Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Relevanta dokument
Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Designa en personcentrerad miljö

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Trygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad november 2011

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Omvårdnadens grunder och höjder

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Kontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte

Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Närstående i palliativ vård

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Akvarellen. Att öppna ett modernt demensboende och skapa. förändringsprocess. tillit och delaktighet i en större

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Att stiga över tröskeln rapport från en FoU-cirkel

Vårdmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Fem fokusområden fem år framåt

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation.

Artikelöversikt Bilaga 1

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Seminarium om VÅRD I BOSTADEN 10:00 VÅRD I HEMMET - Det egna hemmet rum för vård och omsorg Inga Malmqvist, professor, Inst för Arkitektur, Chalmers

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Nyckelord: Fram- och tillbaka översättning, mätinstrument, fysisk miljö, särskilt boende för äldre

Elev... Kontaktuppgifter... Lärare... Kontaktuppgifter... Medbedömare... Kontaktuppgifter...

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Beskrivning av huvudområdet

KOMPETENSMÅL FÖR OMVÅRDNAD

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Salutogent förhållningssätt

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Palliativ vård - behovet

Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Metoder i omvårdnadsarbete

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Tid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

ehälsa kräver kunskap och engagemang

Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

NOSACQ-50: Ett verktyg för att mäta säkerhetsklimat

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs?

Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning?

Transkript:

Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan och vårdens uppgift är att skapa sådana förutsättningar att hälsa främjas

Vad är god omsorg och omvårdnad? Hälsopromotion Stödja -hälsa och tilltro till sin egenförmåga - anpassningen till en förändrad livssituation såsom sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar

Vårdmiljön är komplex Fysisk och psykosocial dimension - Främja hälsa - leda till vårdskador

Wijk H. 2001 Colour perception in old age, Doctoral thesis Gothenburg University

En personcentrerad vårdmiljö Relationen mellan omgivning, hälsa och omvårdnad

Täppan SDN Kortdala Syfte Att studera effekter av en intervention av den fysiska miljön inom ett äldreboende

Före

Efter

Efter

Efter

Konklusion Ökad Säkerhet Tillfredsställelse Förtroende

Personcentrerad vård ett nytt modeord? Ett grundantagande för en personcentrerad vård är att vi alla är personer som kan råka ut för ohälsa till exempel i form av sjukdom, och att man inte blir sin sjukdom eller sitt symptom

Att reflektera över Vad får dig att känna dig värdefull och betydelsefull? På vilket sätt skulle du kunna överföra det till mötet med de personer med sjukdom och deras närstående som Du möter i Ditt arbete?

Grundlägande principer för en personcentrerad vård - Patientens berättelse - Överenskommen delaktighet/partnerskap - Teamarbete - Dokumentation Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet

Integritet Självbestämmande. Delaktighet i miljöns utformning? Samråd

Att reflektera över Vad skulle vara viktigt för andra att veta om dig om du själv inte kunde uttrycka dig? Hur vill du exempelvis ha det på morgonen? Skulle det vara möjligt att genomföra i vården? Om nej, varför inte?

En personcentrerad miljö Ett tempo som är anpassat till dem som vårdas Gemensam personcentrerad värdegrund Ett klimat som befrämjar sociala relationer Tillgänglig, personlig och professionell vård Gästfrihet att få bjuda på det lilla extra Att känna sig välkommen och delaktig Edvardsson och medf. 2005

Fysiska aspekter i vårdmiljön Rummet kan formges och bidra till praktiska, sociala, kommunikativa och existentiella kvaliteter (Paulsson, J. 2002)

Fysiska aspekter i vårdmiljön Rummet kan formges och bidra till praktiska, sociala, kommunikativa och existentiella kvaliteter (Paulsson, J. 2002) Belysning har konsekvenser för människors livskvalitet (Brunnström et al 2004)

Fysiska aspekter i vårdmiljön Rummet kan formges och bidra till praktiska, sociala, kommunikativa och existentiella kvaliteter (Paulsson, J. 2002) Belysning har konsekvenser för människors livskvalitet (Brunnström et al 2004) Ljud som väcker igenkänning kan stödja minne och välbefinnande. Oljud kan bidra till oro. (Day m.fl. 2000)

Fysiska aspekter i vårdmiljön Rummet kan formges och bidra till praktiska, sociala, kommunikativa och existentiella kvaliteter (Paulsson, J. 2002) Belysning har konsekvenser för människors livskvalitet (Brunnström et al 2004) Ljud som väcker igenkänning kan stödja minne och välbefinnande. Oljud kan bidra till oro. (Day m.fl. 2000) Lukter aktiverar minnet, påverkar sinnesstämning, spelar stor roll för smakupplevelser, aptit, känslor och minnesaktiveringar (McCloskey 2004).

