Radio och TV - förr och nu Radion hur började det? Marconi 1901 1:a världskriget USA ledande Sverige: Radiotjänst 1925 PRINCIPER SOM STYRDE RADIOTJÄNST 1925 Staten ska ge ramar för verksamheten men inte styra enskilda program Staten ansvarar för sändaranläggningar och distribution Licensfinansiering, ingen vinst, ingen reklam Utbudet ska präglas av saklighet och opartiskhet samt främja fortbildning och folkupplysning. 1925 Andra Världskriget: Radions etableringsfas 1
Andra världskriget: Radions genombrott 1945-1955: Radions guldår Karusellen 1951 Karusellen 1952 1945-1955: Radions guldår 1955-1980: radion i skuggan av TV 1950-talet: TV etableras Råd vid TV-möblering 1956 Sändningarna startar (4 sept) BBC-förebild: public service Barnprogrammet Humle och Dumle Placera inte er apparat i ett hörn av rummet med sittmöbler i stelt biomässiga rader framför. Det lämpliga avståndet till TV:n beror på apparatens storlek. Räkna med 3-4 meter. 21-tumsapparaten kräver större avstånd och därmed större rum. Släck inte all belysning i rummet när programmet pågår. Den hårt flimrande, blåvita TV-rutans ljus bör balanseras med ljuset från någon tänd lampa. Placera gärna en mindre, lätt sittmöbel (pall el. dyl) intill apparaten för den som ska sköta på- och avslagning samt eventuell bildkontroll. (Ur Allt i hemmet 1958) 2
Piratradion utmanar Sveriges Radio Radiotjänst Sveriges Radio TV: Kanal 2 1968 Radio: Kanal 2 1955 Kanal 3 1964 1970-talet: regionalisering TV Startade distrikt med regional produktion 55 % ska göras utanför Stockholm Radio 1977 startar LRAB = 25 stationer runt om i landet 1978 startar Utbildningsradion Sveriges Radio i slutet av 70-talet Riksradion LRAB UR SVT = PUBLIC SERVICE = MONOPOL ( men trycket på avreglering ökar) Etermediernas faser, so far 1925-1939: Radions etableringsfas 1939-1955: Radions guldår med genombrott som nyhetsförmedlare 1955-1980: Radion i TV-skugga 1970-1980: Regional utbyggnad Konkurrens och privatisering Nyårsafton 1987 händer något TV3 startar satellitsändningar på svenska från London Första programmet: Kalle Anka Första annonsören: Juicy Fruit 1980 : Konkurrens och privatisering Som vi ska titta vidare på nu! 3
Konkurrens och privatisering: TV Konkurrens och privatisering: RADION 2 mars 1992 TV4 blir den tredje marksända kanalen TV-monopolet i Sverige är brutet 1993 Privat lokalradio 60 frekvenser fördelades Målet var mångfald: Lokala ägare Ej tidningsägare Foto: Ronny Karlsson Konkurrens och privatisering: RADION Grovt missade mål Fyra nät dominerade: Rix FM (MTG) NRJ Bonnier Radio Fria Media (Radio City) Radio- och TV-marknadens fyra sfärer Public service-sfären (SVT1, SVT2, P1, P2, P3, P4, UR) Den svenska privata sfären (ex. TV3, TV4, Kanal 5, nätverken av privata lokalradiostationer, betalkanaler som Viasat och Comhem) Den ideella sfären (närradio och öppna kanalen) Utlandssfären (nationella och internationella kanaler) Men koncentrationen ökar Fyra privata radioaktörer har blivit två och äger 86 av 90 stationer SBS Radio (33 stationer) MTG Radio (53 stationer) TITTARNA och LYSSNARNA TV Knappt 2 timmar/dag Äldre tittar mest Homo Zappiens Fragmentisering RADIO Det största mediet Drygt 2 timmar/dag Lågutbildade lyssnar mer än högutb. 4
2000-talet: DIGITALISERING Kapacitetsökning: fler kanaler får plats Interaktiva tjänster och bättre ljud/bild Driftssäkerhet och lägre distributionskostnader On demand - utmaningen SVT PUBLIC SERVICE - vad är det egentligen? Yttrandefrihets- grundlagen UR SR STATEN AVTAL PLR Radio- och TV-lagen TV4 PUBLIC SERVICE RADIO- o TV-LAGEN Vem får sända? Vad regleras i sändningstillstånden? Innehållskrav (annonsering o sponsring) (våld o porr) (folkbildning) (präglas av demokratiska statsskickets grunder och principen om människors lika värde) AVTAL För varje public servicebolag + TV4 Innehållskrav (mer specifika än lagens: nyheter, barnprogram, regional produktion m.m.) Tre eller sex år?... Public service vs kommersiell radio och tv Public service-tolkningar BRED: Lättare programutbud lockar tittare till kanalen som då kan upptäcka även de seriösa programmen + måste motivera tittarna att betala licensen SMAL: En licensfinansierad radio/tv bör lägga pengar på sådant som de kommersiella kanalerna inte erbjuder att vara till för alla, majoriteter och minoriteter [ ] Ingen annan tvkanal har eller vill ha det uppdraget. SVT bejakar i hög grad att arbeta i konkurrens med övriga tv-kanaler, men den stora skillnaden är att SVT är till för publiken medan de kommersiellas viktigaste uppgift är att hjälpa annonsörer att sälja varor och tjäna pengar till sina ägare. (Christina Jutterström, f.d. vd SVT) 5
De andra kanalerna får stå för fluorsköljningen, vi bjuder på godiset (Johan Westman, programchef på Kanal 5 i samband med kanalens 15-årsjubileum ) MTG är en försäljningsorganisation vi säljer ögonpar, minuter, produkter och tjänster fokus ligger alltid på de affärsbeslut som bidrar till ökad försäljning. (MTG:s årsredovisning 2006) Vad tittarna säger att de vill ha Info SVT TV4 5 3 Underhållning Min slutsats är väldigt bestämd. Så fort TV4:s publicistiska idé börjar formuleras i termer av att leverera rätt ögonpar till annonsörerna så kommer det att gå åt helvete med den här kanalen (Jan Scherman, vd för TV4) Info Vad kanalerna sänder Underhållning SVT TV4 5 3 Framtiden då? RADIO: Auktioner eller ej? Ekonomiskt tufft Rikstäckande reklamfinansierad kanal? Mångfald via produktionsbolag TV: Hur många public servicekanaler? TV-licensen bli public service-avgift Avtalsperiodernas längd 6