Radio och TV. - förr och nu

Transkript

1 Radio och TV - förr och nu 1

2 1800-talets kommunikationer: Point-to-Point (linjestyrda) 2

3 Guglielmo Marconi med sin utrustning för trådlös telegrafi : Första sändningen över Engelska kanalen 1901: Första sändningen över Atlanten 3

4 Mot ett massmedium Början av 1900-t Broadcasting: Från point-to-point till point-to-multipoint Radion får de tekniska egenskaperna hos ett massmedium! 4

5 Reginald Fessenden, som tillsammans med Ernst Alexanderson, sände det första radioprogrammet på julaftonen

6 Första världskriget radion utvecklas vidare Värnpliktsnytt Vt

7 USA: Marknaden oreglerad tuff konkurrenssituation uppstår 1920: 550 kommersiella sändare! 7

8 Från Amerika till Europa 8

9 Entusiasterna vill pröva! Boden Radiostation Bunkern i Boden förmedlar grammofonmusik med hjälp av en gammal trattgrammofon och en mikrofon. (Foto: SVT Bild) 9

10 Vem ska få sända radio i Sverige? Intensiv debatt: Radioindustrin och handeln vill ha fri konkurrens. Pressen befarar förlorade annonsintäkter. USA-situationen bör undvikas! Politikerna står handfallna 10

11 BBC Public service-idén föds: Radio i allmänhetens tjänst Sändningsförhållandena reglerade, men inte innehållet. Ej vinstdrivet. Finansierat genom skatt. 11

12 England som inspirationskälla AB Radiotjänst får ensamrätt monopol på radiosändningarna i Sverige 12

13 Public Service-modellen kopieras Staten ska utfärda regler för verksamheten men inte ha ansvaret för enskilda program. Staten ska ha hand om sändaranläggningar och sköta den tekniska distributionen av programmen till allmänheten. Finansieringen ska ske genom licenser. Programmen ska präglas av saklighet och opartiskhet. 13

14 De första åren 1925 AB Radiotjänst startar sina sändningar den 1 januari och sänder i en kanal, några timmar varje kväll. Ägare är tidningarna, nyhetsbyrån TT och radioindustrin På vardagar sänder man en halvtimme mitt på dagen och på kvällen från klockan 18. På söndagarna sänds högmässan Den första kvinnliga hallåan, Margareta de Geer, hörs i etern. Morgongymnastiken leds av kapten Bertil Uggla. 14

15 Tekniken utvecklas och populariteten ökar 1925: registrerade lyssnare 1935: 1,5 miljoner licensinnehavare 15

16 En del av moderniseringen Ekonomin blir bättre Levnadsstandarden ökar Fritiden ökar Medierna etableras och utvecklas: radio, grammofonen och filmen 16

17 Tiden efter 1925: 1. Etableringsfasen ( ) 2. Beredskapsradion ( ) 3. Guldåldern ( ) 4. Radion i tv-skuggan ( ) 5. Utbyggnad av lokalradion (1975 -) 6. Den differentierade radion (1990-t -idag) Massmedier, s.167f 17

18 Etableringsfasen: Prövotid hur hantera detta medium? Enbart direktsändning fram till 1931 (föredrag, operor, tal, teater, reportage) TT har ensamrätt på nyheter fram till 1937 då Ekot startar. 1938: Första kvinnliga nyhetsankaret = folkstorm! 18

19 Samtidigt på TV-fronten 1926 Skotten John Baird för över rörliga bilder med ett TV-system från ett rum till ett annat. Två år senare skickas TV-bilder över Atlanten BBC i England börjar med regelbundna TV-sändningar. 19

20 TV: Genombrottet dröjer Andra världskriget sätter tillfälligt stopp på utvecklingen av televisionen. 20

21 Beredskapsradion Svensk radio behöll sin självständighet, men blev försiktigare. Genombrott för radion som nyhetskanal. Utbyggnad av nyhetssändningarna. Bidrar till beredskapsandan. 21

