Bilagor till Kommunfullmäktiges i Lund protokoll 2011 Nr 52-68 KOMMUNFULLMÄKTIGES I LUND SAMMANTRÄDE DEN 26 MAJ 2011
Kommunfullmäktige Kungörelse 1 (2) 2011-05-26 KUNGÖRELSE Kommunfullmäktige i Lund sammanträder i Stadshallen torsdagen den 26 maj 2011 kl. 17.00. Sammanträdet inleds med att kulturchef Torsten Schenlaer informerar om Sommarlund. Följande ärenden ska behandlas: 1. Anmälningar bilaga 2. Tomas Avenborgs (M) avsägelse av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige. bilaga 52, sid 1 3. Regionalt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetståg i Skåne bilaga 53, sid 3 4. Hemställan från VA SYD om godkännande av ändringar av styrdokument och organisation för VA SYD med anledning av Eslövs kommuns inträde som medlemskommun bilaga 54, sid 31 5. Servicenämnden avseende utökning av kostnadsram för om- och tillbyggnad av Lund Innerstaden 3:32, Högevallsbadet bilaga 55, sid 109 6. Översyn av biljetter och taxa för Lund Stadsbuss bilaga 56, sid 117 Motioner 7. Anders Almgrens (S) motion Samverkan för Lunds framtid! bilaga 57, sid 141 8. Nita Lorimers (V) samt Daniel Stolts (V) motion Lund som fristad för författare, kompositörer eller bildkonstnärer bilaga 58, sid 179 Medborgarförslag 9. Ulf Berggrens medborgarförslag angående flyttning av biblioteket På Väster till Folkparksbyggnaden (bordlagt ärende) bilaga 59, sid 195 10. Ulf Berggrens medborgarförslag angående införandet av ett Speakers Corner (bordlagt ärende) bilaga 60, sid 199 Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget 7 046-35 50 00 046-15 22 03 www.lund.se/kommunfullmäktige lunds.kommun@lund.se 221 00 Lund
Kungörelse 2 (2) 2011-05-26 11. Kjell Jonssons medborgarförslag angående spårvägslinje i Lund (bordlagt ärende) bilaga 61, sid 203 12. Gunnar Graumanns medborgarförslag Lunds fulaste plats bilaga 62, sid 207 13. Sven Perups medborgarförslag angående byte av namnet Lunds kommun till Lund stad bilaga 63, sid 213 14. Fredrik Hagbergs medborgarförslag Ge Lunds ungdomar möjligheten att delta i projektet SkåneFolk Youth Ensemble bilaga 64, sid 229 15. Magnus Nordahls medborgarförslag Ge Lunds ungdomar möjligheten att delta i projektet SkåneFolk Youth Ensemble bilaga 65, sid 235 16. Christina Lundstedts medborgarförslag Klostergårdsskolans fotbollsplan måste renoveras bilaga 66, sid 239 17. Bengt Kolbens medborgarförslag angående anläggande av damm i Bäckparken Veberöd samt nertagning av träd bilaga 67, sid 243 18. Ulf Berggrens medborgarförslag plaskdammar inklusive vatten bilaga 68, sid 251 Kommunfullmäktige kommer ca kl. 20.00 att hålla högst en timmes debatt för interpellationer och eventuellt inkomna enkla frågor. Lund den 16 maj 2011 Annika Annerby Jansson Ordförande Kommunfullmäktige i Lund Sammanträdet sänds i Lunds lokal-tv i samarbete med Lunds student-tv, STEVE, samt via Internet. Kungörelser och protokoll publiceras på www.lund.se/kommunfullmaktige
Förteckning över anmälningar till kommunfullmäktiges sammanträde den 26 maj 2011 Förvaltningsrätten i Malmös domslut att avslå överklagandet av Lunds kommuns beslut den 17 juni 2010 och den 18 juni 2010. Dnr KS 2009/0461 Handlingarna finns tillgängliga på kommunkontoret, Stortorget 7, Lund
Sidan 1 Bilaga 52
Sidan 2
Lunds kommun Sidan 3 Sammanträdesprotokoll 1 Bilaga 53 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2011-05-04 165 Regionalt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetståg i Skåne Dnr KS 2011/0347 Sammanfattning Region Skåne önskar att i partnerskap med Malmö stad, Lunds kommun, Helsingborgs stad och Skåne NO genomföra ett gemensamt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetstågsystemets lösningar i Skåne. Projektet är ett utredningsprojekt bestående av flera delmoment, till vilka det kopplas en dialog och förankringsprocess med kommunerna och andra aktörer i Skåne. Arbetet är i stor utsträckning ett regionalt arbete tillsammans med huvudaktörerna i frågan. Syftet är att skapa beredskap i Skåne inför kommande statliga utredningar och att skapa konsensus kring förutsättningar och lösningar för ett eventuellt framtida höghastighetstågsystem i Skåne. Arbetet skall också kunna utgöra underlag för mer detaljerade studier på lokal nivå. För arbetet föreslås anställas en projektledare och att medel avsätts för en utredningsbudget. Parterna har tillsammans arbetat fram ett program för arbetet. Partnerskapet stadfästs via ett samverkansavtal. Beslutsunderlag Regionala tillväxtnämndens skrivelse, version 3, 2011-03-28 Samverkansavtal - Avtal för gemensamt regionalt utrednings- och dialogprojekt kring höghastighetståg i Skåne, 2011-04-20, Arbetsprogram Höghastighetståg i Skåne konsekvenser för infrastruktur, trafik och samhällsutveckling. Förslag till arbetsprogram, version 10 2010-12- 10, Region Skånes beslut i Regionala tillväxtnämnden 2011-01-28. Kommunkontorets tjänsteskrivelse 2011-04-19. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna föreliggande förslag till avtal för gemensamt regionalt utrednings- och dialogprojekt kring höghastighetståg i Skåne, att genom ökad upplåning anvisa 250 000 kr, till utredning av höghastighetståg i Skåne, att bemyndiga kommunstyrelsen att göra erforderliga justeringar av icke principiell beskaffenhet, under förutsättning av fullmäktiges beslut enligt ovan, besluta att uppdra åt kommunstyrelsens arbetsutskott att utse politisk representation till den politiska samverkansgruppen, Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Sidan 4 Sammanträdesprotokoll 2 Bilaga 53 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2011-05-04 samt att uppdra till kommundirektören att utse representation till den gemensamma tjänstemannagruppen. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige KSAU Akten Justerare Utdragsbestyrkande
