår värdegrund är gemensam för alla verksamheter och medarbetare och bidrar till att stärka vår kommun. Alla ska behandlas rättvist och lika Våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande Vi uppnår goda resultat genom effektivitet och samverkan Indikatorer Uppföljning av mål 3 sker med följande indikatorer: - Nöjd medborgarindex (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Andel ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg (mäts av kommunen årligen) - Andel av kommunens verksamheter som är miljödiplomerad (mäts av kommunen årligen) - Nöjd medborgarindex - bemötande och tillgänglighet (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Andel medarbetare som upplever att Falköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare (mäts av kommunen i medarbetarenkät vartannat år). - Andel heltidsanställda i kommunen (mäts av kommunen årligen) 16
Mål 4 En god folkhälsa Det övergripande målet för folkhälsa är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den lokala folkhälsoplanen grundar sig på tre strategiska områden: Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och Goda levnadsvanor. Inriktningsområden som särskilt lyfts fram i det hälsofrämjande arbetet i Falköpings kommun är att arbeta enligt konceptet för Säker och trygg kommun (Safe Community) och att utveckla samarbetet med studieförbund och ideella sektorn. Genom området Goda livsvillkor verkar folkhälsoarbetet för att skapa möjligheter till en bra start i livet vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället och motverka socialt utanförskap. Med Hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid. Stödjande miljöer i arbetet kan handla om att främja fysisk aktivitet. Inom detta område ingår även arbete med att lyfta fram kommuninvånarnas möjligheter till rekreation, rörelse och grönområden. Livsmiljöerna kan formas så att de minskar riskerna för smittspridning, olycksfall och våld. För att informativa insatser som syftar till att påverka människors attityder och beteenden ska få genomslag är stödjande livsmiljöer en viktig förutsättning. Som lokalt exempel inom detta strategiska område kan fokus på att arbeta förebyggande mot övervikt och fetma nämnas. I Falköping har en cykelstrategi utformats där fördelarna med att ta sig fram med cykel lyfts fram som ett gott transportmedel som främjar hälsan och ökar välbefinnandet såväl som turist- och besöksmöjligheter i kommunen. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) arbetar med Goda levnadsvanor och genom det är kommunen navet i det förebyggande arbetet som sker inom det strategiska området Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel vars syfte är att minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Indikatorer Uppföljning av mål 4 sker med följande indikatorer: - Ohälsotal (mäts via Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli årligen) - Nöjd medborgarindex idrotts- och fritidsanläggningar (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Nöjd medborgarindex kultur (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Socioekonomiska riskgrupper (beräknas av SCB årligen) 17
Mål 5 Demokratin i Falköping ska stärkas Demokrati är grunden för vår kommunala verksamhet. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget och det är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling. Skillnader i inflytande och levnadsvillkor leder till att demokratin begränsas. För kommunen handlar det om att stärka vår lokala demokrati genom att verka för jämlikhet, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, men också genom att förklara hur demokrati fungerar. Falköpings kommun ser behov av att engagera barn och ungdomar i demokratiprocessen, till exempel genom politikers närvaro i skolan och genom att skapa forum som ger ungdomar möjlighet att påverka och vara delaktiga. Vår representativa demokrati lägger den politiska makten i medborgarnas händer, som genom att delta i valen tar sitt ansvar för samhällsutveckling. Ett högt valdeltagande är ett värde i sig och visar på demokratins förankring. Men samtidigt kräver den representativa demokratin ständigt arenor för dialog och samtal. Möten mellan individer med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar är nödvändiga för samhällsutvecklingen. Mångfald i befolkningen kan med rätt förutsättningar skapa en god samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt. Social tillit och delaktighet är förutsättningen för en levande demokrati. Kommunen är en viktig aktör i det lokala samhället. En aktiv kommunikationsverksamhet och möjligheten att komma i kontakt med olika samhällsfunktioner i den egna kommunen är viktigt. Det gäller alla men särskilt för de som är nyinflyttade till kommunen. Medborgarkontoret är en mötesplats och arena för att göra det enkelt för alla att få kontakt med såväl politiker som förvaltningar och delta i kommunens utvecklingsarbete. För att utveckla dialogen och förenkla kommunikationen är en viktig kanal sociala medier. Det är även viktigt att kunna ha direktkontakt med kommunens verksamheter i vardagen och ha inflytande om behovet finns. Indikatorer Uppföljning av mål 5 sker med följande indikatorer: - Nöjd inflytandeindex (mäts via SCB:s Medborgarundersökning årligen) - Valdeltagande (mäts av kommunen var fjärde år) 18