22 Guldåldern: Programutbudet exploderar. Längre sändningstid. Aktiv journalistik. 1955: P2 startar! Lennart Hylands Karusellen blir succé. 22

23 Televisionen är på G 1948 Televisionspremiär i Stockholm på Röda Kvarn i samband med Britanniautställningen Första försökssändningen över den s k TVnämndens provisoriska sändare på Tekniska Högskolan i Stockholm lyssna SR Minnen! 23

24 Men svenska politiker tvekar En typisk USA-produkt. En dyr leksak som endast miljonärer kommer att ha råd med. Hur finansiera och förvalta televisionen? Finns viktigare saker att använda skattepengarna till. 24

25 Och hur skulle TV i så fall organiseras i Sverige? Vem skulle få sända? Reklam eller inte? Licenser eller skatt? En eller flera kanaler? 25

26 Folket vill ha TV! Sandrews ställer ut 1000 apparater för att visa TV intresset ökar! I takt med att provsändningarna utvidgas ökar pressen på politikerna att införa TV. 26

27 Och så tillsist Radiotjänst AB får monopol också på TVsändningarna (från 1957: Sveriges Radio AB) 1956: Sändningarna startar (4 sept) BBC blir på nytt förebild: Public Service! Barnprogrammet Humle och Dumle 27

28 Riktlinjer för svensk TV För alla (tekniskt och innehållsmässigt) Opartiskt och oberoende Folkbildande 28

29 Livlig samhällsdebatt: Förhoppningar och farhågor Skeptikernas argument: Optimisternas argument: TV passiviserar TV fördummar TV demoraliserar ungdomen TV är folkbildande TV främjar världsfreden 29

30 Populariteten ökar Populära program som Kvitt eller dubbelt och fotbolls-vm i Sverige 1958 gör att antalet licensbetalare skjuter i höjden. 30

31 Kris för biograferna och filmbranschen Publiken stannar hemma och tittar på TV istället för att gå på bio. Undantag: Ungdomarna som revolterar mot televisionen och det denna anses representera - Svenssonlivet. 31

32 TV:n tar plats i våra vardagsrum och våra liv! 32

33 Råd vid TV-möblering Placera inte er apparat i ett hörn av rummet med sittmöbler i stelt biomässiga rader framför. Det lämpliga avståndet till TV:n beror på apparatens storlek. Räkna med 3-4 meter. 21-tumsapparaten kräver större avstånd och därmed större rum. Släck inte all belysning i rummet när programmet pågår. Den hårt flimrande, blåvita TV-rutans ljus bör balanseras med ljuset från någon tänd lampa. Placera gärna en mindre, lätt sittmöbel (pall el. dyl) intill apparaten för den som ska sköta på- och avslagning samt eventuell bildkontroll. (Ur Allt i hemmet 1958) 33

34 Mediegemenskap Alla tittar på samma program och diskuterar det dagen efter. 34

35 Radion i TV-skuggan: Radion får alltså konkurrens från TV:n Konkurrens även från piratradion Radio Nord och Radio Syd som sänder musikradio från fartyg på internationellt vatten lockar ungdomar från SR. 1961: Melodiradion (senare P3) startar. 35

36 36

37 TV på talet: Satellit och kabel-tv gör det möjligt att sända direkt från en kontinent till en annan. TV får en viktig roll som nyhetsförmedlare och opinionsbildare 37

38 Exempel: TV:s genomslagskraft Nixon VS Kennedy i valet

39 Exempel: TV:s genomslagskraft Månlandningen

40 Exempel: TV:s genomslagskraft Vietnamkriget

41 Exempel: TV:s genomslagskraft Norrmalmstorgsdramat

42 Exempel: TV:s genomslagskraft Himmelska Fridens Torg

43 Exempel: TV:s genomslagskraft New York 9/

44 1960-talet: Ny debattvåg Hur skadlig är televisionen? Inte bara biograferna tappar besökare, utan även studiecirklar, föreningar och dansrestauranger. Oro för barnens och ungdomarnas hälsa. En tv-fri dag! 44

