1 FOKUSOMRÅDE: OFFENTLIG UPPHANDLING En underlagsrapport från Innovationskraft Sverige. Medlemmar i fokusgruppen är Klas Danerlöv, Ulrica Dyrke, Ann-Mari Fineman, Ellen Hausel Heldahl, Lena Heldén, Birgitta Laurent, Marcus Liu, Magnus Ljung och Niklas Tideklev.
Innovationskraft Sverige innovationskraft sverige vill bidra till att innovations strategierna på nationell och regional nivå blir till verklighet. Grunden i vårt arbete är förankring, dialog, inspiration, påverkan och uppföljning. Förutsättningen är engagemanget från många aktörer i hela Sverige. Projektets mål är att: Utveckla det innovationsstrategiska arbetet på nationell och regional nivå med ett starkt engagemang från näringslivet. Följa, granska och påverka den svenska innovationspolitikens innehåll och genomförande på nationell och regional nivå. Bevaka och påverka genomförandet av förslagen från IVA-projektet innovation för tillväxt. Utveckla nya aktiviteter och förslag för att öka Sveriges innovations kraft. Projektet arbetar i första hand med områdena universitet och högskolors roll i innovationssystemet, offentlig upphandling samt affärsmannaskap, entreprenörskap och internationalisering. Projektet pågår under 2012 och 2013. Läs mer på www.innovationskraftsverige.se Kontaktpersoner Huvudprojektledare: johan carlstedt johan.carlstedt@iva.se, tel 08-791 29 84 Kommunikationsansvarig: jan westberg jan.westberg@iva.se, tel 08-791 30 49 Projektets styrgrupp rune andersson, Mellby Gård (ordförande) carl bennet, Carl Bennet AB magnus breidne, IVA charlotte brogren, VINNOVA eric giertz, KTH peter geisler, Arbesko håkan gergils, Ecofin karin hallerby, Tillväxtverket erik lautmann, IVAs Näringslivsråd björn o. nilsson, IVA malin persson, Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola håkan sörman, SKL Fokusgruppens medlemmar klas danerlöv, Sveriges Kommuner och Landsting ulrica dyrke, Företagarna ann-mari fineman, VINNOVA ellen hausel heldahl, Konkurrensverket lena heldén, Teknikföretagen birgitta laurent, Svenskt Näringsliv marcus liu, Tillväxtverket magnus ljung, Sveriges Kommuner och Landsting niklas tideklev, Kammarkollegiet Projektets finansiärer Sveriges kommuner och landsting, Teknikföretagen, Tillväxtverket och VINNOVA. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, är en fristående akademi som till nytta för samhället främjar tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling.
3 Varje år upphandlar offentliga organisationer varor och tjänster till ett uppskattat värde av 550 600 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 17 procent av BNP. Merparten av dessa upphandlingar uppfattas idag inte leda fram till nya effektivare tjänster eller innovationer. På sikt leder detta till en stagnerande utveckling för såväl offentlig sektor som näringsliv. Viktiga skäl att uppmärksamma offentlig upphandling Det svenska välfärdsbygget ska renoveras. Miljonprogrammens bostäder har enorma investeringsbehov. Kommunala fastigheter, äldreboenden, skolor, förskolor och sjukhus som byggdes på 60- och 70-talen är nedslitna och behöver anpassas till dagens verksamheter. Vägar och järnvägar lider av eftersatt underhåll. Regeringens plan för transportsystemet innebär en satsning på drygt 400 miljarder kronor fram till 2021. Dessutom påverkas investeringsbehovet av såväl demografin som medborgarnas ökade krav på kvalitet och utformning av tjänster inom utbildningsområdet, kollektivtrafiken, sjukvården och omsorgen. Offentlig sektor har ett ständigt behov av inflöde i form av nya idéer, varor och tjänster genom samspel med det privata. Det är angeläget att ständigt föra en diskussion om hur formerna för detta utbyte kan effektiviseras och skapa utrymme för mer innovativa lösningar som är till gagn för medborgare och företag. Teknik som stödjer verksamhetens behov, smarta resurseffektiva tjänster och nya samverkansmodeller kan