Kommunkontoret Sidan 5 Bilaga 53Tjänsteskrivelse 1 (4) Utvecklingsavdelningen 2011-04-19 Gunnel Dymling 046-35 53 67 gunnel.dymling@lund.se Kommunstyrelsen Region Skånes förslag till samarbetsavtal mm, rörande utrednings - och dialogarbete kring höghastighetståg Dnr: Ks 2011/0347 Sammanfattning Region Skåne önskar att i partnerskap med Malmö stad, Lunds kommun, Helsingborgs stad och Skåne NO genomföra ett gemensamt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetstågsystemets lösningar i Skåne. Projektet är ett utredningsprojekt bestående av flera delmoment, till vilka det kopplas en dialog och förankringsprocess med kommunerna och andra aktörer i Skåne. Arbetet är i stor utsträckning ett regionalt arbete tillsammans med huvudaktörerna i frågan. Syftet är att skapa beredskap i Skåne inför kommande statliga utredningar och att skapa konsensus kring förutsättningar och lösningar för ett eventuellt framtida höghastighetstågsystem i Skåne. Arbetet skall också kunna utgöra underlag för mer detaljerade studier på lokal nivå. För arbetet föreslås anställas en projektledare och att medel avsätts för en utredningsbudget. Parterna har tillsammans arbetat fram ett program för arbetet. Partnerskapet stadfästs via ett samverkansavtal. Beslutsunderlag Regionala tillväxtnämndens skrivelse, version 3, 2011-03-28 Samverkansavtal - Avtal för gemensamt regionalt utrednings- och dialogprojekt kring höghastighetståg i Skåne, 2011-04-20, Arbetsprogram Höghastighetståg i Skåne konsekvenser för infrastruktur, trafik och samhällsutveckling. Förslag till arbetsprogram, version 10 2010-12-10, Region Skånes beslut i Regionala tillväxtnämnden 2011-01-28. Ärendet Region Skåne önskar att i partnerskap med Malmö stad, Lunds kommun, Helsingborgs stad och Skåne NO genomföra ett gemensamt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetstågsystemets lösningar i Skåne. Bakgrund Den statliga utredningen, Höghastighetsbanor - ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74) konkluderar att en satsning på höghastighetståg är viktigt för Sverige, för att få en större arbetsmarknad och en större konkurrenskraft. Utredaren Gunnar Malm föreslår en bansträckning längs väg E4 från Jönköping till Markaryd. Därifrån föreslås dels en fortsättning längs väg E4 till Helsingborg, med en möjlig koppling \\application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\fredrik Administrativa avd\blå boken\blå boken 20110526\Regionalt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetståg i Skåne\1 KK tjskr 110419.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Stortorget 7, Rådhuset 046-355000 046-152203 www.lund.se lunds.kommun@lund.se 221 00 Lund
Sidan 6 Bilaga 53Tjänsteskrivelse 2 (4) 2011-03-17 till en framtida fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør, med ett externt stationsläge i Helsingborg och vidare på ny bana utmed E6 mot Malmö, samt även en ny bana mot Hässleholm och anslutning till Södra stambanan. Förslaget förutsätter att Södra stambanan kompletteras med fler spår av hög standard. Det är inte givet att sträckningarna söder om Helsingborg respektive Hässleholm ska byggas enbart för höghastighetståg. Utvecklingen av tågtrafiken i Öresundsregionen kräver ökad kapacitet på dessa sträckor oavsett höghastighetståg. Det yttrande som Region Skåne lämnat på denna utredning betyder ett visst avsteg från förslaget. Man betonar att utbyggnaden är en viktig satsning och att den bör byggas i E4-stråket från Jönköping till Markaryd. I en första etapp bör också sträckan Markaryd-Hässleholm-Malmö byggas för att snabbt kunna nå Köpenhamns flygplats. I nästa etapp byggs sträckan Markaryd-Helsingborg, som via en ny tunnel under Tågaborg ansluter till Knutpunkten och en fast förbindelse Helsingborg - Helsingør. Det nationella utredningsarbetet kring höghastighetståg är för tillfället vilande, men kan eventuellt starta upp igen redan under 2011. Det finns nu möjligheter att hinna genomföra ett konsensusarbete i Skåne, så att Region Skåne och kommuner är väl förberedda när staten tar nya utredningsinitiativ och då kan lämna en sammanhållen syn på behoven för Skåne. Om det finns en Skånsk enighet om utbyggnadsstrategin underlättas också planeringsprocessen. Projektet Projektet som föreslås är ett utredningsprojekt bestående av flera delmoment, till vilka det kopplas en dialog och förankringsprocess med kommunerna och andra aktörer i Skåne. Arbetet är i stor utsträckning ett regionalt arbete tillsammans med huvudaktörerna i frågan. Syftet är att skapa beredskap i Skåne inför kommande statliga utredningar och att skapa konsensus kring förutsättningar och lösningar för ett eventuellt framtida höghastighetstågsystem i Skåne. Med utgångspunkt i Region Skånes yttrande måste möjligheter och problem med olika lösningar studeras vidare. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är den Skånska samhällsstrukturen, hur resbehoven ser ut idag och i framtiden, genomlysning av viktiga stationslägen, hur lösningen samverkar med övrig persontågstrafik och gods, kopplingen till Köpenhamns flygplats och förbindelser mot kontinenten via Danmark. Under slutet av 2010 har innehåll och syfte med ett gemensamt utredningsarbete diskuterats mellan Region Skåne, Malmö stad, Lunds kommun, Helsingborgs stad och Skåne NO. Dessa parter har bedömts utgöra huvudintressenter för utredningsarbete. Det finns en vilja att genomföra arbetet enligt arbetsprogrammet och en syn om att det är av vikt \\Application87.lund.se\lundhome$\FCN5757\HOME\Dokument\Fredrik Administrativa avd\blå boken\blå boken 20110526\Regionalt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetståg i Skåne\1 KK tjskr 110419.doc
Sidan 7 Bilaga 53Tjänsteskrivelse 3 (4) 2011-03-17 att Skåne formerar sig i frågan. Inriktningen är att utredningsprogrammet skall öka kunskapen och skapa konsensus mellan Skånes kommuner och andra aktörer i Skåne om förutsättningar och lösningar för ett eventuellt framtida höghastighetstågsystem. Vidare skall det skapa beredskap inför nästa utredningsinitiativ på nationell nivå och utgöra underlag för mer detaljerade studier på lokal nivå. Arbetsprogrammet delas i ett antal huvuddelar, som i huvudsak bör genomföras sekventiellt. De analyser som gjorts inom IBU-projektet kan utgöra en av utgångspunkterna för analyserna. Utredningsarbetet genomförs med ett stort inslag av dialog, på såväl tjänstemanna som politisk nivå. En del utredningsinsatser genomförs tillsammans med ESS MAXIV TITAprojektets delprojekt TA1. Resultat från Stambanan.coms studie av fyrspårsutbyggnad mellan Lund och Hässleholm beaktas. För arbetet anställs en projektledare och medel avsätts för en utredningsbudget. Partnerskapet stadfästs via ett samverkansavtal och utredningsarbetet styrs av