45 Från 50-talets mys-tv till 60-talets radikal-tv 1969: TV2 startas i stimulerande tävlan med Kanal 1 och med många medarbetare från 68-rörelsen. Mycket politiskt innehåll i tv-programmen samhällskritik och klassmedvetenhet. T.o.m. barnprogrammen blir politiska! 45

46 1967: Premiär för färg-tv 46

47 Satsningar på det regionala, TV Startade distrikt med regional produktion 55 % ska göras utanför Stockholm Radio 1977 startar LRAB = 25 stationer runt om i landet 1978 startar Utbildningsradion (UR) 47

48 Sveriges Radio i slutet av 70-talet Riksradion LRAB UR SVT = PUBLIC SERVICE = MONOPOL men trycket på avreglering ökar! 48

49 1979: Närradion föds Ett sätt att gå monopolkritikerna till mötes Föreningsradio begränsad räckvidd (oftast på kommunnivå) Ideella, får ej gå med vinst Drivs av kyrkor, samfund, politiska organisationer, studenter etc. 49

50 Konkurrens och privatisering: Nyårsafton 1987 händer något TV3 startar satellitsändningar på svenska från London Första programmet: Kalle Anka Första annonsören: Juicy Fruit 50

51 Ökning av satellit- och kabelsänd TV Det knakar i fogarna på monopolet Fler kanaler når svenska tittare Debatt i Sverige och Europa om PSmonopolen 1980-talet Beslut om avreglering! 51

52 Så kom TV4 Började sända 2 mars 1992 Blev den tredje marksända kanalen Reklamfinansierad TV-monopolet i Sverige bryts för gott 52

53 och reklamradion Privat lokalradio 60 frekvenser fördelades via auktion Målet var mångfald: Lokala ägare Ej tidningsägare Foto: Ronny Karlsson Och därmed var också radiomonopolet historia! 53

54 Privat lokalradio - fakta Reklamradio - 12 min/h Startade 1993 efter avreglering av marknaden Tillstånd ges av Radio- och tv-verket Olika regler för olika kanaler Måste betala koncessionsavgift (aktuell debatt!) Radio- och TV-lagen: lokal förankring och mångfald, minst 3 timmar eget material. Tydlig generationsklyfta i lyssnandet 54

55 Grovt missade mål Fyra nät kom attt dominera: Rix FM (MTG) NRJ Bonnier Radio Fria Media (Radio City) 55

56 Och 4 nätverk blev 2 MTG Radio Största nätverket i Sverige Ägs av Stenbecks Modern Times Group Driver 46 stationer All produktion sker i Sthlm samma format sänds ut runt om i Sverige. 5 format: RIX FM, Lugna Favoriter, NRJ, Bandit Rock och Star FM. RIX FM enskilt största kanalen i Sverige. SBS Radio Näst största nätverket i Sverige Ägs av tyska ProSiebenSat 1. Driver 40 stationer Produktionen sker huvudsakligen i Stockholm. 5 format: Mix Megapol, The Voice, Rockklassiker, Vinyl 107 och Radio 107,5. Den lokala privatradion blev nationell! 56

57 Sammanfattning Etermediernas milstolpar, so far : Radion får fäste i svenska hem 1956: Första svenska TV-sändningarna 1960-t: Piratradion utmanar public service-radion och genomslag för TV som nyhetsmedium 1970-t: Expansion av lokal och regional radiooch TV 1979: Närradion föds 1987: TV3 börjar sända 1992: TV-monopolet definitivt slut: TV4 börjar sända som 3:e marksända kanalen 1993: Radiomonopolet slut: reklamradion föds 57