Uppdrag Följande uppdrag ska redovisas till kommunfullmäktige under 2014: Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda medborgarhuset framtida användning. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utvärdera och uppdatera kommunens strategiska utvecklingsområden. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en struktur för omvärldsbevakning. Kommunstyrelsen får i uppdrag att undersöka möjliga arbetsformer för att projektfinansiera olika områden, t ex jobb - utbildning. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla former för ungdomars delaktighet och engagemang i kommunens arbete. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att inventera skol- och näridrottsplatser i kommunen. 19
Ekonomisk plan 2014-2016 Ekonomiska förutsättningar 1 Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som i Sverige. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och SKL (Sveriges kommuner och landsting) förutser att konjunkturen stärks framöver. Återhämtningen blir dock inledningsvis svag. SKL bedömer att svensk BNP i år växer med 1,1 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,4 procent. Diagram 1. Procentuell förändring BNP Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med över 2 procent i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med omkring 1,5 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. 1 Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulärnr: 13:40 20
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 3,7 1,1 1,1 2,4 3,5 3,7 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,4 0,7 0,1 0,4 1,5 1,7 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,1 7,9 7,4 6,7 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,7 2,9 2,4 2,9 3,2 3,6 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,6 1,0 1,4 1,7 1,7 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,1 1,1 1,9 2,3 2,6 Realt skatteunderlag** 2,4 2,0 1,5 0,9 2,1 2,2 1,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. Under 2013 och 2014 ökar timlönerna med knappt 3 procent för att sedan öka med 4,0 procent 2016. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,6 till 1,7 procent. Andhämtningspaus för skatteunderlagstillväxten SKL räknar med att skatteunderlaget under 2012 växte i historiskt genomsnittlig takt. I år väntas lägre lönehöjningar och något mindre ökning av arbetade timmar medföra en dämpning av skatteunderlagstillväxten (diagram 2). Nästa år beräknas skatteunderlagets tillväxt avta ytterligare trots större lönehöjningar och sysselsättningsökning i samma storleksordning som i år. Det förklaras främst av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionsinkomsterna knappt ökar alls. Diagram 2. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter 7 2 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3-3 2012 2013 2014 2015 2016 Sysselsättning Övrigt Realt Timlön Exkl. regeleffekter Summa Åren närmast därefter väntas en konjunkturell återhämtning med stark sysselsättningsutveckling och större löneökningar samtidigt som även pensionsinkomsterna ökar snabbare. Då får vi också rejäl skatteunderlagstillväxt. 21
Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2016 SKL, aug 2013 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 22,1 ESV, jun 2013 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 21,7 SKL, apr 2013 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 21,0 Reg. Apr 2013 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 21,5 Reg. Sep 2012 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 23,7 Regeringens septemberprognos för 2012 och 2013 har fastställts som uppräkningsfaktorer för utbetalning av preliminär skatt. Kommunens ekonomiska förutsättningar Utifrån SKL:s prognostiserade skatteunderlagsutveckling uppgår skatteintäkterna för 2014 till 1 202 671 tkr. Enligt denna prognos uppgår samtidigt utjämningsposten till 450 731 tkr. Dvs. summa intäkter enligt nu gällande prognos är 1 653 402 tkr. Nedan framgår utvecklingen av såväl skatter och statsbidrag samt nettokostnader för kommande år. Utvecklingen avser utfall, avseende 2013 är det prognos, och avseende 2014-2016 avser det budget och plan. Diagram 3. Procentuell förändring skatter och statsbidrag och nettokostnadsutveckling. 22