partnerskapet. Projektledning tillsätts av Region Skåne. Projektledningen sörjer för en dialogprocess via seminarier och möten med kommunerna i Skåne och andra berörda intressenter. Uppskattade kostnader för projektledning och utredningsinsatser på konsultbasis: Externa utredningskostnader, ca 1 400 000 kronor Projektledning, ca 600 000 kronor Totalsumma 2 000 000 kronor Till detta kommer egna insatser inom partnerskapet och deltagande från tjänstemän och politiker. Kostnadsfördelning: Region Skåne Malmö Lund Helsingborg Skåne Nordost Totalsumma 1 000 000 kronor 250 000 kronor 250 000 kronor 250 000 kronor 250 000 kronor 2 000 000 kronor Under projekttiden håller tjänstemannaarbetsgruppen ca 10 möten. Ett första möte i den politiska samverkansgruppen planeras före halvårsskiftet 2011 och ett andra hösten 2011. I början av 2012 planeras ett slutligt seminarium till vilket bland annat samtliga kommuner i Skåne inbjuds att delta. Till projektet knyts också en referensgrupp med representanter från bland annat skånska kommuner, Trafikverket, Länsstyrelsen och Öresundskommittén. \\Application87.lund.se\lundhome$\FCN5757\HOME\Dokument\Fredrik Administrativa avd\blå boken\blå boken 20110526\Regionalt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetståg i Skåne\1 KK tjskr 110419.doc
Sidan 8 Bilaga 53Tjänsteskrivelse 4 (4) 2011-03-17 Regionala tillväxtnämnden i Region Skåne har fattat beslut att starta arbetet och att anställa en projektledare. Övriga parter uppmanas att utse representanter till arbetsgruppen och till den politiska samverkansgruppen. Region Skåne önskar att parterna formellt ansluter sig till projektet genom att: Underteckna samarbetsavtalet Utse två representanter till arbetsgruppen Utse politisk representation (en ordinarie och en ersättare) till den politiska samverkansgruppen för projektet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna föreliggande förslag till avtal för gemensamt regionalt utrednings- och dialogprojekt kring höghastighetståg i Skåne, att genom ökad upplåning anvisa 250 000 kr, till utredning av höghastighetståg i Skåne, Under förutsättning av fullmäktiges beslut enligt ovan, föreslås kommunstyrelsen besluta att utse politisk representation till den politiska samverkansgruppen, samt att uppdra till kommundirektören att utse representation till den gemensamma tjänstemannagruppen. Kommunkontoret Jan-Inge Ahlfridh Kommundirektör Britt Steiner Tf planeringschef \\Application87.lund.se\lundhome$\FCN5757\HOME\Dokument\Fredrik Administrativa avd\blå boken\blå boken 20110526\Regionalt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetståg i Skåne\1 KK tjskr 110419.doc
Regionala tillväxtnämnden Sidan 9 Bilaga 53 Lars Brümmer 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se BREV Datum 2011-03-28 Version 3 1 (4) Malmö stad Lunds kommun Helsingborgs stad Skåne NO Regionalt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetståg Inledning Region Skåne önskar att i partnerskap med Malmö stad, Lunds kommun, Helsingborgs stad och Skåne NO genomföra ett gemensamt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetstågsystemets lösningar i Skåne. Projektet är ett utredningsprojekt bestående av flera delmoment, till vilka det kopplas en dialog och förankringsprocess med kommunerna och andra aktörer i Skåne. Arbetet är i stor utsträckning ett regionalt arbete tillsammans med huvudaktörerna i frågan. Syftet är att skapa beredskap i Skåne inför kommande statliga utredningar och att skapa konsensus kring förutsättningar och lösningar för ett eventuellt framtida höghastighetstågsystem i Skåne. Arbetet skall också kunna utgöra underlag för mer detaljerade studier på lokal nivå. Bakgrund Den statliga utredningen, Höghastighetsbanor - ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74) konkluderar att en satsning på höghastighetståg är viktigt för Sverige, för att få en större arbetsmarknad och en större konkurrenskraft. Med nya dubbelspår för höghastighetståg mellan storstäderna kortas restiderna samtidigt som kapaciteten i hela tågsystemet ökar dramatiskt för såväl de snabba förbindelserna mellan storstadsområdena, som för regionaltågstrafik och godstrafik. Utredningen visar på ett litet men ändå positivt samhällsekonomiskt överskott för satsningen. Utredaren Gunnar Malm föreslår en bansträckning längs väg E4 Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon (växel): 044-13 30 00 Fax: +46 44 309 3390 Internet: www.skane.se
Sidan 10 Datum 2011-03-28 2 (4) Bilaga 53 från Jönköping till Markaryd. Därifrån föreslås dels en fortsättning längs väg E4 till Helsingborg, med en möjlig koppling till en framtida fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør, med ett externt stationsläge i Helsingborg och vidare på ny bana utmed E6 mot Malmö, samt även en ny bana mot Hässleholm och anslutning till Södra stambanan. Förslaget förutsätter att Södra stambanan kompletteras med fler spår av hög standard. Det är inte givet att sträckningarna söder om Helsingborg respektive Hässleholm ska byggas enbart för höghastighetståg. Utvecklingen av tågtrafiken i Öresundsregionen kräver ökad kapacitet på dessa sträckor oavsett höghastighetståg. Det yttrande som Region Skåne lämnat på denna utredning betyder ett visst avsteg från förslaget. Man betonar att utbyggnaden är en viktig satsning och att den bör byggas i E4-stråket från Jönköping till Markaryd. I en första etapp bör också sträckan Markaryd-Hässleholm-Malmö byggas för att snabbt kunna nå Köpenhamns flygplats. I nästa etapp byggs sträckan Markaryd-Helsingborg, som via en ny tunnel under Tågaborg ansluter till Knutpunkten och en fast förbindelse Helsingborg - Helsingør. Det är mycket viktigt att Region Skåne och kommunerna i Skåne har en gemensam ståndpunkt kring lösningarna i Skåne. Det nationella utredningsarbetet kring höghastighetståg är för tillfället vilande, men kan eventuellt starta upp igen redan under 2011. Många kommuner i Sverige har kommit långt i arbetet kring bland annat stationslösningar och samhällsplanering, och kan visa på en större beredskap än Skånska kommuner. Detta arbete måste påbörjas i Skåne, så att när vi involveras i ett statligt utredningsarbete, har en klar gemensam ståndpunkt och därmed bättre möjligheter att påverka och vinna gehör. Det finns nu goda möjligheter att hinna genomföra ett konsensusarbete i Skåne, så att Region Skåne och kommuner är väl förberedda när staten tar nya utredningsinitiativ och då kan lämna en sammanhållen syn på behoven för Skåne. Om det finns en Skånsk enighet om utbyggnadsstrategin underlättas också planeringsprocessen. Projektet Med utgångspunkt i Region Skånes yttrande måste möjligheter och problem med olika lösningar studeras vidare. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är den Skånska samhällsstrukturen, hur resbehoven ser ut idag och i framtiden, genomlysning av viktiga stationslägen, hur lösningen samverkar med övrig persontågstrafik och gods, kopplingen till Köpenhamns flygplats och förbindelser mot kontinenten via Danmark. Under slutet av 2010 har innehåll och syfte med ett gemensamt utredningsarbete diskuterats mellan Region Skåne, Malmö stad, Lunds kommun, Helsingborgs stad och Skåne NO. Dessa parter har bedömts Region Skåne Version 3 Regionala tillväxtnämnden
Sidan 11 Datum 2011-03-28 3 (4) Bilaga 53 utgöra huvudintressenter för utredningsarbete. Det finns en vilja att genomföra arbetet enligt arbetsprogrammet och en syn om att det är av vikt att Skåne formerar sig i frågan. Inriktningen är att utredningsprogrammet skall öka kunskapen och skapa konsensus mellan Skånes kommuner och andra aktörer i Skåne om förutsättningar och lösningar för ett eventuellt framtida höghastighetstågsystem. Vidare skall det skapa beredskap inför nästa utredningsinitiativ på nationell nivå och utgöra underlag för mer detaljerade studier på lokal nivå. Arbetsprogrammet delas i ett antal huvuddelar, som i huvudsak bör genomföras sekventiellt. De analyser som gjorts inom IBU-projektet kan utgöra en av utgångspunkterna för analyserna. Utredningsarbetet genomförs med ett stort inslag av dialog, på såväl tjänstemanna som politisk nivå. En del utredningsinsatser genomförs tillsammans med ESS MAXIV TITAprojektets delprojekt TA1. Resultat från Stambanan.coms studie av fyrspårsutbyggnad mellan Lund och Hässleholm beaktas. För arbetet anställs en projektledare och medel avsätts för en utredningsbudget. Partnerskapet stadfästs via ett samverkansavtal och utredningsarbetet styrs av partnerskapet. Projektledning tillsätts av Region Skåne. Projektledningen sörjer för en dialogprocess via seminarier och möten med kommunerna i Skåne och andra berörda intressenter. Uppskattade kostnader för projektledning och utredningsinsatser på konsultbasis: Externa utredningskostnader, ca 1 400 000 kronor Projektledning, ca 600 000 kronor Totalsumma 2 000 000 kronor Till detta kommer egna insatser inom partnerskapet och deltagande från tjänstemän och politiker. Kostnadsfördelning: Region Skåne Malmö Lund Helsingborg Skåne Nordost Totalsumma 1 000 000 kronor 250 000 kronor 250 000 kronor 250 000 kronor 250 000 kronor 2 000 000 kronor Under projekttiden håller tjänstemannaarbetsgruppen ca 10 möten. Ett första möte i den politiska samverkansgruppen planeras före halvårsskiftet 2011 och ett andra hösten 2011. I början av 2012 planeras ett slutligt seminarium till vilket bla samtliga kommuner i Skåne inbjuds att delta. Till projektet knyts också en referensgrupp med representanter från bla Skånska kommuner, Trafikverket, Länsstyrelsen och Öresundskommittén. Region Skåne Version 3 Regionala tillväxtnämnden
Sidan 12 Datum 2011-03-28 4 (4) Bilaga 53 Regionala tillväxtnämnden i Region Skåne har fattat beslut att starta arbetet och att anställa en projektledare. Övriga parter uppmanas att utse representanter till arbetsgruppen och till den politiska samverkansgruppen. Region Skåne önskar att parterna formellt ansluter sig till projektet genom att: Underteckna samarbetsavtalet Utse representant till arbetsgruppen Utse politisk representation till den politiska samverkansgruppen för projektet. Med vänlig hälsning Pontus Lindberg Bilagor: Avtal - Avtal för gemensamt regionalt utrednings- och dialogprojekt kring höghastighetståg i Skåne, 2011-03-28 Arbetsprogram - Höghastighetståg i Skåne konsekvenser för infrastruktur, trafik och samhällsutveckling. Förslag till arbetsprogram, version 10 daterat 2010-12-10. Region Skånes beslut i Regionala tillväxtnämnden 2011-01-28 Region Skåne Version 3 Regionala tillväxtnämnden
Sidan 13 Bilaga 53 2011-04-20 Avtal för gemensamt regionalt utrednings- och dialogprojekt kring höghastighetståg i Skåne Avtalsparter Mellan Region Skåne, Malmö stad, Lunds kommun, Helsingborgs stad och Skåne NO, i det följande benämnda Partnerskapet, har följande avtal träffats för gemensam utredning och dialog kring framtida höghastighetstågsystem i Skåne, i det följande benämnt Projektet,. Bakgrund Region Skåne startar i partnerskap med Malmö, Lund, Helsingborg och Skåne NO ett gemensamt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetstågsystemets lösningar i Skåne. Projektet är ett utredningsprojekt bestående av flera delmoment, till vilka det kopplas en dialog och förankringsprocess med kommunerna och andra aktörer i Skåne. Arbetet är i stor utsträckning ett regionalt arbete tillsammans med huvudaktörerna i frågan. Syftet är att skapa beredskap i Skåne inför kommande statliga utredningar och att skapa konsensus kring en framtida höghastighetstågsatsning i Skåne. För Projektet anställs en projektledare och medel avsätts för en utredningsbudget. Parterna har tillsammans arbetat fram ett program för Projektet. Projektet stadfästs av Partnerskapet via detta samverkansavtal. Projektet Projektet genomförs i enlighet med det framtagna arbetsprogrammet Höghastighetståg i Skåne konsekvenser för infrastruktur, trafik och samhällsutveckling. Förslag till arbetsprogram, daterat 2010-12-10 (se bilaga). Utredningsarbetet styrs och följs av Partnerskapet. Projektledning tillsätts av Region Skåne. Via referensgrupp och andra möten skapas en dialog kring frågorna med samtliga kommuner och aktörer i Skåne. Utredningen omfattar följande delar 1. Samhällsutbyggnad och marknadsanalys. Beskriva resande och huvudorter i systemet. 2. Stationer för höghastighetståg. Möjliga stationslägen, kapacitetssituation och analys av eventuella externt placerade stationslägen. 3. Den regionala persontågstrafiken, vilka framtida spårbehov den har och hur detta samspelar med övrig trafik.