58 Sammanfattning Etermediernas fyra faser 1. Samförståndsperioden, : Politisk enighet 2. Ifrågasättandeperioden, : Oenighet mellan partiblocken borgarna vill bryta Public service-monopolet 3. Upplösningsperioden, : Monopolet är kvar men utmanas av närradio och satellit/kabel-tv 4. Mångkanalsperioden, 1987 TV4 och privat lokalradio bryter monopolet 58

59 Sammanfattning Etermediernas fyra sfärer 1. Public service-sfären SVT1, SVT2, P1, P2, P3, P4, UR 2. Den svenska privata sfären Ex. TV3, TV4, Kanal 5, nätverken av privata lokalradiostationer, betalkanaler som Viasat och Comhem 3. Den ideella sfären Närradio och öppna kanalen 4. Utlandssfären Nationella och internationella kanaler som ej har Sverige som enda marknad 59

60 2000-talet: Digitalisering Från analoga till digitala sändningar TV-sändningarna redan digitaliserade sedan Radio kommer att digitaliseras men det ska ske långsamt Fördelar: Fler kanaler, bättre teknisk kvalitet, lägre distributionskostnader, möjlighet till interaktivitet, högre flexibilitet etc. 60

61 Om digitalradion Kapacitetsökning: fler kanaler får plats Interaktiva tjänster och bättre ljud/bild Driftssäkerhet och lägre distributionskostnader Flexibelt lyssnande var, när, hur vi vill! 61

62 Mer om digitalradion 45 procent av lyssnarna vill ha fler och nya funktioner i radion bättre ljud, interaktivitet, inspelningsfunktion, programguider etc. Radiobranschen vill ha en digital huvudform för radio, men avveckla FM-bandet långsamt. Testsändningar av digital radio i DAB-nätet sedan Ger plats för ca 80 rikstäckande kanaler. Standardisering med övriga Europa önskvärt. (Se: Framtidens Radio Slutrapport 2008, RTVV.se) 62

63 Public service vad är det egentligen? I Sverige finns idag tre PS-bolag: 1. SVT 2. SR 3. UR Dessa ägs av en stiftelse och finansieras genom radio- och TVavgiften 63

64 Public service - reglerande lagstiftning Sändningarna inom SVT, SR och UR styrs av: Yttrandefrihetsgrundlagen Radio- och TV-lagen Sändningsavtalen 64

65 Public service Lagar och Avtal RADIO- o TV-LAGEN Vem får sända? Vad regleras i sändningstillstånden? Innehållskrav - annonsering o sponsring - våld o porr - folkbildning - präglas av demokratiska statsskickets grunder och principen om människors lika värde AVTAL För varje public servicebolag Innehållskrav mer specifika än lagens: nyheter, barnprogram, regional produktion m.m. Tre eller sex år? 65

66 Public service enligt SVT: SVT är ett oberoende medieföretag i allmänhetens tjänst. SVT:s uppdrag är att garantera medborgarna ett brett utbud av program och tjänster. SVT:s utbud präglas av demokratiska och humanistiska värden, folkbildningsambitioner, mångfald och kvalitet och ska vara tillgängligt för alla oavsett förutsättningar och bakgrund. SVT speglar (och finns i) hela landet. SVT:s verksamhet bedrivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället. SVT ska vara opartiska och sakliga. (Från svt.se) 66

67 SR:s sändningstillstånd Enligt sändningstillståndet för ska Sveriges Radio: erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. ha ett brett utbud av program för stora och små grupper. ta ett ökat kulturansvar och särskilt värna om svensk kultur och musik samt det svenska språket. sända program på minoritets- och invandrarspråk. göra fler program för barn och ungdomar. ha en decentraliserad programproduktion. 67