frigöra resurser för att möta växande behov. För att uppnå dessa mål behöver vi gemensamt bidra till en offentlig upphandling som främjar dynamik, förnyelse och tillväxt i Sverige. Upphandling av offentliga tjänster utgör idag en viktig marknad för många svenska och utländska företag. Det finns starka argument för att lyfta betydelsen av upphandling och dess påverkan av näringslivets konkurrenskraft. Den offentliga upphandlingen kan, med rätt förutsättningar: Skapa affärer mellan offentlig sektor och näringsliv som en drivkraft för innovation och förnyelse. Öka effektivitet och kvaliteten i offentliga tjänster genom ständiga förbättringar av varor och tjänster. Sända signaler till marknaden om nya behov som leder fram till nya efterfrågade varor och tjänster. Rätt utnyttjat kan offentlig upphandling skapa förutsättningar för ökade exportintäkter. Utvecklingsländernas behov av välfärdstjänster och hållbart samhällsbyggande kommer öka drastiskt de närmaste 10 20 åren. När monopolmarknader och offentliga tjänster öppnas upp runt om i världen måste svenska företag kunna erbjuda konkurrenskraftiga lösningar. Det svenska varumärket inom välfärdsområdet och hållbart samhällsbyggande behöver utvecklas för att möta 2000-talets globala affärsmöjligheter.
Samtidigt ser vi att incitamenten och förutsättningarna för att tillvarata dessa möjligheter inte utnyttjas fullt ut. Det är hög tid att vi nu fokuserar på hur vi gemensamt arbetar för att åstadkomma detta. I gruppen Offentlig upphandling, inom IVA-projektet Innovationskraft Sverige, har vi identifierat ett antal förslag och viktiga områden som kan stimulera nytänkande och innovation inom stat, kommuner, landsting och regioner. 1. Ökat fokus på upphandling som ett strategiskt verktyg Upphandlande myndigheter bör betrakta upphandlingsfunktionen som en strategisk fråga och inrätta strategiska befattningar för att kunna överblicka myndighetens samlade upphandlingsinsatser. Upphandlande myndigheter bör ta fram tydliga strategier/ policies för upphandlingsarbetet. Dessa kan beskriva hur myndigheterna kan nå olika typer av politiska mål, lösa kommande utmaningar där behovet står i fokus samt vilka förutsättningar i form av resurser, kompetens och samverkan som kan krävas för att uppnå detta. Sammantaget kan detta åstadkomma bättre affärer för både de upphandlande myndigheterna och potentiella leverantörer. Här finns exempel från Region Skåne och Västra Götalandsregionen samt från andra kommuner. Vem/hur: Offentliga organisationer lokalt, regionalt och nationellt. 2. Kompetensutveckling för beslutsfattare, upphandlare och leverantörer Kompetensen kring upphandling hos såväl ansvariga politiker som inom tjänstemannaledningen behöver höjas. Upphandlande funktioner behöver ett tydligare politiskt stöd för att utveckla upphandlingsområdet. Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet, Tillväxtverket och VINNOVA bör i samarbete med andras statliga myndigheter och med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomföra särskilt riktade insatser mot politiker och ledande tjänstemän. Vidare bör en förstärkt kompetenssatsning göras för upphandlare. Samverkan kan med fördel ske tillsammans med Sveriges Offentliga Inköpares (SOI) som erbjuder ett certifieringsprogram för upphandlare. Upphandlingsstödjande åtgärder, inklusive information och vägledning, bör dock inte bara komma upphandlande myndigheter till godo. Även leverantörer bör få tillgång till hjälp och stöd. Ett sätt att öka förståelsen kring innovationsupphandling är att sammanställa och sprida lärande exempel avseende såväl upphandling av innovationer som innovationsvänlig upphandling till beslutsfattare, upphandlare och leverantörer. Ett annat sätt är att få inspiration om insatser och aktiviter som genomförs i andra länder. Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO) och Kommunesektorens organisasjon (KS) genomför i Norge ett program som syftar till att stimulera utvecklingen av offentlig upphandling genom ett ökat samspel mellan offentliga myndigheter och näringsliv. Det övergripande målet för Nasjonalt program for leverandørutvikling, är att bidra till: Främjande av konkurrens, näringslivets utveckling och innovation genom mer effektiva offentliga upphandlingar. Ökad förståelse, kompetens och kunskap om innovativ offentlig upphandling. Genomföra innovationsupphandlingar. VINNOVA, SKL och Teknikföretagen avser genomföra en förstudie med syfte att undersöka möjligheterna att genomföra ett svenskt initiativ motsvarande Nasjonalt program for leverandørutvikling. 4
Innovationspartnerskap en framtida möjlighet I Kommissionens Upphandlingsdirektiv finns förslag om sk. Innovationspartnerskap. Innovationspartnerskap möjliggör att en upphandlande myndighet gör en upphandling av varor eller tjänster som ännu inte utvecklats. Upphandlingen avser således både ett innovationsarbete och den utvecklade varan eller tjänsten. Detta är en skillnad mot förkommersiell upphandling som bara avser innovationsarbetet och då det inte finns någon juridisk koppling till framtida leveranser. I Innovationspartnerskapet handlar det om en koppling till framtida leveranser. Innovationspartnerskapet förstärker leverantörernas incitament att satsa egna resurser i utvecklingsarbetet, men binder samtidigt upp den upphandlande myndigheten att i framtiden köpa en vara eller tjänst från en viss leverantör. Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet, VINNOVA och Tillväxtverket bör sammanställa och sprida lärande exempel. Vem/hur: VINNOVA, Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet, SKL och Teknikföretagen 3. Arenor för ökad dialog och innovation Offentlig verksamhet bör göras mer öppen för nya lösningar och användning av innovativa tjänster, metoder och ny teknik. Trösklarna till den offentliga marknaden för små innovativa företag måste sänkas. Arenor där företag kan presentera aktuella tjänster ochprodukter är något som kan behövas. Satsningar på sk. innovationsslussar och andra liknande miljöer ger innovativa företag möjlighet att visa upp och utveckla produkter och tjänster som i ett senare skede kan komma i fråga för offentlig upphandling. VINNOVAs satsningar på test- och demonstrationsmiljöer bör utvecklas och breddas till fler offentliga verksamheter. Vidare finns förslag om sk. Innovationspartnerskap (se faktaruta). Det är frivilligt för en medlemsstat att införa innovationspartnerskap i sin nationella lagstiftning. Gruppen välkomnar förslagen som möjliggör en ökad dialog och föreslår att de utökade förhandlingsmöjligheterna genomförs i LOU och att förutsättningarna för Innovationspartnerskap införlivas på lämpligt sätt i svensk lagstiftning. Vem/hur: Gruppen stödjet upphandlingsutredningens förslag. 4. Ett tydligare regelverk Det är ett problem att många uppfattar det rådande regelverket som otydligt. Upphandlingsutredningen beskriver en situation där den offentliga upphandlingen har fått en tydlig slagsida mot lagtillämpning på bekostnad av andra viktiga aspekter. Lagstiftningen och dess tillämpning upplevs som både krånglig och oflexibel vilket fått till följd att affärsmässigheten kommer i skymundan av rädslan för att göra fel och eventuellt få upphandlingen överprövad. Ett tydligare regelverk behövs för att minska osäkerheten i tillämningen, detta är särskilt viktigt om vi vill stimulera förnyelse och innovation med hjälp av offentlig upphandling. För att komma tillrätta med dessa problem krävs betydande insatser som Upphandlingsutredningen uppmärksammat. Ett viktigt steg är en koncentration av domstolsorganisationen för att säkerställa snabba avgörande med hög sakkunskap både i fråga om affärsförhållanden och EU-rätt. Vem/hur: Gruppen stödjer upphandlingsutredningens förslag.
i samarbete med