Sidan 14 Bilaga 53 4. Utvecklingen av godstrafiken och hur den samspelar med höghastighetstrafiken och annan persontrafik. 5. Ny järnvägsinfrastruktur samlad bedömning av framtida möjliga systemen. Kostnader, nyttor, miljöpåverkan och finansiering. Arbetet följer det gemensamt framtagna arbetsprogrammet. Parterna är skyldiga att lojalt verka för att Projektet genomförs på avsett vis. Ekonomiska konsekvenser och finansiering För genomförandet att Projektet har följande kostnader för utredningsinsatser på konsultbasis uppskattats: Delprojekt 1. 1 manmånad, 100 000 kronor Delprojekt 2. 4 manmånader, 400 000 kronor Delprojekt 3. 2 manmånader, 200 000 kronor Delprojekt 4. 2 manmånader, 200 000 kronor Delprojekt 5. 3 manmånader, 300 000 kronor Oförutsett 200 000 kronor Summa 1 400 000 För genomförandet att Projektet har följande kostnader för projektledning uppskattats: 600 000 kronor Totalsumma 2 000 000 kronor Total uppskattad kostnad för projektledning och delstudier ca 2 000 000 kronor. Utöver detta tillkommer interna kostnader för respektive part för deltagande från tjänstemän och politiker. Projektets kostnader fördelas enligt följande: Region Skåne 1 000 000 kronor Malmö 250 000 kronor Lund 250 000 kronor Helsingborg 250 000 kronor Skåne Nordost 250 000 kronor Totalsumma 2 000 000 kronor Region Skåne fakturerar respektive kommun det avtalade beloppet under 2011, såvida inget annat överenskommes. Region Skåne håller samman utredningsarbetet och upphandlar nödvändiga externa tjänster. I de fall någon annan part inom Partnerskapet genomför upphandling och belastas med externa kostnader, görs en kostnadsfördelning så att ovanstående fördelning uppnås senast vid Projektets slutförande. Gemensam tjänstemannagrupp Arbetet leds av projektledningen och den gemensamma tjänstemannagruppen. Kostnader som skall belasta Projektet, såsom tex
Sidan 15 Bilaga 53 upphandling av externa utredningar, diskuteras och beslutas i den gemensamma tjänstemannagruppen. I den gemensamma tjänstemannagruppen fattas beslut i enighet. Varje part utser representanter till den gemensamma tjänstemannagruppen. Ersättare skall träda in då ordinarie representant är förhindrad. Ytterligare representanter från partnerskapet kan adjungeras vid behov. Politiska samverkansgruppen Frågor av principiell art, avsteg från arbetsprogrammet och frågor där arbetsgruppen inte är enig lyfts för hantering i den politiska samverkansgruppen. Region Skåne är ordförande i den politiska samverkansgruppen. Den politiska samverkansgruppen tar beslut rörande framdriften av Projektet och om förändringar av arbetsprogrammet för Projektet. I övrigt fattas politiska beslut av respektive organisation. I den politiska samverkansgruppen sker dialog, information och rådgörande kring politiska beslut, som kommer att fattas i respektive politisk församling. Varje part utser minst två representanter för den politiska samverkansgruppen. Ersättare skall träda in då ordinarie representant är förhindrad. Ytterligare representanter kan adjungeras vid behov. Organisation Projektledningen anställs av Region Skåne. Projektledningen ansvarar för framdriften av projektet i enlighet med arbetsprogrammet. Den gemensamma tjänstemannagruppen styr projektledningens arbete. En referensgrupp kopplas till projektet via den gemensamma tjänstemannagruppen. Den politiska samverkansgruppen styr arbetet på en övergripande nivå via beslut i frågor av principiell art. Politisk samverkansgrupp Gemensam tjänstemannagrupp Referensgrupp Projektledning Delprojekt 1 Delprojekt 2 Delprojekt 3 Delprojekt 4 Delprojekt 5 Marknadsanalys Stationer Regionaltåg Godstrafik Infrastruktur och trafiksystem
Sidan 16 Bilaga 53 Tider Projektet avses vara slutfört till 2012-02-28. Villkor Detta avtal gäller endast under förutsättning att avtalet godkänns av Malmö stad, Lunds kommun, Helsingborgs stad, Skåne NO och Region Skåne. Bilagor Arbetsprogram Höghastighetståg i Skåne konsekvenser för infrastruktur, trafik och samhällsutveckling. Förslag till arbetsprogram, version 10 daterat 2010-12-10.
Sidan 17 Bilaga 53 Pontus Lindberg Region Skåne Anders Rubin Malmö Stad Mats Helmfrid Lunds kommun Peter Danielsson Helsingborgs stad Urban W Skåne NO
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Sidan 18 Bilaga 53 Lars Brümmer, Lennart Serder 044-309 32 03, 040-675 32 42 lars.brummer@skane.se, lennart.serder@skane.se PM Datum 2010-12-10 Version 10 1 (2) Höghastighetståg i Skåne konsekvenser för infrastruktur, trafik och samhällsutveckling. Förslag till arbetsprogram Detta arbetsprogram har tagits fram av Region Skåne i dialog med tjänstemän från Malmö Stad, Lunds kommun, Helsingborgs stad och Skåne NO. Avstämning och utbyte av information har också skett med Trafikverket. Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon (växel): 044-13 30 00 Fax: +46 44 309 3390 Internet: www.skane.se
Sidan 19 Datum 2010-12-10 2 (2) Bilaga 53 Region Skåne Version 10 Koncernkontoret
Sidan 20 Bilaga 53 Höghastighetståg i Skåne konsekvenser för infrastruktur, trafik och samhällsutveckling Förslag till arbetsprogram 2010-12-10 Bakgrund Höghastighetstågutredningen 2009 - Gunnar Malms utredning Den statliga utredningen, Höghastighetsbanor - ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74) konkluderar att en satsning på ett höghastighetstågsystem är viktigt för Sverige, för att få en större arbetsmarknad och en större konkurrenskraft. Med nya dubbelspår för höghastighetståg mellan storstäderna kortas restiderna samtidigt som kapaciteten i hela tågsystemet ökar dramatiskt för såväl de snabba förbindelserna mellan storstadsområdena, som för regionaltågstrafik och godstrafik. Utredningen visar på ett litet men ändå positivt samhällsekonomiskt överskott för satsningen. Utredaren Gunnar Malm föreslår en bansträckning längs väg E4 från Jönköping till Markaryd. Därifrån föreslås dels en fortsättning längs väg E4 till Helsingborg, med en möjlig koppling till en framtida fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør, med ett externt stationsläge i Helsingborg och vidare på ny bana utmed E6 mot Malmö, samt även en ny bana mot Hässleholm och anslutning till Södra stambanan. Förslaget innehåller ny bana utmed E6 mellan Helsingborg och Åkarp och förutsätter att Södra stambanan kompletteras med fler spår av hög standard. Det är inte givet att sträckningarna söder om Helsingborg respektive Hässleholm ska byggas enbart för höghastighetståg. Utvecklingen av tågtrafiken i Öresundsregionen kräver ökad kapacitet på dessa sträckor oavsett höghastighetståg. 1