Finansiella mål - God ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Nedan sammanfattas de regler som antogs av kommunfullmäktige i maj 2013. Falköpings resultat över tid: ska täcka verkliga pensionskostnader ska täcka reinvesteringar i kommunens anläggningar Skillnaden mellan bokförda pensionskostnader och verkliga pensionskostnader under femårsperioden 2008-2012 uppgick till 14 miljoner kr per år. Resultatet i genomsnitt, under en fyraårsperiod, bör därför överstiga 14 miljoner kr per år. Det andra kravet innebär att Falköping över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Undantag kan medges för lönsamma investeringar till vilka räknas taxekollektivens investeringar. Utöver detta ska resultatet även räcka till att amortera låneskulden på 20 år. Låneskulden per 2012-12- 31 var 550 miljoner, vid 20 års amortering innebär detta ett resultatkrav på 28 miljoner kr. Sammantaget innebär detta ett resultatkrav på 14+28 = 42 miljoner kr. Avstämning av mål för God ekonomisk hushållning i budget 2014 Budgeterat resultat uppgår till 23 miljoner kr I detta ingår, pensionskostnader utöver bokfört 7 miljoner kr Summa avvikelse mot långsiktigt resultatmål (23+7-42=) -12 miljoner kr. Avvikelsen får ses mot bakgrund av den synnerligen svaga skattekraftsutvecklingen och ger fortfarande möjlighet att amortera ner låneskulden med (30-14=) 16 miljoner per år. En förutsättning för det långfristiga resultatkravet är att investeringarna är egenfinansierade. Undantag medges för lönsamma investeringar och investeringar i taxekollektiven eftersom dessa över tid ökar kommunens resultat. Egenfinansiering består dels av planenliga avskrivningar, 83 miljoner kr, dels av resultatet, 23 miljoner kr. Sammanlagd egenfinansiering 106 miljoner. Investeringsnivån under 2014 är beslutad till 108 miljoner kr. Från detta avräknas 6 miljoner i lönsam investering (FEP-projekt) och 27 miljoner till taxekollektiven. Egenfinansieringskravet avviker således positivt med (106-108+6+27=) 31 miljoner, vilket också på sikt kommer att bidra till god ekonomisk hushållning. 23
Finansiella rapporter 24
25
Verksamhetens ramar (tkr) 26
Investeringsplan 2014-2016 I investeringsplanen anslår kommunfullmäktige, för skattefinansierade investeringar, en ram per nämnd. Nämndens ram gäller för budgetåret, med undantag av fastighetsinvesteringar har nämnden rätt att fritt omdisponera medel mellan olika projekt. För investeringar i fastigheter begränsas möjligheten att omdisponera medel mellan budgetår och planår till redan beslutade projekt. Beslutade projekt förtecknas i flerårsplanen Följande projekt finns beslutade för planperioden 2013-2016: Sankt Sigfridsgatan, etapp 4 Pendlarparkering Resecentrum Pendlarparkering Kinnarp Upprustning lekplatser Upprustning Mössebergsparken Skolenhet Stenstorp Konstgräsplan Katarinagården Action/ cykelpark (kräver medfinansiering ) FEP-projekt (fd EPC) Köksombyggnader Korallen Gunghästen Projektering Ranliden Ombyggnad Gudhemsskolan Kyrkerörskolan, uppfräschning Åsarp skola Förskolan Junibacken Campingstugor Ströget, etapp 1 Utbyggnad gång och cykelvägar Storgatan ombyggnad Trädgårdsgatan Beslut om igångsättning projekt som inte är förtecknade i flerårsplanen får fattas av kommunstyrelsen efter begäran härom från tekniska nämnden. Utestående investeringar gås igenom vid kommande bokslut. Inom Biogasverksamheten planeras 2014 ökad kapacitet i förbehandlingen av matavfall samt en hygieniseringsanläggning. I ett andra steg, år 2016, planeras sedan en ny rötkammare, vilket är nödvändigt för att hantera de ökade volymerna matavfall. Båda investeringarna är lönsamma. 27
Övriga beslut 1. Primärkommunala skattesatsen för 2014 fastställs till 21,60 per skattekrona. 2. Kommunens långfristiga låneskuld får uppgå till högst 800 000 tkr vid utgången av 2014. 3. Vid försäljning av tomtmark i ej nytillkommande exploateringsområden för småhusbebyggelse gäller följande tomtpriser för 2014: - Vilhelmsro B4, 275 000 kronor per tomt + 125 kronor/m² för tomtyta över 800 m². Försäljningspriset är exklusive VA-anläggningsavgift och fastighetsbildningskostnad - av kommunfullmäktige tidigare fastställda tomtpriser för Karlslund och Vilhelmsro B3, etapp 1-50 kronor per m 2 i övrigt i Falköping - 37:50 kronor per m 2 i Floby och Stenstorp - 15 kr per m 2 i övriga tätorter - Vid exploatering av framtida bostadsområden kommer tomtpriset att grundas på exploateringskostnaden 4. Det kommunala partistödet till i kommunfullmäktige valda partiorganisationer fastställs för år 2014 till totalt 1 093 976 kronor. Grundbidraget till varje sådant parti fastställs till 40 000 kronor. Återstående belopp fördelas på 51 mandat, 15 176 kronor per mandat. 5. Bidraget till Falköpings teaterförening fastställes för 2015 till 225 000 kronor 28
Varumärket Falköping Varumärket Falköping bygger på fyra kärnvärden som stärker vår identitet och identifierar våra unika värden. Megalitkulturen De 5 000-åriga megalitgravarna på Falbygden är unika i världen. Cirka två tredjedelar av Sveriges kända storstensgravar finns samlade här. Visionen är att skapa ett nationellt megalitcenter som visar vårt stolta kulturarv. Platålandskapet Det högt belägna och öppna landskapet bildar tillsammans med platåbergen en karaktäristisk horisontlinje. Mösseberg och Ålleberg erbjuder möjligheter till rekreation sommar som vinter och en milsvid utsikt över bygden. Matkulturen Falbygden har en lång tradition som jordbruksbygd. Tillsammans med lokala entreprenörer och organisationer arbetar vi aktivt med att utveckla närproducerade livsmedel och lokala råvaror. Kommunikationerna Falköping som en strategisk knutpunkt är en del av kommunens själ. Våra goda kommunikationer ger möjligheter för in- och utpendling till arbete och studier i ett stort område. 29