68 Public service vs. kommersiell radio och TV 68

69 Vad folk vill ha - eller vad folk behöver? 69

70 Public service-tolkningar BRED: Lättare programutbud lockar tittare till kanalen som då kan upptäcka även de seriösa programmen + måste motivera tittarna att betala licensen SMAL: En licensfinansierad radio/tv bör lägga pengar på sådant som de kommersiella kanalerna inte erbjuder 70

71 att vara till för alla, majoriteter och minoriteter [ ] Ingen annan tv-kanal har eller vill ha det uppdraget. SVT bejakar i hög grad att arbeta i konkurrens med övriga tv-kanaler, men den stora skillnaden är att SVT är till för publiken medan de kommersiellas viktigaste uppgift är att hjälpa annonsörer att sälja varor och tjäna pengar till sina ägare. Christina Jutterström, f.d. vd SVT 71

72 De andra kanalerna får stå för fluorsköljningen, vi bjuder på godiset Johan Westman, programchef på Kanal 5 i samband med kanalens15-årsjubileum 72

73 MTG är en försäljningsorganisation vi säljer ögonpar, minuter, produkter och tjänster fokus ligger alltid på de affärsbeslut som bidrar till ökad försäljning. (MTG:s årsredovisning 2006) 73

74 Min slutsats är väldigt bestämd. Så fort TV4:s publicistiska idé börjar formuleras i termer av att leverera rätt ögonpar till annonsörerna så kommer det att gå åt helvete med den här kanalen (Jan Scherman, vd för TV4) 74

75 Diskutera: Public Service! Behövs public service-medier år 2010? Hur ska de eventuella public servicekanalerna se ut breda eller smala? Hur tror ni att den svenska radio- och tvmarknaden kommer att se ut om 10 år? 20 år? 30 år? osv. 75

76 Vårt TV-tittande 76

77 TITTARNA och LYSSNARNA TV Knappt 2 timmar/dag Äldre tittar mest Homo Zappiens Fragmentisering RADIO Det största mediet Drygt 2 timmar/dag Lågutbildade lyssnar mer än högutb. 77

78 Aktuell fakta om televisionen: Tillkomsten av nya tv-kanaler har splittrat upp fragmentiserat vårt tittande. 76 procent av totala tittartiden spenderas på linjär TV, resterande 24 procent fördelas på inspelade tv-program, webb-tv, mobil-tv, köp- och hyrfilm, bio samt nedladdat material. Yngre tittar mindre på tablålagd TV än äldre. De yngres totala konsumtion av rörlig bild är 242 minuter per dag (över 4 h) men är utspridd på flera distributionsformer. Vi tittar mest på prime time (kl ) och på söndagar. Vi gör ofta något annat under tiden vi ser på tv: äter, surfar, umgås etc. Genom interaktiva TV-tjänster (ex. time shifting och catch up ) styr vi vårt tv-tittande i högre grad än förut. The Big 5 dominerar fortfarande (SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal 5). 78

79 Aktuell fakta om radion Varje dag lyssnar ca 75 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 9-79 år på radio. Det innebär drygt 5, 8 miljoner lyssnare dagligen. Av dessa lyssnar knappt hälften på SR:s kanaler och en dryg tredjedel på privat lokalradio. Den yngre publiken lyssnar i större utsträckning på kommersiell radio än på SR medan motsatsen gäller för den äldre publiken. Den genomsnittliga lyssnartiden är 2 timmar och 57 minuter parallellaktivitet! Över svenskar i åldrarna 9-79 år lyssnar på radion på webben. 79

80 Till sist: Några utmärkande drag hos dagens mediemarknad Mer marknadsdrivna medier att sälja är A och O! Större utbud och därmed fragmentisering av publiken. Tuffare konkurrens om vår tid. Ökad ägarkoncentration (mer om detta nästa gång!). Vi effektiviserar och individanpassar vår mediekonsumtion (tablåer spelar allt mindre roll?). Integrerade mediesystem (apparatkonvergens) och stort beroende mellan olika medieformer. Innehållet viktigare än själva kanalen. 80

81 81