Sidan 21 Bilaga 53 Skånes inställning Det yttrande som Region Skåne lämnat på denna utredning betyder ett visst avsteg från förslaget. Man betonar att utbyggnaden är en viktig satsning och att den bör byggas i E4- stråket från Jönköping till Markaryd. I en första etapp bör också sträckan Markaryd- Hässleholm-Malmö byggas för att snabbt kunna nå Kastrup. I nästa etapp byggs sträckan Markaryd-Helsingborg med anslutning till Knutpunkten via en ny Tågaborgstunnel och en fast förbindelse Helsingborg-Helsingør. Detta ger framtida möjligheter att ha två leder över Öresund för höghastighetstågen. Denna utbyggnadsfilosofi är förankrad i de skånska kommunerna. Möjligheter och problem med de föreslagna sträckorna och de ytterligare alternativ som studerats i Gunnar Malms utredning och som bygger på E4-stråket mellan Jönköping och Markaryd måste studeras vidare. Samtliga dessa bör också undersökas närmre vad avser deras påverkan på samhällsstrukturen i Skåne och möjligheterna till utnyttjande av dessa banor i förhållande till den övriga spårinfrastrukturen, men med fokus på den lösning som de skånska kommunerna står bakom. Detta föregås av en marknadsanalys, tillgänglighetsanalyser, genomlysning av viktiga stationslägen och restidsmål. Grundläggande för alla förslagen är att restiderna mellan Öresundsregionen och Stockholm ska bli konkurrenskraftiga gentemot övriga färdmedel, särskilt flyg. Att ersätta korta flygresor med tågresor är såväl det miljömässiga som det ekonomiska motivet för höghastighetståg. Ett annat viktigt motiv är att frigöra kapacitet för gods- och regionaltrafik på det befintliga nätet. Detta är inte möjligt när mycket trafik med olika hastigheter ska samsas på samma spår utan kräver en trafikseparering. Det är också vara viktigt att höghastighetstågen på ett bra sätt angör Kastrups flygplats som blir ett viktigt nav i persontransportsystemet. Genom att Kastrups upptagningsområde blir större stärks flygplatsen, vilket är angeläget, då en välfungerande flygplats, som har trafik till många interkontinentala destinationer, bedöms vara av central betydelse när man ser till regionens tillgänglighet. Det är också viktigt att höghastighetstågen på ett bra sätt angör nordöstra Skåne som också har ett upptagningsområde i Blekinge. Något som inte behandlas i Gunnar Malms utredning är den framtida utvecklingen mellan Öresundsregionen och Göteborg-Oslo. Det finns stora intressen inte minst från norsk sida om en satsning på höghastighetståg också i detta stråk. Den fördjupade studien ur det skånska perspektivet bör därför också beakta konsekvenserna av höghastighetståg längs Västkusten. Utgångsläget för Skåneanalysen blir alltså huvudalternativ 2 i Malms utredning (via Markaryd) kompletterat med en förbindelse längs Västkusten. Höghastighetståg ska sedan via Öresundsregionen ta sig vidare till Hamburg och Berlin där kontakterna finns med Kontinentaleuropas höghastighetsbanor. IBU-Öresund Inom projektet IBU-Öresund har även höghastighetståg studerats och betraktas som ett viktigt element när det gäller Öresundsregionens tillgänglighet både norrut och söderut. Köpenhamns flygplats lyfts fram som den viktigaste knutpunkten i regionen för internationell persontrafik. Linjedragningar på svensk och dansk sida av Öresund har studerats och i Sverige finns det en stor överensstämmelse med Malms förslag. 2
Sidan 22 Bilaga 53 För Skånes del är det viktigt att även studera förbindelserna mot Kontinenten via Danmark. Hamburg, Berlin, Hannover och Bremen kan komma att nås inom 3 timmar från Malmö. 3
Sidan 23 Bilaga 53 Inom IBU har också belastningen på järnvägsnätet ca 20 år fram i tiden med höghastighetståg och en fast HH-förbindelse studerats. Nedan visas effekterna för ett scenario ca år 2030: Ovan visas effekterna med höghastighetsbana längs Västkustbanan Här visas alternativet med utbyggnad av en höghastighetsbana längs Södra stambanan 4
Sidan 24 Bilaga 53 Syfte Det primära syftet är att få en enad skånsk uppfattning om hur de framtida höghastighetstågen ska betjäna regionen. Arbetet syftar dessutom till att öka kunskapen och skapa konsensus mellan kommuner och andra aktörer i Skåne om förutsättningar och lösningar för ett eventuellt framtida höghastighetstågsystem. utgöra underlag för mer detaljerade studier på lokal nivå. utgöra ett underlag för att påverka nationella beslutsfattare om behovet av höghastighetståg skapa beredskap inför nästa utredningsinitiativ på nationell nivå. Förslag till fördjupade studier Innan fördjupade Skåneanalyser startar göres in kort omvärldsanalys som beskriver utvecklingen av höghastighetståg främst i Europa. I Frankrike startade höghastighetståg på linjen Paris-Lyon för snart 30 år sedan. I Frankrike har nu det mesta inrikesflyget ersatts av höghastighetståg. Det finns intressanta erfarenheter från många europeiska länder av höghastighetstågssystem efter lite olika principer. Vad kan passa i Skandinavien och i Skåne? 1. Samhällsutbyggnad och marknadsanalys Nya järnvägsspår påverkar strukturen i samhällsbyggandet. Skåne har en flerkärning struktur med tre tyngdpunkter: Malmö/Lund, Helsingborg och Hässleholm/Kristianstad. Dessutom är det viktigt att kunna nå Kastrup och Köpenhamn och att höghastighetskonceptet kan gälla även för trafik genom Danmark till Hamburg och Berlin. För Skåne och Öresundsregionen är också Göteborg och Oslo en viktig relation, som också skall ingå i arbetet. För Skånes del är det dessutom viktigt att övriga delar av regionen får bra anslutningar till höghastighetsnätet.tänkbara huvudorter med stationer för höghastighetståg i Skåne är Malmö, Lund, Helsingborg och Hässleholm.Viktiga frågor att besvara är: - Vilka är huvudorterna i höghastighetssystemet? Hur betjänas de bäst? (Från Malmutredningen) - Hur ser resandet ut idag och i framtiden? Vilka är de stora resrelationerna? (Från Malmutredningen) - Vilka trafikupplägg kan vara relevanta? - Hur kommer anknytningarna från resten av Skåne till höghastighetsnätet att fungera? Hur blir tillgängligheten jämfört med idag? (Flera alternativ studeras) 2. Stationer för höghastighetståg Det finns en inbyggd konflikt i ambitionen att ha korta restider för höghastighetståg och samtidigt betjäna centrala delar av de orter som ligger längs linjen. In- och utfarterna till de centralt belägna stationerna har en relativt låg hastighetsstandard med trängsel och tät trafik. För en ändstation är detta inget stort problem, men för stationer längs linjen innebär detta betydande tidsförluster. Därför måste för- och nackdelarna med perifert placerade stationer studeras och jämföras med betjäningen av nuvarande centralstationer. Viktiga frågor att besvara är: 5