Fysiska aspekter i vårdmiljön Rummet kan formges och bidra till praktiska, sociala, kommunikativa och existentiella kvaliteter (Paulsson, J. 2002) Belysning har konsekvenser för människors livskvalitet (Brunnström et al 2004) Ljud som väcker igenkänning kan stödja minne och välbefinnande. Oljud kan bidra till oro. (Day m.fl. 2000) Lukter aktiverar minnet, påverkar sinnesstämning, spelar stor roll för smakupplevelser, aptit, känslor och minnesaktiveringar (McCloskey 2004). Färgsättning kan stödja igenkänning och orientering (Wijk 2001)

Geriatrik Sahlgrenska

Color

Fysiska aspekter i vårdmiljön Rummet kan formges och bidra till praktiska, sociala, kommunikativa och existentiella kvaliteter (Paulsson, J. 2002) Belysning har konsekvenser för människors livskvalitet (Brunnström et al 2004) Ljud som väcker igenkänning kan stödja minne och välbefinnande. Oljud kan bidra till oro. (Day m.fl. 2000) Lukter aktiverar minnet, påverkar sinnesstämning, spelar stor roll för smakupplevelser, aptit, känslor och minnesaktiveringar (McCloskey 2004). Färgsättning kan stödja igenkänning och orientering (Wijk 2001) Sällskapsdjur har positivt inflytande på fysiskt och psykiskt hälsoläge, stressreduktion, återhämtning (Norling I. 2001)

Fysiska aspekter i vårdmiljön Rummet kan formges och bidra till praktiska, sociala, kommunikativa och existentiella kvaliteter (Paulsson, J. 2002) Belysning har konsekvenser för människors livskvalitet (Brunnström et al 2004) Ljud som väcker igenkänning kan stödja minne och välbefinnande. Oljud kan bidra till oro. (Day m.fl. 2000) Lukter aktiverar minnet, påverkar sinnesstämning, spelar stor roll för smakupplevelser, aptit, känslor och minnesaktiveringar (McCloskey 2004). Färgsättning kan stödja igenkänning och orientering (Wijk 2001) Sällskapsdjur har positivt inflytande på fysiskt och psykiskt hälsoläge, stressreduktion, återhämtning (Norling I. 2001) Utomhusvistelser viktigt för hälsa och välbefinnande (Bengtsson, A. 2003)

Forskningen visar att Återhämtning från Återhämtning från stress informationsbelastning Reflektion Aktiviteter

Fundera över hur patienter och personal är klädda där du arbetar/studerar Vad betyder detta för interaktionen och upplevelserna tror du?

En god vårdmiljö beaktar alla delar Värdegrund/vårdfilosofi Fysisk miljö Varande och görande

Studier kring Instrument- och metodutveckling för mätning av den fysiska kvalitén på särskilda boenden i relation till livskvalitet Nordin,S.,Elf, M., McKee, K.,Wijk, H. Assessing the physical environment of older people s residential care facilities: the development of the Swedish version of Sheffield Care Environment Assessment Matrix (S-SCEAM). BMC Health Service Research, In press

Sheffield Care Environment Assessment Matrix (SCEAM) Location Outside spaces Form & circulation spaces Day spaces Bathrooms & toilets Private rooms Staff spaces Safety & health (66) Support for physical disability (55) Comfort of indoor environment (39) Support for cognitive impairment (26) Awareness of outside world (33) Normalness & authenticity (32) Privacy (47) Personalisation (20) Choice & control (25) Community (20) Provision for staff (7)

Studier kring Personcentrering inom patientsäkerhet för sköra äldre på akutsjukhus inom slutenvård Ulin, K., Henoch, I., Lepp, M., Fröst, P., Wijk, H.

Studier kring Vårdmiljöns betydelse för gott åldrande Falk H., Wijk H., Persson L-O., Falk, K. (2013) A sense of home in residential care. Scandinavian Journal of Caring Science 27 (4)

Arbeta med ständiga förbättringar Lär Planera Studera Gör

Tack!