NpMa3c Muntligt delprov Del A ht 2012



Relevanta dokument
Skriv ditt namn, födelsedatum och gymnasieprogram på alla papper du lämnar in.

NpMa4 Muntligt delprov Del A vt 2013

NpMa2b Muntlig del vt 2012

Uppgift Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 120 minuter för Del B och Del C tillsammans.

Uppgift 1-6. Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 150 minuter för Del B och Del C tillsammans.

Bedömningsanvisningar

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena.

Np MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna.

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 75 poäng varav 28 E-, 23 C- och 24 A-poäng.

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Bedömning av muntliga prestationer

I den här uppgiften ska du undersöka förhållandet mellan parabelarean och rektangelarean.

NpMa3c vt Kravgränser

Matematik D (MA1204)

Matematik C (MA1203)

Ma3bc. Komvux, Lund. Prov kap

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN uppgifter med miniräknare 3

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Matematik A Testa dina kunskaper!

Kan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009

NpMaD ht Anvisningar. Grafritande räknare och Formler till nationellt prov i matematik kurs C, D och E.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2005

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Likvärdig bedömning i matematik med stöd av nationella prov

Bedömningsanvisningar Del II Uppgift 14, bedömningsmatris, (4/4/3) *

Ma3bc. Komvux, Lund. Prov kap3-4/

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Inledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

16. Max 2/0/ Max 3/0/0

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009

Betygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 6

Delprov A Muntligt delprov

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005

Ämnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm

Bedömningsanvisningar

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2005

Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9

Inledning...3. Kravgränser Provsammanställning...22

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren Del II

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng

vux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2003

då ditt svar. Efter varje redovisning kan kamraterna ställa frågor, göra tillägg och argumentera

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Del II

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2002

Bedömningsanvisningar

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2007

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del I och Del II. Elevens namn och klass/grupp

C Höstterminen Matematik. Elevhäfte KURSPROV. Elevens namn

Sekant och tangent Om man drar en rät linje genom två punkter på en kurva får man en sekant. (Den gröna linjen i figuren).

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2007

Matematik 3 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS

Anvisningar. 240 minuter utan rast. Miniräknare och Formler till nationellt prov i matematik

ATT KUNNA TILL. MA1203 Matte C Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Matematik 5000 kurs 2b grön lärobok Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 31416

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2007

Högskoleprovet Kvantitativ del

Bedömning av muntliga prestationer

Innehåll. Inledning... 3

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18

Matematik B (MA1202)

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

Ämne - Matematik (Gymnasieskola före ht 2011)

Utmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2001

Bedömningsexempel från ämnesprovet i matematik årskurs 6, 2013

Transkript:

Till eleven - Information inför det muntliga delprovet Du kommer att få en uppgift som du ska lösa skriftligt och sedan ska du presentera din lösning muntligt. Om du behöver får du ta hjälp av dina klasskamrater och din lärare när du löser uppgiften. Din muntliga redovisning börjar med att du presenterar vad uppgiften handlar om och sedan får du beskriva och förklara din lösning. Du ska redovisa alla steg i din lösning. Däremot, om du har gjort samma beräkning flera gånger (till exempel i en värdetabell) så kan det räcka med att du redovisar några av beräkningarna. Din redovisning är tänkt att ta maximalt 5 minuter och ska göras för en mindre grupp klasskamrater och din lärare. Den uppgift som du får ska i huvudsak lösas för hand, algebraiskt. Det kan hända att du behöver en miniräknare för att göra en del beräkningar men du ska inte hänvisa till grafritande och/eller symbolhanterande funktioner på räknaren (om du har en sådan typ av räknare) när du redovisar din lösning. Vid bedömningen av din muntliga redovisning kommer läraren att ta hänsyn till: Hur fullständig, relevant och strukturerad din redovisning är Din redovisning ska innehålla de delar som behövs för att dina tankar ska gå att följa och förstå. Det du säger bör komma i lämplig ordning och inte innehålla någonting onödigt. Den som lyssnar ska förstå hur beräkningar, beskrivningar, förklaringar och slutsatser hänger ihop med varandra. Hur väl du beskriver och förklarar tankegångarna bakom din lösning Din redovisning bör innehålla både beskrivningar och förklaringar. Man kan enkelt säga att en beskrivning svarar på frågan hur och en förklaring svarar på frågan varför. Du beskriver något när du till exempel berättar hur du har gjort en beräkning. Du förklarar något när du motiverar varför du till exempel kunde använda en viss formel. Hur väl du använder den matematiska terminologin När du redovisar bör du använda ett språk som innehåller matematiska termer, uttryckssätt och symboler som är lämpliga utifrån den uppgift du har löst. Matematiska termer är ord som till exempel exponent, funktion och graf. Ett exempel på ett matematiskt uttryckssätt är att x utläses x upphöjt till eller x i kvadrat. Några exempel på matematiska symboler är π och f (x), vilka utläses pi och f av x. 1

Uppgift 1. Rätblockets maximala volym x Figuren nedan visar ett rätblock med sidorna, ( 6 x) och ( 6 x) l.e. 3 Använd derivata och beräkna rätblockets största möjliga volym.

Uppgift. Derivatans värde För funktionen f gäller att f ( x) = x + 5x + 7 a) Bestäm f (4) med hjälp av deriveringsregler. b) Bestäm f (4) med hjälp av ändringskvot*. 3 c) Förklara, gärna med hjälp av en figur, varför du får olika svar i a)- och b)-uppgiften. * Kommentar: Ändringskvot kallas även för förändringskvot eller differenskvot. 3

Uppgift 3. Jordvallen Intill en motorväg ska man anlägga en,0 m hög jordvall som bullerskydd. Jordvallens form kan beskrivas med en andragradskurva y =,0 0,15x Beräkna hur många m 3 jord som kommer att behövas per kilometer jordvall. 4

Uppgift 4. Triangeln I triangeln ABC är sidan Beräkna triangelns area. a = 6, cm, sidan b = 8,4 cm och vinkeln B = 65 5

Bedömningsmatris för bedömning av muntlig kommunikativ förmåga Kommunikativ förmåga E C A Max Fullständighet, relevans och struktur Hur fullständig, relevant och strukturerad elevens redovisning är. Beskrivningar och förklaringar Förekomst av och utförlighet i beskrivningar och förklaringar. Matematisk terminologi Hur väl eleven använder matematiska termer, symboler och konventioner. Summa Redovisningen kan sakna något steg eller innehålla något ovidkommande. Det finns en övergripande struktur men redovisningen kan bitvis vara fragmentarisk eller rörig. Redovisningen är fullständig och endast relevanta delar ingår. Redovisningen är välstrukturerad. (1/0/0) (1/0/1) (1/0/1) Någon förklaring förekommer men tyngdpunkten i redovisningen ligger på beskrivningar. Redovisningen innehåller tillräckligt med utförliga beskrivningar och förklaringar. Utförligheten i de beskrivningar och de förklaringar som framförs kan vara begränsad. (1/0/0) (1/0/1) (1/0/1) Eleven använder matematisk terminologi med rätt betydelse vid enstaka tillfällen i redovisningen. Eleven använder matematisk terminologi med rätt betydelse och vid lämpliga tillfällen genom delar av redovisningen. Eleven använder matematisk terminologi med rätt betydelse och vid lämpliga tillfällen genom hela redovisningen. (1/0/0) (1/1/0) (1/1/1) (1/1/1) (3/1/3) 6