Sidan 25 Bilaga 53 - Hur ser kapacitetssituationen ut vid befintliga större stationer? Hur påverkar det restiden? Går kapaciteten att bygga ut så att höghastighetstågen snabbare kan komma till plattform? - Vilka alternativa lösningar finns? - Vilka externa stationslägen kan vara aktuella? (Kommunernas ÖP) - Vad är för- och nackdelarna med dessa stationslägen m.a.p. tillgänglighet, upptagning och koppling till övrigt kollektivtrafiksystem? - Vilka krav måste ställas på nya stationslägen för höghastighetståg? - Hur påverkar ett nytt stationsläge bebyggelseutvecklingen? - Hur kan ett nytt, externt stationsläge samverka med befintligt centrum? - Hur kan stationerna förses med bilparkering för park- and ride? 3. Den regionala persontågstrafiken Den regionala tågtrafiken inom Skåne och mellan Skåne och angränsande områden har utvecklats mycket starkt under senare år. Enligt Skånetrafikens bedömningar kommer trafiken att tredubblas inom ett par decennier. Nuvarande linjekapacitet är i stort sett intecknad med nuvarande trafik och en utbyggnad är nödvändig. Kan den regionala tågtrafiken vänta på en utbyggnad av höghastighetstågen eller måste en kapacitetsförstärkning av tågsystemet ske tidigare och att denna sker så att den harmonierar med höghastighetstågens utbyggnad? Nya gränsöverskridande linjer kommer att aktualiseras för Öresundstågen, och Pågatågstrafiken expanderar både inom Skåne och över länsgränserna. När ny infrastruktur byggs primärt för höghastighetståg måste också kapacitet säkerställas för regional- och godstrafik. Viktiga frågor att besvara är: - håller tågstrategins tankar 2020, 2025 och 2030 med den senaste utvecklingen och med införande av höghastighetståg? (Skånetrafikens tågstrategi, IBU-s snabba regionaltågssystem) - Vilka nya spårbehov finns oavsett höghastighetståg? - Hur samverkar höghastighetstågen och regionaltågen i Skåne? - Hur utformas omstigningspunkterna mellan tågsystemen? (Projekt Attraktiva bytespunkter ) 4. Utvecklingen av godstrafiken Oavsett satsningen på höghastighetståg utvecklas den spårbundna godstrafiken. Det finns ett stort behov av att föra över godstrafik från landsväg till järnväg. Det är också en ambition hos beslutsfattare att minska de miljöproblem som främst lastbilstrafiken bidrar till genom att avlasta vägarna från tunga fordon. Gods på järnväg är ett mer hållbart transportsystem med mindre påverkan på miljön. Det minskar trängseln på vägarna och förbättrar buller- och trafiksäkerhetssituationen. Det är främst den internationella godstrafiken som har stor potential att växa. En fast förbindelse över Femern Bælt förkortar transporttiderna via Danmark. Här är det viktigt att kapaciteten byggs ut med elektrifierat dubbelspår hela vägen till Hamburg. Genom Skåne finns idag två huvudstråk mot Kontinenten, dels via Öresundsbron och Danmark, dels via färja Trelleborg-Sassnitz (Mukran). Om en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør etableras och därtill en järnväg utanför Köpenhamnsområdet mellan Helsingør och Høje Tåstrup för anknytning till huvudlinjerna mot Femern och Jylland, kan denna sträckning också komma att spela en viktig roll för godstrafiken genom regionen. Utanför regionen finns godstrafik via hamnarna i Göteborg, Karlshamn och Karslkrona som 6
Sidan 26 Bilaga 53 kan påverka godsflödet genom Skåne. Godstrafiken och persontrafiken i Skåne måste i stor utsträckning utnyttja samma spår. Det är därför inte givet att höghastighetstågen ska få exklusiva spår genom Skånes mest tätbefolkade delar. Hur gods- och persontrafik ska kunna utnyttja den framtida spårkapaciteten i Skåne behöver därför belysas. Viktiga frågor är: - Hur stora godvolymer på järnväg genom Skåne blir det år 2020(Femern), 2025(HHT) och 2030(HH)? (Prognoser från IBU) - Vilka blir de bästa stråken genom Skåne? (Studerat i IBU) - Hur kan hamnar utanför Skåne avlasta? - Vilka tidtabellskrav kommer godstrafiken att ställa i framtiden? - Hur samordnas detta med höghastighetstrafiken och annan persontrafik? - Hur blir situationen 2030 utan HH och Ring 5? 5. Förslag till höghastighetssystem Den nya järnvägsinfrastruktur som behövs i Skåne ska tillgodose många olika behov. Det är viktigt att standarden blir tillräckligt hög för att vara en del i ett höghastighetsnät. Samtidigt ska den också kunna utnyttjas av annan trafik när kapaciteten tillåter. I Skåne bör man därför analysera Södra stambanan, Västkustbanan och ev. andra olika tänkbara stråk som kan ingå i ett höghastighetsnät och dess konsekvenser för all järnvägstrafik samt vilken påverkan på samhällsbyggnandet som utbyggnaden kan resultera i. Särskilt viktigt är det att analysera effekterna av nya stråk och stationslägen i och vid Malmö, Lund, Helsingborg och Hässleholm. Viktiga frågor är: - Hur ser det framtida systemet ut principutformning och huvudaltenativ? - Vilka kostnader är förknippade med HHT-satsningen i Skåne och vilka är nyttorna? - Hur påverkas tillgängligheten i olika delar av Skåne med valt system? - Vad betyder olika hastighetsstandarder (250, 300, 350, 400) för restider, utformning och kostnader? - Vilka är de viktiga noderna i Öresundsregionen? - Vilket utbud av olika tågslag kan det bli på länkar och stationer? - Hur går systemet att bygga ut i etapper? Avgränsningar och andra studier Studien avser höghastighetssystemets utformning i Skåne men med utblickar mot angränsande områden (Blekinge, Småland, Halland, Sjælland. Annan järnvägstrafik berörs främst i syfte att få ett grepp om kapacitetsbehov och framkomlighet för höghastighetstågen. Studien kommer heller inte att omfatta någon ingående beskrivning om miljöpåverkan av höghastighetssystemet. Avstämning ska ske mot andra pågående studier (fyra spår på Södra stambanan, utredningen om Västkustbanestråket, Coinco North) och arbetet med översiktsplanerna i kommunerna.. Organisation och parter / process / bemanning Region Skåne tar ansvar för utredningsarbetet i ett partnerskap med flera kommuner. Region Skåne kommer primärt att söka ett partnerskap med Malmö, Lund, Helsingborg och Skåne NO. Partnerskapet följer och deltar i utredningsarbetet. Via referensgrupp och andra möten skapas en dialog kring frågorna med samtliga kommuner och aktörer i Skåne. 7
Sidan 27 Bilaga 53 Politisk styrgrupp Partnerskap Gemensam tjänstemannagrupp Referensgrupp Projektledare Konsult 1 Konsult 2 Konsult 3 Konsult 4 Konsult 5 Marknadsanalys Stationer Regionaltåg Godstrafik Infrastruktur och trafiksystem Projektledning tillsätts av region Skåne, via anställning eller hyrd konsult. Inriktningen är att uppdraget kräver 50 % av en heltidstjänst under 12 till 14 månader. Utredningsarbetet styrs och följs av de kommuner som är med i partnerskapet. Det bedöms behövas ca 12 till 14 månader för att arbetet skall kunna genomföras i en process med tid för ett stort inslag av dialog. Projektledningen sörjer för en dialogprocess via seminarier och möten med kommunerna i Skåne och andra berörda intressenter. Tidplan och resurser Analyserna är angelägna att genomföra och bör påbörjas snarast. De 5 punkterna i arbetsprogrammet bör startas tidigt 2011. De kan göras som separata uppdrag, men kräver en samordning genom Region Skåne. Omvärldsanalysen kan inledas redan i december 2010. Projektledaren leder utredningsarbetet, samt genomföra själv vissa utredningsmoment och håller samman dialogen. Uppskattade kostnader för projektledning i ca 14 månader; ca 1 mkr. Uppskattade kostnader för utredningsinsatser på konsultbasis för respektive delmoment: 1. 1 manmånad, 100 kkr 2. 4 manmånader 400 kkr 3. 2 manmånader 200 kkr 4. 2 manmånader 200 kkr 5. 3 manmånader 300 kkr Summa oförutsett projektledning 1200 kkr 200 kkr 600 kkr Total uppskattad kostnad för projektledning och delstudier ca 2 mkr 8
Sidan 28 Bilaga 53 Till detta kommer egna insatser inom partnerskapet och deltagande från tjänstemän och politiker. Kostnadsfördelning Region Skåne Malmö Lund Helsingborg Skåne Nordost 1.000 kkr 250 kkr 250 kkr 250 kkr 250 kkr 9
Sidan 29 Datum 2011-01-28 8 (10) Bilaga 53 15 Höghastighetståg i Skåne - regionalt utrednings- och dialogarbete Diarienummer 1001679 Regionala tillväxtnämndens beslut 1. Regionala tillväxtnämnden anslår 1 000 000 kronor, från anslag 30113, under 2011 för utredning av höghastighetståg i Skåne och ger utvecklingsdirektören i uppdrag att genomföra arbetet. Sammanfattning Region Skåne startar i partnerskap med Malmö, Lund, Helsingborg och Skåne NO ett gemensamt utrednings- och dialogarbete kring höghastighetstågsystemets lösningar i Skåne. Projektet är ett utredningsprojekt bestående av flera delmoment, till vilka det kopplas en dialog och förankringsprocess med kommunerna och andra aktörer i Skåne. Arbetet är i stor utsträckning ett regionalt arbete tillsammans med huvudaktörerna i frågan. Syftet är att skapa beredskap i Skåne inför kommande statliga utredningar och att skapa konsensus kring en framtida höghastighetstågsatsning i Skåne. För arbetet anställs en projektledare och medel avsätts för en utredningsbudget. Parterna har tillsammans arbetat fram ett program för arbetet. Partnerskapet stadfästs via ett samverkansavtal. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag 2011-01-20 2. Arbetsprogram 2010-12-10 16 Stiftelsen Skånska landskap Regionala tillväxtnämndens beslut 1. Regionala tillväxtnämnden anslår 11 800 000 kronor från anslag 30815 till Stiftelsen Skånska landskap för år 2011, för att infria regionfullmäktiges beslut 2010-06-29 73, och ställer sig bakom förslaget till uppdragsbeskrivning. Sammanfattning Den administrativa och organisatoriska kopplingen mellan Region Skåne och skogs- och fritidsstiftelserna beslutades under 2010. Region Skåne formulerade då ett antal ansvarsområden inom natur- och rekreation för Stiftelsen Skånska landskap, varvid intentionen var att avsätta medel för utförande av detta uppdrag, vilket här föreslås. Yrkande Ordföranden Pontus Lindberg (M) yrkar att regionala tillväxtnämnden beslutar enligt beslutet ovan. Christine Axelsson (S) yrkar på återremiss. Lars Anders Espert (SD) bifaller Christine Axelssons yrkande på återremiss Region Skåne Regionala tillväxtnämnden
Sidan 30
Lunds kommun Sidan 31 Sammanträdesprotokoll 1 Bilaga 54 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2011-05-04 167 Hemställan från VA SYD om godkännande av ändringar av styrdokument och organisation för VA SYD med anledning av Eslövs kommuns inträde som medlemskommun Dnr KS 2011/0359 Sammanfattning Förbundsstyrelsen för VA SYD har i skrivelse till nuvarande förbundsmedlemmar, Lund, Malmö och Burlöv, hemställt att medlemmarna godkänner Eslövs kommuns inträde i förbundet samt godkänner föreslagna förändringar i styrdokumenten. Beslutsunderlag Hemställan från VA SYD den 20 april 2011, jämte bilagor 1-5. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 20 april 2011. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Eslövs kommuns inträde i kommunalförbundet VA SYD, att godkänna föreslagna förändringar i förbundsordning, reglemente för förbundsstyrelsen, reglemente för revisorerna samt samverkansavtal mellan Lund, Malmö, Burlöv och Eslövs kommuner, att godkänna förslaget till reglemente för Ägarnämnd Eslöv, samt att villkora beslutet av att Malmö kommun, Burlövs kommun och Eslövs kommun fattar motsvarande beslut om ombildning av kommunalförbundet VA SYD. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten Justerare Utdragsbestyrkande
Kommunkontoret Sidan 32 Bilaga 54Tjänsteskrivelse 1 (3) Administrativa avdelningen 2011-04-20 Pernilla Ardhe 046-356339 pernilla.ardhe@lund.se Kommunstyrelsen Hemställan från VA SYD om godkännande av ändringar av styrdokument och organisation för VA SYD med anledning av Eslövs kommuns inträde som medlemskommun Dnr KF 2011/ Sammanfattning Förbundsstyrelsen för VA SYD har i skrivelse till nuvarande förbundsmedlemmar, Lund, Malmö och Burlöv, hemställt att medlemmarna godkänner Eslövs kommuns inträde i förbundet och också godkänner föreslagna förändringar i styrdokumenten. Beslutsunderlag Hemställan från VA SYD den 20 april 2011, jämte bilagor 1-5. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 20 april 2011. Ärendet Bakgrund Kommunalförbundet VA SYD innebär i dag en samverkan mellan Lund, Malmö och Burlöv inom VA- området. Mellan förbundet och Eslövs kommun har förts diskussioner om Eslövs kommuns anslutning till förbundet. Diskussionerna har utfallit på ett positivt sätt i fråga om samverkan i förbundet och VA SYD och Eslövs kommun har uppnått enighet om utformningen av de olika styrdokument som reglerar organisation och verksamhet i förbundet. Förbundsstyrelsen för VA SYD har nu i skrivelse till nuvarande förbundsmedlemmar, Lund, Malmö och Burlöv, hemställt att medlemmarna godkänner Eslövs kommuns inträde i förbundet och också godkänner föreslagna förändringar i styrdokumenten. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget 7 046-355000 046-152203 www.lund.se lunds.kommun@lund.se 221 00 Lund